, N I Oe den 21 décember 1966 =” ee | N LAHOLMS TIDNING Har vi råd med julgranar? Huvudparten av. jordbruksområdena' De kosta iv oss 15 miljoner kr kommer - att behålla sin Ior - En julgran här, en där i nära två m joner svenska hem gör 15 ' . miljoner kronor. Har vi inte råd "+ Frågan om råd eller inte råd att ha det ena eller "det andra ställer. "vi-oss ofta, Men råd att hålla oss med eller förbruka en julgran bru- kar liksom ligga utanför detta frå- gande; . "> Ien artikel i tidningen Arbetsgi- . varen granskas inför julen 1966 detta problem från . samhällsekonomiska synpunkter. Fr Det finns i Sverige enligt Statis- tiska , centralbyrån 1,868 miljoner gifta par. De flesta köper julgran. ' Därtill kommer kommunala och andra julgranar : så att förbruk- ningssiffran stiger till omkring två miljoner, . Exakt kan; den” ju aldrig beräknas. Man räknar med ' att julgranarna 1 år kommer att kosta i genomsnitt 15 "kronor per. styck. I fjol var de dyrare, "därför" att vintern” var” så "sträng. Grovt räknat är det dock bara 50 procent av” "konsumenterna som - betalar fullt' . granpris, Landsbyg- riktig jul med gran längre? na att låta. våra ungar: uppleva. en dens folk gör det inte, inte beller anställda i skogsindustrier, vid bru? ken eller hos domänverket. ” Trots "detta får saluvärdet av en årskonsumtion julgranar antas. va- ra 10—15 "miljoner, om man bara räknar med den kommersiella de- len äv julgransaffärerna. «5. oc : Skadar”. - ' julgransavverkningen skogen? . Den - frågan besvarar Skogsstyrelsen: med: nej. Mest är ' det fråga om granar, som "skall gall- ras bort. Skogsstyrelsen har räk- nat ut att om man odlade landets behov av julgranar på en samman- hängande yta skulle det gå åt 10.000 hektar, Det låter mycket, men skall ställas i relation till vår totala are- al av skogsmark som är 2 miljoner. hektar. - . " "VÄNERSBORG av. st : Enmansutredningen om Dals: ' land som på måndagen presen-'' "terades av byrådirektör Åke E” " Andersson vid länsstyrelsen i Vänersborg visar att det egent- ligen bara är åmålsområdet som är realistiskt "att satsa ' på. Framlidsutsikterna ' för : Västra ” Dalsland ter sig däremot dystra, | » Medan åmålsområdet har jstora . förutsättningar att bli en centrum-, kommun” är exempelvis framtids- vyerna för Färgelanda och Dals Ed råka motsatsen. . Det är påtagligt, "säger utreda- ren, att Dalsland i samverkan med: sydvästra Värmland har en möjlig- het att rädda befolkningsunderlaget, Satsningen måste emellertid bli be- tydande i Säffle-Amålsområdet och inte endast gälla lokaliseringsätgär- der. oc i : Satsningen - måste "koncentreras, " just på kombinationen Amål—Säff- le, Det verkliga : problemområdet ligger i nordvästra Dalsland med . Dals Ed och Bäckefors. > "4 Landshövding Lemne kommente- a rar utredningen med att den”i allt - väsentligt liknar hans egen upp- fattning. Den: är knappast. pessir Nu har Krimkriget «> äntligen slutat! : ' Det råder en utbredd men felak- tig uppfattning att Krim-kriget mel- lan Ryssland & ena sidan och Stor- britannien, Frankrike, Turkiet och Sardinien å: den andra slutade, för mer än 100 år sedan. I själva ' ers ket tog det först slut på fredagen när den lilla staden" Berwick-on- Tweed i England slöt fred med ryssarna, 200 heia rsprunget till detta” årskri får sökas så så långt tillbaka som 1482 när. Berwick-on-Tweed, ef- , ter: satt ha bytt ägare 13 gånger, ” definitivt. erövrades från Skottland av England, Staden fick emellertid rätt att särskilt nämnas i statssam- manhang och officiella dokument. När så Storbritannien 1854 gick i krig med Ryssländ förklarades kri-. get i ”Victorias namn, drottning av Storbritannien, Irland, de brittiska : besittningarna på andra sidan kha- ven och Berwick-on-Tweed”. Men när freden småningom slöts glömde "man att ta med stadens namn i fredstraktatet. i ” Så Berwick-on-Tweed var for- på fredagen, mellt i krig ända till AM när stadens borgmästar? RH bad Pravdas london! Oleg Orestov ”försäkra det ryska ' folket att det nu kan sova lugnt sina sängar.” . : : : N , så : "+ begravningsklocka orrespondent. Amistisk utan realistisk. "Man : får . dock inte uppfatta detta" som.en' över; Dalsland utan snarare som ef väckarklocka, säger landshövdingen. ; pe Hallands RLF-are: gör kräfttag för Åssam- -projektet - Alla mänhiskor har ett likabe- rättigande Det är kariske något som vi bör tänka på nu inför. julen, då pengarna: bara rullar och vi vältrar oss i överflöden, på samma gång som två tredjedelar av vårt släkte här på jorden inte har "råd med att äta 'sig mätta, Är det bara för oss att fortsätta med en ”hur- fa-vad vi är bra”-mentalitet' helt godtyckligt, och sedan får” det gå. hur det vill för våra medmänniskor. . Någon gång måste vårt moraliska tänkande nyktra till och låta ' oss ta en titt på Indien. Där sker en folkökning med 11 milj om året. Av | den sammanlagda befolkningen om 500 milj människor är 42 7 (nära hälften) under .15 år. Orsaken är kort levnad på grund av undernät ring. 76 vå är analfabeter. i Onekligen : 'ställes — frågan, hur ran skall kunna hjälpa dessa mas- sor av människor: till något söm kan vara. bättre. Bibringande av kunskap och nyodling av mark torde vara 'de bästa ' hjälpmedlen. 1 provinsen Assam har Internatio- nella Lutherhjälpen engagerat sig i ett projekt som beräknas dra en kostnad av 3,4 milj kronor, och' som innebär att 12.000 hektar skä nyodlas. Det kommer att ge föda och arbetstillfällen åt ett stort antal människor, till synes ett riktigt sätt att bedriva hjälp till självhjälp. ,': har bedömt det som angelä- 2 | stödja sådan verksamhet. F n håller man" inom organisatio- nen på med att .samla in medel till Assamrprojektet, -Hallands ' jord- brukare, som har det goda ryktet att alltid, göra något rejält, har valt att göra en egen drive för insam- | lingen. Bla kommer RLF:s länsor- ganisation i Halland att öppna eget | postgiro, avsett för Assam-projek- tet, I mitien av januari kommer "upprop att utsändas som" grupp- korsband till alla jordbrukare, med | uppmaning att göra en insats för yrkesbröder i det svältande Indi- em, H ho : BJälV. . det ” öppna odlingslandskapet -—"Jag är gift och lagar I min mat i Stockholm (LT). Den största delen av våra nuvarande :jordbruksområden kommer att bestå som jord- bruksområden även i fortsätt- ningen, skriver jordbruksmi. ”Nister Eric Hoimqvist i en artikel i senaste numret av K-Kontur. Jordbruksratio- naliseringen. innebär ju” att gårdar sont var fö samma "äggs ih tiga enheter. de bästa "delarn fever kvar, öm omfattning: NN "Men ni .reducerad , tas ur "produktionen. Det" är. kring” detta SPörsniäl debatten Kretsar, De ömräden, 3 som ' fas ur en rationalisering av . "Joräbruket kommer självfallet” att medföra" att' områdena får : ”jordbr ukspr oduktionen, bli a) produktiv skogsmark, b) "tomter för fritidsbostäder och friluftsområden samt :c):' improduktiv. mark och buskvegetation. JENS ELO SETS Alternativen aj och b) kan vi acceptera från rationella utgångspunkter medan alter- nativ KM . Synes innebära ett ing. Här” är fråga” 'om' "en "av mellan ett "ekonomiskt intres" se ooh. ett” "estetiskt, "där vi välja. "det." v .Rtt entydigt ST ges på När RT mo ar kan inte frågan, hur vi skall. delar äv En amerikansk . inidustripsyko”, log "har hävdat att 'statussymbo- lerna på ett kontor i sig har fröet till mera missnöje än tillfreds- ställelse. I' en. artikel. 1. tidskrif- ten Kontorsvärlden undrar: emel- ]lertid . civilekonom Rolf Haslum, Facit. AB,: om : man .: inte måste acceptera att människor "vill: ha yttre tecken på uppnådda nositio- ner -och göra :kontoren därefter. Att försöka motarbeta detta vore att motarbeta naturliga instinkter hos människan. Vr SNNEgr a Redan 'i småskdlan fick vi lära oss att i tävlan sträva mot vissa mål vafe sig det gällde betyg på skrivningar eller! guldstjärnor i arbetsboken. :Sociologer' och. psy- kologer har gäng på gång verifie- rat att det är mänskligt att strä- va. mot. olika... mål som man sät- ter, upp för sig, ofta i kamp med andra — och att detta skall resul- tera i belöning av olika 'slag, sär- skilt sådan. belöning, som gör att vi stiger D såväl andras som egen aktning. : Den tillfredsställelsen av des. k. . sociala behoven ' är. enligt många en förträfflig grogrund för J50d arbetsanpassning och för vwi- dare ' arbetsprestationer. Brist på belöning borde följaktligen "ha negativ "effekt. ” Man har ju länge misstänkt, att en mycket stor arbetskraftsreserv ligger outnyttjad hos . människan "ye Locke slaka på kontor bl: ar på Såna! äv "brist på motivation. Tar oss då inte spela : bort några sådana” . möjlig: heter: :i:- u ; Med ' tanke på att: fyra femtede- lar av kontorskostnaderna : nume- ra" utgörs av. lönekostnader får man nog.anse, att:om man genom att :på ' ett rättvist. sätt.: handha statussymboler får.en prestations- cent, har dessa symboler-fyllt sin funktion. "Gardiner,; större . bords: Iskivor, i dörrsignäler + 6.: sviv, är onekligen. billiga jämfört med vad personalen kostar: Det gäller:emel- allt detta. är man det inte; är det risk: för. att. den: inledningsvis nämnde amerikanske industripsy- kologen får rätte. -Det har nämnts i samband med diskussionen om : kontorslandskap att man: här skulle städat bort hela »statusproblemet .en gång för alla. Men så enkelt är det, nog inte. En hel-rad' symboler ”för- svinner, i första hand förstås det enskilda "rummet, men" nya står snabbt p3/lur. Det är väl ändå så, att det är finare att sitta nära chefen eller. vid fönstret? När det sedan gäller” möbel” och maskin: utrustningen är ju" fältet fortfa- rande : fritt. för" individuella :skill- "nader och nu är de iu ännu mer synliga än förut. De Företagskoncentration hälsotecken - de svenska företagen är för. små /Står. vi inför en lågkonjunktur : eller :en tillbakagång? Är det så man ' skall tolka det ständigt sti- I gande antalet företagsnedläggelser i år? Civilekonom Bengt Rydén i Industrins Utredningsinstitut vill inte' anlägga så pessimistiska ton- gångar då han skriver om ämnet i senaste numret av Bankförening- ens tidskrift Ekonomisk Revy. . Han konstaterar att drygt hälf- ten av samtliga ' varslade 'ned- läggningar under de senaste 3—4 åren .skett som interna koncen- trationer och omlokaliseringar in- om företag som fortsatt sin verk- samhet. Nedläggningar som inne- burit att företag helt slutat sin verksamhet har alltså relativt sett hållit sig ganska konstant. «> - Rydén påpekar att många pro- duktionsenheter inom svensk in- dustri. är för. små: internationellt sett och finner det därför glädjan- de "att företagskoncentrationerna nu kommit igång på allvar — man kan bara beklaga att så inte skett tidigare." Koncentrationsprocessen hade då kunnat bli mer utdragen i tiden — nu kan det bli svårt för samhället att praktiskt hantera så många 'nedläggningar. Dessutom är det bekymmersamt att nedlägg- ningstoppen inträffar just vid en tidpunkt då efterfrågan på arbets- kraft är ovanligt låg. "Författaren anser det fel att se antalet nedläggningar sedan hös- ten 1965 som ovanligt högt — man kan på :lika goda grunder. hävdå att antalet nedläggningar under de Sex föregående åren var ovanligt lågt. ' Man kan våga påståendet att den låga frekvensen 1959-64 nu börjat ”straffa sig”.> Företag som genom en långva- rig överkonjunktur och goda av- sättningsförhållanden har' kunnat hålla sig flytande "vacklar . eller faller nu då den ekonomiska pres- sen ökar. Det är ingenting att sör- ja över — det är en fördel att de inte. längre "binder resurser som gör bättre nytta på annat håll. "Man måste dock fråga :'sig 'om ' inte ett antal i och: för sig livs- dugliga företag tvingats på knä av att den inhemska kostnadsnivån varit oförenlig med balans i våra utrikesbetalningar. Det är inte omöjligt att vår lönenivå höjts så långt att vi inte längre kan upp- nå yttre balans genom att skapa inre balans, I en sådan situation måste man se . nedläggningarna som en varningssignal. Riktigare anser Rydén det vara att troligen se, nedläggningarna som ett bevis på att industrin är medveten! om att strukturen inte är vad den borde vara, ot ; FÖRETAGSNEDLAGGNINGAR 1963—66: procent , 109. - ve — 90- t80+-H 70 60 — 50 404 :30- 20 10 + 1966” > 1963 1964: .. 1965 | EK - 3 inom bactsnnd rörrdlyt Hi halvåret) . i - 23 Är a + | "EZ 0vriga pedläggningar - a Na a aa - ar hur de olika slagen av företags- nedläggningar fördelat sig under de senaste tre och ett halvt ären. MH om Fabri na Sy | OCH > / : Är a it eller par du Därav framgår att takten under din mat själv? . NN | ,— Ja. : : "— Ja? Vad menar du? : ändrad. Detta konstaterar Bengt - föregående år men att fördelningen mellan koncentration bestående företag och övriga typer av nedläggningar (innefattar :' också omlokalisering av. bestående företag) i stort.sett varit oför- föreningens tidskrift Ekonomisk Revy, . 1966 var dubbelt så snabb som inom Rydén i senaste numret av Bank- oe kan ' ktig det ”emeller- > > höjning -som bara ' är. några pro-T lertid :-att "vara, ytterligt; rättvis, |; när det" gäller. att handskas 'med : a mig? Vreeswijk sjunger , egna: och andras visor. : :121.25 NU. Magasin från Sam] ls redaktionen. . +" . > d22 :05—22. 15 Nyheter och väderlek, "karaktär: odlingslandskapet vars fram. : tid: är osäker: Men vi bör se realistiskt på tingen och räkna med att vis-: med Sly- £ sa olönsamma odlingsområden ” 9.00: För ' operavänner, bör” onivandlas till” produ skogsmark. Staten — limnar ock stöd f en sådan om-" "vandling, Frit dsbosättningen torde emenertid kunna rädda de befintliga bostäderna : och de öppna platserna kring des- de bästa > områdena" i" "dessa » bygder för” nya fritidsbostäde + " friluftsområden, efte. Vad” vi emellertid skall undvika — ur äl ekonomisk som, estetisk Sy punkt. satt. låta om-, råden ' förfalla till; sly-voch buskvegetation... - Samhället, framfi munerna, har. "uppgifter" att fyll taget, bör 3 vår nan k. thuvnd: 7 KE ig roll i sammanhang «Konkurrens om mark: inställer- sig -er mycke vi'än sätter dessa icke-ekonomiska' värden : får "vi inte glömma: bort att: detär sup: den” ekonomiska: produktionen." vi skall: ta :vära surser för bl; a. naturvård fritid. En 'bättre.. planering. av där ' kollisionen ; mellan de intressena "kan" tonas «ner, ; torde” vara :det "medet vin, måste” "använda "för" att: lö ät LR AR vc FRÅGA: Var kan man få besked om var våra tomtgränser rätteligen går?: Kostar ' det. något? Hur mycket? . Nn pol EN gena fö SN Grannar; "SVAR: Hänvänd' Eder” till änt- mätaren i distriktet. "FRÅGA: Äger en od jämte: annan, som nu avlidit. Arvingarna: har?sålt den - avlidnes: lott- till-.en- släkting utan att fråga 'mig. Är det riktigt? Hur skall i i så fall LEA Me ä "SVAR: Arvingarna har håft' rätt att handla som de gjort, såvida det ej . fanns något särskilt överens- kommet mellan Eder och den andre ägaren, s, Cr , sön -- FRÅGA: En ' lantmannaförering driver även kvarnrörelse, Nu har: föreståndaren , höjt förmalningsav- giften, utan "att höra "den" övriga ' styrelsen. ' En: medlem" vägrar att" betala dep förhöjda avgiften :enär laglig väg indriva beloppet? > « -"", Missbelåten: SVAR: Har" höjningen | icke skett. stadgeenligt, torde det ej "vara möj- ligt att indriva avgiften. . . FRÅGA: Jag är ”skild från min' hustru sedan 5 år. Är barn eller” fd hustru: arvsberättigade Sefter RADIO och T Vv vt +21 december . SVENSK Tv ju 9.00—9.20 Titta leka lära. Morgon- stund för "de yngsta:” Julönsk- .snihgar, > oe 14.00 Kommissari pris). SN 14.50—15.20 Fri entré (repris)... 18.00 Adventskalendern. 18.10—18.30 : Titta leka lära. fn; :- pris av morgonens program). : 19.00 Nyheters 3002 19.10 "Aktuellt. SN 19.25 Väderlek, 19.30 Bröderna Cartwright. i 20.20 Filmkrönika. Gunnar Oldin presenterar julens filmer. =. 20.50 Tre trubadurer. Carl-Anton; - Torstein Bergman och ' Cornelis Maigret i i (re- DANSK Tv - i 18.45 Bgrnenes julekalender. 19.00. Barnet. . a 19.30 TV-Avisen, ' . 19.55 Gestebogen, et 20.20 Fru Torsdag. 21.05 Som at skrive i sand, 22.00 TV-Avisen, | så. Vidare "bör vi ta vara” på I allt: köm- ; ingelägna : svär '.avvägningsfråga! ' Hur” högt? våra markresursers utnyttjande, é ”elimingras teller fr .... | 22.05 Kvällsandakt. .|22.10 The Seven Ages of England. styrelsebeslut saknas. Kan man på - a 1G.15 Nyheter på finska "112,00 Funderingar från Grusviken; 1 19.30 Flickan och ”ekot. En Ittauisk ” Ad svit. elfel 122 Sportsorlentering. ' 6.50 Farnens' adventskalendet, 19.30 TV-Avtsen, ' 7.00 Nyheter, Einar Ekberg, Sven. 19.55 Gestebogen, > er Björk. och Göran Stenlund. 20.20 Let på tå. T-15 Morgonandakt av kyrkoherde 22.05 TV-Avisen, ' NN : Bertil. Ekman, . - > 22.15 Atelier, oa 7.30- -Morgoneko, Andra upplagan. ” : Aa >7.50: :Musikprogrammet Aurora, PROGRAM i SS 8.00 Nyheter och väderlek. ' 8.15 Småbarnskvarten. 6.00 Mor Första uppl &30 Dr Gösta Harding diskuterar samlevnadsfrågor (repris). ” 9:00 Musikradions morgonklang. "620 Morgonandakt. av komminis- Ciceron: .: ter Gunnar Anshelm, - 0 isabeth Söderström, '.:+:« 6.30 Nyheter och väder lek, 0.00 Carl Stamitz: Konsert för 9:40 Matbörsen, "Tata och. orkester D-dur. 645 Ur Tjajkovskijs Nötknäppar. 10.225 Julian Bream spelar gam. |" Svit. " malt och modernt på luta. -G6.50 Barnens adventskalender, 10.40 En musikvecka med Kath- 7.00 : Nyheter, Margit, Håkansson leen Ferrier. sjunger. 11.00 Nyheter och programläsning, 7.15. Morgc 11.10 Reprisrutan. I dag: Våra för Uno öhlund. voriter. : 2 7.30 Mor ko. Andra uppl 12.00 Klockspelet I Stadshustornet, 7.50 Musikprogrammet Aurora. Dagens dikt, 2.00. Nyheter och väderlek, | 12.15 Erfarenheter av årets växt- 8.15 Småbarnskvarten, » odling; Professor Ewert Aberg. : 8.30 Reklanirutan (repris), : 12. 23 Väderlek. 8.45 Lars Nyberg berättar om en 12.30 Nyheter, Luncheko. |. kreaturssköterska. 12. 45 Sjörapport. Lätt på gramma- .9.00 Musikradions morgonklang. fon, .s sr > 9.00 Léo Délibes, en »balettmust-- : gatell av Beethoven, dakt av pred!kant 12. 58 ”Tidssignal ro & - kens: mästare, 13.00 Börsnoteringar., 9.45 ”Greensleeves" och . annan 13.10 Hemmets magasin. äldre ' musik för blockflöjt och 13.30 Legenden om Thermopyle, 2.4 cembalo, 14.00 Familjespegeln. - 9.55 Or pehj Drängar "sjunger AN Svenskt, 14.30 "Andliga" sånger, + .wy 15. 00 Riksronden." en 1015” Frandjis Boleltåleu: Hanp» Konsert C-dur, 10.40 En musikveckaå med Kath- "'-leen Ferrier, - 11.00 Nyheter och programtisning. 11.10 Reprisrutan, I dag: 11.10 Operettdags..', > st 11.40 Gammal dartsmusik, or 12.00 ; Klockspelet i Stadshustornet, Dagens dikt, - 12.10. Dalasagan om fyktingena 17.10 Grammofonmusik. . färd, 3. 7.455 Astrid ; Lindgren läser ur 12.25 Väderlek. : Å ö . |12.30 Nyheter, Luncheko. 18, 12.45 Sjörapport; Lätt på grammo- nl oc ock 15.10 Sträkklang. DS 15.45 Nutida. körmästare, 16.00 Småbarnskvarten (repris). 16:15 5 Barnens « adventskalender Kl för flickor. och poj- kar: Trollkvarnen. 12.58 Tidssignal. sofa ftvecv 13.00 Börsnoteringar.«. soc! 13.10 Önskedikten (repris), 13.30 .Det här med. svenskehs för. domsfrlia syn på raserna — gäl ler det även kvinnan? Ett må- . gasin. av Britt Edwall och. Maud” Reuterswärd, - 14.00 Familjespegeln. 14.30 Svenska på nytt — -— för vux: . ha, (repris), 15.00 Riksronden, 15.10 Musikrad; n., marton, "oo 16.00 ' Småbarnskvarten ' (repris). 16.15 '; day nens, adventskalender (repris). : : 16.25. FN- Barnens : brevlåda. | 16.45" Rektor. Ebbe Arvidsson: om julens bibeltexter. - - 21.15 c:a OBS — 21.30. c:a Sport idag. . 21.50 Väderlek, , 22.00. Nyheter... .. Svensk kam-, 22.45-—22,15' Bokstävernas' tid är förbi Ner föl PROGRAM 2 17.00 Nyheter; Sjörapport. 18.00: Västra distriktet: Västsven k | 17.10 Grammofonmusik. 42/7" : platsjournal, : 17.45 "Astrid Lindgren; ser ur 18.15 Löpsedeln; : ” 18.20 Nyheter på finska. ” : vö 18.25 Väderlek. d 18.30 -Nyheter. Dagens ek 19:00 "Svenska på nytt 18. 00 Gösta Berlings Saga, I. .s 18.15, Löpsedeln? ur i . 18.20 Meddelanden; 18.25. Väderlek, » so -118.30 Nyheter, Dag 3 "eko, 1119.00" Snobbar ”som Jolo” mött. 19.30. ”, Radioteater: Gälgmannen, JfEn: | midyintersaga av. Runar ' Schildt.” 20,20-: Ariders Y Bolinder: 2) Omen expedition i Anderna. 120.45-1-1agens namn, si v 12100 Ikväll + : 121,00 "Kvällseko..+ . 12115 c:a OBS" 2 kutturkvarteh. ad 21 30 c:a Sport Idag... ; 21.50 Väderlek "22 00 Nyheter. 22.05 Kvälisandakt, di 19. 30-24, 00 Musikradton. : i sa 18.30 En” musikvecka meå Kath: Teen" Ferrier. 19.45 Sven-Erik berättar 2 59. utom kl:'| NIE SER a 6.20 Melodiradio: 10.00 "Veckans . Regionalradion. '', Löpsedeln, sr. Nyheter på finsk Väderlek. 18; 30- "Marcelino IEC 19:00 Rimes et' chansons. 19.30-23.00: Musikradion:" 119,30 En" ”musikvecka med: Kath- "7leen. Ferrier, + 20.00 -Tolumbias ”kammarorkester ; spelar Igor Stravinskijs Konsert "1 Ess för femton spelare. ' se "1 20.15 Forellkvintetten; -; Efirenmar 11.00: Stämton. > 11.01 Melodiradi 11.05 Matbörsen. 11.10' Reprisruta Yvoriter.? == i” "med :Sif "Ruud. 12.05 Det'ska vi firat ' j 13.00 Regionalradion: Idag, , + :113.05 Melodiradio. - an 15.15 På den:tiden, «3 15.45 Melodiradio, "> : 16.00 Sextetten. Tennessee” Ernie Ford;' Xavier Cugats orkester, " Lil: Lindfors, Max: Jaffas trio, -beths tid. 21.15 Haugtussäs. Baith Thallåug » sjunger Edvard .Griegs sångey- kel; ns : ö 21. 50 Riter." Londons 'symfonior- dragspel BE, I Sölve, Strand, » kester under ledning av Sixten 17. 00 Barnens melodiradio. i <> I Ehrling spelar Ingvar Lidholmsa 17.15 Pop 66; - balettsvit, : 7 . 17.45 Gamla skivbekanta.' ee 22,15—2 00. Nattstudio. 17.55. Löpsedeln, , oe. 0 ok ed ef 18.00 Melodiradio. . nl 18.15 Regionalradion ” 18.30 Tonårskväll, ”.' 20.00 90 1950: ”någtolyssnarnas - önskeprogram, : 20.45 Melodiradio. 21.30 Jazz på 78or, 22.00 Blå Tummen, 22.45 Melodiradio. 23.00. Onsdagens nyheter. 23. 05—24. 0 ..Melodiradio.- CTORSDAG ev 22 december et » SVENSK TV. 18. .00—18.10 Adventskalendern. 19.00 Nyheter, 19.10 Aktuellt. . 19.25 Väderlek:' öv 0.00 Melodiradlo. 5.00 Nyheter, ” 5.59 Senaste "nytt. (Därefter varje : timme t..o. m,. kl. 21.59 utom a är 6.00 Melodiradio.. oa 6.15 Nyheter, på finska. 6.20 Melodiradio. ' ” 9.00 Goddag min” fru! Underhåll "| ning för er:som arbetar hemma. Programvärd: "Lennart Hyland. 11.10 Reprisrutan (se P1). så 12.00 Det ska vi' fira! 13.00 Regionalradion: Idag, "ov. 13.05 Melodiradio.: 15.15 På den tlden.: >. 15.45 Melodiradio. ör 16.00 Sextetten. Ulla sallert, stig Holm, '' Arvid Sundin, plano, ' Frank Sinatra, Malandos tango- orkester, Hootehanny Singers, Gunnar Lundén: 'Weldens orkes- ter, ' : 17.00 Barnens 'melodiradio. 17.15 Pop 66. :" 17.45 Svensknytt på skiva, 17.55 Löpsedeln, ' or 18.00 Melodiradio, 18.15 Regionalradion. film om . sommardrömmar och - verklighet; 20.35 Från ungdomsredaktionen: .Giljotinen. Ett huvudlöst pro gram. ' 21.05 Cabaré "för Herran, Om rell- glösa icke-konventioner, 21.40 Uatau. Vad roar karajtin- / 2 - PROGRAM 1. i 6.00 Morgoneko. Första upplagan. 6.15 Svjatoslav Richter . spelar. Bagatell av Beethoven. 6.20 Mor kt ' av n L ter Gunnar Anshelm. . 6.30 Nyheter och väderlek," c 6.40 Matbörsen. : 6,45. Ur” Tjajkovskijs Nötknäppar-' " dian?. 18.30 Top of the pops. : 22.05 Nyheter: "och väderlek, - 119,15 Haålli-gång. .. . . 22.15 Parliamo Italiano. 2 (repris). 19.30 Dags för dragspel, : -22.35—22.55 Mstislav Rostropovitj . 19.45 Latinamerikanskt. spelar (repris), : i 20.00 Melodiradio. 6.13 Svjatoslav Richter spelar ) Ba» spe! ' Nya hyss:av Binil I Lönneberga, « 18.59). : ” M 20.50 Musik från drottning Elisa: PROGRAM 3 or | : + 21.30 Jazz 66. frn OA i - DANSK TV : 22.00—24.00 'AB Jultjänst. 15.15 Kikkassen, : >, 23.00 Torsdagens nyheter, ” 718,45. Bornenes. julekalender, + 23.05 AB Jultjänst' (forts), - | , za . | i w 4 . a N tea 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.