x kan man förstå, Man-:skulle'sä- det andra, > sa 4 ” Bom oro "och ' vemod. I somliga LAHOLMS TIDNING . vt "Måndagen den 19 deceinber 1966 + re ease st den 19 > Diskriminerade studerande. > Det finns ett stort antal" stu- rimlig anledning att tillämpa Es d de som vill k 1 a si- för de nä i skolan förvärvade k sk P som har j biti T att på egen för att genom bättre itbild hand int k och av- klara de ökade krav som arbets-' livet ställer på människorna. För en stor del arbetstagare är en fortbildning nödvändig för att ve- derbörande skall. kunna handläg- ga de arbetsuppgifter han eller hon har eller för att eventuellt kunna söka sig till andra 'områ-. den med bättre ekonomiskt utby- te för arbetet. Som privatister har " denna grupp studerande emeller- tid att erlägga avgift vid examina - och prövni . Att dessa kost der. för! många blir betungande särskilt då dessa studerandegrup- per inte kommer i åtnjutande av de studiemedel som står till övri- ga studerandes förfogande - säger sig självt. Frågan aktualiserades häromda- : "gen i riksdagen av den nye ble- ön gelen > > sted i lägga examen på sina studier. Det rimmar därtill illa med ett demo- kratiserat utbildningsväsende som -vårt.. Genom att 'avgiftsbelägga privatisters examina och prövnin- gar konserverar. man alltjämt en del av den gamla privilegieskolans orättvisor. .. . Ur individens och : inte. minst samhällets synpunkt är det, vil? "ket också interpellanten "påpeka= de, ett rättvisekrav 'att examens- avgifterna ' för. privatstuderande snarast slopas. I sammanhanget finns det anledning att även er- inra om de kostnader som de' kor- respondensstuderande vid sidan om sitt förvärvsarbete alltjämt får : - dras med. Hr Elmstedt har också "1 olika sammanhang tagit upp denna : fråga, "Hr Edenman vill: "emellertid avvakta de förslag som "Claes Elmstedt, som efterlyste kommer . att framläggas : om den' översyn av äl Iserna .v bildni Nn om «avgifter — för . examina Antalet. — korrespondensstude- och prövningar som ecklesiastik- rande" liksom . privatstuderande ministers” utlovade i samband ” med reformeringen av de gymna" . giala skolorna, "Hr Edenman förklarade att man inom skolöverstyrelsen gjort, en H och syst ing av avgifi . Utredni terialet har överlämnats till sta= tens ,avtalsverk för att läggas till > grund ' för kollektivavtal" om tjänstgöringstillägg för lärare som, | med sikte på- examen i ett eller ynågra ämnen 'har' ökat' krafs. tigt "under senare år beroende främst på” de allt högre krav på sl som det mod sam- . hället ställer på arbetstagare. Det allt ' större ' ; studieintresset även bland äldre är en, glädjande 'ut-: "veckling som samhället självfallet - på alla sätt bör stödja och stimu-. lera, Dessa studerandegrupper bör. i el iskt hä dn så långt” medverkar ' vid dessa När ett. sådant avtal 'kommer till stånd föreligger således underlag - för den av hr Edenman aviserade' ,;” översynen av avgiftssystemet, Ja, krångligare än så kan' det' "Ju vara när uppenbara orättvisor ska elimineras, Det finns ju ingen möjligt åtnjuta samma ekonomis- ” ka ' förmåner som de som ' har möjligheter att:bedriva sina-.stu- : dier inom det reguljära : utbild. — ningsväsendet. Någon 'diskrimine= ring av olika kategorier studeran- de kan inte'accepteras, i... : et : har spekulerats - rätt liv-. ligt i den västliga pressen om vil- ken innebörd man, egentligen skall tillmäta den sovjetiske” re- | :geringschefen Kosygins' besök” i; » Frankrike. På sätt och vis är des- sa -spekulationer rätt onödiga. -I : Paris har ingen föreställt sig, att + Kosygins besök skulle leda till en ' förändring av den politiska situa- ' tionen i Europa och världen, Be-' söket uppfattas snarare, förefal- ler det,' som "ett. led i den" ”öpp- ning mot öster”, som sedan ett par : år tillbaka varit ett påfallande tyd- -: "ligt drag i Frankrikes utrikespo- ltik. Tillika ger, besöket uttryck åt det faktum, att Sovjetunionen :: i förhållandet till Frankrike har "en" "viss rörelsefrihet, somi ryssar-'" "na saknar på andra håll i Euro-. pa: En: fransk-sovjetisk allians, som definitivt skulle sätta punkt för Frankrikes delaktighet i väst- . .makternas försvarsförbund, vilket I ju" är äldre än och går utanför NATO-pakten, . kan | det” därför näppeligen vara tal om: - Det kan ju vara skäl i”att :re. kapitulera ' de " fransk-sovjetiska förbindelserna . under; 1960-talet. . För blott fem och ett halvt år se- . dan hade Paris ett officiellt sov- jetbesök, då ingen mindre än Ni- ”kita Chrusjtjov gästade de Gaul- ” le; I dag är situationen en annan än den var då och orsaken härtill "är blott .i ringa. omfattning. den: franska politiken, Kubakrisen in- "träffade först ett och ett halvt år efter Chrusjtjovs : Frankrikevisit, "och, avtalet om atomprovstoppet. ingicks 2 år senare i Moskva; Det "är "i: detta sammanhang av” föga |: betydelse, ' att ' Frankrike liksom Kina ' underlät satt, » biträda den=" na” pr 'Méra” avgörande är, att avtalet ' ifråga var ett tecken på den av- "och! relativa ' stabilitet, Nor ÖVISST. öDR- Ett: ovisst: öde” 2 hushäll- älngsöällskapoh” 'emot; Referaten av de” nu: hållna ärssämmanträ- dena Innehållet ofta sådana ord Jän är man beredd att helt” ge upp, summerar Jördbrukäår- nas Föreningsblad:, Kraftiga. : invändningar ' har rests mot denna uppgivelse re- dan på detta stadium,” och det kert sakna denna gamla fina in- stltution, om den föll ifrån. Vid mötena har slösats mycket be- röm åt'sällskapens verksamhet. Man hat: betygat Jordbrukarnas |" förtroende för verksamheten och deras behov av sällskapens råd- ,Bivning, Man är inte säker på "att de nya lantbruksnämnderna skall kunna ersätta dem; hel Denna vänlighet förefall: te "vara bara en örövning' Xl 3: de slutliga hbegravningstalen. Ät skilllga sällskap har ”ju, ”hyggib gå ekonomiska resurser; och me: ningen lir. att I den mån de tar på slg'statliga uppgifter””skal de liven kunna få statsbidrag, .. Det. är sålunda svärt att .tro att de sista bladen håller, på att skrivas I sällskapens hisorla; Nät vara att man inte vet hur verk- - samheten kommer att formas varken I det ena området eller 1 a ' FRYITIDSUTREDNINGENS BETÄNKANDE som prsenterades 1964 — 1963] börjar I någon mån sätta sina spår tf bygderna runt om 1 lan- det. Såväl på kommun- som läns- nivåer har man påbörjat "en översiktlig planering "av den framtida markdisponeringen, skriver RLF-tidningen: Det är betydelsefullt att. den- na planering, I den mån det går, - då, Inte. är uttryck för; vinster. på grund avå att andra "inte kunnat” skaffa” sig denna in: "ningens ; eget. ällningstagande, tvärt emot' de regler 'som gäller för. Sv eriges.., radios” : program: "verksamhet ; — bara: Kan: förkla: ras' som resultat? av. en påfalans de inkompetens i fräga om :jour-. nalistisk »nyhetsvärdering,' skri ver Upsala Nya Tidning: Det. senaste: och. mest .uppse: | endeväckande utslaget av denna N "tendens: är att varken första Mer. andra "' Aktuellt: -sändningen” pr "måndagskvällen innehöll ett ord : "om statsminister Erlanders tele- gram till lord -.Russell med 'avvi- - sande av tanken på att en ”krigs- , förbrytarprocess”. mot Us VA skul- le' hållas 1 Sverige, . "Detta är så ' mycket: mera”an.' ' märkningsvärt- som AV-Aktuellt. tidigaré har ägnat den tilltänkta ”processen/”' -stor. 'upprnärksanm- het! bland, "annat. genom inter- vjuer. Hr. Erlanders telegram har ” också" föranlett " "åtskilliga kommentarer 1 pressen: — "helt naturligt eftersom" det innehötl ”ett ställningstagande av betydel- se inte minst. för. Sveriges möj- ligheter att i fortsättninged bi. dra till medlingsaktlioner i Vict- namkonflikten, Men TV-Aktuellt ansåg tydligen av någon anled- ning inte att dess tittarmiljoner var betjänta: av "att bli Informe- rade om regeringens' ågärd. UNT påpekar också att entiat ordföranden ' 1' Gruvarbetarför- bundets avd, 1 Karl Erik Rehn. qvist TV-programmet ”Svart dög i Nimba” gav de svenska TV- tittarna en vrångbild av Lamcos påskyndas. Därl 4 Liberia: 5 ” ver det att bill möjligt att på am bätt- re sätt än f. n, disponera och planera markanvändningen. RLF har I samarbete med jordbru- ,karnas eget planeringsföretag — FRIAD — genomfört en rad upp- Wyeningsmöten för att informera landsbygdsbefolkningen om be- tydelsen av att. det blir en rik- tig planering från början, Det kan dessutom omnämnas att det för flertalet markägare är stora värdon — såväl rent ekonomis- ka som mitjövärden - som står På spel, . I och med att kommunerna och länsmyndigheterna har bör. Jat sina översiktsptlaneringar » har emellertid också andra in- tressen vaknat, Större och mind- re exploatörer, har givetvis en KEott näsa för var de stora mark- värdestegringarna kan komma I " framtiden. Det är därför inte ovanligt att 'de — innan bygdens befolkning blivit informerad om de framtida planerna för deras by eller socken -— uppträder som spekulanter på stora area- ler. Det är betydelsefullt att alla markägare som kommer att på- verkas av dessa förändringar också blir informerade och att det inte enbart är några få ka . pitalstarka personer eller insti. tutloner' som genom goda kon- takter eller genom egna under- sökningar kan göra sig oskäliga "Efter att ha studerat proble- men på nära häll, träffat Lam- cos färgade arbetare, företags- ledningen och fackliga represen- tanter är han böjd att helt revi- dera "den uppfattning han fick av förhållandena vid Lamco ge- nom det omdiskuterade TV-pro- ” Erammet. Dessa uttalanden gör inte ”den svarta dagen” till vit, . men de gör onekligen att Svc- riges radlos eget fullständiga fri: kännande av sig själv ter sig än- nu tvivelaktigare, : > Det bör vara' av stort intresse för Radio-nämnden att ta del av de fackliga förtroendemännens synpunkter, när man skall ta ställning , till om programmet stod i överenstämmelse med de principer, som finns fastlagda för Sveriges radios verksamhet, slutar UNT. LYXVILLORNA BLIR - EXTRABESKATTADE efter riksdagsbeslutet på tisda- gen. Häremot finns ingen in- vändning att göra, tvärtom, mer den nya beskattningen är så ut- formad att den tyvärr också drabbar andra villor. Det var inte meningen från början, på-|. , pekar "blad: Värmlands Folk He Sträng och riksdagen bor- som alltsedan dess vunnit” insteg i relationerna” mellan” "Väst- ; och Östblocket" .—'. åtminstone: i. Eu- ropa: De Gaulle har å sin. sida » ivrigt bemödat sig att så vitt möj- ligt utnyttja denna relativa av= ing” till. Frankrikes. fördel. han har gjort det genom aft maren ' 1964 t:ex mottog: han den -rumänske .:regeringschefen .:Mau- rer /och inledde därmed -sin. di-+ . plomatiska östoffensiv, vilken fick till följd, att en hel rad kommu- nistiska' öststatsledare' gjorde pil- grimsresor, till Paris, medan fran- ska ministrar återgäldade med bes : sök i Östeuropa: I oktober 1965 TES. te, slutligen utrikesminister Cou- de. de - Murville till, Moskva,' och : åtta månader' senare begav sig de Gaulle själv. ill kommunismens Mecka, ol Faktiskt 'är det bara- Ulbrich |: sovjettyska zonrepublik och 'det ” kinesbundna "Albanien, som inte fått: del. av denna :'franska'. vän-' ”skapspolitik,', vilken.- efterlämnat; . resultat” i form av diverse avtal ' om; handels” och, ” kulturutbyte SM fiera ' den" franska” utrikes-: politiken i riktning österut. Som- Del fransk -S01 jetiska” selackspelet" : -- Begeringschef Kosygin. uppmärksammat blev det fransk- ryska avtalet om samarbete be- träffande färgtelevision och rymd- forskning. Minsk effektiva har hit- ” intills de olika handelsavtalen vi- > handel: - 'berali av öst här -. man inte fått bevittna någon me- ' ra" påtaglig "uppblomstring av det franska: handelsutbytet med. öst- "staterna est "Av intresse är det att notera, a att "det inte var Frankrike. utan Sov- jetunionen, : som tog ' det första klara initiativet till: denna nya i östpolitik. Det skedde.i och med," ” att den" sovjetiske utrikesminis-, - tern Zorin blev. utnämnd till am- bassadör. .i.: Paris.” Genom ' denna . personalpolitik hade Moskva till-' kännagett, ' vilken vikt Sovjetre-: ; geringen fäste ' vid relationerna” : till Frankrike, .' - - En' annan fråga är i vilken ut-' sträckning de' Gaulles politik och Moskvas intressen är parallella. Beträffande Vietnam är båda par-' terra "lika fränt avvisande .mot USA:s politik, .men torde: knap- Y hur”. Vietnamkrisen skall lösas. . Moskva torde hysa mycket ringa -: kar säkert inte, att det lösgöres ur > sitt : : styrkorna. Men de Gaulle kan in- . sat sig vara. Trots Frankrikes ”li= i past ha samma uppfattning om förståelse för de Gaulles neutra- liseringsförslag, eftersom detta ju också skulle omfatta Nordvietnam. Sistnämnda land betraktar Sovjet som sitt eget protektorat, och öns-" " beroendeförhållande tll Moskva. I Tysklandsfrågan är Pa- ris och Moskva överens om; att hålla Bonn-republiken borta från -varje delaktighet” i åtomväpen- te gärna förmås att erkänna Ul: : bricht-staten, som Sovjetunionen finner nödvändigt, och allraminst ” nu, då det finns en chans för ett nytt närmande och samarbete, mellan Bonn och" Paris, Vidare : är det frågan om 'en' europeisk ”säkerhetskonferens”, som sovjet- regeringen länge ivrat för men :som de Gaulle ställt sig kyligt avvisande mot, vilket kom till sy- nes vid det senaste NATO-mötet i Bryssel. -- Av det sagda torde framgå, att det i: realiteten finns mer. som skiljer än som förenär de franska . och de sovjetiska synpunkterna i "världspolitiken just. nu, Det lär: därför knappast bli någon traktat- 'mässig samgång mellan Moskva och Paris i nuvärande läge. För de Gaulle är det av högsta. vikt att bevara den franska rörelse- friheten "och oavhängigheten 'åt alla håll och att hålla det stora Nychackspelet mellan supermakter- a i gång. Det gäller för de Gaul-: le att "smida. medan. järnet, är varmt, Den dag USA och Sovjet " kommer att enas på en gemen- ' sam samförståndslinje,'så blir den : "franska rörelsefriheten obevekligt ” begränsad.' Det inser de Gaulle ' och är därför ivrig att väl utnytt- ja den tid, som. ännu står till Iker” högst. om demokrati ofta är |: Aktuell Se "kommentar: Vad skall följ?” på fiaskot med] den Frithiofsonska försvarsutred- ningen? Förtroendet. är ' skakat. Det 'är regeringens sak att ge ga- rantier 'som "kan göra oppositlo- nens fortsatta deltagånde i utred- ningsarbetet meningsfyllt. I 7, fot! Dagens Nyheter. : FÖ. , : Nästa statliga: Inkomstförstärk- ningsobjekt? Låt oss göra en giss- |; ning. Antikviteterna. i tur! Tav- lor, frimärken, mattor och"'gamla elfenbensgubbar, hur mycket har inte .vår finansminister att välja på av ”lyxt oe os : Helsingborgs Dagblad. . Yr det förträffligt. om de statliga” företagen ges en sådan, organisation att de kan arbeta rationellt. Men det är alltför myc- ket som talar för att denna orgar. nisation inte kan hämta sitt möns- ter från förhållandena ' inom: det privata näringslivet, - Handelstidningen; | Demonstranterna, , ofta: unga studenter, visar brist på mötes- kultur och vanligt: hyfsat " upp: trädande. De påstår sig kämpa. för frihet och demokrati. I realiteten demonstrerar de'en "genant okun- nighet ' om eller. förakt: för 'ele- mentära "demokratiska umgänges- regler," Det är för all del ingen ny: iakttagelse, att de" som "skit de minst demokratiska. Men ex-|: emplen på detta här . på. sistone f blivit särskilt. talrika och påträng- , ande, Det: finns anledning att rea- | inför. Någon form” av samordning tor- de" bli ' nödvändig inför nästa 'av- talsrörelse, så-långt på vägen mot en:”rundabordskonferens” om pri- ser och :löner fick man med. LO- ombudsmannen - : Alvarsson vid centerns” löntagarkonferens på Sånga'Säby- i veckohelgen, Ny fa | 3 Alvarsson, medgav” att det: var nödvändigt med någon form av en lönepolitisk . helhetssyn från lönta- garorganisationernas sida innan man "sätter sig ner” för fatt: för- handla'nästa gäng. ”Rundabords- Konferensen”... som sådan : hade emellertid inte Lars "Alvarsson så mycket till övers för. ss Visst . kan . sanilade . överlägg- ningar. fylla en' uppgift; renade | han, men: man ' måste först veta med vilka mandat deltagarna sit- ter kring det. runda. bordet. Blir det "förhandlingar mäste parterna " och tekniskt sämarbete "etc. Mest > Så. har. då. hör beklagligt nog hr' Ferdinan "Nilsson, i Kungsängen. (ep). Från centerparlihäll — bl. a. dess tid- ning Kalmar Läns Tidning — har uppgivits att det förstakam- marmandat som hr Nilsson in- .-'hehar skulle delas mellan -Upp- sala och Stockholms län, Nu har hr Nilsson hatt det i fyra år och borde därför avgått. Centern -ha- . de då för avsikt att Placera dess - duktige 'och kunnige Partisekre- - terare Gustav Jonnergård På hr ' Nilssons. plats, något som skull ; betyda att ett värdefullt tillskott I tillfördes senaten, Men hr Nils- son förnekar nu att någon över- Nn + enskommelse ingåtts och uppger . sig ämna sitta kvar ytterligare fyra år, d. v.s. tills han fyller 73 år. Hr Jonnergård är.48 är . gammal, Med all respekt för den » vitalitet hr "Nilsson kan utveck- "Ja i riksdagen de närmaste fyra åren tror: vi dock att.hans be- slut var olyckligt I för centerpar- tiet, - + riksdagsmännen ' skilts, ät för att åter sammanstrå- oa den 10 januari. Till dem "som . då inträffar -i första kammaren vara: beredda. ' att' kompromissa : även om, väsentligheter och då måste man -veta . att- den slutliga" överenskommelsen ' kommer, att: stå sig: Det finns ingen mening ” med att Hara: sitta och prata, i största allmänhet. Formerna mäs- te vara klara. Rubriken. på: Alvarssons inlägg var ”Lönepolitik och förhandling- uppehöll sig mesta tiden vid fram- tidsperspektiven varvid han hade en del beska saker att säga dem som drivit fram, årets stora , ar- betskonflikt : vilken som : "bekant blossade upp sedan LO gjort upp för sina 1,5 miljoner medlemmar. SACO:s uppträdande i år kan in- nebära slutet på de fria löneför- handlingarna i vårt land, under- strök Lars Alvarsson. Det är inte säkert att vi nästa gång kan över- tyga våra medlemmar om deras ansvar för samhällsekononriien, LO kan tvingas gå ut härdare än vad man egentligen betraktar som ac- ceptabelt ur samhällsekonomisk synpunkt. Blir:resultatet då en storkonflikt : med "regeringsingri- pande' som sista utväg har årets tuffa attityd från en tämligen li- ten grupp fätt vådliga verkning- ar. Det kan inte bara. vara LO som skall känna ansvar för sam- hällsekonomin. d e Utbildningen uppmärk- sammas Lars Alvarsson berättade vidare att LO tillsatt en lönepolitisk ut- redning som fått till uppgift att klarlägga en rad frågor inför näs- ta avtalsrörelse då man avser att gå ut med ett delvis nytt grepp på avtalsfrågorna. Bl.a. kommer utbildningsfrågorna att inta en framskjuten" plats. Det finns många människor 1 aktiv ålder med mycket bristfällig utbildning. > | Hur kommer framtiden att te sig "(Sydsvenska Dagbladet) för dem? I arbetslivet finns det stora ' de därför ha behätllt 123 000 kro- norsgränsen, om det verkligen . Var lyxviltorna de ville komm; "åt. Med hänsyn till standardsteg- . tingen och inte minst inflations- takten kan det ifrågasättas om "inte också den gränsen snart . skulle ha visat sig vara för snäv. Efter "riksdagsbeslutet kom- mer. många människor plötsligt :att upptäcka att de bott-i iyx- : villa utan att veta om det. Srupper som endast har sexärig folkskola med katekes och biblisk bistoria som huvudämnen, sade Lars Alvarsson. Dessa människor har det inte lätt under den väld- strukturomi di som kännetecknar dagens samhälle. Ansvaret för samhällsekonomin och låglaneproblemen är andra saker som behöver ses över grund- a Låglönerna svårt problem De stora variationerna i löner föamordning b blir nödvändig ar i dag och i framtiden” och han- nästa” lönerörelse- är ett oerhört problem som många säger sig:veta lösningen: på: De flesta utvägar som :rekommende- rats” leder ” emellertid ingen vart. Alvarsson - undrkände: mer .”eller mindre "de tre vanligast förekom- maride :förslageri till lösnfng'd. v. s. förhandlingsvägen, skattevägen och rationaliseringsvägen;/ SN Förhandlingsvägen” går, det inte att'.Tösa läglönegruppernas- 'pröb- lem'vav den "anledningen att'löne- glidningen; under :avtalsperioderna ökar; gapet.” Om "man" ger lågin- komstgrupperna "hela Jöneökning-" en "under avtalsperioden och låter | de bäst ställda stå. still upptäcker i man ändå .vid -periodens slut ratt de bäst avlönade genom löneglid- ning ökat: gapet: till läglönegrup: perna, > oc Skattevägen” "går det ' inte” att i komma tillrätta, med problemet därför att det finns politiska. grän- ser -för hur högt man kan 'gå-i progressivitet, Det finns nu mårga LO-anslutna. som drabbas av. den härda progressiviteten. ” 4 Många. utan jobb . Strukturrationaliseringen är: ofta rekommenderad "väg för lös- ningen av" låglöneproblemen.. En' härdare :' rationaliseringstakt skall' slå ut.de dåliga industrierna och arbetskraften . slussas över 'till bättre, avlönade . sysselsättningar. Takten "i denna utveckling är emellertid' redan idag så härd att samhället . inte hinner ; svängarna. « Det finns ' "jobbare som: går ar- betslösa ännu ett år efter före- tagsnedläggningen - därför. att : de inte. kunnat: erbjudas acceptabla jobb, sade Alvarsson. Alla de som går sjukskrivna därför att de pla- cerats. på för dem olämpliga jobb går dessutom helt vid sidan om den officiella arbetslöshetsstatisti. ken. I år har 17.000 anställda be- rörts av företagsnedläggningar av olika slag, lokaliseringspolitik och omskolningsverksamhet räcker in- te. för "att klara dessa . problem idag. i Vi vet för lite om strukturratio- naliseringens verkningar för män- niskor och samhälle för att driva den linjen hårdare, summerade Lars Alvarsson, |Vaka över stätarnen (2 vid julmatlagningen .I kanske inte tidigare sett: och som .med - ij- "Med julens ma beredelser föl- jer. ökade; risker. för barnolycks: fall: i hemmen, och : omYy sådana olyckor - har : man de 'senaste :da-" garna . kunnat, läsa i tidningarna Mänga skadof kan förhindrag medl j ganska enkla' medel, t, ex, genom. att. man -alltid drar. ut sladden |. när. man gär! ifrån en elektrisk |. matberedningsmaskin".. som ”: står barn -från ';spis' och :ugn”? vid. flot-' tyrkokning; skinkstekning :o. de "Även ' om: man i vanliga fal pastej tycker många det är relgt i. att: laga dessa rätter: hemma . till julen...Fram : kommer. köttkvar-]|: nen; en tillsats till matberednings- maskinen söm familjens :småbarn. därför ' extra intressant. även om” köttkvarnens : matarhals : motsya- rar ”Arbetarskyddsstyrelsens krav! på 'höjd' och'- mynningsdiameter, går :det -rätt lätt att: få: ner en. bärnhand — : men. om. kontakten ur-urdragen; när barnet i ett obe-|. vekat.. ögonblick sticker: ner han- den på ' prov, kan inte någon .all-' varligare olycka. hända, Detsam-' ma "gäller "exempelvis också 'skär-' och: rivtillsatsen till'en -matbered- ningsmaskin, När det gäller skär- lt på” den svenska marknaden där : uppfylls, Elektroholm "matberedningsmaskl.. ner; pro toa köttkvarn: innebära ' en viss risk, i ett dbevakat ögonblick, : - Endast : en : matberedningsmas- kin, Electrolux' Assistent har kött. kvarn med - varningsskylt . med tanke på; barnolycksfallsriskerna. En. skylt. som alltså är avsedd som ett memento för den vuxne hanteraren av apparaten men som givetvis inte hindrar en tvååring från att stoppa ” "ner ”. handen i kvarnen, : -: v Julförberedelerna rymmer änd- ra faror, den uppvärmda flottyren till klenäterna, det heta skink-]' gera "allvarligt och bestämt "mot detta. Mycket av det som utges för alt vara politiska opinionsytt- ringar är 'nu för tiden ingenting annat än ligistuppträden. 2. "Östgöta Correspondenten;' | En finsk långtradarchaufför -&k- te: fast i'svenska tullen föratt hån försökt föra hem "7.000 flas- kor vodka från Tyskland till Fin- land, - Ett iltelegram. från den tys- ka tullen till. den svenska blev hans öde. . När det gäller" vissa kriminella. förseelser tycks sam- arbetet mellan.de olika ländernas när det” gäller "smuggling "ligger ' det: .tydligen- annorlunda ' till. Be- ror det 'månne:på att det är sta- va met fick "andr erna,” som kaka framme ' och "att :man håller:” ”små-J- få te stoppar korv eller" gör : "lever... t stor" toll: > Barden för ' 'störleks- oefitråtlonsidedloglerna, och rivtillsats. finns'-två' fabrikat” Då Döm raknäcka” -för! to jälla vet Så; magra [0 hn, höstriksdagen -kammarens, ledamöter en välförtjänt : :reprimand "av : tals - man Thapper,; som" påtalade ;den skandalösa ”skolkningen' från; n- terpellationsdebatten. "Vågar, man utgå ifrån att'de. folkvalda åhör- da tillrättavisningen med tillbör- lig blygsel över" det bristande: in- tresse. de” ylsar arbetet” 1 riksda. . ena . F öre ugaren,. ten: som förlorar "på ' den sortens brott? Det. internationella såmar- betet bör. kunna vidgas .även' på områden; där inte statsfinanserna är inblandade, Ne N avslutades N Ante” riksdägsledamöt sterna för hårt. "Deras: liv -är slitsamt. Kringflackande" med utskotten ”jorde och med inte, "minst för, unga människor vad, det innebär att”leval.som kiis- k 1-ett. sekulariserat samhälle. t skall göras utan stoft 'och yv g inte' Arbetarskyddsstyrelsens krav : dramatik. och utan "skygglappar nämligen Starmix. -.och och fördömande » »generaliseringar," som "överdriver. "distans Givetvis kan inte Bara er en elekt- | folkgrupper; Tvärtom är "en kits: risk : utan också: en - handdriven ' ten .slälvprövning nödvändig” på "många: punkter, för. att vi: inte skall göra livsvägen' onödigt” svår för unga' människor; Deåsa : reser: vationer "reducerar. emellertid” dn: te uppgiftens nödvändighet. >= 5 a : or :Veckopöste mellan feTT ORD : PA VÄ GEN Lä Natanael + sade till honom: Kan det; t. knäckkoket. Teve nde Tua cl Något gott. komma från: Nasaret? kanske förekommer '1 förening Fillppus. svarade. honom: ”Kom med pappersdekorationer o. d. VAN detta ställer krav på skärpt dj vaksamhet: över småbarnen, Svårt för de stora företagen AX : alt finansiera investeringar |, Konjunkturerna ser lovande ut i snart sagt alla industriländer, förklarar Konjunkturinstitutets chef, professor Börje Kragh 1 en årsslutsintervju med Veckans af- färer. Undantaget är England, som bitit sig fast vid pundet — hade man ställt om hemmamark- naden till export genom devalve- ring 1964 skulle situationen där varit fördelaktigare, Man mäste akta sig för att hamna i stagnation med produk- tion under kapaciteten — då lö nar det sig inte att bygga nytt och investera, fortsätter profes- sor Kragh. Förutsättningen för 'att man skall få dynamik 1 samhällseko- nomin är att omställningar från svaga till expansiva områden äger é v rum i ett samhälle med full sys- selsättning, där det inte finns några extrema resurser att tillgå — eftersom dessa skall tas från de svaga och gå till de starka. Professor Kragh utreder bl. a AP-fondens framtida roll som ba- lansfaktor på - kreditmarknaden, Företagen kan få besvärligheter att finansiera den mycket kraf- tiga investeringsutvecklingen som förutses. Det är ett problem som särskilt gäller de mycket stora bo- lagen och de mycket stora investe- ringarna med stor risk. Det kan bli så stora klumpar att markna- den inte kan klara dem, menar Professor Kragh, som anser att den svenska konjunkturpolitiken i stort sett varit framgångsrik, s och se”, nen ocj b det. var, första radi att ta in Spännande var, en ri tidsåk På vå höra ögon framför - att få se, de hört ger Herren”, rande. kallel otydlig mitt historia, Ord som t ipvade: Åt tydtig (Joh. 1: 46.) : - Jesus gjorde ett Pörvånansvärt Jupt ihtryck på dessa, vars: sin- udskapet ' i skrifter kraft på ' Jag komi De för: ; Når 0: oss har gjort. h hjärtan hade formats av Gamla. testamentets =. Kanske denna dragning . dem bäst kan förstås genom en intressant erfarenhét SOM många av. ba mer livligt I håg, hur när vi hade köpt :vår ioapparat. Vi hade svårt avlägsna stationer. Hur e tyckte vi inte. att det. När vi tydligt lyckades få in Öst långt bortifrän! -.. dag lever vi i televisionens Ider,. :Vi vrider inte - längre ra knappar bara för att få röster, Vi kräver att få vara vittnen, Vi "sätter oss ned våra "TV-apparater för. Inte bara för att få höra sta lärjungarna, som ha Pro feterna . säga: ”Så sä kände Jesu uppforé" e, "Guds ., röst, ' ofta i Israels stormiga ss klart genom de alades av Jesus, den ut erlösaren,. Dessutom blir ”S Person Guds 'sanna natur: Och uppenbar, Aorertsre lA STE , P polis inte alltid vara så” gott. Men -. -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.