, så - Nord-Norge som basorhråde för os . Fdärför redan 1 fredstid -koncen- : stormakter I vä ter.i ; :$ '- Nord-Norge är. också ' ett! utsf vn s Je Om Sverige ej är 1 för- 4 | Tisdagen den 13 | —=L T Nordiskt försvärsförbund svarsförbund” med Norge - och |, starkt rustat, är det därför san-|'. nolikt, att man från ryskt hållt” "Ehuru ett nordtskt försvars- ” förbund ej för 'närvarande är "aktuellt, dyker detta problem allt emellanåt upp och bör, där- "> för granskas fo all synnerhet I som” det milltärpolitiska läget undergär' vissa : förändringar. "Då avgörandet träffades av stats- makterna i denna fråga -: 1948, stod tre möjligheter till buds: . nordisk försvarsalllans, anslut- ning till Nåto och neutralitet. I en . uppmärksammad" artikel 11 Tiden gjordes då -ett vägande "Inlägg till förmån för, neutrali- teten av pseudonymen” Strategos. "Av samma hand har nyligen i ” Polttisk tidskrift publicerats' ett nytt inlägg I denna fråga, - "Det framhålles här som når : got väsentligt; att de militär- . ” politiska förhållandena måste]. . bedömas ' kallt och utan känslo- . skäl, Dessa talar I hög grad för ” Vett försvarsförbund, där även Finland är med, Det finns emel- Jeftia "trots" detta” Inga. ansvari- ge "personer varken i Sverige eller» Finland, som för -närva- rande: ”skulle” kunna” tänka sig "ett 'sådant/ "då det på grund av = :och> Ryssland är helt uteslutet. är ' det" gäller > Danmark och "Norge är' förhållandena inte li- ka entydiga . men fordrar därför "en. allsidig” belysning, ka "ns De”tre. skandinaviska' länder- nas strätegiska: lägé är otvivel- "aktigt olika, I "händelse av ett 'stormaktskrig blir det - med största sannolikhet en kapplöp- ning om utfartslederna från ös. tf tersjön." Danmark . kommer un- der, alla förhållanden att dragas|: "in:1 ett storkrig och: kan icke - med egnä : krafter prestera" ett sädant : ”motstånd,., att en even! it i fiende skulle” "tveka inför "anfall... Om” det; finns ett rdiskt : -försvärstörbund; " kan : Sverige : visserligen .. jämna 7 ett vi st bldrag” till "Danmarks, för f;imen detta kan icke pit av rre -betydelse på -grund-- av H nödvändigheten" » att.. samtidigt ' försvara" vårt eget territorium. . Finns "Icke" något : försvarsför- ”bund, 'är ” det. icke . : nödvändigt | ”för en fiende att också, anfalla Sverige, Östersjöutfarterna : -kan "behärskas ' «utan vatt ; : Öresunds "östra strand besättes. Det ' är funder sådana förhällanden.; en "självklar: sak, att "Danmark, mäs- 'te söka ett starkare Istöd; och. det; ; kan erhållagt. endast SERA n ie gatt område, ehupu tekeé 1 kÄjT ; hög” :grad som Östersjöutfa e ina. "Det vore en stor fördel” " Ryssland att. ha "tillgång ” tin Yr sina ubätsoperationers'; II Norge har man en stark känsla av den fara, som. här hatar 'och-har trerat en betydande del av för- svarskraften längst i norr. För|, ' Ryssland vore Järnvägsförbindel- | sen. genom Sverige till Narvik] +«'av : betydelse,” om: Nord-Norge . Ockuperas, 'Den är emellertid Åcke" oundgängligen' nödvändig, "vilket: i' viss mån framgår av världskrigets senare ' del, då Ryssland höll Nord-Norge ocku- | DIPPR RENTIERAT WARINGS- Liv os -" Det är inte bara för 'kommu- « nerna och>ortsbefolkningen en - Industriell differentiering är vik- > tig: "De hårt-'specialiserade pro- .duktionsföretagen löper : också ", själva risker att' drabbas hårt av konjuriktursvängningarna, . SCA- chefen Eije Mossberg belyste den "saken, när han redovisade , det'senaste årsresultatet för Cel- lulosakoncernen, skriver Norr- N ländska .Socialdemokra ten: Moderföretaget med den domi- » :nerande + stapelproduktionen :— massa och trävaror — har fått vidkännas ett betydligt försäm- rat resultat, medan andra delar åv koncernens produktionspro. gram har dragit upp det totala utfallet. Mossberg konstaterade därför att den senaste 12-måna- dersperioden "ådagalagt hur vär- defullt " ett mångskiftande pro- duktionsprogram är för ettt före- . tag. : Medan . cellulosarörelsens hruttoresultat visar kraftig til- « bakagång och lönsamheten för tidningspapper och trävaror va- rit i.stort sett oförändrad, har lönsamheten för kraftlinerpro- duktionen stigit, samtidigt som elkraft- och verkstadsrörelserna förbättrat sina bruttoresultat”. . : Differentieringen av näringsli- vet hör också till ett av de star- kaste motiven för en aktiv loka. liserIngspolitik, . So : ""försvarspakten mellan "Finland I... a attyske, december 1966 IT= i undviker ;att. genom anfall ge- nom svenskt territorium, "dra pål” sig ytterligare. en inte. betydel- selös motståndare. Det kan jul: synas, "som "om en sammanslag- ning av. de tre, nordiska länder- nas försvarskrafter” skulle ö deras motståndsförmåga..” Län: dernas ; geografiska : läge och nödvändigheten" av ett samtidigt försvar av dem katta: gör, ,emel- Hertid, att detta är en. synvilla. "Den ”kålla' verkligheten är, att 1 "händelse. av. 'ett nordiskt för- svarsförbund kän” ”Dånmark och Norge icke. erhålla någon hjälp av" betydelse från Sverige, som ju då är indraget” i kriget och måste” ' "disponera ”sina krafter "främst' ir eget försvar, och Sve. rige, :kan. icke ' erhålla”. någon . hjälp” vals "från" de" andra kont rahenterna "Någon fördel "kan -åcke” "erhållas för ”något äv; länderna, men : däremot; blir den... : oundvikliga ; följden, :: att]. Sverige" måste :kbmma med" i storkribet," vilket ej är, alldeles säkert, . om. "något. und, inte existerar. .: :' Från: entusiastiska militära” " respråkare för ett nordiskt för " svarsförbuhd' här framhaänlits; att vårt försvar”, därigenom skulle - erhålla ett' större "djup, och. der zm svenska ”jarmén "skulle" kunna - draga sig. tillbaka till Norge 'och , där fortsätta” striden,” P rspekti: "vet är ej "lockande u "svensk synpunkt; m Från: de svenska Natcanhäng: rna har framhållits, att det "vore orealistiskt att” räkna "med möjligheten : för : oss" att , via :en storkönflikt kunna undgå att dras "in! i kriget; "och därför” vore: det bäst, att: redan I förväg. erhålla gåranti "öm hjälp. Häremot: har chans ått'undgå' iridrägande” och denna måste” "begagnas, Även en mycket : Kort” frist” vore av stor " Betydölse” ur” "försvarsbynpunkt. Om" överhuvudtaget hjälp kun: dei: rhållas,;, bleve". detta ”bero- . ende, äv Natomakternas möjlig: heter; att: ”avdela” av: rsina inga- junda i förhållande” till ”motstän- - daren: stårka' "krafter till! försvar av Sverige, . och" "det. "komme" ej om; ej detta”. vore? eh felslut;; har en "viss. ovilja i AR) "ra Natoländer kunnat iakttagas mot” Sveriges som egoistisk. och ”"osolidarisk betecknade : allians- frihet, ” Ett : "realistiskt ' betraktel- + Sesätt' ur: "Natoländernas." egen synpunkt' mäste i stället ge :vid " handen; "ätt, 'det under: nuävaran- de styrkeförhållanden är en för- del: för . Nato,' "att: vårt land ej - Aras in i: "kriget med möjlig ockupation. av Ryssland;, Men även för detta: land är det: .en strategisk fördel : att ha högra flanken vid Östersjön fri. MH "Alla realpolitiska skäl "talar för riktigheten av en alliansfri "svensk ' politik ” även i fortsätt- ningen, och den minst önskvär- da förändringen skulle vara :ett Pordiskt försvarsförbund, , ot EN LÄNGTGARNDE SOCIALI, 3, SERING iv "av den:art de. .soclaldemokrå- tiska" ungdomarna ' föreslagit är att hänge” sig'åt barnatro; skri- ver s' socialdemokratiska. ' Syd östra Sveriges Dagblad: + Det finns ingenting som säger. att blotta -förstatligandet av stor- industrier skulle 'vara medlet till en för flertalet medborgare mer godtagbar 'fördelning av natio- ” naHförmögenheten. Och det finns inga säkra garantier för att: inte ekonomisk” statlig! 'maktkoncen- tration kan bli farlig, kanske far- ligare än de ekonomiska makt- koncentrationer vi för. närva-|- rande iakttar, ”" « Det "måste "först visas, att »statsdrift ger: minst lika gott re- sultat som de välskötta. privata företagen, för att frågan om mer allmänt förstatligande över hu- vud taget ska'kunna på allvar diskuteras. Helst bör det kunna visas att statsdriften ger bättre resultat sett ur medborgarnas synpunkt än de; Privata företa- gen. ' Vad beträffar den - politiska makt 'som är förknippad med ekonomisk makt; så mäste det vad gäller frågan om förstatli- gande ' av: storindustrier — små- företag är inte aktuella på ett än idag sköj | Psykologiska: - undersökningar inrar>”slg: pårfymdoften den ut- valda. håde :vid, det första mötet. :Vad .hon-hade på sig har de där: emot. totalt glömt. : Parfymen är en maktfaktor idag liksom:” "på de' gamla egyptiernas g . Frankrike och heter Grasse, en. knapp? t.mmes:resa' från Can- än : . många miljoner förälskelser på. sitt samvete,, har.. 27.000: invä- nare :—. ungefän - som .. Borlänge eller. Växjö — och ett '20-tal fab- riker som årligen förbrukar tu- sentals: ton 'blommor, ' mest rosor och jasmin. .Runt om i världen sprids: doften "från: dé - enorma blomsterfälten runt . Grasse, 'Fäl- ten klättrar på terrasser längs si- somiledersupp 'mot "Alpernas kar- gaf massiv. : Blomningen "infaller från juli” månad - och for ä långt: 'fram--på hösten. : ill det yttre ser väl inte” Gras- sé ;ut”så” annorlunda ; än ta” bergsstäder" i Medelhavsländer- na. Den: gamla staden. sli ängs --krokiga 7 « sig: som. borgtorn” och” ringrmurar, ”rantier fö att. den "politi a mak. i ten "alltid" kommer: att" ligga! i . händerna par dem, söm. inte fres- tas till Jnaktmissbruk: Hur” ska : den gest. ju främst 'd som är mest :gyn- : nade, och dét: -finns'; ju alltjämt de .som. inté 'ens .har. möjlighet "att: tillgodogöra sig någon årlig semesterledighet,'. :-huvudparten av. lantbrukarna ' t.. ex. Därtill ”-kömmer "att: en sådan ' förmån . Som ett sabbatsår-måste betalas | hågonstans.. Framstöten - rimmar vidare” dåligt med "behovet att , importera rarbetskraft och" att 1. arbetslivet. Tidningen” hänvisar "Professor. Gunnar” "Edström" iytt- "rade. i debatten: ; Han" var, så kättersk att tan påstod att. ordnat arbete är nyt- tigt. för människan, att stress i - måttliga, doser ären livsnödvän- I. dighet och att t. o. -m. nervosi- tet .kan: vara. bra.: Läångledighet /blir. däremot för de flesta ned- J brytande, : Sådant "har, tror. vi, bonden haft på känn” och Jevat ' därefter. Det är. dock arbetet inom mått- liga gränser och inte' ledigheten "se och” framåtskridande för. män- ”niskorna” ee Det har nu gätt. tre månader red cp) ”överfölls” i TV. av "den 'soclaldemokratiske Ppartisek- ”reteraren, Sten" Andersson. 'Tyd- Hgen har han hela denna tid fått "vänta förgäves på en ordentlig Ursäkt från hr "Andersson oc ett tillrättaläggande" från . NN - konstaterar. Borås. Tidning: + Ur. vissa synpunkter. kan. kan- ligen borde vara tacksam för att socialdemokraternas : partisekre- terare och TV:n så verksamt bi- drog till hans och hans partis framgång i valet — hut går all- tid "hem! -— men samtidigt mås- te man förstå, att han och hans familj har svårt att komma över der: oförsynta Behandling riks- dagsmannen utsattes för. inför ”allt folket”, Man avvaktar med stort in- "tresse, vad radiochefen har att . Säga, liksom det uttalande pres- . Sens opinionsnämnd skall göra . beträffande regeringsorganet Af- tonbladets behandling . av ”Doc: undantag när — kunna ges ga- keredsfallet”; ' ok cket i parfymtillverk: det här ERE, £ kö mn det moment i. tillverkningen. då jasmindoften fixeras i dyrbara fett: har.» visat, att. de. flesta "män --er-. ridens parfymhuvudstad lig- |. , | sätt, dorna:: på; den" breda :dalgången,: Grå" stenhus' grupperar | » | ten, Detta är "resultatet äv den förs- "| Inom” det 1200 sjömil stora .områ- "försöka få de gifta kvinnorna ut ar N som betyder. både tillfredsställel- |" edan: riksdagsman Kobert :Doc- 1. ske sägas, att hr Dockered egent- I en för hand, T. v. plock; Vt extrakt, 3 Vag 'Valanserande över branta "stup, Den :":moderna bebyggelsen lärt Ja rar den: också på terrasserna runt stadskärnan: -Från ' de långa ”bal kongerna” har man en vidunder- lig utsikt över blomsterkullarna ända ned” mot Antibes, vid havet, å é Kå 40 INGREDIENSER, i : I århundraden: har: doften"; från nejlikor, .hyacinter;,.- mimosa, jas- min, ..apelsinblom, "rosor och vio- ler spelat en huvudroll i parfym- fabrikationen.. De" mera.. konstfär- diga parfymerna framställs på så att". blomdoften "fixeras : ge- nom blommans kontakt med dyra fettextrakt, och :ger den :färdiga produkten en kvardröjande doft- kvalitet.: Extrakten framställs ur körtlar på vissa exotiska djur och importeras - ända från Himalaya och Kina, «sova : När "en Parfym skall experi- menteras fram: överlåtes själva blandningen till en speciell 'yrkes- kategori. av. professionella ”lukta- re, lika : 'specialiserade . som - vin- varan. till parfymen ay Vikodkekdar Upp mn Otolika: ingredienser kan använ- das "för. att framställa - en. enda parfym. Priset beror. dels. på väl- doften, dels på hållbarheten, .Mo- derna, växlar ständigt i denna de- likata industri. "För att' framställa” 50 gram ab solut ren parfym gär det ät: 100 kilo rosenblad, och det är en lång och omständlig process... Men :i utspätt skick kan man framställa 4—500 flaskor parfym av: ungefär ett kilo rosenblad,.. -v.: Folket i Grasse.: dyrkar rosor och : blommor som, andra" dyrkar poesi. Plockningen är ett slitsamt arbete. Tidigt. på morgonen, innan ännu : daggen dunstat bort i" det starka' solljuset, drar man: ut på fälten och ' börjar 'handplockning- en,.'Det 'går: till je 'på "exakt samma - sätt 'som för', hundra" år sedan; "någon maskinplockning är inte 'möjlig. ' Sedan 'gär: dé 'ploc- kade bladen; till" den industriella processen,” "som: däremot ida högt mékanisetad, Provarha” "och med 'en' lika ; svår |. .: "Veteriskapsmän : har upptäckt väldiga: fiskbestånd 'i "södra Atlan-| ta” expedition, söm det tyska forsk-/ ningsfartyget We mitten äv året fö territorialvattnen Brasilien och "Argé plagit i de yttre mellan södra ntinas sydspets. an enligt forskningsresulta- tet minst 3 .miljon ton fisk år- tta skulle utgöra Forskningsexpeditionen, ”under- | stödd "av. FAO,-stod under ledning gv. prof. r. Ulrich Schmidt, :di- r. "Institut för. Seefische- rei”: I Hamburg. Jämte tyska ve: tenskapsmän deltog också fyra ar- Bentinska-' forskare -' vid universi- tetet. Buenos -Aires .samt ' ombud för det argentinska kustfisket..Ve- tenskapsmännen '” undersökte ' de hydrografiska, '". förhållandena, planktonet samt fisk- och botten- Fa riktigt läng sikt. ser det ut "som '. om U-ländernas' protein- : "problem: skulle” kunna lösas på : andra, sätt... Men, det är långt dit, mycket långt. Och: människörna ' skall. väl inte behöva lida: svält: dödens, kval,” medan : de' väntar på de kemiska och tekniska un- « derverken, När den: tiden: kom- mer, att U-länderna ” kan få bil- . ligare. protein och' kanske "blir H självförsörjande; då tror vi, att västvärldens befolkning har ökat ” och mjölkproduktionen minskat så att balans "råder ; mellan - till- - gång och efterfrågan på protein. Då kan vi också sälja smörfettet (då en biprodukt) till ett mark- H nadsmässigt . fördelaktigt pris. + Och — 'det är mycket viktigt — vi har uppehållit den orsa SKAP "av: Jevande djurmaterial, ” som . kan ge oss: nötkött, när "detta börjar” tryta' både här hemma och utomlands frampå 70-talet. Men det är givetvis hela fol- ket som skall betala denna kom- binerade U-landshjälp och hem- maberedskap. Och vi tror, -att det skulle vara en mycket lön- :sam politik för folkhushållet — på litet sikt; Dessvärre är beslut i denna ' riktning mycket - bräds- kande. Nedslaktningsgiven är påfallande just nu och börjar i en del fall drabba även djur, som med dyrbart ' avelsarbete har uppnått internationell toppklass lter 'Herwig” i jär. | Nytt. i. "fiskeriet." På ' dagen nådde "Walther... Herwig”. merluza-fångs- I: > "land-sillarna, som egentligen inte ( | fiskars :|Om.' Hittills' hadé: anchoitas-fisket ' faunan. på djupen mellan. 100 och 1000 m: Också. fiskets:olika. arter prövades på ort. och "ställe, :Vetenskapsmännen "konstatera- de"att- fångster på :18:t ir-timmen > möjliga i utanför” ' Uruguays, kust ända, ned till "Argentinås' pa- tagoniska: Kust" på” ett djup till 200 förr uppnåtts. Ännu mera: lönan- de var. fångsterna av: läckra gäd- dor, "också : :kallade »merluzas,:. på djupen mellan" 300 och 500 m, Mer- luza-fisket på 500" meters' djup är ter om:42 ti timmen med trålen. ävenspå natten -— detta prövades också för första gängen — då mer- luzas: kommer .högre ' upp i vatt- net-är deras" fiske: med, flyttrålen mycket-givande.” oDet upptäcktes vidare. vinter- kvarteren för de så kallade Falk: ör... några sillar utan skarpsillar samt anchoitas, något slags sardell. Falkland-: -skarpsillarna . används gärna, av; fiskmjölindustrin som rå- ämne, medan .anchoitas ger: goda fiskkonserver. Genom. att dessa vinterkvarter" upptäckts kan de numera ' fiskas hela året varit begränsat till två. eller: tre månader om året." " Inte bara: fiskerinäringen har berikats: med värdefulla” rön , ge- "dför Israel, '- Ikrig som där rasar. De högst' par- m.; restltät” sorå "aldrig någonsin kom Ntrientä ' "YEn sonia avspänning mellan] Sovjet 'och Amerika borde bland annat bringa ex varaktig lättnad Jättemakternas rivali- tet om inflytandet i Mellersta ös- tern är en drivkraft i det kalla tiella, närmandena mellan väst och öst skulle med fördel kunna ut: vidgas, Helgvapenvilan i Vietnam gick: "denna gång ovanligt lätt att ordna. Är också det; ett tecken? Handelstiäningen: ; AN Riksdagens fredagsplenum med besvarandet 'av s gor' tenderar att bli en dialog in- för tomma kamrar: I. fredags Var närvaron. .' av riksdagsledamöter rekordartat: låg. -Mot » eftermidda- gen. endast. en | förutom interpel-| lanten och andre vice talman" voh Friesen, ; statsrådet "Hermansson, statssekreteraren : Petersson: och ytterligare” en i departementstjäns- teman, tre stenografer, kansliper: sonal och vaktmäståre, : - ' "Statsrådet + Hermansson” ' fick dessutom läsa upp några av kom- munikationsminister : Palmes svar då .. denne . måste "kila iväg . till tandläkaren. '- Riksdagens .arbete tenderar "att "bli 'en parodi. Talet om de" krävande arbetsuppgifter- na i utskotten -är . inget: skäl till ödsligheten ir. kamrarna” frampå fredagseftermiddagarna. : "- (Helsingborgs Dagblad. Ett. sämmant rande : av de. tre sök, borgerliga" "partierna skulle ett. .majori' trollförmeln : jvalsystemn. -Enbart : VästerbottensdCnrire Vid. flera tinsalten. kär "från sö Idemokratiskt” håll riktats” skar: eri rat om har: nackdelar | sökt 'en':"stfykjärnstillsats med vandla”: ett vanligt strykjärn, till ångstrykjärn.” Den säljs bl.”a vid demonstrationer 'i varuhus. ' Till satsen är billigare än ett: "ång: Har ' visat 'att den 'i' funktionen har: väsentliga nackdelar; " . ligt : "strykjärn »och - spänns fast ” enkla frå V som . första förutsättning ; kräva]. sc v Konsumentinstitälet: har under- varunainnet Eva, avsedd att "om. ”"Ahgstryksulan ”sätts' på ett van- > nördiska är från principlelt syn. ken ofrånkomliga om vi vill und- vika "svåra > sociala missförhållan- der. värt land, har interna” din- ställningsproblem som tar mycket av. resutserna i anspråk” exem: pelvis” ä - bostadsområdet, "Det finns gränser för ,mottagningska- paåciteten;. både: med' hänsyn still sysselsättning och - service. Men '|edstjärnan? måste vara att hälla ' dörren - så öppen ; "som det. med : hänsyn” till omständigheternä. äv järnvägspolitikenh; : :åinte : minst ur samhällsekonomisk "synpunkt, Nedläggningarna av järnvägar ' Te ser. ' .kostnadskrävande krav' på vägbyggen: Staten har att ta'an-.' svar | för - exempelvis. bostadsför. sörjningen med dess ökade tryck på tätorterna. Järnvägen" finns of: ta redan och utgör ett färdigbyggt alternativ, . för, persontransport mellan hem , och . arbete, liksom : den sär ett: incitament till 10Kalt- sering :; av företag.'; Det. är möj ligt att man med blygsamma kost- nader, kan .spara väsentligt större belopp," men , för "detta . fordras förnyat ' intresse; örré” vidsyn Joch inräkning av många fler fak: |torer i bilder: än våd' som” hit tills skett, Uppgögels Scan ” som. vecklar ls anklagelsör. mot. kömmunis- > Såmti :ju, inte” längre” så Hög kande, eller. hur? "Observera, att. till "narkotika (bed Hiligsmedel) räknas; :även' alkohol! Det har man stilykjärn, "men: undersökningen] S med >ern - fjäder.: Kombinationen | nom denna "expedition utan även ter, en rocka, "har redan fått ett till: Theodor Frerichs ära, ”Walt-' her ”Herwigs”' kapten, '1968 skail ; get segla till södra Atlanten igen för ' att utröna ytterligare, möjlig- heter: för merluza-fisket, Men re. dan . dessförinnan, ' våren" 1967, skall "vattnen utanför ' Syd-'. och Sydvästafrikas kust utforskas.. | Gunter Weller. det "tyska: fiskeriforskningsfarty- :” väger endast” något ” mer "än "ett? | vetenskapen. Många nya fiskarter ! Angstrykjärn men blir "betydligt upptäcktes. En av dessa upptäck: ; lumpigare att: arbeta med: Su- Jan har rak : och hög framkant, namn, "nämligen" ”Baja Frerichst” vilket gör det svårt att komma åt-'i' rynkor' och "veck. Man bör ha: ett : modernt ”järn' med". hög effekt .-— minst '800. W '— an. nars bildas ingen ånga. "Tillsatsen fylls på :' med "den . medföljande plastflaskan ' som'” rymmer drygt t en deciliter, :”. | På" ett ångstrykjärn' kan man med ett enkelt handgrepp stänga |: av. ångan, så. att järnet kan an- - tForts, å sid. 7) Stockholm - (TT). . "Undersökningar tycks visa: att faderskapet är en av de. händel ser i livet, som. visar : det. stär- kaste sambandet med ett plötsligt tilltagande .. alkoholmissbruk och detta gäller även för. dem,” som redan är gifta, konstaterar tid- skriften Alkoholfrågan i en'arti- kel om alkoholistens familjesttua- tion, - Det verkar alltså s som om mänga använder alkoholen för 'att för- söka fly från det ansvar och de förpliktelser som faderskapet in- nebär. Det är f. ö. förhållandevis många alkoholister som . varit ”tvungna att gifta sig”. Den svenska nykterHetskommittén fann år 1944 att 57 procent bland alkoholisterna och.de grova alko- holmissbrukarna ingått sådana äktenskap. Inom övriga" kategori- er var siffran 38 procent, Vad kvinnans personlighet bety- der för mannens alkoholmissbruk har på senare tid studerats vid vad beträffar avkastning. . (Vär Näring) ter är gifta. med Sjuksköterskor än . inom normalbefolkningen -och att kvinnor, som varit. gifta med alkoholister, har. en tendens att gifta sig med-alkoholist ännu .en gång. I' många av dessa undersök- ningar kommer det fram att alko- holisternas, hustrur är, domineran. de och moderliga, och: det har hävdats, att de omedvetet. upp- Ju muntrar mannens alkoholism för att tillfredsställa sina egna dolda önskningar, : - Alkoholmissbruk. - i ett äkten- skap behöver inte bara vara or- sak till kriser och olycka. : Det kan också vara symptom på kri- ser av annat slag. Man finner så- lunda ofta störningar i det sexu- ella förhållandet I sådana äkten- skap och dessa störningar finns ofta innan alkohol 'olmissbruket sät- ter in. Ofta avspeglar de "sexuella störningarna mänskliga kontakt- svårigheter i. största allmänhet och. just . sådana svårigheter ver- kar ha sin särskilda Petydets för flera tillfällen. Det har påståtts, att : förhållandevis fler: alkoholis. na alkoholmissbrukare, f är fen” styggelse; prästen, Bättre upp är. Kyrkeock: tails — efter' mönster från USA och England. : foölkmåttligheten.' Räknar' prästen . med, att kyrköl, och Kyckeocké tails skall" göra, folket. mer; "Kyrk: ligt” och Kkristligt? > Å torde. utnämnas till . fanatiker. - Pal LV IN jag bådar glädje," som: skall :” - fe : (Luk, 2:::10.) > e goda nm Jet, skulle gäll yheterna, evange) sétt -hudfärg eller boningsort.- Je: Ck sändes för: att” uppenbara. uds kärlek; till. alla människor, Och vi har fått hans: uppdrag att Vara hans . budbärare: ”I .skolen bl va mina i hela evangalaa vederfaras allt. världen och : prediken. - för »allt:; :skapatu "hy C8udaktig. budbärares störtar io olycka”, K ristus har befallt 055 att fö till alla evangeliet till varje land, - Människor. , Om vi. för: Summaär detta. och int or e. bryr kan. åR lyda hang ”petaltningat, räknas: som. ogudaktiga e, "olydiga "tjänares och vänta tillrättavisning. kan vi" själviskt ' pehålla le yheterna för oss själve! ropa ut dem, från hus förkunna: dem” vitt: .och na tills 1 kontinenternas ' fol av öar tar emot, det de frälsning Kit budbärar |; har. satt de goda VI borda och Eäeegn dag en. rad, tungt | vägande "skäl: för: en” översyn 'av menade . :Det. går framåt i kampen för ” der an "gor 2 2 la alla: människor: oav:” vittnen”, Vidaret ”Gån !' ol Ordspråksboken säges det, att | punkt -olustiga, ; men är 1 pråktt |. +. i Den” "SOM ” avstår från Kkyrkölet ee
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.