NM 1 CLAHOLMS TIDNING” = =L IT: Tisdagen den 29 november 100 : "Avser: regeringen att" i likhet I med vad som sker inom vårt näringsliv vidta speciella) ätgär- der i syfte att Inom den stat- liga verksamheten få till ständ besparingar' och rationalisering- ar? : Gunnar Hedlund ställt till rege- ringen och i första hand till statsminister Erlander. Hr' Hed: lund vill vidare ha reda på vil- ka åtgärder som vidtagits under senare tid för att. ästadkomma besparingar." och rationalisering- ar. Inom närlngstivet — det gäl- « ler inte minst Jordbruket — Ppå- går "ett" ständig rationalisering och strukturomvandling. .Syftet "med: dessa åtgärder .är att an- passa 'närlngarna . till nya" och Den frågan har centerledaren |: bättre : tämtikar utsättningar som gör det. möjligt. att klara konkurrensen: "inte: -.minst . 1 in: ternationellt, avseende, + : "Även om: den "statliga verk- samheten har ett annat syfte än verksamheten” od näringslivet finng det skäl. att bevaka ratio- naliseringsmöjligheterna. ] Det gäl- : 1er' inte minst med tanke på att "statens verksamhet är, nära nog helt undantagen: det "konkurrens: i tryck söm annars automatiskt | resulterar i 'kostnadsjakt, bespa-' ringar och rationaliserlngar. Vis: serligen” pågår. det väl även in- om den. statliga". verl samheten dylikt arbete, men det ' syns än: då: som 'om' de, ekonomiska för: hälländeria "päkallar i särskilda åtgärder, Renar he. Hedlun Det? . lagt fram till ny affärstidslag in- nebär' en" viss uppmjukning av gällande". butiksstängningslag. ' Någrå bärande argument för att .t överhuvud; :blbehålla en affärs- " tidslagstiftning har inte anförts. Förslaget kan på goda: grunder å ävslås,. vilket också I'motion' av bl.; a. fru: Elvy: Olsson (cp) m. fl.x föreslås. . Enligt . motionärer-. na: bör . s butiksstängningslagen förslag regeringen nu? BOCKERFRAGANS ! "BEHANDLIN' Gc [G "i konseljen och regeringens « dl rektiv till. den Carl Albert An- derssonska . utredningen att 'ta kontakt med” betodlarna och' in. |' dustrin: föratt få' fram”ett för- slag. till förtsatt' stöd för 'socker-' ; näringen” synes "medge" "vissa för-]. hoppnihgar för .dennås framtid, j "Det är uppenbart a att regering. - en: 'tagit intryck av de många re- missyttrandenas .enstämmighet. I dessa har å ena sidan under- strukits ” sockerbetsodlingens : o-å- mistlighet för det sydsvenska . + slättjordbruket :och dess stora sociala betydelse för öland; Got- land och det lilla mellansvenska odlingsområdet... A- andra sidan har. yttrandena tillbakavisat. de optimistiska . »föreställnirigatna att världsmarknaden kan: 'sta- ”ålgvarande tillförsäkra ös billt- | gare. socker. MU Vidare har påvisats att: 'sock priset inom EEC området —' än tingen vi blir. anslutna till det; ta eller $j kommer, att bl normerande "för värt kor t: som m daterer sig från' 1948 upp: hävas fr," o..m, 1.januari nästa "ger 3 inte frågor: :som: bör: reglera nom z affärstldslagen : :utani get nom” arbetstidslagstiftning och > efter "överenskommelse" med . då anställdas; .organisatiöner, > För övrigt: kommer utvecklingen; på ” andra: områden” inom : »närlngsli? vet: att leda” till: en ganska” all män: spridning äv: arbetstiden I de otympligheter: som g Tr i 'butiksstängningslag. rymmer hör att 'kloskhandeln' pu ned bom VILL konkurrera I m ; köp- kraften”; s många» fall: :öppnar ad det; betyder? 1 ckså leder, till Aördyrade ? var - ror'har ju. int - konsumenternas friare försäljning” skulle, pris, och slutligen & att NAR egen betodling och sockerindustr' på mycket god väg att tat re pågående rationälisötingar” m- om kort kunna komma fram till ett inhemskt sockerpris, i som in- te överstiger den gemensamma markhadéns, - a NÄR SACO KRÄVDE ' ”HÖJNINGAR . N på upp: till 30 procent av 1 rarlönerna” — det' var en. -efter- släpning av'den störleksordning- » en 1 löneutvecklingen organisa- tionen , räknade. med —- höjde . bl.a. en rad socialdemokratiska riksdagsledamöter: med civilmi- " nistern i 'spetsen mycket' hög- "ljudda protester, ' påpekar Hel :fingborgs Dagblad: ' "' Kravet var orealistiskt, det var en grov kränkning av soll- "dariteten med låglönegrupperna 0. 8, Vv. Men när samma riksdags- män beviljar sig själva. ett löne- lyft på 39 procent — låt :vara också:1 detta fall resultatet av viss eftersläpning — så är detta fullt 1 sin ordning. Varför agera- de de inte på samma sätt nu då det gällde dem själva? Solidari- . teten är väl lika viktig 1 det ena som det andra fallet, = ' 4 Frågan ställs och påpekandet "görs av Västernorrlands Alle- handa, Tidningen är inte ensam härom, Skattebetalarna och sam- hället hade väntat en annan so- " NHdaritet från riksdagsmännens slida. Ett uttryck för hur man reagerar i de djupa leden är ett : telegram som hundra upprörda plåtslagerlarbetare i Norraham- mar sänt till riksdagen: "VI tac- kar samtliga riksdagsmän för vl- sad solidaritet t lönerörelsen”. t Det. ironiska telegrammet är undertecknat av alla hundra. De nämner ingen särskilt' men nog hade många väntat att civilmi- nister Hans Gustafsson som är så aktiv när det gäller tjänste- männens löner skulle ha yttrat - något. :Han talar ju gärna om solidaritet mot lågavlönade, ' . Att riksdagsmän skall ' ha . hyggligt betalt och att konkur- rensen från andra håll kan bli .» besvärande är riktigt. Men "riks- dagsmännen måste. vara extra försiktiga när de beviljar" sig "själva förmåner. Det samlas mycket bränsle till kommande avtalsförhandlingar! rolniska, k kons mentérnas” ”aggrös-. - > Samma f rolag framför es. fö "någon tid' sedan - avien: byråchef 1 kontrollstyrelsen och :av Social-' demokratiska-.:r-' ungdomsförbun: . det, .: Man: vill att alkoholen 1 princip skall. :betraktas :som 'vil- |: ' ken annan vara: som 'helst.. Låt | den: köpas och" säljas och annon- "seras.'alldeles' fritt, så uppnår: vi |" der ”avspänning” vari man. tror sig ha funnit en' lösning av al- ” koholfrågans'3. ka Rusdryckernas ' verkningar | på | människorna blir ju inté annor-' lunda av”att man i butikerna sö- ker behandla" dem ; som. hallon- I saft. Den ”efterfrågespirar” som gäller, för dessa varor. -— ökad konsurntion skapar ny, efterfrå- gan som leder till ökad könsum- .tion;o. s, v. — betyder bland ån- nat att det är extremt lätt att tjäna "pengar på rusdryckerna., Överallt där dessa får tillverkas .Och säljas fritt har väldiga ka- "pitalintressen vuxit upp kring alkoholen, och. dessd intressen ställer sig självfallet i vägen för samhällets —.. nykterhetspolitik.' : »Mån kan diskutera om inte pen- ningbegäret. är ' ett. värre prob- lem ur nykterhetssynpunkt än]: själva alkoholbegäret. - . Att tillspilloge samhällets” rus: ; drycksmonopor':; — som det san- nerligen inte var lätt att införa — för att vinna något slags ”av-F spänning” vore en dumhet, som skulle överträffa det mesta i.:en på dumheter rik ,älkoholpofttik MED DAGENS ENORMA n VATTENKON SUMTION Xx som bakgrund är det tveksamt . om världens nu tillgängliga för- råd av sötvatten” "kommer att räc- ka ens änder detta sekel, påper kar Jordbruka' nas s Före ningsblad: s Nya' sötvattenkällor erfordras och' avsaltningen av havsvatten Ber oss sötvatten men ännu så länge till högt pris.. Konsumtio- nen bör kunna begränsas genom . tillämpning av slutna eller halv- slutna system, vilka dock krä- ver bättre reningssystem. Rent vatten kommer alltså att bli'en dyr råvara vars tillgång i hög grad får återverkningar på same hällsutvecklingen, ”Låtgåsystemet” när det gäl-| ler avloppsfrågan måste på nå- , got sätt täppas till: Ett utprovat och mycket vär- "Mycket av värde kom fram un- der. årets. försöksledamöte. Det finns "dock" vissa" saker 'i fram- ställningen 'som tål att sätta" ett frågetecken” för. Detta gäller i första,hand:den allmänna inställ- ning. .som' präglade . huvudparten av ” framställningarna, . nämligen att” : jordbruksutredningens -inten- tionér:>-skall ' genomdrivas; ; Hela framställningen lades upp, under förutsättning att. '. utredningens förslag blir realiserade och nägon egentlig reservation” mot detta” in- lades Inter: ' «En frågeställning gällde förabru- kets: möjligheter att följa med i inkoimstutvecklingen, . Det, hävda- des blå, att det inom jordbruket krävs eri "rationalisering som med- för .3—4 "procent årlig ökning av ersättningen" för. de. produktions- medel . (arbete, kapital, . varuför- brukning), som sättes in i jord bruksproduktionen. Mån utgär då från den' "produk: tivitetsökning. som förevarit: iin nare; år. Här är en felbedömning som : förekommer" 1" alltför många : sammanhang .. och :”som . tydligen även, accepterades "vid: försöksle- "därrmötets” > öppnande, Vem "har egentligen :; bestämt. att > jordbru- kets. produktivitet »—' beräknad alla .. produktionsmedel > — - skall kunna' öka. med ::-just .samma -takt som, kännetecknar: industrin? Om industrin; enligt: beräkningar ' ut- förda i samband: "med" national- budgeteringar:' och ”långtidsutred- ningar företer : en ”produktivitets- ökning” med;3.å:4 procent per>år, så: är detta” ett. :resultat-av; ytterst olika utvecklingstendenser (inom olika sektorer" av industrin: Vi kan" säkerligen "under; enskilda; år träffa på industrigrenar,' där 'pro- duktivitetsökningen är 10 eller 15 "I procent.” Sämtidigt "träffar «vi på jandra industrigrenar,- där. ökning- en representerar. det; uppnådda medeltalet, "medan aridra sektorer inom”. industrin: redovisar” -prak- tiskt. taget: ingen :produktivitets- Mans frågar; sig. ;gärna : en "rätt. man:” placerar” in jordbriiket"i:ett 'schema;” där ' man hävdar att. EN produkti- vitet skall medeltalei Orea! istiskt. : 4 "ko Te även i ortsättning- "attt hå jordbruksföretag : som :l under: "enstaka år: 'ö itet högs intligt..Det- m' man”t. ex. kan övergå eller. till:.en" ny; produktioristeknik, exempelvis” ifråga" om. foderhah- å teringen.; Men" att tänka" sig -att hejar näringen "jämnt: såsom "ett medeltal är; orealistiskt, "Det kan Ttänkas att tordbruket. uppnår en dsåda + produktivitetsförbättring under: "enstaka. år. :Det' kan "också tänkas att jordbruket. geriomsnitt- 'lligt kan :uppnå' denna" -produktivi- . tetsförbättrin; under "ett. antal är. Det är. t.;o.” m.” möjligt ratt jord: bruket.-kan , visa :bättre » resultat: Lika sannolikt är emellertid” att joräbruket- inte kan nå upp till der:nämnda” produktivitetsförbätt- ringen: i/genomsnitt. Vem-vet" för: resten. huruvida : industrins... pro- duktivitetsförbättring. blir. 3 åä:4 procent undes tiden. ramöver? Mera ”. realistiskt." vore; att 'ut / Bilhastigheterna i första ské- «det av övergången till' högertra- fik har blivit en strläsfråga. Hö- "”Bertrafikkommissionens " och kommunikationsdepartementet be "förslag. öm”? 30. km som : högsta . hastighet i samhällen och städer och G0: km, på landsbygden har mött ett massivt "motstärld hos emissoörganen: över. 20" av dessa hser så låga” hastigheter: örim- "Nga och "föreslår j stället 40 'res- 70 km i timmen. De som » tillstyrker” är betydligt: inre, - i Med £ ”riKspolisstyrelsen, 'NTF och VoV i spetsen tror de flesta . remissinstanser att det kommer Satt bli kaos i” trafiken om riks- - dagen . godkänner . kommunika- «tionsminister Palmes: förslag; Om- nibusägareföreninger pekar på "att, restidsförlängningen kommer att riva upp. alla tidtabeller, och Svenska. ”'. lokaltrafikförbundet 'fruktär att kommunikationsap- " Paraten "skall. gå helt 1 baklås. En stor risk är väl också att bil- ägarna finner 'det meningslöst att ta ut bilen” för att krypa - fram meä "så - låga ' hastigheter, vilket skulle förhindra den efter- strävade anpassnihgen till höger. "trafiken. Sunda förnuftet talar för hastigheten 40 och 70. . Nn (Västerbottens, bea Kuriren) : med” hänsyn till”ersättningen för | til en; helt: ny: produktionsgren |. ” "skall«-kunna : prestera: en j- / dylik" När orcalietieke De i [tills | ingenting hade hänt | trycka "kravet "på jordbrukets ef-. fektivisering så att jordbrukarna skall följa med och utnyttja alla de möjligheter som 'den tekniska utvecklingen .medför, . " Den enskilde jordbrukaren mås te :ställa sig mycket fundersam till de uttalade -: villkoren -. för jordbruket 1. vad gäller produkti- .vitetskraven, Det nämndeg' t. ex, i ett av föredragen att utredning- en avgett förslag, som: skulle kunna "resultera i en sänkning av vetepriserna" på: några år med 15 «Jå 20 procent. Hur ställer sig ve- teodlarna "till detta? De som pro- ducerar vete har säkerligen i vå- ra. bästa Sordbruksbygder ' tagit i anspråk . det relativt sett billiga produktionsmedlet " växtnäring ' 1 den omfattning som för tillfället är möjligt. Samma veteodlare har även. anammat "de" nyaste rönen ifråga - om maskinell utrustning. De. kan 'i. många , fall dessutom vara :- tämligen låsta ifråga om passa denna till en förändrad teknik. Hur skall då producenten kunna nä en produktivitetsökning som skulle' möjliggöra den nämn- da' relativa prissänkningen? '-- : Liknande" förhållanden gäller inom alla produktionsgrenar, Hur skall ett företag som producerar mjölk kunna "effektivisera . med 3—4" procent per år? Den som I dag till äventyrs startar ett mjölk- produktionsföretag med en typisk s; - k, 'ertmansbesättning.: (40—60 kor), bygger ' ladugård och andra utrymmen för just denna produk- tion. Även om vi sänker "kraven avsevärt på varaktigheten och går ner till mera realistiska tider; än de i taxeringshänseende nu gäng- se, exempelvis 30 år, så är inves- teringarna likväl tämligen bund- na; Den här som exempel angiv- na ändradé tiden för avskrivning- en förutsätter dessutom att- jord- brukarna :vinner' gehör för." en realistisk behandling i taxerings- hänseende Den. företagare. som möjligheterna att expandera area- len . eller : att Sverhuvudtager an- su Ne : (Forts: å sid. TV" N 7 ÅRunér ( Jonsson har. "under. de senaste' åren främst" gjort sig känd som författare , till böckerna om, Vicke Viking, den - festlige vikingapojken' som. hellre” tänker än' slåss. ! De böckerna har också rönt "internationellt intresse ' och gav författaren i. fjol det stora tyska 'barnbokspriset. Mens ; Före Vicke-böckerna skrev tu ner .; Jonsson: humoresker :” med sälta," ironi: och skärpa: De : lov- ordades' av” både kritik: och , pub- lik...Det- är i' -humoreskernas linje Rurer: Jonsson ; nu utarbetat den- na. handbok i" det gröna -: fältets schack; ”Hur-. man" får ut: det mesta av "sitt - fotbollslag” - (LT:s förlag --14:—)... Runer!- Jonsson. tar inte till orda utan - kunskap, Han har' varit både lagledare och ord- förande Mör "ett" div. , II-lag, ; och hän :ser”i' fc den ädlaste av idrotter. vr ” = "Mer ädelheten til finns "mycket. 'att skämta” jom",.och kritisera 'i svensk. fotboll.:1' boken Ffin anvisningar” hur man. beter sig. 1"de flesta fotbollssituationer för" de'-mest skilda ' slag; av fot-: bollsutövare; från aktiva :spelare, lagledare "och tränare ner till: med- gångssupportrarna, Låt oss" saxa något 'ur.. det ”'' rika - innehållet. ”Bollen gör anis a arbetet” påstår "Lärorik” satir: om. fotboll | Runer Jonsson. helt frankt" r det första kapitlet, därmed raserande en av spelarnas 'och lagledarnas |: stora '. drömmar. ' ”Bollen" är inte hälften så bussig som man tycks tro på sina håll,' Den är fullkom- ligt : neutral, -:Primitiva ” tåfjuttar eller konstfulla cykelsparkar kvit- tar den lika”.: Lag om. vilka .:man säger att de vinner därför att de låter bollen göra 'arbetet, arbetar och sliter 'så att 'svetten - forsar. : Boken. .går . hårt: åt. våra vanli- gäste: vanföreställningar .. om . fot-|- boll. : Kortpassningen till' 'exempel, den är. inte allena" saliggörande. Det hemliga ' vapnet i svensk fot- boll; är i 'stället : ”slangbella forwardsälgen”. Dessutom bö observera; att. tränaren, . inte” någon trollkarl, som. kan ' göra mirakel , av . ett. dåligt: material, Tränaren tillhör.-en. rättslös . kast i” vårt; samhälle, : säger. Runer "Jonsson:'med hetta; Till-spelarria k ger boken" bland ; annat utmärkta råd :om". hur -man ställer sig hos : domaren. » = |: Femton, "innehållsrika" kapitel. — man kan "inte .redogöra för: alla. Läs köl Runer 'Jonssons' bok, / I: Tysklanäs bovjetska ockupa- tionszon (SBZ) har. sociologin ' hit- » avfärdats som : ”borgerlig |pselidovetenskap'.! "Liksom ' rege- ringarna 1 .-andra ! östblockstater ville det" sovjetzonala 'statspaårtiets (SED) vederbörande funktionärer inté veta'av någon: analys av. sam- nället: inom. sitt. maktområde;.-Det | nya” socialistiska "samhället är en- Higt deras 'mening' fritt från. kon- flikter eller struktuella svårighe- ter." Några maktstrider finns inte där och enligt den marxistisk-le- ninistäska teorin "kommer . detta '| samhälle att av sig självt samman- fogas till harmonisk, uppbyggnad i kommunismen. Under senaste åren skymtade emellertid en :viss ändring i. denna' hållning." Socio- login ' har "visserligen "inte 'än till fullö erkänts som: vetenskap dock använder även SED sig allt ofta- "Ire av den sociologiska forskning- ens rön. "Som så "många . gänger . "förut kom "initiativet till uppvärdering- en av- samhällsvetenskapen från östblocksländerna, i första. rum- met från Sovjetunionen och .Po- len. . Slutligen lät östberlins funk- tionärer: sig öwertygas om den nya: ,' vetenskapens .. ekonomiska nytta. De' insåg att talrika prob- lem i. den sovjetska ockupations- zonen liksom i alla andra indust- ristater överhuvudtaget först kan lösas ' medels': sociologiska ' forsk- ningar. SED:s sjätte partimöte år 1963 som lett till många. ändring- ar "också i det sovjetzonala nä- ringslivet erkände sociologin. som vetenskap för att t analysera sam- hällsfrågor,. ; "Men även efter detta” officiella beslut förblev sociolokin bara 'en ”hjälpvetenskap åt marxism-leni- nism”. Den betraktades också 1i| fortsättningen med misstänksam- ma ögon, öbehagliga forskningsre- sultat hemligstämplades. Utbilda- de sociologer fanns det Inte i SBZ. Deras arbete övertogs av national- ekonomer eller också av politiskt skolade partimedlemmar, Deras arbetsuppgift är dock 'mycket be- gränsad.-Den skall i främsta rum- met undersöka och förbättra män- niskans inordning i det industriel- la samhällets. näringsliv. Dessa ekonomiska synpunkter och in- skränkningen' till produktionsupp- gifter drar : snäva . gränser. för forskningen. ” De hittills företagna 'undersök- ningarna gällde sålunda jämte ar- betskrafternas tekniska 'vidareut- bildning framförallt ombytet på arbetsplatsen, trivseln på de ”folk- ägda företagen” och gemenskaps- arbetet inom kollektivet. Till: so- cialforskarnas "stora ” förvåning blev det full rusning efter socio- logisk litteratur i Östberlin »och SBZ sedan en del undersöknings- resultat publicerats, Västliga 'ex- "defullt ”. nytt "avloppsystem - är ingenjör :Joel Liljendahls 'va- | kuumavlopp, erinrar tidningen. Perter förklarade detta oväntade intresse för den nya "Vetenskapen med behovet av att få erhälla exak- ta upplysningar om det egna sam- hället, dess inre spänningar och a ringen har, väckt hos, .sovjetzonens . befolkning! astundan. efter att få komma till' klarhet om samhällets uppbyggnad och den - egna. ställe "inl; 2) Det är högeligen önskvärt för] att Inte säga nödvändigt att par- terna , på: arbetsmarknaden : gör en kraftansträngning för, att .i vad på. dem :ankommer motverka kostnadsinflation och” ekonomisk snedvridning. - - Löneutvecklingen måste bättre anpassas till'de eko- nomiska -realiteterna. -Men: det är inte mindre viktigt att man" tar itu med, problemet 'på "det" poll- tiska planet, "Hyfsning. av. skatte- skalorna en.av förutsättning- arna. för; "ugnare” lönerörelser, Ännu, viktigare” är ” kånske, , med sikte på. framtiden, frågan om gränsdragningen. mellan. offentlig vi g di d ten 1'den offentliga expanstonen. [. Det skorrar' falskt, när man från |: Kanslihuset: manar... till 'återhåll-/ samhet, '$amtidigt som «stater fö- regår "med "sämsta ; tänkbara ” ex. | kl empel. i inflatlonsgaloppen, : "Svenska Dagbladet.” : För ett par: månader ' sedan Få kade" de: svenska socialdemokra-' terna ut för ett ännu' svårare ne derlag /& "de ' danska.” Men > här, tydde: sig: de ”flyktande I a större skaror : still - den” borgerliga . väns- tern än. till den socialistiska.” Har | falla i tankar? NS " > Håndelstidningör. Erlanders senaste förslag till val- att. den” driver” kravet skottsröster: Och de sista mandaten: sker "enligt; jen svårgenomtränglig Ametod:: Spär- ren'mot. 'småpartie: söm drab: bar: även loka samv kan "mellån större : partier och artificiell, ” "litet parti, som” är chanslöst i/ de; enskilda valkretsarna, besätts- flertalet av ningen i omvärlden: - a ov Barbara Herzog. i från tjugo - fä! der i bla Mexico; Costa" Rica," "Ghana; Kenja,: Mada- na: Jugoslavien och Tjeckoslova- kien hade ' hörsammat.” "inbjudan till kongressén. som, pågått, i fyraty dagar. sn "Vuxeniutbildningen I Hår. bet dande. tradition i Tyskland. Den i detta land: utvecklade formen folkfögskolan: tjänar: "mänga: ungå stater: i Afrika och" Asien. till fi er bild, -Varje "större tysk stad. äger sin folkhögskola där: envar :får tillfälle att inte bara öka sitt ve- tande utan också får följa sina personliga, böjelser, Språkkurser, aftonundervisning i de klassiska | skolämnena,” slöjdkurser, konsthis-. toriska utflykter — se där en li- ten axplockning ur. programmet ”Vädare utbildning efter arbetets slut”, De: sakkunnigas debatter vI- sade "att folkhögskolans bildnings- karaktär: I allt högre grad ' för- skjuts till den politiska. informa- tionen och de internationella kon- takternas 'plan, Folkhögskolan i "Frankfurt. som underhåller en egen teater och anordnar änternationellt kända festspel för 'den "asiatiska filmen har visat sig vara vägledande på detta omräde.: Nämnda folkhäög- skola underhåller idag livliga kon- takter också med sådana' länder som förbundsrepubliken: Tyskland för ögonblicket inte än tagit upp diplomatiska . förbindelser med; det är Ungern, Tjeckoslovakien, Polen och Jugoslavien.” ”Den svenska skolreformens fa der” professor Torsten Husén höll På kongressen ett: mycket upp- märksammat referat ”Vuxenutbild- ningen i världen av idag”. — Det moderna industrisamhällets socio- logiska strukturförändring kräver inte bara skolväsendets princi- Piella reform utan också en vux+ enutbildning efter sociala synpunk- ter — det var kanske kongressens viktigaste behållning. De tyska folkhögskolorna är på god väg att I vidga sin traditionella. bila: från” -[ hotell vid Lagans 'norra: strand. gaskar,; men också, östblockstater- oc å så Iman” våra: sydligaste Provinser | den "kompletterande" bildningssko-.]3 lan :till, af! nskol även tiden" Inne att” gräsänderna samlas 'vid sitt gamla utfodrings- ställe ;mitt utför, Laholms stads- Gräsanden : är - annars till: sin ursprungliga natur. en flyttfågel, som från :större” delen av: "landet redan under..hösten flyttar. söder- ..redan. i september” brukar; förmärka. den påtagliga" utökning-|s en:cav : norrifrån kommande”, än-. der. I. vatten som, av. strömdra ag. Thättes: isfria övervintrar dock gräs-|' änderna : framförallt '1: Halland, Blekinge. och. Skåne, massor ; av gräsänder ” även... under . relativt, stränga vintrar övervintrar, iden lämplig föda, Särskilt under vint- rar med tillgång på ek-:.och':bok- ollon, kän ' man .se gräsänder 4 tusenden, som kvällar. och 'morg., nar, 'regelbundet sträckar till och från ”bok--och:. ekskogar,. ibland. flera "kilometer från de” vatten där de har sitt tillhåll. - - Under. de senaste åren har ändrat gräsändernas levnadsvanor. |: I flertalet "städer och större sam- hällen, där det finns strömman- de. vatten, ' som vintertid : håller sig isfritt, har man numera ge nom vinterutfodring fått gräsän- derna som' halvtama' fåglar, ”Talrika par av dessa änder 'stan«-' nar --kvar. inom - stadens . vatten även under häckningstiden, och när ungarna kläckts ut: från de bon, som undgått förintelse i denna farliga miljö, är det ingen ovanlig. syn att se": andmammor komma spatserande med sin mer eller. mindre decimerade. kull och Slå til i parkdammen eller 1 lug-IG nare vatten ' i stadens utkanter. Det; är - därför - angeläget : att hålla på med utfodringen, av.de änder som samlas på sin gamla plats, 'nu' när vintern står” för jo dörren! : -För Laholms del är dessa över- vintrande "änder. en. mycket fin sevärdhet och många inom sta- dens hank och 'stör är mycket tacksamma mot/' de' människor | m. som står för utfodringen av des- sa vackra vintergäster :som up livar landskapet: oerhört mycket under trista "vinterdagar. NS s ”Gannar- Svensson, funktioner." : kuratorer finné oftd: bara :på detta - -mot: bäkgrund "av; de veckling mot "allt: större. -skolen? - heter, som” av ekonomiska, skär fu” det inte" fått hr' Hermansson att re Vad man kan: invända "mot; hr]. ” sernetablissémentets ,. ra mån de samtidigt: ha tillgång på in derna och tätorterna, totalt för. Nr när vi: ; Gud i -vårt"' liyt en lav liv , fulla resor, nar erkligt. mat värt. beroende av, uteslutande eckor om” "äret,: för. att. 1. gen- äld' ge" dem. ledigt flera” måna” er i taget. Vi fick de länga some esamhälle" med usla ”kommunikar. tioner, I .dag försvaras. det JTänga Köver det. I så fall behövs ? det därför att de "pressas i fö, Zhå art på, grund” av , för. ”måriga vecko- timmät..: -under". terminerna, "Skor lang Personal: skulle "göra: snyttt-. gare insatser om. de: traditionella : förestalmingarra "om 7 tvid. vilka och enskild. konsumtion 'och' tak-|:';-"' ER dare ” Särskilt: > betänkligt ; godtycklig | bevat ket ; väl kan placeras.” a kar fik »"Tacken Herren, ty. han är god. (Ps, 106: 1, "De gamla ”hebreerna<kom mr hade Egypten och. den skara pil- grimer som -kom tills 1620 färdades: andlig väg tills literna. lämnade grönska för fr Ovissa esland. Pilgri ut. ängar. grimsfäderna bytte England: i New tacksamhet. Israe: Nildaleris yppiga de torra öknarna och mål i:ett avlägset Jöf- och. åkrar '1' Holland, och "mot "obekanta "England, »"'w«.., ala fullständiga beroende av Samma ; andliga väg - Kallar på sei: dag: Hur £ Sr Vi g etydelse-" när .vi lämnar bakom eriella " ting,. Längs" vår: uppe täcktständ > tens finner vi. tacksamhe- liga synden? : "kraften . ut. strån. of liv. Milstolpar: Guds' /oföränder- kärlek, vår Tbefrielse ” från som-Cste mmar A Amörikasär . en ganska likartad fann de en dju abe kärlek” till" honom "och: blev" vetna om jer "med: Sina. :välsignelser: trots" den djupaste fattigdom. och sorg. fattiga är vi inte, r gemenskapen” med ' ås ut på. I ty hans nåd varar sevinnerligen. | rv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.