2 "> fallet, "bör ./eftersträvas...även- Torsdagen der 29 decdmber 1906 ” [ . : . ä : IL L T > Torsdagen den 29 december 1966 L T | - Alkoholproblem Det börjar kanske. bli tjatigt med tolkningar i olika riktningar av det starkt ökande alkoholmiss- bruket. Med derna risk för ögo- "nen vill vi ändock kommentera en artikel i tidskriften 'Alkohol- "” frågan, där fil kand Eckart Köhl- horn diskuterar problemet i dess solagic 1 öm ” or "Se et: än :en. gang ,. : NT : missbrukarna, missbrukar spriten . mer än tidigare, - ' . . Beträffande en kategori — och en rycket betydelsefull sådan — "kan dock ett utbrett alkoholmiss- "bruk konstateras, och den utgö res av ungdomen, Man har tidi- gare vid diskussioner om det till- ' 4. d iet pekat på | : di :goda som sn Artikelförfattaren e inledningsvis, att sedan 1954, året talet ' fylleriförseelser , - ökat från 42.734 till 75.000 tio år' senare, . Det betyder en ökning med 76 procent. Att motbokens slopande utgör en väsentlig 'orsak härtill är uppenbart, och det bestrider inte heller kand Kählhorn, Däre-"” mot visar statistiken klart, att al-: koholmissbruket inte har bred-. dats i så hög grad som man kan- " ske tror, men det har förvärrats inom . missbrukarnas ' krets, . År '1954 begick 15.733 personer mer än en fylleriförseelse pr år, men » 1964 -hade siffran för dessa stigit i till 42.617. .Motboken utgjorde "alltså ett stöd för de svaga ka-. 1” raktärerna, Det-förtret den ställ- de till för de starkare blev dess fall. Men frågan är då om inte "den tillfredsställelse den "senare kategorin utan tvivel noterade då - + den försvann är alltför 'dyrköpt.- Reflektionen betyder inte någon önskan om — att motboken skall återinföras, men leder till tanken på någon form av inköps- + kontroll, som på ett effektivt sätt stoppar ' de:s k langarnas verk-- samhet, "vilken alldeles säg! . > spelar en otrevlig roll i alkoh - "> träskeländet, '! Det finns även ett visst 'växel-: spel mellan alkoholmissbruk och. social missanpassning samt krimi. nalitet, framhåller artikelförfat taren, Bakgrunden. till dessa f reteelser är identisk, = Det finns förmodligen god a skäl. "att utläsa, den slutsatsen: ur al-' koholstatistiken.;” att antalet miss-" brukare inte ökat nämnvärt : ge-" nom", mothokens. s'opande,. Men före motbokens slopande, har an- -'. trolig orsak. Och den tesen är sä- kerligen också riktig, Men ungdo- mens starkt förbättrade ekox nomiska standard bär kanske inte hela skulden till det ökande ung- domsfylleriet." Kand Kählhorn er- inrar om att kraven på dagens ; ungdom ' beträffande” ' utbildning självständighet, mognad m m är väsentligt större än tidigare, Där- med ökar även risken för miss- Iyckande, ” Och. misslyckandet "skulle sedan föra den misslycka- "de ut i alkoholträsket. += ov T Artikelförfattaren ' understryker att grunden "för" den teorin. är svag," men "man kan "ändå" inte bortse. från: att det finns anled- ning uppmärksamma : den. "Det finns nämligen i våra dagars sam- hälle bl: a en-social övertro på examina, Det är .obestridligt att det. förekområer ått skolungdom, som inte har lust och kanske inte - heller förmåga, att studera, ändock "drivs fram den vägen av över- ambitiösa föräldrar, som finns in- om alla samhällsskikt. En del uns ' ga klarar den påfrestning de där- : med ' utsätts för under: känsliga ' " pubertetsår. Andra gör det, inte, : "En del tar misslyckandet relativt ' lätt och banar sig' siälv väg. mot ' framtiden på ett sätt som passar honom ' eller henne bäst. Andra: . tar skada 'därav;, Skulle det visa sig att alkoholforskningen så små- ” ningom kommer fram till en säk- ”rarå bedömning av just detta pro-' blem, så finns def all anledning i första hand för: föräldrar att ob- | serveralden fara deras överamvs-, i [ -| Staterna fortsatte under 1966 och 0 tryg Washington: (LT), " «> - Arbetet, på att trygga medi garrätten' för negrerna i Förenta. som "naturligt är : noterades både framgångar. . och : bakslag. Grun- den är” lagd till. fortsatta. fram- steg. Under året började man på allvar kunna iaktta effekten: av, den banbrytande lagstiftning som genomförts .» under: de". senaste åren;. ' Utvecklingen - påverkades främst "av" 1964 :års '"medborgar- rättslag, 1965 års rösträttslag och 1965 års: lag om skolorna. ".-Högsta '. domstolen , förklarade under: 1966 i att. vissa . omstridda punkter: 1.1965 års: rösträttslag är helt : verensstämmelse”-' med USA:s: rfattning,:. - framförallt slopandet "av läskunnighetsproven vid + röstregistrering.:.Dessa-: prov. hade: tidigare' varit ett 'av: segre- tion "beträffande barnens framtid gationisternas' starkaste! och ”van- ligaste |vapen';för” att. hålla” f ' AFFÄRSMASSIGT MED | FÖRLUST sl : De 'statliga bolagen "bör sam- manföras under. ett särskilt för- ,' valtningsbolag i syfte att: ästad- ' komma: en. mer ”affärsmässig” "ledning : och; samordning? enligt ett : förslag som » nu: diskutéras i. mom regeringspartiet, Det bör i'tid och, med tillbör- . Jig eftertanke "sägas" ifrån, 'ått projektet är raka' motsatsen till " den "affärsmässighet 'som själv- bland ue btadsägda bolagen skri- I ver Fri Köpenskap. å Je » » darplats, DS NOM Bästa beviset härför torde ra, att samma dag som den so- » cialdemokratiska -riksdagsgrup- pen mottar hr Langes PM för « diskussion måste ett-av-de-före- tag som tänkts ingå i den nya koncernen, -mineralullfabriken ; Törefors AB, begära sig t dlikvi- .' dation, detta trots att bolaget så sent som i våras av riksdagen beviljades ett extra” kapitalan- - slag av 2 railj, kr, och samtidigt fick en gammal kredit på. lika- ledes 2 milj. kr. efterskänkt. + Om hrr Hagnells' beh Langes planer för en mer ”affärsmäs- 't sig” "organisation 'av' statens af- färsdrivande aktiebolag hade va- rit: genomförd skulle allmänhe- ten och riksdagen med största sannolikhet aldrig ens fått reda på hur; denna ' sektor av den statliga företagsamheten i verk: ligheten lönade sig. , . Vinsterna från LKAB och -To- hbaks AB hade i all tysthet fått . täcka över misären — men det : hade fortfarande i sista hand va- rit skattebetalarna, som hadev fått. betala fiolerna, : DET BÖRJAR Gå UPP FÖR . ALLT. FLER fel 00 Det börjar gå upp för allt fler att . världsförsörjningens. kris pockar på uppmärksamhet” före det mesta annat, skriver:Jord- brukarnas Förenings blad som bl, a, lagt märke till att tidningen Arbetet betecknat försörjningsproblemet som - en naturlig .. målsättning för de unga, medan de politiska ledar- na beskylls för: att'inte ha fan- ”tasl nog att föreställa sig vilken - katastrofkurs mänskligheten är "inne på: ' fr | Det är möjligt att Arbetet har rätt. därl. Men tyvärr gäller det . inte bara de. politiska . ledarna. När det t. ex. nyligen från New '' Delhi rapporterades att man all- -varligt befarar att fem miljoner människor 1 de indiska delsta- terna Bihar och östra Uttar Pra- des kommer att dö av svält in- om den närmaste tiden, så blev det blott små notiser här och ” var som inte nämnvärt upprör- - de mätta och nöjda läsare. Fem miljoner "människor motsvarar ändå två tredjedelar av Sveriges befolkning, . « . Och det är som sagt männi- "skor det: är fråga om. t > Å J egentligen inte trivs i.:men som de av: olika anledningar — främst Urbåniseringsprocessen. har fått till, följd att många" tvingats för: söka plantera om sig och slå röt :i, en helt främmande rniljö som "de ekonomiska. — ändå -måste accep- tera, Och varefter miljön åtmins- tone i de större städerna” blir Hllt- mer . ogästvänlig. och : pressande blir önskedrömmen öm: ett. eget. litet ställe i en. lugn trakt mer ut: bredd till: 'egen liten itorva stad med.mycken charm..I de trak- terna" möter. man " också. många danskar .som:. är 'stormförtjusta "i; den sjö och skogsrika småländska: naturen, Ocksä.i Dalsland hår öde ställen. fått" nya. ägare” och även om många gått"åt finns det inget” söm 'tyder' på att det inte också.de närmaste” ären. 'skall: bli . relativt god tillgång på mindre, opretenti Sä-ställens sw av. nr se - Några generella : prislägen i är nstemän sköter regis -gade "röstberättigade Jomdiskuterade- reaktionen >. mot | jare: var::3—1: till demokraternas | fördel. I ' Arkansas ; eliminerade bor. också bland infödda stads vanskligt att. nämna: standard och läge 'är viktiga: faktorer, årstiden hemmanen : kommer ' här ini: bil- Att” skaffa” sett” nytt” fritidshus med tomt' kostar idag stora sum-' mor." Inte: alltid erbjuder ;ett så- dant ställe, den "odefinierbara at- mosfär "som stadsbon. söker, och. som för honom är en del av rek- reationen, ” l Mel : De gamla övergivna torpen och den. Till kanske för: bara några år sedan utgjorda de. permanent bostäd för en' familj som livnärde sig på ett litet jordbruk som. de av brist på! lönsämhet. tvingades lägga ner, .:! ÅA lane ee ' Ibland : händer . det”. att” ägaren till granngården köper upp jorden medan boningshuset med tillhö- rande " trädgårdstomt : blir ' kvar. Runt om i landet finns en mängd sådana hus — stora och små, nöd- torftigt. bekväma och helt utan komfort, i bra skick och i uruselt, tillstånd, I de mest eftersökta om- rådena — på Gotland t. ex. — har många ödeställen fått nya ägare, i andra mindre attraktiva trakter står det här och var i skogsbryf net ensamma , övergivna ställe som för varje år alltmer förfaller utan -att jordägaren har möjlighet eller intresse av att rusta upp det. En 'ny ägare brukar hälsas med glädje — och vill man tra ut tan- kegången en smula kanske 'man vågar påstå att det.i all blygsam- het'är något av ett nationalekono- miskt intresse att övergivna hus blir fritidsbostäder — det innebär ju att de :som regel rustas. upp rätt avsevärt. . ee -" Bäst är tillgången i avfolknings- bygder med små "och halvstora jordbruk som inte längre går att driva lönsamt, I Kronobergs län har många' Malmöbor och andra stadsskäningar funnit en fritidsbo- 4 ) ma Över: ett två-ter rums torp med ” trott att allt-vad övergivna.ställen gotländsk. gård eller ;ett, mindre männa marknaden. för att bevara är här de gamla övergivna tor; litet. varstans i landet komma över 7 15.000 kr. Har man anspråk på för 'köpet kan också inverka. För 12.000—15.000 kr. kan man:kom- "vatten. och slask”, som det heter. Har .man "anspråk på" omedelbar närhet till sjö rakar priserna ge- näst i höjden., =. av. Da I flera”år' har Gotland varit nå- got av: ett: eldorado: för ödegårds- köpare; och man -hade väl nästan heter 'redan"gått åt. Men är finns det "clians' för folk: med en sparad slant "att" komma över en gammal ställe; särskilt i de. inre -delarna av ön. Lantbruksnämnden kan. ge anvisningar, de privata mäklar- firmorna , likaså. "Dessutom köper hembygdsföreninger, på. ön. upp Bårdar- och bjuder ut dem. på all. dem. från förstörelse. I flertalet fall får köpeskillingen betraktas som ett :grundpris:" både hus och tomter brukar kräva er 'rätt om- fattande förbättring för att bli i det 'skick' man : föreställt ' sig i drömmen om den egna torvan, .: ""Strukturråtionalisenmingeri inom både 'jord- och' skogsbruk har gjort "att "många bra fastigheter "övergivits” i.Norrland, I +. ex. Hälsingland . har. på det sättet många torp och gårdar bytt äga- re och förvandlats till fritidsstäl- len oghb i Norrbotten finns det ett förhållandevis stort urval för den som. vill placera en sparad slant. : Men "det är inte bara i mer e- ler" mindre typiska .ävfolknings- bygder "man kan göra" fynd: också i hjärtat av Sverige, i Sörmland, har : många permanentbostäder blivit fritidstorp — "ofta av året- 8 | kala myndigheterna tredskas. och :skolrät borta från valurnörna... > + oe NEGRERNA : OCH + « VALET, ' : ee Eftersom det 1 höstas var kon- gressval i USA sattes nu den nya rösträttslagen. på prov, ett: prov 'som utföll: väl . När rösträttsla- 'geh "undertecknades i” augusti «1965 . hade ' endast ' 30 procent av alla : röstberättigade" negrer" i de fem". staterna '.i den ”djupa ”s dern” :registrérat sig. :Strax. före kongressvalet var '46 procent av de - röstberättigade ". negrerna dessa 'stater, registrerade, I 'de 11 systaterna "var 352,2 ': procent "av alla "negrer i: rösträttsåldern '— 2,6 : miljoner —/ registrerade kort | före. : kongressvalet. 4 : & Många ': hade stark” effekt, i man. gjorde: 1964, "sig/ren » "liksom | av den mycket negrernas 'proteströrelse och :den' långtgående”: lagstiftningen : på medborgarrättens :' område.;.'. Men de .som-' befarat. att ; rasfanatiker-| na: skulle skörda i" stormen" fick till” stor. del;-sin: oro” stillad. = ” «Den: demokratiske .. guvermörs- kandidaten: George Mahoney, som motsatt. sig presidentens” förslag onr förbud mot rasdiskriminering- ar vid. uthyrning och ' försäljning avs: bostäder! Qch som »Janserat slagordet ”Mitt hem är min borg”, .blev' islagen' i""Maryland äv "sin republikans opponnent ". Spiro Agnew, Detta "trots att-styrkeför- hällandena i: partiregistrerade' väl- Winthrop .. Rockefeller - guvernör Faubus” skyddsling. James John- son, ” Samtliga, sex Kongressmän som är negrer omvaldes 'och minst 139 negrer "invaldes: i delstatsför- samlingarna :i 21 stäter. Edward. Brooke. från . Massachusetts : blev den - förste negern :i .USA-senaten på 86 år och" den 'allra förste som folkvalts, 150 en se et Vad som i huvudsak. bidrog till att man på många: håll väntat sig ett - kraftigt + ”white :backlash”.- i valet, — farhågor som, alltså. inte besannades — var de många oro- ligheter. "som" även denna : som- mar utbröt i' städer "som Chicago, Los, Angeles, Cleveland, Omaha och Atlanta... Dessutom - beslöt. ;vis- sa grupper :iinom medborgarrätts- rörelsen. under 1966 att bryta sitt förhållande 'med: de "många : vita som " stöder . rörelsen och "istället förlita” sig helt på negergrupper och negerorganisationer - i 'försö- ken att åstadkomma' de önskade ändringarna i samhället, ' De lan-| serade' bl. a. det nya slagordet ”black power”, . ert De flesta ' ledande negerorgani- sationerna : avvisade . emellertid denna aggresiva kurs. Förgrunds- figurer -som' Martin Luther King och Roy Wilkins förkastade. tan- ken "på ”black power”. Roy Wil- kvämt ttill- för befolkningen i de många tätorterna i Mälardalen, Finansieringen av köpet kan i dagens ansträngda -kreditläge bli ett problem. Är man med i lön- sparandét eller någon annan re- gelbunden sparform sedan några är brukar det sparintresse 'man visat gynnsamt inverka på möjlig- heterna att få ett lån i den egna banken eller kanske rentav i ban- ken på, platsen där drömstället runt-karaktär då de ju ligger be- ett två-tre rums, torp med ”vatt omedelbar n N Pen och hemnianen kommer in i bilden. Med lite tur kan man ligger: a : . Monica NN ringen av negerviljare. i sådana USA:s negrer -,.Slagskraft. är desegregeringen , av i "går - numera "betydande federalt N N — distrikt i; king, . ordförande i NAACP (na- tionalföreningen för de färgades framsteg) ' förklarade vid ett till- fälle inför sin organisation att ”vl söker "den , amerikanske ne- gerns fullständiga ; inlemmande i samhället, inte hans Isolering”.: , SAMUNDERVISNING. it område där "den federala lagstiftningen . under 'det' gångna 'äret' visade sig ha stor genom- de ; amerikanska skolorna, 'I..en- lighet ' med' 1965 'ärs lag om 'den grundläggande ' utbildningen. ”ut- ekonomiskt ':stöd' till: de.- olika skoldistrikten.. runtom .. i landet, som: "tidigare -uteslutande'”' varit beroende. av 'delstatsskatter: och privata :fonder. Anslagen:-är: dock” förenade | med , vissa.- villkor.:.Di-] strikten' ställs inför. valet -att i samma -'sköla ta emot negerelever och: vita..élever 7 eller avstå -från' de' federala medlen, . > Se > Den : amerikanska skolövers y- relsen! presenterade -i' mars - de minimikrav: : på avskäffande Vav rasutskillnad : i" skolorna --soöm”- di” strikten ” måste'- uppfylla för vatt komma' i åtnjutande 'av det fede-. rala' "bidraget, ' bl. 'a. fatt samun- dervishing. :skulle'-vära .<införd i alla: klasser i distriktets samtliga skolor när” de" öppnade i septem- ber::Villkoren möttes av. protester från . många. skoldistrikt i,sydsta- " Följande ledare ur Was hington Post återges med tid- t ningens tillstånd; Cypyrlght: .- "Washington Post Company.-- "Angreppet - på Pearl Harbor, den 7 december 1941, borde för alltid - ha undanröjt den uppfatt- ningen att Förenta Staterna skul- le kunna isolera sig från Asiens affärer och inte bekymra sig över aggression! där, Henry I Stimson, som! var utrikesminis- ter under president Hoover, me- nade att den läxa som iförsta enta Staterna inte kunde stå obe- rörd inför världshändelserna och 2Sugusti samtidigt, trygga demokratin I världen”, Men under mellankrigs- perioden glömde man denna läxa. ”Vanärans dag” ' betecknade höjdpunkten på det långa nisto- riska skeende som. började den 18 "september 1931, när det.ja- panska imperiets styrkor besatte de strategiska städerna i södra Manchuriet. Därifrån ledde: vä- gen till kriget. Det följande de- cenniet var en mardröm av tapp- ra, nästan hjältemodiga "men to- talt ineffektiva försök att hejda japanerna utan 'att gå i krig. Så snart den manchuriska :' perioden var över blev. opinionen i USA ännu : mera ' bestämt emot: inter- vention.: ”Amau-doktrinen av- är 1934, som klargjorde Japans mot- stånd, mot all. hjälp till Kina, väckte inte någon opposition 1 Förenta Staterna, Den 'amerikans- ka. pressen "var. nästan enhälligt av den uppfattningen" att den sino-japanska konflikten ”inte in- verkade på någon fråga 'av vital betydelse för Förenta Staterna”. Freden i Tangku, som betydde att ockupationen av Manchuriet upp- hörde, har kallats ”privilegiebre- vet för Japans senare angrepp mot norra Kina”. Men”de ameri- kanska tidningarna ägnade "den inte någon allvarligare kritik. "New .York Times hävdade -att de eftergifter som avtvingats :Ki- na ”var dess 'egen' sak och att Kina gjorde klokast i att anpas- sa .sig till läget”. Hearstpressen framhöll: ”Låt Japan bilda nya stater. och stegringar i. Asien "om det så vill, medan” kineserna” fun- derar, på .om 'de' skall: gör; stånd." Allt”detta är inte' vår: sak. Det” intresserar, oss. SVi , känner sympati. "Men det' berör -öss inte”. Los: Angeles Times ansåg att Japan var” beslutet att dominera Kina ”så'kan 'det endast förhind- ras Vav” Kira själv”. "Journal ” of Commerce” meriade ' att, ”ett värre öde skulle: kurina 7” drabba” Kina än” att "hamna" u minans”, is sk I i ORTT BRA SÄTT ATT UNDVIKA KRIG”A |. « ton . Post en ivrig" förespråkare terna, och sammanlagt 39 'distrikt' förlorade” sina" anslag; De tövriga , följde bestämmelserna. Cirka: 12,5 procent" av .de. omkring "tre mil- joner negereleverna i de 11 syd-i staterna började i höstas gå 1 in-. tegrerade klasser, - vilket "innebär mer än en' fördubbling av, fjol- årets siffror”som löd på 'sex. pri CeNt, vo Divo lr a raken Liknande bestämmelser sändes” i'mars ut. till de 7.200 sjukhus i: nomiskt : stöd, "Enligt : medicinal- styrelsen var det i december 'en- dast 67 av.dessa sjukhus som in- te" hade" rättat .sig dfter "bestäm. melserna | att integrering. Usis, | tember : framhöll tidningen" att. 4 andra länder var. ur; stånd att. Läxan från Pearl. Harbor ns > Hull världskriget lärde var att ”För-j iot- 7 nder ”Japans--do- "Under -hösten 1931 av, Washing- för:. nonintervention;' Den, 30 sep- Vv A. + 'från att blanda:sig I utlindska” Sräl. om Japan och oagr krig är det "inte Förenta Stater. nas plikt att: börja ' ett krig för dem”. - : art hele Förenta , staterna var. särskilt uppskärrad, Utrikesminis- ter Stimson verkade beslutsamt för att försöka. hålla tillbaka -ja- panerna med tomma diplomatiska ätgärder. Utrikesminister.:Cordell fortsatte. dessa strävanden där Stimson slutade. Också: han 'försökte gå. den. internationalls- tiska vägen, I sina» historlska ut, talanden av den 16" juli: och 23 1937 strävade » han ; att ”spika den tesen att varje, krig i grunden inte enbart är, de stri dande ' parternas ' angelägenhet, utan ' berör alla "länder. som'in: tresserar sig för att bevara fre: den .i världen tape tie NE Hull försökte, att tillämpa :den- na sin kloka uppfattning Uframs förallt på läget i Fjärran östern”, men hans landsmän lyssnade; fin, te på "honom, Lf so foo - Den japanska aggressionen möt- tes inte Ii sitt inledande skede av nägra bestämda åtgärder från amerikansk' sida. 'Förenta' Stater: na tillgrep: senare olika diploma- tiska manövrer, 'som ' att "vägra diplomatiskt erkännande, > mel vann inget stöd från andra stå. ter. Även vad ' beträffar sådana åtgärder stod USA ensamt.-Pre-' sident Hoover ville inte sträcka sig längre än till diplomatiska gester och han undervisade sin utrikesminister 1 januari.1932 om ”det . dåraktiga" I att” börja : ett krig mot Japan”. Han sade att ett sådant krig ”skulle inte 'kunna begränsas. eller kontrolleras och att det skulle innebära- att »styr- kor mäste - landsättas i. Fjärran anledning. : eller .-något .. skäl att. göra”. ;:Han : sade. att han. skulle strida för det kontinentala" För: enta Staterna men att.han skulle strida för: Asien.' Han talade utan lItvivel få det och. likaledes. för den -rege- ring : som = följde. Amerika ': inte. var. berett .att gå i krig, i"Asien. började "dess. flent-, lighet: mot-:jap LI ttryck.;. på-: andra; » Sätt,” utan... krigshandlingar. 7 -na «Obstruktionspolitik. mot. ledde enligt .utrikesmi sons mening -till” kriget. |. > EL. SANKTIONER, "MEN. MORALISKT ; rOn + Active Service in 'Peacé ;and'"War”:.”Det |fanns inget, val..vad beträffar:vär nästa åtgärd (efter: -brytandet: av- «Folket. var. emot. sanktioner, -pre: Isidenten, vär emot sanktioner, de 'europeiska stormakterna var emot sanktioner '— delvis på grund av 3 men östern, vilket vi inte har någon . "inte Men medan; ' de diplomatiska : förbindelserna); ' en - viss . klockarkärlek « för Japän - krävde att USA skulle vidta. nås, ..gon åtgärd.' Den 30 september. :avgöra vilket land som var angri-. paren och uttryckte tillfredsstäl-. lelse över att:Kellogg-pakten. inte; och dels av'det enkla ! Asien: inte - bekymrade -dem - allt- för . mycket; "Det enda stod var”det moraliska verkan”, fördömai skälet att som åter-, landet som "erhåller federalt "eko-" införa fullständig ' örklarade tidningen. att ingen, MN . finner 'sig tusentals. mil från den aktuella scenen, kan : fastställa vilken av de två parterna som har rätt”, Skribenten förklarade att . kampen var en ”regional tvist”. och ' varnade. för de faror om en intervention skulle inne- j Washington Post: ”Ett bra sätt att» undvika . krig är att avstå i Washington (LT); > ov Fram" till nästa" skörd. väntas de "amerikanska lagren :av -vete sjunka under: den) kvantitet. som experter i amerikanska jordbruks- departementet betecknar som ' en nödvändig . reserv. Vetelagren har minskat 'från rekordet ' 34,6 mil- joner ton i juni 1962 till 14,4 mil- joner ton i juni i är. oe » Årets. veteskörd ' uppgick — till 31,3 "miljoner ton, ' 720.000 ton mindre än .1965, Av denna kvan- titet' kommer cirka 16 miljoner ton. "att . förbrukas inom landet och den totala utförseln. väntas uppgå till 18,6 miljoner ton, däri inräknat' alla skeppningar till be- hövande länder. enligt- Food "för Peace-programmet, ' 5 Den totala: efterfrågan på vete stiger ' därmed till 34,6 miljoner ton, vilket. är. 2,8 miljoner ton mer "än . årets skörd. Lagerhåll- ningen i USA minskar alltså med denna kvantitet, Vid försäljnings- årets utgång uppgick de tillgäng- liga reserverna till 14,4 miljoner ton.: Inom: jordbruksdepartemen- tet anser man att en resery av ungefär denna storlek eller 'nå- got större är önskvärd för att ha en tillfredsställande beredskap. Även beträffande fodersäd — majs, havre, : korn pch sorghum -— har reserverna minskat under de fyra senaste åren. I fjol mins- kade lagren med 7,8 miljoner ton och i juni nästa år väntas de ha reducerats. med ytterligare 14,4 miljoner ton. Däremot har inga problem ännu uppstått i fråga om tillgången på ris, - KEITISKT FöR INDIEN. | I detta läge, med de amerikans- ka reserverna -uttömda och 'akut spannmålsbrist i Indien, har jord. bruksminister Orville Freeman uppmanat andra länder att till. sammans bidra med lika mycket som Förenta Staterna- till. Indi- en och slask” för så där 12— ärhet till sjö stiger dock Priserna genast i höjden, ens försörjning, Under innevaran- "vädjan om hjälp: åt Indien 1. Ye Ta a ton spannmäl från andra länder. Av denna kvantitet "har Förenta Staterna ensamt” bidragit med 8 miljoner" ton.'. RE Hr Freeman . påpekade ”att Canada nu 'har-avsatt mellan 150.000 och 300.000 ton spannmål för Indien, medan = Australien har 'lovät 150.000 ton: Man hoppas att ock- så "andra, länder skall. vara be- redda. att bidra för att avvända en, hotande hungersnöd i Indien. Jordbruksrhinistern = uppmanade Canada, och Australien att ge yt- terligåre hjälp och uttryckte för- hoppningen att. också Frankrike och: Argentina skulle öka sina insatser, Länder som" inte kan bidra" "med 'spannmålsleveranser bör anslå medel för inköp av livsmedel för skeppning till In- dien. NH Läget för Indien blir bekym- mersamt när leveranserna enligt det nuvarande indisk-amerikans- ka avtalet upphör, Vad som åter- står är skeppningar av. omkring 1 miljon ton under' januari må- nad ”och denna kvantitet kan fördelas i februari. Sedan åter- står' endast några tusen ton som kommer att levereras under mars. Usis, Enåad front. alkohol: | de år har Indien fått 11 miljoner N "allra. minst regeringar" söm : be- bära. Den 18 oktober 1931 skrev” Itcet, för har det "varit i en ' utbredd åsikt att Förenta ' Staterna 'och ' dess" europeiska : allierade skulle :; ha ressionen genom att från första början möta den med resoluta åt- gärder, genom" att förklara : sig beredda att. tillgripa: våld,. utan att direkt vidta våldsåtgärder, Nu kan vi inte längre vara så säkra vår bedömning. Än en gäng är aggressionen på marsch i Asien, Tillämpningen av. den: enda &f- fektiva = avskräckningsmetoden vinner inga universella applåder. Nu, liksom: på ' 30-talet,' är män- niskor ' mera upptagna av sina egna affärer. De europeiska "”re- geringarnas politik” och :rappor- terna från kvalificerade observa- törer" av europeiska strömningar visar att Europa inte heller nu, lika "lite . som på ' 30-talet, oroas av aggressiohen 1 Asien. > vr Historien är inte så hänsyns- full att den. upprepar sig, mono- tont. :'Det " förgångna är inte så vänligt att det leder oss genom de dunkla part:erna i en ny pjäs genom att upprepa föreställning- en på samma scen med exakt samma skådespelare, Under "per rioden. efter andra världskriget | ] JETT ORD NPA VÄGEN. De togo fram sina skatter och framburo - åt "det "skänker: "guld, rökelse och myrra:; (Matt, 2: 11). Förra (julen "stod ' jag "I -kö på postkontoret och väntade på att få skicka iväg några- paket, äimför mig "stod , en mycket > Rag äldre” dam med ”ett”stort När: hon kom N frågade nun m fram till poketet var Han försä När hon disken, ordentligt inslaget. krade, att det var det. lämnade disken, ; sade tag noga jag har /lagt i "Att oc det”, r/hagt-in slå in julklapp: "upp Pppar kan upp: Ses som något av.en prövning in sin ka ett tillfälle att lägga slås in nack i varje paket som beredas Ar de vise männen för: helt - Säk sina". gåvor, "måste ! de - Sä i också ha inneslutit Kristusbarnet, ty ae är pake- kär!ek all-min kärlek ti färd. S honom. många mil för att finna 055 om niul bör även påminna neslöt 'i sin sor kärlek Gud in- sin Sons gestalt — tin världen : - . a ” + . : egt ; oe efter Pearl Harbor kunnat hindra den japanska agg-” klaggression att. "(Förts. å nästa sidaV 'v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.