i ler." > finns” många människör, — LAHOLMS TIDNING : =L Te Lördagen den, 10 december 1966'. : Nyligen "uppvaktade Centerns ; kvinnoförbund med "folkpartiets "och : högems > kvinnoförbund, mittenpartiernas " ungdomsför- " bund samt en rad övriga kvin- - Noorg ioner :- yr bild- I ningsberedningen 'med begäran : om att ämnena” hushållsekorno- Im och "familjekunskap ; införs som ' obligatoriska ämnen på " samtliga Nnjer, inom gymnasier . skolan och att kortare kurser inom ramen för vuxenutbild- > ningen : ordnas ji hemekonomi, hemteknik, och familjeansvar. S 'Yrkesutbildningsberedningen "har som bekant ' föreslagit fri- villiga deltidskurser 1 hem- och familjekunskap ' för -gymnasie- skolans elever. Nämnda organt "satloner — tillmäter /emellertid -desså ämnesområden en sådan vikt, att. det är angeläget att alla gymnasleelever ges kunska- "per 1” dem. Hemställan härom -emanérar : från. en motion. till”. "Centerns - kvinnoförbunds för- bundsstämma ' för ett par. år sedan, ' : Man har. nu. följt. upp frägan till”. departementsnivä' ”och' upp- vaktat ' ecklesiastikministern .. 1 ärendet. Det är välbetänkt. Hr "Edenman' kan knappast” slå döv- örat till för de, synpunkter bak: -om/'; ; vilka organisationer repre- senterande en stor del av Sve riges kvinnor och ungdom stär, I olika sammanhang har: up" r betydelsen .. av att. i cerat samhälle; lär: sig; eleme "tai hem: .. och. -familjekunskaj Ten genomgripande. reform som: gymnasiet .undergäår . !bör.. själv- fallet dessa, värdefulla aspekter; -beaktas. '. be .oK :. Genom; frivilliga: kutsel löper a "man "risken att - dessa ämnen! Hur tänker hr ' Palme informera nyår ”träder'e 'en rad 'skärp- "ta trafikbestämmelser . I kraft, Bilister, fotgängare och trafikan-]- "ter av olika slag berörs av en rad nya bestämmelser. Den som 'pryter mot dessa får böta efter en detaljerad" -”prislista” som publicerats 1 ;presserl, - Stora. krav - 'köommer;! således att ställas på allmänheten och . uppfyller man / inte dem - blir "det att -med omedelbar verkan betala. böter. .De nya, bestäm. melserna är. vår första” konfron- tation med omläggningen - - till . högertrafik. hösten. A1967- och har) . till uppgift att'göra trafikan- "terna vakna 'för: trafikens” rég: Men kan. man; införa så + drastiska bestämmelser: É omfattande upplysnings- "och" in- formationskampanj i. massmedia? - Den, frågan har centerledaren - Gunnar Hedlund ställt till kom- : munikatlorisminister Palme." Det väl gamla som "unga .— som Ante” »uppmärksammar.; de” ya . reglerna innan, det Har inte. samhället ånbvar - för ratt. de; blir "informerade? "DET Hör TILL VANLIGH! a TERNA vn på remiss till de berörda ”orga- nen så att dessa” får tillfälle att = : säga sin mening om de nya sig- nalerna,' påpekar 'Blekingel - Läns Tid ningz Så skedde med bl, a. jordbruksutredningen. Däremot sker det inte med dén hu , färdiga . potatisutredningen, ” noterar. tidningen och söker en "för klaring;' KE ' Förhåller det sig 'Inöjligen" så, "att, mån vis av ”skadan” från , remissyttrandena' - över :- såväl 1 Jördbruksutredningens >. betän- i kande; ” som" sockerutredningens nu Inte vill utsätta potatisutred- . ningen för samma ampra kritik? | Bevisligen har -yttrandena' från "södra Sverlge'1i dessa:samman- | hang fått en mycket stor opi- nlionsbildande. verkan, som i des- sa båda fall varit till nackdel ' för utredningens och sedermera också regeringens avsikter. Mah . kan nämligen utgå ifrån, att även potatisutredningens betän- kande 'skulle komma ' att ' utsät- "tas för samma uppriktiga och ' omilda ' behandling inte minst i "ett potatislän som Blekinge. : Bevekelsegrunderna må vara S vilka som helst. Jordbruksdepar- tementet har handlat direkt fel- aktigt, när man där blankt strun- | tar I vad länsorganen har att säga. ' «+» Man kan tycka att skrivbords- : människorna 1 Stockholm borde vara lyhörda för den expertis som finns ute på fältet. Skall in- te denna konsulteras I dessa be- | tydelsefulla. "ärendens behand- "ling, kan man bara fråga, vad i man skall ha experterna på fäl- : . tet un?” "ETT SYNNERLIGEN OLUS. : NN TIGT INSLAG Ao 1, ir höstens valkamp var "| soctaldemokratiska förföljelsen av - centerriksdagsmannen Ro- . bert Docketed, skriver syt svenska. Dagbladet" . Med utgångspunkt från hans personliga affärer — en ev för. den "säljning av några gårdar till Gö- |: »teborgs stad — gick främst par- | tisekreteraren . Sten Andersson . till fräna angrepp mot hr Docke- |' red... Kulmen nåddes i TV-pro- : grammet ”Valextra”, den 8 sep-]- + tember, då hr Andersson visser- ligen lyckades bringa hr Docke- , red ur balans genom insinuanta "och nära nog kränkande utta- försent. I Å att? en offentlig utredning går I a landen men "vilket också med- > Man kunde, "haft rätt ätt. vän "smed ökad ölförbrukning som fé förde; i skymundan, tt sakfrågorna kofa helt | K ta sig att någon i den 'soclalde- ; mokratiska ,Jedningen, ätminsto-i ne. efter valet, beklagat: händel- sen” —,.statsministerns : påtalade hyresförhållanden ., vällade ; ju stort pådrag — men så har "ver "terligt inte; blivit: fallet. -'En annan sida” av , saken är TV:s roll i sammanhanget. Hr Dockered. har 1 ett -brev, till: ra- " diochefen” påtalat att han' anser sig "illa: behandlad även av TV- folket, som bl. a. utan lov trängt inpå: hans gård. Uppläggningen av meningsutbytet - -bidrog, också till att” riksdagsmannens familj drabbats. av. psykiskt" "lidande, anser hr .Dockered.. På detta får givetvis” radiochefen - ge svar. ' Ur" -allmän' synpunkt är det emellertid också. fntressant.” hur hr Rydbeck : «uppfattar TV:s” in- hopp” gom); sådant och om: det ; verkligén: bär ägnat att: ge. den information ät tittarna som mäås- te: vara "den msta bevekelse- grunden för. utsändningen.” "Att är återge "ett : personligt: gräl : ra. minst; om det stydligt.; fram går. under inspelningen att affek: C korrespondensundervishing hur: ”hykterhetstränijände " "detta kulle bli. Debuten. blev som be 31 somras måste. .T-banebutiker- na: i Stockholm införa ölrestrik- tioner, ”City är som en ölhall” "yttrade. en -polisman;- För "någon : "vecka sedan kom en' ny rapport, levererad' :av :slänsåklagaren ; i Kopparbergs län..”Larm or mel- lanöl.. Ökad: i brottslighet; bland "ungdom heter det.” nu :-Mellanölet” skulle, trodde” .opti- mister, minska konsumtionen av btärkare drycker. Bortsett , från en ringa nedgång i starkölsfö säljningen har emellertid ; som tidningen Köpmannen (ny ligen betonade — mellanölet ;hu- vudsakligen trängt fram på be- kostnad aviden vanliga Pilsnern, alltså, en, övergång. från svagare till starkare ölsorter... «... ) Verkligheten är, precis som ”efter vinreklamen, att både:den nya varar: och den som skulle pressas tillbaka ökar. öl i stäl- let för vin och starksprit är na- ”tufligtvis'én: framgång. Däremot är det "absolut ingen. framgång — som ru senast rapporten från länsäklagaren, i. Falun. visar”, sälterar ökat Sylt. : nte hela livet, men en del av det" och irite "den säms-|- ta' delen." I konkurrensen "om själarna har "de" absolut ingen-[. Program kan. i hjärtat. hävda att , sådana saker är att föredraga "framför en "intréssant ? ” självbio- . Erafi eller eh spännande roman. Räknar man alla boktitlar som värld.) | NG av berget. Berget är Kilimanjaro. Med, sina mer än' 6 000 fot över havet är det Afrikas högsta: Där. ser” .vi, gnön. : Snö "vid "Ekvatorn! Det. lillå . tvårnotoriga flygplanet har. haft det besvärligt. nar upp sig och'de första ”skvät- falla. . våta tider. :.q - Här 1 området kring Moshli' == "därX misslonsstationerna "på : Kil "två svenskar som' båda be zania, oh Holmberg.” Norrlänning, anställd I av kooperativa 'soim : expert då: det gäller att bygga upp. koopera- h ågot: "av” en: bastant trygghet. över När han lugnt tåla ir. om de många ner , varmt för ”sakeh” 7 "Det. här med U-landsbiständ är. egentligen inte så: menar Arne Holmberg. Man ska sk > "Tänk, sa Arne, problemen ' här heré ” känner "jag igen." Det 'är problemen ; från: min';:; barndoms bygd .;i; Norrland. Motiveringarna, resoriemängen. ja - till "och. med reaktionerna verkar bekanta. Skillnaden mellan "det "nya som .kraftverksbyggarna förde med sig till. Norrland : och. det.” nya , som vi: kommer '- med; till. Afrika är inte stor. Nyheterna mottas / på ungefär "samma : sätt. Arne , Holmberg: är: chef: ; för Cooperative : Education Centre. Hans 'uppgift är folkbildarens — kooperatörens, :-De många. koope- rativ .—:. mest. Pbroducentkoopera- tiv: —. som bildats .måste' styras på: demokratisk .väg. För att klara detta "behöver. de. förtroendevalda och .'de "anställda ' skolning." "Det är” "den: kolningen ” Arne :Holm- berg” är chef. för ,. tillsammans med-sin tanzanianska counter- -part, vilket” översatt . innebär ' ungefär kollega Db ne BREVKURSER' "Utbildningen sker+ vid kurser som anordnas. ute i byarna, men också. via, korrespondensundervis- ning." Man.” har en" omfattande "och brev. med lösningar :på, uppgifter kommer ? dagligen! till centret ” Moshi, ;: an, : Arne Holmberg + har "lyckats iImed: våd: få' biståndsarbetare” lyd- 'kas med.' Han: Har "fått kontakt med afrikanerna.: Inte en kontakt som” ””hjälpåre” "utan en: kontakt :som "kollega och vän. Arbetet soni Arne -utför "är ett - pioniärarbete. I många ' byar” är 'det' den första strimman : av : utbildningens . ljus som : anländer samtidigt 1med :tea- met :' som : i skall: leda den . koope-! gle vid olen av ilman moln. ser : vi tops Vi närmar oss , Moshi :'—. staden "vid foten Det är början av regntiden, 'Molnen' tor- tarna” "av. regn «har, redan börjat De... bådar: om: kommande ' rmanjaros sluttning ligger tätt som, ' bladen i-ett kälhuvud :— ' mötte, [SEN ätskilllgt' för jframt: :dens Tan-! "Den" första jag ”mötté” var Arne' folkbildning 1 ett .U- Arne: Holmberg... , att det. är en människa som vet, - st] vad "han" talar: om' och "som. kän- märkvärdigt: ge sig. tid att lyssna; Tid att. lyss å na på. vad människorna som man] bildning, " Den andra 1 ”ge. bistånd”. har att. . säga. ]jag vill presentera för Er heter|. « Carol Carlsso - Tanzanias. rativå - kursen, En: praktisk uté svensken Carol' Carlsson en" blond, =. glad KFUM-are ' som : för "fem år 'se- dan kom ; till "Tanzania för” att tillsammans . med. en' liten kom- mitté av tanzanianska KFUM- are "bygga upp organisationen, Men det. blev mycket . annat än att bygga upp KFUM i Tan- zania för den gode Carol, . >> - Med : ögonen öppna -med fantasi och konstruktiva idéer har :Carol Carlsson. givit sig. biständsarbetet i våld. Glada. trevliga : barn” leker vid KFUM:s' barndaghém 1 Moshi.. Där] - utbildas. 'också.:ledare . för 'barn-|; daghemsverksamhet. Behöver man "tillägga att barndaghemmet,: var ett”. a Carols. många initiativ. > > Carol”. Carlssons” namn kommer hos. . många -tanzanianer i, Moshi- området att vara-förknippat" med höns; Det var han som fick' dem ätt stärta ”hönseri”;; Det gav dem bättre kost: och" dessutom pengar; sedan. man äekats. ordna” distribu- KFUM-are som varit med om att bygga up ”Ttala om. Idérika och konstruktiva "loch 'med, en utmärkt kontakt med "TI befolkningen”"" Men -. dessutom" KFUM sx ; | Igen, [fick Carol vid. frukostbor- det då han åt: ägg. - En Jantbruksskola- står flrdig. De första eleverna har redan bör- jat.' Äran av den skolan .kan Ca- rol ta åt sig om han vill, Han har skakat fram ' pengarna.: Men Carol lika litet, som Arne är säå- dan att han :vill skryta: med sina insatser. Ville han det skul: le. han: också kunna: berätta "om det stora KFUM-centret 'som vår kommer att” står klart 1 Moshi. Ett verkligt. ungdomscent- rum. Med hotell, kafé, restaurang, fritidslokaler och swimming-pool. Det var Carol som ordnade peng- Carol, två framgångs- kunskäpsförmedlare : > U- landsbiståndets tjänst.” "Tysta om sina. egna insatser. Det får andra och" det "är "inte. minst . viktigt. — de arbetar; med, en. realistisk / syn på :problemen; parad, med . känsla och humor. Framtidens -U- ndsarbetare här mycket att lära väv. de, två. vid fote y ili j i tionen av; ägg. "Stockholm ( TT) Med anledni "äv att det: från handelns. sida" förekommit . en: hel del” klägomål-' mot > :överdrifter i fabrikanternas reklam har ”en, re- klamWFodex : eller eat fe nä, | Två” "personer på en bygdeväg.:' Plötsligt iyfte en av dem på hatten. och" bugade. Den; andre, blev förvånad och. frå- 'gäde: . Vem , hälsade "du på? Jag lyfter alltid på: hatten. och bu- gar mig för gamla väg enar. Du, :sa. han till flickan "som - ätföljde honom. Du kan gärna också niga för! den gamle, 5 "Det finns gammal” "tradi i om dennar episod. En del vägträd var 1 forna : tider: offerträd och 1 samband med offret, som kanske bestod' av en slant inkastad i ett hål och en skvätt "dricka på ro- ten, för. färdlycka,'' hyllade ' man också trädet ” genom bugningar. ; Även" "om ' offerträdens ''tid för. länge" sedan är förbi; så är Väg- i träden, "inte. : minst enar, "värda vår, ubpmärksamhet' och beund- ran? Många av dem: har. stätt i århundraden och bör: skyddas och vårdas... « Förr :i världen” var enen på grund av sina. många -dygder. mer uppskattad än. nu.- Gärdsgårdsstö- rar” gjordes. helst ,.av en efter- stod "röta. Den sega, och elastiska veden: —-vem'” minns inte” a ;:[Pojkärs” pilbågar — var ett 'o tyckt virke vid finslöjd . av t. ex. Iskedar och stånkor, som fick en frisk lukt av de i veden ingående hartsämnena, Vid helgerna! hacka- : de man enris och strödde på gol- trycks på jorden. 4 "under loppet av ett år så uppgår siffran till ca : 400, 000.: I ”denna” oöverskådliga | sortering måste det finnas böc- ker som vidgar våra insikter på " praktiskt taget "alla. områden, böcker som får öss att le eller gråta, Som får håret'att resa sig - på värt huvud, böcker som: hjäl- somnar av. Men meningen med böcker är inte, att. man. skall lä- :Sa alla eller så många som möj- ligt. Det viktiga än är lusten att lä- Ur no'F 1 orén "iden nya tidningen ”Böckernas dd dh hushället. Druvsockerhalten och ; som de bättre än-granstörar. mot: |- "I. Enbackarna 'ger på många håll 'per detta huvud att bli klokare -:)' och naturligtvis böcker. som vi Ingen som "suttit fast i en bil-|. "kö eller tillbringat! en "kväll till- : sammans .med ett ordinärt TV- Må | : stu-' gan: När bären mognat: bredde” man ut; tygstycken på . marken ' kring. buskarna. och: repade « ner bären. ; . Enbärens' både ' söta” 'och "beska smak "gjorde. dem, lämpliga ; tilll" framställning av 'enelag som. på | olika' :sätt kom till användning | aromen "gav - vid brygd omtyckt enbärsdricka , (mjöd) och; en en- kvist nerstucken. i 'brännvinsflas- kan gav krydda åt drycken. .:' "Enen lämnade ' också. sjukdoms- bot. I. grentopparna finner man ibland: gallbildningar.'som ' består av tre förstorade "barr. som om- "sluter ägg av en gallmygga. Gall- bildningarna" kallas ”kikbär” och ansågs bota kikhosta.' Många gam- [la märken och” talesätt är för- -”knippade' med enen,: När enen börjar ryka är - aborrlöven slut. När Askogens" enar står : i" rök, ”tar ”häggen floret ' på”. När alla enbär mognar; kan allting' hända och . då får. också : enligt ' Karl feldf ”alla flickor man”, . Enén -antar . många. former. På fjällheden breder den ut sig som ryor 'och har mycket korta barr. Även kusternas j vindpinade enar trycker : 'sig mot. marken, I -vissa trakter "är pyramidenar vanliga och de når' ibland höjder upp till '15 meter... På öppen” mark, gärna vid gårdar och vägar, fin- ner man :stamenar.. > landskapet dess karaktär och en viss' kärv skönhet. 'Bruno Lilje- fors: skrev en gång om Tunåsern följande: ”Den var fläckvis be- växt. med enbuskar, som längst upp: var vindpinade och utbredda Precis 'som: mattor. — Detta ,ädla landskap, «en " värdig "inramning tilll Gamla Uppsala och dess hö- gar, har man på senare tid an- sett böra ändra genom plantering till och .med'i rutor: av ' omväx- lande" tall. och björk. Även för Rutger Sernander tedde sig- plan- teringarna' på Tunåsen som : ett rent : helgerån. Men bättre tider tycks:nu -stunda,;: > En. glädjande nyhet för enens vänner är också att man nume- ra på många. håll alltmer inser de stora och ståtliga enarnas be- tydelse som karaktärsbildande' för landskapet, sr sr YWore Leth... s omtalar: tidninger: Köpmanneniz..' Det: är "emellertid inte "fråga om något; 'bindande ;avt: först och främst. fö ga de två: Parternäs > intressen i :Våd. gäller ' handelsföreta: gen: förklaras" det, att dessa 'mås- te": sammansätta - sitt' :varusorti- ment. och" utforma 'siha ”arbets- + principer så att' det: tillgodoser, la- :gerekonomins: krav,” gör ' mekani- : serade: hanterings-> och" redovis- ingsrutiner' möjliga samt. tillåter en ””resultätgivand inriktning” av:' försäljning - och” expediering. -Det innebär bl. a. att handelsföre- tagen måste: kunna :styra antalet artiklar, varianter ' och "nyheter, i sin valda sortimentet. . Leverantörsföretagen . är. för att | rationellt utnyttja . sin:. kapacitet beroende" av 'att' med : minsta möj- liga inskränkningar, kunna. välja konkurrensmedel "som 'i "rådande marknadssituation har största ef. fekten — medlen må vara priser |. och -rabatter, . produktionsanpass- ning, service, reklam eller andra säljfrämjande åtgärder, ' ; : Avtalade . kampanjåtgärder bör faktureras och likvideras separat, inte bandas in i varutransaktio- nen. Likvid. för vidtagna åtgärder bör: redovisas separat av leveran- törerna - och ' inte avräknas från varufakta. Visst handelsföretag skall 'inte obehörigt .' gynnas ' i kampanjsamarbete, ' -" ersättning skall inte lämnas som uppenbart h inte står i överensstämmelse med fullgjorda - prestationer. ... -T'en ledarkommentar konstate- rar tidningen att' rekområendatio- nen, att undvika att obehörigt gynna ' ”visst. handelsföretag” '-i kampanjarbetet "får uppfattas så, att prestationsprincipen" " gäller även på. detta område, , Det mar- keras ytterligare av: regeln. att er- sättning skall stå i överensstäm- malse med fullgjorda prestatio- ner. Ur skrivsättet kan måhända utläsas en, insikt om att dold extrarabattering förekommer. Huruvida de något vaga rekom- mendationerna om : butiksmateri- alg utnyttjande! i nämnvärd grad kommer att minska det nästan I upprörande slöseriet på detta om- råde kan -ifrågasättas,. skriver Köpmannen, Tanken ' är. 1 varje' fall god. I övrigt konstateras det att kuponger, . förmånserbjudan- den och prisnerstämplingar allt- jämt anses ingä i ofrånkomlig re- klam inom" livsmedelssektorri, låt vara med en del anvisningar bl. a i syfte ått underlätta handelns hantering. . : » Man: kan komma till världens . betydande ä. pårtisammanslagning "minskat. De ' | vecklingen .: kan gå "Jtils” "vidare : får» män” nog nöja "| som 'ställer krav på 'en nära sam- - | Malmö, doch den” andre till. Sundsvall, ” te båda" borde. resa till Gävle, . i ådagalägga i sin verksamhet, som Javz ' genéraldirektörens” ; styrelsen "riktigt uppfattat käns affärsverksamhet inom det. : lut, som stode Herren icke vid sitt "När centern i det senaste valet | av allt.”att döma rövrade ett |5 "antal .: :arbetarväljare, 'k- så ' torde "det innebära 'att dé, < re. tuella möjligheterna - still" en” kommer att öka i samma "män som utjämhingen I samhället” Ock- så leder till.att mera "aggressiva klasskänslor försvinner. ” Den uti fortare. än mari. I: dag föreställer sig. , Men sig med, en” kvalificerad borgfred verkan” : mellan - högern. och mit- tenpartierna.- " Hanlelstiäntngen. Om tå personer. "skal resa från den "ene till "Stockholm så är. det ju ingenting som hindrar att de har sällskap till. Stockholm. Däremot är .det dåraktigt om. de inleder en träta om. hurvida ån: Det är den träta. 'som oppost- tionen bör. avstå "ifrån. ” Waldemar . Svensson. i Frisinnad Tidskrift" - misk verksamhet, är det den ef fektivitet, .som organisatiohen kan utgör: den bäste” "medlemsvärva- ren;. Orå man på. olika, .andra vä gar' kan tvinga fram ' en .medlems- farlig :: frestelse ; att släppa 7” efter på den "ekonomiska. effektiviteten, med ' bland annat. ökade - omkost- nader :som följd. "Att detta nåller på: att bli en; sallvarlig . risk: jordbrukets än .orgamtsätloner ”Skolöverstyretsens. chef, ' gene" raldirektör 'Hans + Löwbeer, har: chef veterligen: - unik: situation; Lärarnas Riksförbund konstaterar offentligen," att. ”en "allvar! troenidekris ha ppstätt” n mellan | hr Löwbeer och. agerande under” ”lockouten Spol tana'- -opini önsyttringar ole namnlistor... som samlat tusentals underskrifter; -— ger klara belägg för att förbunds- lorna 'ute bland lärarna: mot, ;skol- bundets fepresentanter i tén, och gärefter Ugn "3 Enligt uppgift: ; pellanter som under: vår "öch Köst Särskilt när det” gäller: ekono- solidaritet, - medför . detta :lätt en| e ärnå till följah Fullkomligt; 0 obegripligt år att i regeringen lagt hyreslagstiftnings-. .enhälliga. : vara social eftersom,. den 7 medför att och inot: "de" över; 400. köerna registrerade, ., so bostadsbristen" ärade rigenom” utg " Nordvästra, Skånes. Tidningar i sår ännu inte” erhållit något ' 5 svar från: vederbörande statsräd.. vi tror att samtliga. är beredda, ätt. ”masa sig”. till. riksdagen nä S beringens a tedamöter . finner, till- fälle i att en ägna tid åt riks: Sc teborgs:Posten : Aftonbladet. (5) "Kar "räknat ut: att. kommunal-. och riksdägsleda- möternas studieresor kostar. om- kring, 10 miljoner. kognor om året. Inga: smäsmulör'; SO! synes. Res: lusten har börjat > vålla: oro: pam-” parnas egna led, skriver tidn. g- behovet av [kommit i en för. en svensk. verks vär väsendets högste. thef.' Generaldi: rektören. tycks dock / ta lärarna största "lugn. Han. har: ju fått -d bästa vitsord: både itern och av. ecklesta för . konflikt en. "Och står. man '; vä öppet "uttalade .misstroende med. till: "boks hos' sina; överordnade | "varför" skulle "man "då 'inte--ge bland de” "kristna i detta” erfärenheten. visar, att” det, gar ställer. fram . Herrens före pare, Johannes , Döparen," för. fö samlingens tanke, Och denna sö! dags evangelium ger. oss . anled- ning ätt tänka på den trogne tj narens förhållande Yill. hans 'Her- re. Tro präglar. tjänarens förhål- lande till Herren och trohet kän- netecknar Herrens förhållande till tjänare. Så var det med. Jesus. och Johannes.-Så skulle det alltid vara mellan .Jesus, vår Herre, och. oss trogna i:denna- tid; om: Je- sus får vara! den bestämmand Johannes: aktade: uppmärksam på « Kristi- gärningar. > Han hade gjort det även, innan:nöden och lidandetsg : dag var inne, . Det. är gott, att'vi i motgångs- och sorge- tider aktar på Herrens gärningar, men: den som från början ' vand- rar i Kristi tro, han' har. lättare att taga till sig trösten och -kraf- ten av Herrens väldiga gärningar, när hans prövnings, frestelsé, och ofta med tacksamhet, ta. fram.1 vårt minne, 'vad Herren gjort i historien, i' vårt land .och med oss själva. Vi skall få mycket att tacka för och vi skall ej stå råd- lösa på den onda dagen. > '- "Johannes" frågade" ödmjukt" om det, "han icke förstod. ' Johatrineg kom i ett fängelse, som var värre än 'det' Herodes : berett ' honom. Han kom i tvivlets fängelse. Att tvivla är att falla, men man kan |; icke falla, om man ej står något högt uppe. Herrens väg ser stund: om så underlig ut, när den för a. |hans tjänare genom djupa: vat-l: ten eller på: dunkla stigar eller genom trånga klyftor. Det kan se ord; som infriade han icke sina undrande frågor, Men en Herrens ände på en lögn," men man kan aldrig komma” tillbaka,; ” ; trogne vet, vart han skall gå: till lidandets dag är. inne. Låt; oss] löften. 'Så kan det bli tvivel och |! Vinjukt frögånde: : : - Johanhes tryggade" sig , stilla : vid Herrens” ord i liv 10cH: död. Vi kan. förstå, Satt: det. blev glädje: i fångens: hjärta, där han satt i; det: mörka ' Markusfängel- set, då Herrens hälsning nådde honom... Nu "visste ' han, . att "hur det än gick med. hans” jordiska :Ööde, han själv. hörde. Herren" tiil i liv, och död. För den som tryg: gar "sig "vid Herrens ord. ljusnar. det, igen. - Han -vet,'. att: på natt följer dag." Och "det viktigaste ÄR icke, : hur; han "; skall ;:.komma ;. ut de olika. fängelser, som livet kan där till, alltid här och vigt ara ö ker icke" en na rykande veke, Han stöter -Iicke..bort sin frågande" tjänare. Han hjälper honom till rätta, han svarar på ' hans fråga. O, tack Herre 'att' du ville . komma ..vår "svaga tro - till mötes, -då vi, beder med dina tär- jungar: 'Herre föröka oss tron, +; Jesus upprättar de: "stapplande med-kraftig hand. Som hans vän- liga hälsning > hjälpte Johannes, så var han alltid redo att hjälpa den. svage,.. och : hälla " den '.sjun- ” kande uppe, Tack, o Herre. för - den 'vissheten att du-är. mig nära; då jag faller i misströstans träsk jeller snavar i. förödmjukelsens dal, ”Jag skall icke komma ' på ” skam till evig, tia” = Jesus tar: sina. tjäna mi tigt. beskydd, Nu fanns det många. fom ville ; : klandra "Johannes, för "Må - människorna och 7 "döma "oss misstänka Oss orättvist, Det va vär glädje: "Herren; känner - Mitt liv,: min kro , "min "ande" är Din egendom, Pr 0,' Herre kär - . Herren själv, icke med knot och -omanlig klagan utan . med. öd Att. intet. ont. Bevara själv, vad Dig. tillhör, H mig. skad Ölen a A. bereda - honom, utan ätt;.han Hör i ' re värt hopp. och : a i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.