LAHOLMS 'TIDNING den 21 decemt 1966 —=LT ? I TV och de. handikappade - . I riksdagens stora radio/TV- "debatt blev: det inte utrymme. : för diskussion om den innehålls- mässiga sidan av. värt, effekti- vaste. måssmedium TV. Det var den, stora” principfrågan, mono- / pol eller inte, ' som '” engagerade ” riksdagsledamöterha till lidelse- fulla utläggningar långt 'fram till midnatt. Stillsamt hoppades man "att 1 en inte alltför av- lägsen framtid få bevittna ett liknande engagemang ifråga om programinnehåll. Beslutet . om fortsatt monopol : kan : ju, : och får "Inte utgöra Något, hinder "härför, I ett inlägg tog dock hr Bör- — Jesson i Falköping” (ep); till- fället I. akt. att beröra en: utom- . ordentligt värdefull "detalj ifrå- "gå om» TV-programmen. : Han vädjade till radio/TV-ledningen "att beakta de dövas och hörsel skadades svärlgheter. att ta del av programmen, » Det finns - i Jahdé drygt 200 000 hörselska- dade”: för vilka hr Börjesson t "vädjade, Många. äldre ” männi-|: för skor återfinns i denna kategori handikappade. : . OTTA TV har I och för sig öppnat "stora möjligheter för även mind-]. re lyckligt dottade- människor att "pi - Itt. hytt och" mer: Je ivande' sätt följa "med. aktuella : händelser, ; teaterföreställningar, skyr iga. Nögtide Mm, m Många mellertid lagat" över : att "de inte fär fullt utbyte Ir pro: » GÄLLANDE ”NÄRINGSFRI : HETSLAGSTIFTNING " "äger, inte” stillämpning” på för- hållandena' mellan arbetsgivare varbetstagare,.- Joridbru- nas "Färeni gsblad denria päminnels; " Detta motiveras av' att arbets- "marknadens åvtal.. tillkommer "efter. förhantlingar. mellan ;två olika" parter. i ”utan möjlighet att ensidigt. "diktera - villkoren”.- - Vi har velat påminna om det- : ta, inte: föröatt plädera ' för” att |, "arbetsmarknaden' skall: inordnas :- under ' "näringsfrihetslagstiftnin- : Ben, '.utan endast:för att! ge" en ' särskild "aspekt: på ' den ilskjuts mn latiorien erhåller på grund av . arbetsmarknadens - parter | Appenbatligen inte utgör de mot; '- Vikter som det talades om 1 sam- band.med nuvarande: näringsfris ' hetslagstiftnings tillkomst; Sam: , hället är så inrättat, ”att'de be- ” dömer” "olika på arbetsmarknads- " fältet och ' på det jordbrukspoli; tiska ot rådet, ' poets "Det är strängt taget! bara Om; - budsmarinaämbetét för närings: . frihetsfrågor som Y-Sitt yttrande " utmålar jordbruke 'som för tanken ti 1 all sh ruskighet.” sökte t | " Men denna bov skrämmer 1 te. de" insiktsfulla åskådarna? Anflationsteatern. tr tee nr av 4 DET SOOIALDEMOKRATISI PARTIET : se .. skall hälla extra partikongress nästa är — troligen i .septem: ber, skriver Thure Höglund. 1 Sydöstra Sverlges Dag- ” blad (5): MR ER Kongressarbetet torde /komnia att koncentreras till ett fåtal frå- |]. gor av 'särskild aktualitet och betydelse. Dessa blir, kan man förutsätta, I första hand närlngs- politiken, den ekonomiska poli- «tiken och u-landshjälpen. Gans- ka säkert är också att författ- ningsfrägan tas upp till behand- ling. . en En extra partikongress be- hövs, Det är nödvändigt att par- tifolket” får komma samman och överlägga om den framtida soci- » aldemokratiska politiken, vilket dentinas mål är, hur den skal ut- . formas och — vilket inte är det minst viktiga — hur den skall . Presenteras. När det gäller just presentationen av olika avsnitt av — socialdemokratisk : politik finns det många spår som för- . Sskräcker. Partiet hår förbrukat sin gam- lå arsenal, Partiets högt uppsat-|- ta talesmän har visserligen ald- rig, när de har talat ideologiskt, försummat att tala om socialde- mokratin såsom den politiska åskädning, som inte är statisk utan som läger anpassningsför- måga. Men' det politiska hand-] landet har dessvärre till struktur mest varit statiskt. Nu gäller det att trampa loss ur de gamla fotspåren, Där kom- » mer i första hand näringspoliti |' » ken in med sina många aspek- ter, en aktivare och en fränare sin LT = grammen : på grund av svårig- heterna att kunna: avlyssna vad som sägs, 'i vissa fall är det omöjligt. :;>". - : ua Hr Börjesson erinrade om de insatser. man gjort i: utlandet, bl. a. I Finland och” England. "Med "relativt — enkla och. föga kostnadskrävande . medel "anord- has- regelbundna program med erforderlig text för de öva och hörselskadade. + >”: , "Skulle det verkligen här 'ptöta på oöverkomliga' svårigheter att "genom särskild. textmaskin el. dyl; tillgodose dessa” "människors önskemål om. bättre "TV: service? Är get omöjligt latt: finna ”me- nte skule. bi iga tittare,” "råen effektivt. , hjälpa de öva ; och Hörselskadade ' att '1', möjligaste mån ta del av samma : program sond "andra icensbetalare?- Skull 16 inte ett "aktivare" "TV-engage- mang "på detta område ' även kunna: utgöra ett: led i strävan: att” skapa” den; öhskvärda hos” friska männi. ör: . de”, handikappades frågor , som aktualiseras- "inte, minst av; det "faktum ” att” antalet : -Aldringar kommer att stiga” avsevärt” lik: a som; man ' räknar . méd att an: talet” människor "med .olika slag avi. handikapp "ökar. : Hos Statens hahdikappråd, har "man” ägnat stor ”möga ät. att ”fundera', ut; förslag till TV:prö: gram” för: de” döva." "och örsel- Ir. "skadade inför trafikomläggning- hingen” nästa år.” Huruvida: TV "överhuvud . kommer. att engage: ra:.sig" vet man" ännu inte" — detta | trots. att; det. redan. pla: neras: för fullt för ”upply: nings: program Inför: dagen H i Finhs det inte skäl för. Tadio/ TV-ledningen att-ta kontakt möd dem. som bäst känner ;till beho ven 'öch hur dé lämpligen, kun: "de: 'tillgodöses,; ti å ex, En) .säådan, kontakt "kunde ] ge änvisning om hur. ma kon- tinuerligt skulle beakta ” "dessa ] g. . och” "skriver: HE - . x Dén' som efter självstudier vill | tenterå 1 något ämne. eller: av- lägga: examen . "kan ' göra "..detta Tid något av.de numera - kom: > munaliserade - läroverken. ' För detta måste "vederbörande" emel- lertid betala en. avgift." Enligt vår. uppfattning. är detta system 1 högsta grad tvivelaktigt. Man skall inte nödvändigtvis behöva inhämta sina kunskaper i skolan för att fritt få skriftligt. bevis "på ''sina, kunskaper -genom den: na, .Privatisten kan ha: det nog - besvärligt: utan! att han behöver diskrimineras i det tär” avseen. det. Ecklesiastikministern : lova: de för två år sedan att en över: syn skulle - göras" när det gällde bestämmelserna om avgifter »it |: samband med examina och pröv:l. ningar. :, Claes Elmstedt —:til förste vice” ordförande i" CUF — har i en enkel fråga i riksda- gens. andra kammare till 'stats- rådet Edenman undrat hurXdet ligger till "med det här löftet. .. Vi tycker 'att man i ecklesia: stikdepartementet" under de här två ären bör ha kunnat komma fram /till att de här avgifterna > borde avskaffas, bov FÖRSVARSUT) REDNI INGEN 'skall hålla, sitt nästa samman- träde fredagen den 13 januari] kli..13:, Det verkar olycksbådan- |: de, och man kan uridra om den- na' tidpunkt, så. maximalt. :be- mängd "med det gamla olycksta: let 13, bestämts för att drama- tiskt -.markera en avslutning och ett .misslyckande,' skrilver- Öst göta Correspondenten: " Man har på regeringssidan in- te velat... förhandla, . inte velat "pröva möjligheterna till en kom-' promiss utan förutsatt att ” de borgerliga skulle: acceptera det kratiska utgå näring ik, en näringspoli- tik som bryter med slentrian, fördomar och ' myter. j Men även = författningsfrågan måste väl med den också, heter 2 det, ”hur befängd den än är ef- ter -alla utredningar, partiledar- överläggningar o. d.” Extrakon- " Eressen bör inte göras offentlig, slutar hr Höglund. Offentlighet 1 här aktuellt sammanhang för- stör arbetsmiljön. En arbetskon-| gress är ingen galatillställning, inget publikspektakel. ograverat. Det har'dessa inte ve lat göra. - Ordförandens uttalande" om att någon uppgörelse inte. kunnat träffas är riktigt endast ' om med uppgörelse menas att den ena sidan skall godkänna den andras diktat. Vidhåller . man denna inställning, är det me ningslöst att de borgerliga stan- nar kvar'i försvarsutredningen, en motpart, som inte vill reso- nera utan: endast. diktera, kan - inte tjäna något vettigt syfte. : 1.ducenterna ,»' subventioneras” . fjärdedel ed: de] för Tågra är sedan som bekant] +" Att fortsätta att resonera med |- " Under senare tid bar som be- kant Storbritannien. ägnat allt större. uppmärksamhet och även ansträngningar åt - att komma fråm still 'en lösning i EEC-frå- gan, 'd. v.s. en anslutning från Storbritanniens sida; Som ett led i' dessa "strävanden får 'ses bl. a. Mr' Wilsons "rundresa till huvud- städerna inom . EEC. Ett. annat viktigt - led i sammanhanget är det . premiärministermöte från EFTA- länderna, som nyligen ägt rum'.i London, «: - - , Inom . Sstorbri' annien har man av olika skäl börjat se betydligt mera "allmänt optimistiskt på en anslutning till: EEC, En av orsa- niens. allmänna ekonomiska svår ; righeterf,>- vilka - för - detta: :land liksom; atidra på lång sikt. torde -kunnaäy lättas genom NY en , ökad . marknadssamverkan. på den. folk- rikå - "europeiska kontinenten. När man” gärna önskar någonting föl- jer! ju «också ” i 'regel:att” svårig- heterna ses:ur. ett annat perspek- tiv än tidigare." Så har även skett i Storbritannnien, Det gäller: bl.a. det avsteg från :en 's; K.' lågpris- linje, . som ' Storbritannien . måste tai händelse / av, anslutning. till EEC.7« Svårigheterna" att. lämna lågprislinjen, - vilken - innebär: att livsmedelshandeln i stort sker till priser som: körresponderar med världsmarknadspriserna ' och pro via statskåssar,- ter; g'g inte, längre lika stora som. förut," - Nyligen. har. från: Storbritannien framhållits? att: livsmedelspriserna i i: detaljhandeln. genom en ;:sådan:-: operatioh kommer att stiga med 10—14: procent: och detta; i :.sin tur. betyder ' en : ökning: av "lev: nådskostnaderna med. ;ett spar: procent; "Detta är. emellertid 'en; engängsföreteelse: och. den" tidiga- befarade .menliga inverkan ; på "Storbritanniens ' konkurrenslä- ge 1 vad gäller: exporten ' av "in! dustriprödukter:" -betraktas int längre” som allvarlig. Engångshöj- ningen" "av "levnadskostnaderna motsvarar. givetvis endast en” del , —'. kanskesen tredjedel "eller: en av der "ärliga löne- "Någon." avgörande höjningarna! effekt: på” ett lands :konkurrens- förmåga, utåt: kan "detta nte. ha, eftersol m. övergången til milt "innebär. en. :av-' :av.' kostnader .för sta ket borde »:kunha > re: div + minskade «skatter ” (åt- one lägre”'skatter': än. vad somm ”eljest” skulle .'vara” aktuella)". och" därmed" äve mera" moderata lönekrav. : - Nyligen har; snellertia gjorts. intressanta: uttalanden från jord. brukets: sida "i, Storbritannien Detta. gäller Bl.a frågan -om. fr fohderna inom EEC. Dessa” foj der skall. som bekant: första rummet; användas till ått "betala skillnader mellan : priserna”: inom, r ide Llivsmedelskvantiteter 1 benöver : :exporteras + ; från: EEC-området. Dessa' fonder' skall I första! hand finansieras genom! - limportavgifter- -på >de:: livsmedel |" som 'införes: till I området; ;D utom skall 'döck "viss del av: nansieringen ske via . budgeten kerna fär. naturligtvis Storbritan- : nansierandet av. de gemensamma: (Fuel el skapar pol Importavgifternas vandel av total-| finansieringen skall efterhand hö- jas och budgetandelen i motsva- rande män krympas. ov: Finansieringsformen är både intressant och problematisk. Den innebär. att ett. land, exempelvis Västtyskland . eller . Italien, som har .omfattande import av livs- medel, ' får lämna ett stort bi- drag till. den gemensamma fon- den, Ett land med . betydande export, exempelvis Frankrike, får däremot sina exportkvantiteter avlägsnade utan att exportförlus- "ten till huvudsaklig del behöver lem i i EG den lämpligaste volymen för Vär jordbruksproduktion. Sveriges in- träde. i .EEC betraktas av "stora kretsar 1 vårt land med rätta som en mycket angelägen fråga och av många -som enbart . en tidsfråga, Såvitt kan /'bedömas med hänsyn till de nuvarande och "för framtiden beslutade nor- merna ' för finansieringen av den gemensamma . EEC-fonden ' blir Sveriges situation ' för tillfället liknande den som för Västtysk- land. Sverige har en självförsörj- ningsgrad : för. jordbruksproduk- ter som ligger i närheten av 90 drabba landet självt, Inom EEC- familjen har-på ett tidigare- sta dium flera animerade gräl "utspe. ,Jats med:anledning av fondfinan-? 'sieringen. Storbritannien . och Ita- Hien satte. sig länge till motvärn. "Det "är något: halvår sedan en- överenskommelse: slutligen kunde ske, men dem tillkom inte utan ;|Fända.. Den innebär en högst vä- sentlig eftergift för. de länder, vilka . har "en låg - självförsörj- hingsgrad ifråga om ' livsmedel, medan, 1: första hand Frankrike profiterar På den nämnda anord: ningen. ; NU kan. naturligtvis arrange- månget inte ensidigt bedömas som oOgynnsamt för ett land med be- tydande import. av livsmedel och därmed förenade "stora bidrag till fonden, Inom '. gemenskapen be- ;traktar "man "naturligt nog' hela näringslivets status, . då man 'be- dömer” effekten av "olika gemen- "samma anordningar. Om exempel- vis.. Västtyskland "alltjämt .impor- terar betydande”, kvantiteter. ' livs- medel. och därmed får lägga en [stor tribut ; till ' den fond som skall' hjälpa” till att: åvveckla' ex- iportkvantiteter av: jordbrukspro- »dukter ' för. Frankrike, '' så : har | Västtyskland; istället favören ”att komma .in på den "franska. mark- naden : med ' sina industriproduk: ter utan nägra. besvärande tull- urar. ; Problemet har aktualiserats” in: om”? Storbritanniens. jordbrukar: kretsar .med anledning av de. nu mer: än-tidigare : aktuella; diskus- ka sionerna' OM: ett”: EEC-inträde. Storbritannien”: importerar : stora mängde ivsmedel : och” har vi Istället --en. liten. :, export. - Genom latt finansieringen! av den. gemen: samma EEC-fonden s är i :propor: tion till "vederbörande lands” im- port av: livsmedel. blir: Storbritan- |- nien" uppenbarligen hårt drabbat. "Däremot: kommer.” landet ”. ifråga att "behöva: ytterst : små "tillskott jfrån:. fonden, : eftersom-- exporten av jordbruksprodukter är ' liten. För Storbritannien innebär detta att medborgarna . i fortsättningen jäste” priser, , nom -. vilka” till” huvudsaklig. del ' kom: till. EEC och gynna s jordbruk! Så ungefär "verkar det hela. . Storbritannien måste; emellertid, se "denna fråga ngefär.. på sätts: Västtyskland; syn - till: de" ökade, svöjligheterna till industriell export. .: " Frågan". har;'ett principiellt in- « vilket" ästadkommes Ber ;.ges ställningstagand veller . andra; " och. etydande” importavgifter" —1 procent eller: något :högre:" Det etyder att Sverige får. deltaga en gemensam . fond med tämli- gen' betydande, belopp 'motsvaran- de influtna importavgifter.. > - Om ”jordbruksproduktionen i Sverige ' sänkes ' exempelvis med 10 procent, vilket för en del grup- per . i "vårt samhälle «< förefaller vara 'ett önskemål, betyder: detta en motsvarande ökad: - import. Den ' importen : drar ' emellertid med sig 'en "ökande andel -i” fi- nansieringen . av ' EEC-fonderna, om Sverige är . medlem. Proble- matiken är: ingalunda :' betydelse- lös . när . det gäller. att: bedöma hur "' livsmedelsproduktionen = vo- lymmässigt : bör, utvecklas. bl, "a. sett ur denna synpunkt; Det blir inte. mycket kvar av de "s.k. samhällsekonomiska - resonemang- en' om preferenser för: olika : till- verkningar, om Sverige. efter ett EEC-inträde' på grund av, ändrad inriktning av ' näringslivet skall importera en 'större andel "av den totala livsmedelsförbrukning- hingen .— och. sända: pengar till den gemensamma fonden utan 'att få några : betydande: belopp till- baka. ”Tvivelsutan "är. det. så :att det. mycket. eftertraktade” inträ- det" i" EEC borde - kunna. As gare dämpa ned. debatten . och kraven på en krympning -av det svenska : "jordbruket, :I händelse av" ett. EEC-nti ädes ter ' sig : den. na ännu mer FN kom mentar : De' amerikanska bombningarnå av Hanoi är en ny och :farlig upptrappning av Kriget. Militärt för det ett avgörande inte när- mare, "Politiskt får de till: resul- tat : en” "skärpning inte bara -av FNL:s stridsvilja utan även, Nord: Vietnams: den amerikanska upptrappningen visat. Det - går-'inte- att bömba till" sig seger eller förhandling. Internationellt "försämrar ' de. kli- matet = Sovjets ökade försvars- anslag. är en följa. även av Viet nam-I kriget. oe : Den. amerikanska bon iska, och sig "skyldig tin" en: "felbedömning. Man - frågar sig, oroligt våd som följer” härnäst. Det finns: äl trots allt, ätgärderna får effekt'i Rhodesia. vilka- påfrestningar en En; sak. är Rhodesia. KM förmår att: möta,” berett att hålla ' grannstaten un- der armarna; ; Det. är , möjligt : att Harold "Wilson. "överskattat Syd- cr. Englands "relativa + " kampförmäga, En förmåga som de. flesta av OSS alltjämt" skulle. H nuvarande läg ” Vilken skolpojke. som helst kan tala om att månen inte' utstrålar något ' eget ljus". utan? reflekt ar solens" strålar. "> Men —'så” "enkelt" är det faktiskt inte. "Då' och ' då, och -från .vissa platser. på ytan, 'ger' månen "ifrån sig ett eget ljus som. kan vara näs. tan! lika" starkt so; :l en minut el- ler, i över en timme: Det kan komt ma från några få eller hundratals Kvadratkilometers” måänyta. i. "-Men varifrån kommer detta säll- samma månljus? [ . En.:teori är. att ' golf ickatnä åstadkommer Iurniniscers på må- nen; Elektriskt : laddade "partiklar ”ytresse även” "när det gäller Sveri-, ”anslutl ingsformen . inte. minst till frågan: .omfe: träffar mee meteo: — huvuädsakligen väteprotoner — : strömmar. ut. från: söleruptlonerna och bombarderar månens yta, där de? ölika ; deltagande «länderna. : Tanken. på en statskonce; Nn är Jutan? någon” som; helst, 'ekono- misk förankring. Man” skulle” li: ka - gärna ku na. a att alla "företag som ägs av personer som "heter Svensson 'skulle : | fusione! | "ras, Det är precis lika rationellt. - sam nämnare: " mellan: : Vin ” Spritcentralen och SJ? & "liga företagen ' självfinansierade genom att" bilda ett bolag av några mjölkkor och "rätt mänga som är i ett desperat behov av mjölk, kan: "låta rätt: listig, Men det innebär bara” att man 'trol- » lar med budgeten. Dessutom ha- :de Arne.Lundberg' I LKAB rätt när han; inför förslaget att hans -företag skulle ta hand om Nofr- bottens Jernverk, sade "att :or staten av något skäl ville betala vad det "kostar att hålla: järn: - verket igång, skall detta ske öp- "pet och inte på några bakvägar. Samtidigt finns det' naturligtvis . utrymme. för fusioner i' den statliga sektorn. Men man skall då hälla sig till de renodlade företagen som -lever i full kon- , |" kurrens. ' Skälet till fusionen "skall "vara 'möjliga ' kostnads- « sänkningar elier utvidgning av marknaderna i fri konkurrens, "Det finns inget kritstreck i.nä- ringslivet mellan. sektorer som skulle ägna sig åt statlig före- " tagsamhet eller privat. Det enda rimliga utslaget ger räntabilitet. (Gun nar Svärd i Veckans . affärer) Vad finns det t. ex. för gemen: ]- Tanken på att göra de stat- Han, .Freidburg dT. :-Många människor lider av käns- lighet - för väderomslag': (Wetter- föhligkeit). 'De'! känner redan fle- ra tUmmar i förväg växlingar I .| väderleken :genom att, de får alla : I möjliga : plågor. — ' reumatiska smärtor, värk i-'gamla ärr, i hu- vudet eller i lederna, de' sover oro- ligt. Den senaste tiden tycks man ha -kommit underfund med :orsa- ken till denna besvärliga "känslig- het:. det är långvågiga impulsstrå- lar 'som ,emanerar från: elektriska urladdningar i. atmösfären och Telegram i "pensionsmål..” gillades. inte Stockholm (TT). En svårt invalidiserad 'jämtlän- ning har. inte fått sin sak prö- vad i försäkringsdomstolen. Han hade nämligen anfört besvär dit per telegram 'och sedan : efter klagotidens : utgång. i-skrift ut- vecklat sin. talan... Och så får man inte göra. 7 Försäkringskassån. tillerkände honom = invaliditetstilägg, ' Pen- sionsdelegationens - föredragande anmälde ' emelNertid .” avvikande mening. från beslutet som där- efter prövades av riksförsäkrings- verket. Där fann man att jämt- länningen "inte var berättigad till : detta tillägg. För hans del uppgår det till 1650 kr. om året. Hans sak är väl inte förlorad genom domstolens beslut. Det står honom fritt att på nytt ta upp saken med försäkringskas- san varefter proceduren kan upp- repas med 'den skillnaden bara att han då ger in sin besvärs- skrift till domstolen -i rätt tid och inte klagar per telegram, Riksförsäkringsverket ger i si na" beslut anvisning om hur be- svär skal anföras, För. försäkra- de i små omständigheter kan det vara av betydande ' ekono- miskt. intresse att talan förs i rätt ordning, Man kan exempel- vis gå till väga så att man så fort verkets” beslut - föreligger överklagar beslutet i domstolen och samtidigt begär en- tids an stånd för att utveckla sin far "Vädret :ors. akar värk verför: väderlekens inflytelser till människan. Efter mångårigt forsk- ningsarbete har nu ett lag av lä- .kare, ' fysiker ' och elektroniker. på ”Institut för "Balneologie und: Kli- maphsiologie”. - vid. ' universitetet Freiburg, förbundsrepubliken Tyskland, gjort lyckade experi- ment på en hamster. Genom att använda! trådlösa 'elektromagnetis. ka impulser vilket är så mycket |: som att åstadkomma, ett konst- gjort” väderleksombyte "framkalla- dé, stark oro och sömnlöshet hos hamstern. - - Vetenskapen har i flera är miss- tänkt att det måtte finnas ett nä- ra "samband mellan" der atmosfä- riska ' strålningen ” och känslighe- ten för väderleksombyte, Men'så länge man inte varit i tillfälle att få experimentera med dessa im- pulsstrålar . på laboratoriet fick man inte veta något närmare om på vilken. väg strålarna tränger in i människokroppen. Nu har de tyska” vetenskapsmännen 1 Frei- burg utvecklat en' elektroapparat medels vilken man kan alstra de så kallade ”atmospherics”..1 na- turen rör det sig härvidlag .om ”långväga” blixtar som har sitt ursprung i jordens allmänna vä- derleksbildande -verksamhet och influerar varje punkt på värt jord- klot. Sådana blixtar kan registre- ras, genomsnittligeri en eller. tio gånger i sekunden,! Vid vissa vä- derleksförhållanden .” överstiges dock denna siffra mycket kraftigt (vid stormvind) eller uppnäs, (vid föhnvind). Och det är denna onor- mala atmosfäriska strålning som vållar känsligheten för väderom- slag, : 1 Freiburg tror man sig nu ef- ter. de första expedimenten ha fått reda på hur Impulsstrålning- arna kommer in i kroppen. Det förefaller som om den långvågi- ga atmosfärstrålningens ' energi kan absorberas via ”synapserna”, de olika nerveeHlernas kontakt- ställen, .och nervsystemet på så sätt direkt upptar elektriska im- pulser, De tyska forskarna tror att de funnit vägen hur de å sin sida skall kunna påverka väder- leken som inverkar på människor- na. Men innan det skall bli möj- ligt att ”göra väder alltefter. be- hov” — och det bara inomhus -— erfoördräs ännu mänga års veten- Iskapliga arbeten. - Ito Ulvieh-' . bombardema get, ”: lit ned på månen. Dessa. meteor: ter. börjar" ”Blöda”: under” "protoi teori." ljus: uppstår: «1 en artikel" iden | brittiska vi tenskapliga tidskriften | "Nature ger ' Forskärna heter K. 'H. Sun och J. "Gonzalez. De hävdar ått ;så- olfläckarna som" nen, Tillskillnad från 'solfläckar- näs "snabba” ”protoner,: består.” ”sol- vinden”, av protoner 'med relativt låg: energi som. . kontinuerligt skar pas av solen och driver, ut 1 världs. rymden. sn a a "Den luminiscens som skapas på månen av ”sölvinden” kallas. ter- moluminiscens; vilket betyder att frigörs i: form; av. ljus när Värme, tillförs: «—"" ”Solvinden” ä verksam under månnatten, som 'är lika lång som, två veckor på jorden. ". ost idealiska. för: termoluminiscens, Det har varje steg il: ”solvinden”. - kan 'örsaka "luminiscens' på” mä-] energi- lagras 1 ett material och" —' Förhållandena - på månen är. | "de Gaulle och. Kosygin. Tycka- des inte komma. varandra när: mare I den tyska frågan. Men tiden rider fort:deh det, är; tänk- bart att ' Moskva . snart - tvingas tänka om, '. > Norävistra Skånes mäniogar. "Det. finns” 1 och för sig. ingen- ting att erinra' mot att de mänga , näringsfrågorna samlas, under eh ; hatt. Men hr, Wickmans hHärlngs- politiska. riktlinjer kommer att följas. med. sden? största : vaksam het.: : Yandelstidsilnger NN | Byräkratiseringen av” avtalssys- temet ; har - gått. för längt. > In enorm” parkinsonsk : byråkrati In- orm ' centrala organisationer, .: tag. och fackföreningar ' kämpar - Tmed att. tolka. ett: lass: av avtals- bestämmelser, ', r det därför "att. statens: löner ökade 1 100. miljoner: på ett! enda ö irsvaret. . skall" pressas 3 Handelns - anställda motsatte sig länge en rändring i butiksstäng- , ningslagen, men : har: tydligen nu accéptera utvecklingen, , Något . skäl att. frukta” den har de": inte heller, :. Arbetstiden regleras alj » äv 5 en... annan lag och ' för a jetets förläggning” till "obekväm tid”. kan, de .kompensera si vid avi alsförhandlingar.- "Der som, Börhihärd” G lan - SR Syster som 'känner' en: ryss: "var: förklarar dr. Sun, Under den långa månnätten blir det ca 150 grader kallt..på månytan och under män- dagen: stiger : temperaturen till. ca 120 grader varmt: tl al "absorberar och ,lagrar de meteoritiska stof partiklarna ' energi från protoner- na 1-”solvinden”. under : der kalla; månnatten,. Sedan, i mångryning- en,, värms månytan” upp hastigt och den lagrade energin frigörs i form av termoluminiscens, : . +. — På basis av kända data be- räknar vi att ca 0,6 miljoner mil- jarder protoner träffar varje kva- dratcentimeter på månytan under mäånnatten, -Med ledning av dessa sättning drar, vi slutsatsen att de fluorescerande meteoriterna mot- tar en total: energidos av en halv kilowattimme per kg. — Denna energimängd kan fri! göras mycket hastigt i: form av termoluminiscens :eftersöm mån- ytan växlar från mycket låga till mycket höga temperaturer. på kort tid. ' "För att bevisa sin teori har de bägge" Westinghouseforskarna ut- fört experiment med meteoriter, som de fått låna från” det ameti- kanska ' naturhistoriska .. museet öch Smithsonian Institution. För att stimulera solvinden bombar- derade de meteoriterna med hög- energi-elektroner . under mycket låg temperatur i flytande kväve, Sedan ,tog man bort kvävet och värmde upp meteoriterna på elekt- risk väg. —' När stenarna upphettas, ser man ett sporadiskt rött och blått ljus glöda på olika ställen, förkla- rar dr. Sun. med Färgerna är ganska kraftiga, ” Forskarna rapporterar också att fenomenet återkom varje gång man gjorde om experimentet, .:, Kanske är det alltså dags att revidera skolböckerna en- aning när det gäller mänskenet, Mana na KU. i protoners genomsnittsenergi. och |. meteoritstoftets kemiska samman |” a gäster. i Guds rike”, för" han: måste vära / högt: .kvalifi- rad för den numera riksbekari ta listan. Jo oc :'Roärna «I Mosebacke 'monarkl lanserade". för sin del ett." allde. es speciellt namn: en "person, "som |besökt Chrusjtjov; badat: 1' Svarta havet och bar: röd slips. Han om någon "mäste' väl ha meriterat sig för” att hamna i SÄPO:s hemliga register. Namnet: ' Tage "Erlan; der sve r. " Nog kan: "SAPO' få full” syssek sättning alltid, i i N | . Melsingborgs : Dagblad I ok. — vn ETT ORD oc PÅ VÄGEN] Ty så "älskade Gud: världen, att han. utgav. sin . enfödde. Son, på, det att. var och en som tror. på! honom skall icke förgås, utan har va evigt-liv.. (Joh. 3:16). -,. ..Dessa 'ord förkunnar på ett un: derbart. sätt evangelium för hela mänskligheten, . Vad - säger 'de nation; församling eller. något. sär- skilt kyrkosamfund. ”Ty.så älska-. de. Gud världen, att han utgav sin : enfödde Son, på det att var och en” —'det finns inget mer alltomfattande. än, detta .— ”på det att var och en som tror På honom skall icke förgås, utan. hava evigt liv”. . . Petrus förstod -av sin syn - att Gud icke har anseende till per-. Sonen, utan att den som fruktar , honom och . övar nättfärdighet” : han tages emot av honom, vilket 'olk han än må tillhöra”, . Den första julen kom de godå nyheterna" inte: endast till enkla herdar utan också till vice män från. Österns länder, Jesus 'själv sade: ”Ja, människor: skola kom" ma: från öster och väster, från rOrr Och söder och bliva bords" egentligen? De antyder, att Gud - älskar inte bara'en särskild ras, ' >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.