| y 7 vi klarat själva, a något gjort, blir det alldeles för / plus hundratalet gödsvin, . = årigt arbete inom den lokala elekt- " drag "medan tid' är, . Astarp.” i . LAHOLNS TIDNING 2 11.000 kr 0 Lantbrukare MIRA 4 (Forts, fr. sid. y” Jråd är r vis, 'så blev -det en Spe- ”cialiserad Produktion : på" hr Johanssons gård, . or mee ann - .Inkluderat. en . -arrendegård förfogar han över cirka. 22 ,;hektar äkerjord, som främst Idisponeras för vall och något, ifodersäd, fem "hektar används för potatisodling. och cirka 1,5 tunnland. för sockerbetor. En väldisponerad ladugård "har hr Johansson byggt På sin gård. —: Första delen byggdes redan 1949, berättar "han, och den andra och sista etappen” blev klar 1957. Två år tidigare hade han: ock- så byggt ett modernt bostadshus, som uppfyller högt ställda krav på bekvämlighet och trivsel; : "GÖR: DET. "SJÄLV Det mesta "av. bygget har Pojkarna och jag, förklarar hr Johansson, Skall man leja för -allt man skall ha dyrt, Ordning "och reda - råder i hög grad på gärden, Överallt. är snyggt och städat och i ladugården finns 20. mjölkkor, SRB, och: en: grann avelstjur, samt ett 30-tal ungdjur .+— För: det. mesta brukar vi ha ett par hundra svin under upp- födning och det skall väl bli fler, vad det lider, kommenterar han, Detta med gödsvinen har man heller inte - hållit på med så länge. « = Nej, vi hade en ganska. om: ” fattande Produktion , av : suggor och gyltor tidigare, men när vi fick... tillräckligt. med utrymme; blev det gödsvinen som fick över- taget, berättar hr' Johansson. -: Till detta. skall: nämnas, att man också har omkring 750 höns om dottern, fröken . Ulla Johans: son sköter OMS Tee ss A hos FÖRENINGSBONDR Hola är 'en annan -hederstitel, som hr Johansson :kan göra till. sin! "I många år var han först soc: : kenombud för HAESS, numera Scan, vartill han” varit och är aktiv inom Vallberga lantmanna: förening. Därtill kommer mång: riska - föreningen. ' Därjämte är han huvudman: i Växtorps - $par- bank och har dessutom i många är "varit aktiv även "inom; den - kommunala sektorn, — Nu har jag lagt av det I mes: ta, förklarar han. . Tidigare har hans : kunnande utnyttjats i - kommunalnämnden och socialnämnden, familjebidrags- nämnden och skolstyrelsen. — Man skall lämna sina "upp: underströk han; Det. finns ungt och duktigt folk, som kan klara "det. bättre! Nu har livet trots allt inte. va: rit. riktigt vänligt. mot hr. Jo: hansson.. Sin maka miste han för 26 .år: sedan och en "son, som var engagerad :i arbetet på går- den, omkom vid en trafikolycka i”somras, > . Han har dock inte resignerat utan "tagit nya tag. Nu kar han. skönja resultatet av sitt arbete och så mycket kan väl sägas, att liksom man valt|: rätt i de andra fallen, har man inte. valt mindre . rätt, när . hr Johansson köm med bland, den "sextett, som -skall hedras av hus: hällningssällskapet. : Kunnighet, yrkesstolthet och intresse för sin näring har all tid: präglat Arthur. Johansson 1 Ben. I Biltäthetens. > "| (Forts, fr. sid. 1) sent 200.000, 1951: 300.000, ' 1953 400.000, ''1954 500.000, 1955 "600.000; "1956 ' 700.000, 1957 800.000, ”.1958 900.000, 1959 ”1.100.000, "1961. både. 1.200.000 och '1,300.000,.. 1962 .1.400.000, | 500.000, 1964 : 1.600.000,; och ifjol 1.700.000. Under. vart och ett av åren fr. o. m. 1960 har ökningen - överskridit' 100.000. na Md ” De fem vanligaste "bilmärke na var vid årsskiftet: Volvo med 444.800 (24,8 procent av . samtliga), Volkswagen 'med 348,914 (19,5 procent), : Opet . är att alla, .. H göra vårt arbete levande. Att om- :| hemslöjdskunnande. i modern tid. si med; både när det' gällde att re- Pi konstruera den gamla sockendräk- jen omfattande "Forts. fr: sid. 1) "inom" .en förening av denna karaktär, sade fru. Bachman, oavsett politisk -inställning . eller uppfattning, lika helhjärtat går in för att för framtiden -bevara det som"' nu är gammalt, > > Föreningen är "ideell + uetta ords finaste mening, Alla arbetar utan tanke på egen krass" vin- ning. —”Det fick vi fåktiskt belägg , för, berättar fru Ba man, när vi "fick den stugay som nu inte bara är vår käraste: samlingsplats utan också, tack: vare sockenbor- nas generositet, dessutom är "vård: plats för. massor av: ; rariteter, .. H M FALLA VILLE GE NÅGOT Stugan; som låg långt i sko gens gömma, var. klädd med brä- der, och när man började plocka undan dem, fann man” att: det var en raritet, som ursprungligen var avsedd att brännas. — Att den härleder sig Från 1700-talet, är redan konstaterat; understryker fru Bachman, .: ti Men, fortsatte hon, 'vi vill inte att'det skall vara ett dött hus. Jag tror, och dén uppfattningen delas av alla våra ' cirka 120 med: lemmar, att man gör hembygds- rörelsen den största tjänsten, om man 'låter' en byggnad av: detta slag med alla sina dyrgripar vara levande, Med detta för ögonen "arbetar man också inom Våxtorps hem" bygdsförening,. Man.:.samlas till vardagsmöten och man : samlas till -fest. TRE -— Finansieringen åv en: orga” nisation' av denna:art, är ju all tid ett problem, säger. fru. Bach- man - Vi vill:inte ha någon hög medlemsavgift : -—' den ' är. 3 .kr. om äret "—utan försöker "ordna vår "ekonomi på annat sätt, :. : Detta ”annat sätt” är sommar: festen och nu på :skyltsöndagen den - årligen" återkommande ut- ställningen av” halländsk. hem- slöjd i hemslöjdsföreningens regi. "+ Det .är..sådant, .som.. medver- kar: till att göra. vår..stuga med alla sina samlingar levande, por ängterade fru Bachman, som ock; så berättade hur Väåxtorpsborna dagarna före”" invigningen kom med gamla, fina saker, 'som' dé ville -ha ' bevarade "för framtiden i: ett 'hus, som "också syftade till att ge: en bild av- hur man::bodde och levde förr. . so. Ni SOCKENVÄNDRING > CC : Men en hembygdsförening: får aldrig" bli :ett sterilt "redskap i sparandet av. gamla" såker ' och ting, Detta är fru Bachman och hennes styrelsekamrater fullt ” på det klara med och "arbetar. också därefter. ton — När' man "tänker "efter, sa hon, vet man egentligen ganska litet . om sin : hembygd '.och . för: att, när det gäller Våxtorp, : råda bot mot detta,” har vi under ;dok- tor Bror Janssons ledning arran- gerat. s. k. sockenvandringar, där man > får” bekanta' sig med” vad som finns av gammalt .och. där- till får uppgifterna serverade bhå- de sakkunnigt ; och populärt, "SER FRAMAT Det, trevligaste med hembygds. entusiasterna är att. de inte en- bart ser. bakåt. och' koncentrerar sig på att bara .samla på. gam; malt. — Vad vi inom” hembygdsföre- ningen främst strävar. efter, 'sam- manfattade fru Bachman, är att sätta ! garnmalt ::. hantverks- - och Detta : har .man ,också lyckats ten och att för framtiden upprätt: hålla de gamla” stickningstraditio- nerna, faliktu — Detta har : bl a att; hem- slöjden” i länet kommer att göra inventering. av 5 ;bindslöjden : i Våxtorp, avslöjade fru Bachman, : -Och -resultatet av denna är man mycket" spänd på, Av naturliga skäll. ov. Pogoa Nu får - alltså Växtorps hem- bygdsförening ett välkommet tin: skott. på 1.000 kr. — Jagyhar' aldrig räknat med pengarna. för egen räkning, kon- staterade fru Bachman... även om det. givetvis är trevligt, att bli uppmärksammad på detta sätt, är det inte mig själv. det gäller utan föreningen, Och där har vi användning för donationen, = X . C ' Ben. ' med 257.356 (144' procent), "Ford med 197.670 (11,0 pro: cent)' och ' Saab med 165.392 - (9,2 procent). Därefter följer, "; Mercedes-Benz (72.820), Res nault : (33.070), DKW (32.831), + Peugeot (30. 296), Fiat (27.442), Vauxhall > (23710; - BMC (21.659), Austin (20.228), Sim- ”ea (16.9992), Morris (14.938), (: och Chevrolet (10.830). - : Ytterligare 20 fabrikat repre- /senterades med mer än 1.000 vag- nar och 14 med mer än 100, Av de verkliga lyxåken fanns H Rolls Royce och 63 Bentley. ; märken som bara finns 1 äldre årsmodeller märks Börgward och! "Hansa (koncernen kraschade som. bekant häromåret), Goliath, e " Soto och Standard samt de gam la fina Hudson och Packari Åriser Helt försvunna synes, ä och Frazer vara, liksom Adler oc . Steyr, för att. nu. inte tala om ” sådana forntidens statussymbo! er som. La Salle och TTISpENR Sulza, nägon rninns dem. t - helt nytt gabrikat synes -ha pla, 1 Endast ett. -U Hd "Sedan gammalt har man förut- satt att djuren själva praducerar så mycket värme att de kan hålla en lämplig temperatur i de bygg- nader som de vistas i. Man har , därför” enbart inriktat sig - på att värmeisolera byggnadens väg- gär, innertak och golv. I djur- stallar med 'blandproduktion, allt- så med, kor, svin . och höns, har detta i stort sett varit möjligt, trots att man ibland på vintern har varit tvungen att antingen ,sänka' stalltemperaturen under 'aen för djuren ' lämpliga eller också minska; ventilationen, : var- vid man fått fuktproblem i stal: let... rn Utvecklingen har emellertid” jun [der senare år gått mot ökad spes cialisering, För att uppnå den för djuren.: optimala --- produktionen måste man bl. a. skapa ett lämp- ligt. klimat för dem. ' Även om man uppför en byggnad med bäs: ta möjliga "värmeisolering är. det ilför vissa: djurslag: omöjligt att under. kalla : perioder « -hålla "ett lämpligt = klimat. . För: 'broiler-, höns- 4 och ”avelssvinstall och. i vissa fall . också för. gödsvinsstall är det nödvändigt 'att installera tilläggsuppvärmning. Även i stör- re kostall kan, det vara nödvän- digt .. att i - vissa" utrymmen komplettera med tilläggsuppvärm- ning. Det gäller framför - allt i kalvavdelningar, i mmjölkningsstalr let vid lösdjursstallar: och i per- sonalutrymmen. = Hur . mycket. tilläggsvärmö - behövs? -, ” Uppvärmningsånordningen mås: te anpassas så att. man under den kallaste perioden av året kan hålla .en för djuren lämplig tem- peratur: samtidigt som ventilatio- nen är tillräckligt 'stor: för. att föra: bort den av. djuren: produi | cerade fuktigheten, Broiler är det djurslag som. kräver mest värme. Särskilt : som , kycklingar är 'de känsliga;' eftersom de, då över ta: get inte avger :någon'egen värme, För satt :de.skall klara sig när det... är .;:som, kallast, måste upp- värmningen :dimensioneras så att den "räcker .för; att. hålla lagom temperatur I byggnaden, och för att kompensera det. luftbyte som 'sker. Är” byggnaden otät, kan ' detta ' uppgå till en halv omsättning” av luften per' timme. "Även hönsen kräver: en relativt kraftig tilläggsuppvärmning, Hön- sens :värmeproduktion .räcker inte ens för att värma upp den luft. som behövs för att föra bort den fukt som djuren producerar. Dess- utom mäste uppvärmningen täcka de värmeförluster. som sker” ger nom. väggar, golv och tak. I:. större :- avelssvinstallar värmebalansen upprätthållas, utan tilläggsuppvärmning, ; Detta förut: Något måste göras - åt tjaktolyckorna Stockholm (TT). | nödvändighet . att göra. något ;åt jaktolyckorna, att försöka begrän- sa. dem och helst. förhindra. dem helt, skriver Jägareförbundets tid- skrift Svensk : Jakt" Tidskriften konstaterar att under årets älg- jakt har tragiska missgrepp gjorts på olika ställen i Norrland och för första gånger på 'många år har en älgjägare i Mellansv ige våda- skjutits” till .döds, + -' ” Från olika "håll har: Man (fört fram. krav på obligatoriska om- petenskrav. avseende såväl teore- tiska "kunskaper som" skjutfärdjg- het. "Är: man på" sakliga grunder. förvissad om att detta är den säk-, ra medicinen mot de psykiska störningar av ödesdiger art, som kommer: ett :litet fåtal upptända jägare att se och beskjuta en älg” där det går en jaktkamrat, belö- fjver man inte tveka om att un- derkasta "hela 'jägarkåren ' detta tvång. Men då skall det också va- ra 'klarlagt att,bristande insikter om jakt och. vilt samt bristfällig skjutförmåga är olyckornas grund: orsaker, : För dem som har" mångårig er- farenhet av arbete i jaktkulturens och viltvårdens tjänst faller det sig emellertid naturligast att tills-' vidare förlita sig på andra meto- der och på vad som kan: åstad- kommas på frivillig ideell väg. Jä- garna har hittills visat stor för- mäga att fostra och skola sig på egen hand, 1. små grupper inom Iden egna kretsen.-.Det är inom git på : marknaden, nämligen, det ländska DAF, . Per 1.000 invånare fanns i tan-! det 231 personbilar” (en 29-dubb- ling på 20 år) — högsta 'siffran' hade . Kopparbergs län med 254 och lägsta Stockholms stad med 204. I Hallands län fanns 42.864 personbilar (238 per 1.000, Invå' nare);>i Kristianstads län 42.864" (253), . och i Kronobergs län 39.297 (239), - Nan 'SOLGÅVAN ' .TILLBLINDA 7 810 900326 : jaktvårdsområdet, jaktklubben- el- ler det sammansvetsade jaktiaget med självklara ledargestalter, i man finner de bästa formerna för :» kamratfostran" och skolning. Det är här man bör få lära sig, att det skott som aldrig avlossats, det be- höver ingen ångra. Det är här man « bör få lära sig att det inte är nå- :got så märkligt och sensationellt att fälla en älg och att man skall + hålla inne med skottet om risken för skadeskjutning är. större :än utsikten till dödande träff. Det är dessa kollektiv, som har ge störs- "Ita förutsättningarna att organise- ra sin jakt så att olycksrisker av olika slag elimineras och det är slutligen i den intima kamratkret- ' isen, som de fåtaliga men dödligt I farliga wolycksfåglarnd bäst kan «avslöjas och ställas ät sidan innan olyckan händer. så | Nykter ungdom - . framtidsungdomi lär Vips fa dlam a ng TA :Isom erinrar. . oss om att man /in: te: "kan ' lösa” dessa problem med. «I schabloner. Jordbruket 'har berät. Det. framstår som en "tvingande -]jordbruket, Om man :kunde kom- .|ma bort från denna.och istället ppvärmning. av. djurstallar - R av överingenjör . KOL HENRIKSSON, lantbräksstyrelsen sätter dock att speciella ”värme- lampor finns över. smågrisarnas: liggplatser. I" slaktsvinsstallar mäste mari ha uppvärmning” åt- minstöne i de mindre stallarna för- att kunna hålla en lämplig temperatur. Från lantbrukssty- relsens byggnadskontor eller. från byggnadskonsulenten på "länets lantbruksnämnd kan den 'intres- serade få .en sammanställning över hur mycket tilläggsvärme som . krävs: för olika djurslag i olika zoner av landet. Det gäller här minimiuppvärmnirnig, som ger ungefär, — 80—85 . procent relativ fuktighet vid optimal temperatur under 'vintern.: Försök .-har emel- lertid "visat 'att lägre. relativ fuk- tighet är gynnsam : för svinen: Det' är därför vanligt -att : lant, brukare som':gått in för fläsk- produktion” i - stor. skala installer rar. uppvärmning också" i större svinstallar, pot - a V Vilken tra av uppvärmning - > kan användas? N De "vanligaste typerna :av upp- In värmning är .eluppvärmning,' ga- soluppvärmning och .oljeuppvärm- ; ning.. Vilken :typ. man. väljer är en kostnadsfråga. EF: och gasol uppvärmning är billigast! instal- latiorr "med .dyrast i. drift, medan, oljeuppvärmning är. dyrast i stallation: "och billigast i- drift. värmebehovet litet. kan man där: Som. om vis. (Forts. fr, sid. 4) oso ov etablerar: ett dylikt” företag. måste, rimligtvig-: vid starttillfället även bestämma Big för den inriktning |” ifråga om' " foderhanteringen,. som skall väljas. Han måste med" and- ra ord både .bestämma, maskin, kens inriktning och dess d sionering:'- Han är sedan äve detta hänseende. låst för tämligen många är (cirka "10 år), "ty: om hans maskinpark ' råkar bli: :Oomo: dern på grund av nyteknik; kan han .knappast.: realisera ,denna. Han' kan byta. till. annan maskin park” endast i den händelse eko- nomin är sådan att han kan: at skriva den gamla. sasse " Företagaren är sålunda: frän startögonblicket. "tämligen ' läst ifråga .om. den, teknik; han. har valt. för .många, år . framåt. Det kan "bli en ganska :' besvärande sak "om ”jordbrukspolitiken. skall utformas på sådant sätt att man på . förhand : fastlåser . kraven: på jordbrukets 'produktivitetsutveck- genomsnitt; vilket är grundat på inom. olika grenar av industrin. , Det. här sagda' är "ett memento: tigade krav på att. få sina probi lem- och -framför allt-sina pris: från - de ' villkor, som efterhand växer fram. på grund. av .de möj. liga "tekniska -förändringarna - och; vilket är viktigt, möjligheten att efterhand tillämpa dessa föränd- ringar i ett stort--antal moderna jordbruksföretag,' Vi måste ha' ett slut på” der diskussion: som ” går ut ifrån en helt orealistisk förut- sättning att jordbruket! skulle -rå- ka ha sina, möjligheter till effek- tivisering exakt fastlåsta vid vad som'' sker genomsnittligt inom industrin. De'tkan gå bättre in- om jordbruket, "det ' kan också -gå sämre, Jordbruket är :en näring, som = trots . all: mekanisering många» processer är "präglad: av tämligen, stora. arbetsinsatser, .. I det . hänseendet" liknar även :'det effektiviserade jordbruksföretaget rätt mycket -: serviceindustrierna. man genom effektivisering skulle kunna - möta - lönehöjningar och andra kostnader, : vilka. är förena- de, med. lönehöjningar.. Vi. måste ha en realistisk. debatt Byen, i jordbruksfrågorna, : För övrigt kan 'man fråga | sg huruvida en framställning och, de- batt av den art som skedde 1 Upp- sala 'bör grundas på joribruksut- "I redningens -förslag, ' så radikålt sönderskjutet som detta har !bli- vit 1 reservationer, remissyttran- den: — och slutli igen även i ett. val , Många bra saker framkom | un der föredragen vid försöksledar- mötet/ vilket inledningsvis blivit nämnt. Så t. komma fram till mera forskning och 'mera initiativ ifråga om pro- duktutvecklingen. : Det : framhölls icke utan' goda skäl att vi genom en ökad inriktning på en ”extra | finess utöver rådande goda. kva- litet”: bör kunna nå fram till: en ökad och förbättrad avsättning av jordbruksprodukter. på såväl inhemsk som utländsk marknad. Detta är riktigt. Vi skulle kom- ma mycket längre om det talades mer om en sådan optimistisk! in- riktning än om minskning i; av på de punkter dessa förekommer tämligen obetydliga. Framför 'allt I en större, europelsk markpad skulle'vi ha "goda möjligheter att med fantasi och uppfinningsrike- dom ifråga om nya sortiment fin- na avsättning. Pessimiem har 1 alltför hög grad präglat de gång- na årens diskussion. Detta har naturligtvis delvis haft sin grund 1 den propaganda som förts mot få debatten positivt inriktad, skul- le. mycket. av dagens problem kunna avlägsnas samtidigt som vi då lade grunden för en optimal lär vatten som värms upp i ;|uppvärmningsmetod man använ- Tflesta” djurstallar ling i förhållande" til: genomsnit- ]i ; |tet för en annan: näring —. ett högst . olika ”utvecklingstendenser |” bildningsproblem . behandlade" uti: |: 1[13.05-—13.35 SkolTV. ! På dessa ställes inte kraven;att|” ex. att vi måstel. produktionen. Våra "överskott: är | för överväga att använda el eller gasol men vid större uppvärm- ningsbehov kan- oljan. vara det mest ekonomiska alternativet. Vid .eluppvärmning använder man radiatorer, Dessa skall vara godkända för användning i brand- farligt . rum. Den enda typ: som i dag kan rekommenderas är där- för sandfyllda kamflänsrör. De. | 7.50 "Näktergalen". "Magda" Läsz: lo och Severino Gazzelloni fram- för Händels aria för sopran och "flöjt. 8,00 Nyheter och väderlek, 8.15 Småbarnskvarten. . 8.30 Redaktör Marlanne Fredrik” son, arkitekt Ake Hassbjer, re daktör Ulf Hård af Segerstad, och fill lic. Michael "Wächter > diskuterar Idealbildning och 'på- verkan..: 845 Leonard Bernstein dirigerar New Yorks filharmoniska = kester: " 9.00 Skolradio, . or måste monteras fast, t, ex, i väg- 10.50: Frédérie Chopin: Nocturne gen, :- Kamflänsradiatorer — finns bk. a” i storlekarna 500 watt ochll 1000 watt, "Den mindre storle-| ken kostar: ca 100 kr:och den större . ca- 180 kr. .. "För:användning av gasol i djur: stallar "finns ett speciellt: aggre- gat eller panna med -balanserat luftintag, Denna panna" installeras i. ytterväggen och. ger en värme- nr, 17 H-dur' op. 62:1,/' ning..." A1.10 Skolradio, | gren 2100 år, > 12. 23 Väderlek,, 12.30. Nyheter... Luncheko, mängd. på mellan 3000 'och 6 0001: fon kead per timme. En sådan panna |kostar mellan 400 och 600 kr. . - Används olja "kan man antingen utnyttja / radiatoruppvärmning ek ler aerotemper där värmemediet pan: nan och ; överförs till - radiatorn eller aérotempern, En annan möj: lighet. är "att använda varmlufts- panna. .I "båda: fallen -måste 'pan-= norna installeras i: särskilt. pann: rum. Vid. användning av: varm- Tuftspanna. måste: all. luft tas-uti- från. ; varmluftspannorna + skall "dessutom" vara. godkända" och : för: sedda" med . de,” säkerhetsanord- [ningar som fordras 2 Vad kostar uppvärmningen? Uppvärmningskostnaden växlar. med stallets :storlek; vilket djur- slag, man, har. i.stallet och vilkeri der: Dessutom varierar kostnaden 'beröende på var stallet är belä- get, i norra” "eller södra' Sverige: Om? man; räknar « med :'oljeupp- värmning «blir: uppvärmningsköost- naden" :för broiler:-ungefär 6: till 15. öre, per djur, för. -höns 50 öre a lokr, pen. höna , oGh, år! och: och, år, För. höna mots faxar detta en: i merproduktion av' 3 till: 25 foderminsknirg' av 6 till: 8: foder- | enheter..' Men " hänsym till. .klima- fö gödsvin 3—4 kr. per; "grisplats in ägg” om "året och för gödsvin en"; 12.58” ”ridssignal.” ka 13.00 Börsnoteringar.” 13.10 "Skolradio.y. X 14:00. Familjespegeln. : - -« seringspolitik, 15.00; Riksronden.:; 15.10: Radioföljetongen, 16.00. För flickor och; pojkar. -Stravinskij. 17.00: Nyheter, Sjörapport. ' 17.10 Det, vill vi se i radio. : Nielsen, - 18.00 Fången 'på Zenda 3 18.15 Löpsedeln, . 18.20. Meddelanden. 18.25 Väderlek, -da minnen, ":uc: ter. isGöteborg. i: , +: tets stora betydelse: för: djurens produktion; torde utan: tvekan ; sen installation av up de för. här nämnd", Dersonaluirymmön avd -måste!.;. vVärmebehov all; 23.05" Melodiradio. 005, från: fall; till. fall, än När i uppvärmningsanordni; g installeras mäste. 1 man..se. till att; ä van dä sig både:: till” brandchefen på orten "och, det: egna" försäkrings bolaget innan . installationen: sker: Dimensioneringen; a ningsånläggningen, 20 november i : "SVENSK" av 8, 30—9, 00 Skol-TV. 9.05—9.35 "SkorTV. 10.15—10.45. Skol-TV. 12.30—12,55. Skol-TV. 16.30---16.50". Från (A till ö. Med -« Cilla Ingvar. på frågefärd i upp: slagsböckerna... sh 18.00—18.10 "Adventskalendern." or 18.30 Vårt försvar. Ur skol-TiV-se= rien. ”Bakom rubri erna”, i. 19.00: Nyheter. ” I 19.10 Aktuellt; ” 19.25 "Väderlek. " 19,30 'Dr Dahlbecks Journal, 20.00": Nobelpristagare i medicin. | - 'Möte med. -nobelpristagarna RA 2 ton Rous och Charles Hug- 2 BånS, avin las På 20.20 Hon och han. Möte. med, ne | Jodier, + :Hon:.» Maj - Lindström. : Han: Karl-Gerhard, Lundqvist, : 20.50. Barn och kultur. En gränsk- ning av' barnlitteratur, barntea- ”Cter och" barn-TV. Redaktör:' Cai -rin Mannheimer, '' 21.20 En. mans. samvete.. Första delen av en berättelse för TV, fritt efter - Rudolf Petershagens . självbiografiska ” anteckningar, ””Gewlssen in Aufruhr”. > 22.40—22.,50 Nyheter och väderlek. Därefter? Dagens frag 1LTV: > schacket.” | 1! oh nt a " SVENSK TV 9.15 Om grimt og smukt av. L 17.30 .HS kalder... ,- 19.00 Det er ikke svart. ov . G; 19.30 TV-Avisen,. 19.55 Ung aften. . 22,05 TV-Avisen. » + PROGRAM 1 . 0.00—5.45 Nattradion, 2 5.00 Nyheter, " .. nn 6.00 Morgoneko, Första upplagan: 6.15 Robert Schumann: Andanti- no ur Fantasistycken op. 111. 6.20 Morgonandakt av pastor John Hedlund. ”. 6.30 Nyheter och väderlek, 6.40 Matbörsen, : 6.45 Willis Boskovskys ensemble. : -[17.10 Melodiradiois > >, od ;] 17.55 : Löpsedeln, 1 18.00 :-Melodjradio. "Melodiradio: - Nyheter: på ' finska. ; 'Melodiradio. Din» soldat; 12. 00 Det ska vi fir. | 13.00. Regionalradion: da 18. 03 -Melodiradio; 16. 0 Sextetten. Anders ' Xx Dämme, Perry” Como,- piano,” Hootenanny 00 " Barnens :, (repris).d . ov yras 17.25. Pop 66. 18.15 "Regionalradion. D 18.30: Nybörjarkurs i ryska, : -oKvarkt. bössa 19. 45 Teaterronden. Set 20.45” Tisdagskonsert. on 21.30 Nyheten nentträffen. - i 22.00 "Nyheter. : N 22.05 Kvällsandakt. : 22.10 De. underjordiska.” : : Symfoni "A-dur: op. vi fanobe PROGRAM 33 + jet—Sverige.', (Moskva). 18:30 Kvällssagt ER 18:45, Kvällstop; en, ant i 19.45 "Melodiradio. vo oc cd 19.59 Senaste nytt- 20.00 :--90 1950. önskeprogram, ><: 2 20.45. "Melodifrägan, . rt 20.59. Senaste nytt. 21:00" "Country and Western, 21.30 'Jazzvokalister. 1 21 022, 00: Melodiradlo.” od ONSDAG 30 november VENSK Tv | sg : Vår Teater, »' moget 9.30—9.55 SkokTV.: «ov oc : .)10.15—10.35 Skol-TV. ;)12.00—12.25 Skol-TV. ':114.00 Tekniskt magasin (repris). 14:30 Kommissarie Matgret (re pris). 18.00 Adventskalendern.” morgonens program). 18.30 "Aluminium. -rien ”Kemi för er 1 8:an”, .". 19.00 Nyheter, - Hö 19.10 Aktuellt. 6.50 Barnens adventskalender. 7.00 Nyheter. Bernhard Sönner- stedt sjunger, 7.15 ”Fattiga ger han sin rike- dom”. (Sv. Psc 47:3), Morgon- "andakt av rektor KarbJohan | utveckling, - c - » Pe fn a Sparrman. 7.30 Mor, ko. Andra: - 19.25 Väderlek. 15.40: Professor. Holger Erdtman, <; kåserar 'om lukter och odörer, 19:00 «Wiener Kammerchor., 19.30. Kulturredaktionens ; aktuella 00 Nyheter . och : .Programläs: [12.00 Klockspelet 1 Stadshustor- net. Dagens. dikt. Bertha Sjö 112,45 Siörapport. Lätt på grammo- 14:45 Direktör Erik Ehn berättar: om 'nystäder och skotsk lokall-' 16.20 Petrusjka, Balettsvit av Igor 17.40 En, musikvecka med "Carl 18.30 Nyheter. Dagens eko, « 119. .00 Calle Reinholdz berättar gla- 19.30 = Kvällsinderhållning med Lasse: : Holmqvist -hos Immigran- ; 120115 - Niw:»Dahlbedk: och. I Sten. öm, om sförhoppningar,| at. i nya industriop-.|. :112:58 Tidssighål, ? :1 14.00 Besökstid, ” 14.45 "Föräldrarnas brevlåda. "20.15 ”Teaterkrönika,. I redaktlo; nen: Leif. Zern, Birgitta Berg: mark och Staffan Lamm. 20. 45 Att vara övervakare, Repor- "Ake Hermansson, 21.10 Mannen från U. N, C. L. E. "|22.00 Nyheter och väderlek. Där- efter: Dagens drag 1 TV-schac- ket, 22:10" Politik i dag. Från riksda. gens kammare och korridorer, 22,30--23,00 + TV-mästerskapet. i bridge . 1966. N Pr.oerämledare: "Putte Kock; ' vv - DANSK TV 13.15 God tur! ..l. os 2 .119.00 Barnet. ” 19.30 -TV-Avisen. | 19.55 Toner fra-Den gamle By, 20.35 Horisont, .,, 21.25 Fodboldlandskamp: Holland "Danmark. 22,15 "TV-Avisen. " PROGRAM 1. 0.00—5,45 Nattradio. Pa 3.00 Nyheter, 16.00 Morgoneko.. Första upplagan. 6.15 Michel Corette: Första satsen 'ur Flöjtkonsert G-dur' op. 3: G '6.20'"Morgonanda av. Pästor John "Hedlund; 6.30 Nyheter och vi erlek. 6.40 "Matbörsen. 6.45 NWillL Boskovskys' ensemble. ” 6.50 -Barnens-adventskalender, : sjunger. 715 ”Giv nya sabbatistunder” (Sv. Ps.: 47: 3). Morgonandakt ” av kyrkoherde Bertit Ekman, 7.30 Morgoneko, 'Andra upplagan. ;18.00 Nyheter och väderlek, 8,15" Småbarnskvarten.: 8.30 Nyhereé. uppehåll, 11.00, Nyheter, - TA | 11.05 Matbörsen, > = o" 11.10 "Programläsning, . [11.15 Lätt På grammofon, »| 11.50 Gamla skivbekanta. 12 00, Klockspele > Dagens dikt, "12.15 Där 'goda råd anta är dyra, -"Om crådgivarens arbete 1 lant. bruket. 4: Pkonomikonsulent Bertil Helldin, 12.25. Väderlek... 12.30 Nyheter. Luncheko. .Stadshustornet, [12.45 Sjörapport. Lätt på grammo- fon: 13.00 Börsnoteringar, ' 13.10 Skolradio; . na 15.00 Riksronden, : : 15.10 Marinus: Voorberg , dirigerar Radiokören, '” 15.30 Malmö: radioorkestér. 16.00 Teater" för flickor och poj- . kar: På jakt efter «Klbdden, Av Eva Söderlind. ': 16.30 Korfespondeniträften pris). no. (re. 117:00 Nyheter; Sjörappopt, ' ” : sånger .av . Gunno 17.10 "Andliga "-Södersten:- 17:20 "Andaktsstund av! kyrkoher« .'de. Karl-Gunnar: Grape, Psalmer: 42: 125 LAR: Fu ett iv 40 En "musikvecka ” med ' Carl " Nielsen.” 18.00 Fången på” Zendå,' BB 18.15" Löpsedeln. vo 18.20 "Meddelanden.': NO 11 18.25 'Vädetlek; 15. 145. . Småbarnskvarten : (repris) t Börje, dragspel, :Frankie Carle; Singers, George” Melachrinos : orkester, adventskalender 18.30: Nyheter.: Dagens" eko, ; 19.00 Stadsmästerskapet, ; = / 20.00 .Gammal.. dansmusik. , 20,15 .Människor' emellan, - 20.45 Melodifrågan. : 21.00 Kvällseko, och' Sport. idag. 21,20 Gamla bekanta I nya kläder. 21: 30" Riksdagen Idag, Därefter: |: Grämmofonmusik, 21.50 Väderlek. oo X 22.00 Nyheter; va >] 22,05 "Smoke "Rings. "16.00 Melodiradio, 16:15 Nyheter .på finska.” 22.40—23.00 "Luigis: ,poceherinf: 37: 4." 12, .00—16; 30 "Samsändning med P2. 16.30 ;Ishödkeylaridskampen Sov-. Radlolyssnarnas =) 23.00 Onsdagens nyheter, 1 12.057Det, ska vi firat 23.05 Melodiradio,. . 1.00—5,45, Nattradlo FP PROGRAM. 2: 5.45 Meloäjradio. 5.59 Senaste nytt. (Därefter varje timme t; 0. m, kl. 18.00). : rå 6.20 Melodiradio. SS 7.50 Nyheter på finska. 7.55 'Melodiradio," ”.. 11.00 'Stämton. 11.01 Sändningsuppehåll. 12.00—18.30 Samsändning med P3, 12.00 Funderingar från Grusviken med Sig Ruud; 13.00 Regionalradlon: Idag.: 13.05 , Melodtradio; no: 13. 05-13. 10 Västra distriktet: Ar. - betsmarknadsöverslikt : för Väst- Sverige. (Även 1 P3).” 11490. Sändningsuppehåll. . 15.30: Melodiradio. .. >. 15.45 Småbarnskvarten . (repris). 116.00 Inför rara mästerskapet, T17.10 "Melodiradlo, "117,25 Pop .66. 9.00—9.20 Titta leka lära. Morgon- -stund för de yngsta: Besök på ” [18.10 Titta leka lära, (Repris av Ur, skol-TV-se- 19.30 TV:s trafiktest. Alla'r mot al. . Ja. Tittarna prövar sina trafik- . kunskaper mot 450 utvalda fot- "gängare, cyklister och motoris- ter på Cirkus I Stockholm. Pro-. gramledare: Lennart "Hyland - och Sven Lindahl Nös sr 17.55 "Löpsedeln. on 18.00 Kvällssagan (repris). 18.00 "Västsvensk platsjournal, 18.15. .Regionalradion..« . 18.30 Svenska på nytt — - för vux- nal: a 19.00 Biodags.- ena 19.30 Kulturredaktfonens aktuella « kvart. se Yr : 19.45 Köpronden. ' > : 20.00 Onsdagskonsert. H 20.40 e:a Musikaliskt intermezzo. 21.00 .c:a ter Cagskonsert (forts). 22.00 Nyheter... > cc I . 22.05 Kvällsandakt:r.e cc > 22.10 The Seven Ages of England. 22.45--23.15 Edvard .Grleg: Sonat a-moll för violoncell och plano : op: 26... ov mv t : H - vo. PROGRAM 3 - 12.00—18.30 vält ning | med P2. 18.30 Tonårskväll. i 19.59 Senaste nytt. å : 20.00 Melodiradio. 20.45 Melodifrågan. 20.59 Senaste nytt. 21.00 Melodiradio. «= oo" LÅ [| 21,30—22.00 Jazz på T8or, 41 3 "tage av Ulf Schenkmanis och . 7.00 Nyheter. Svante Smedman oe 7.50 $odaly = Hickkören, Buda- '.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.