kl. 15.3 : de ni haft här i dagt, nar, av vilka en hade en vålbeF för lar och fyllt. skålen. Gubben An- 'Torsdagen den 29 december 1966 | "LAHOLMS TIDNING Torsdagen den. 29 december 1966 Riv dag: ÅBEL/- Solen är upp kl. 8.39 och ned v bä I morgon: SET Solen gär upp kl, 8.39 och ned kl. 15.4 s "MANGA FRÄMMANDE ” Pensionerade Andersson hade vedsågning söm s. k, extraknäck att fylla ut pensionen, Gubben / var arg och snafstucken av sej. Det behövdes inte mycket, förrän han tog såg och yxa och gick sin väg. . En dag hade stinsen anlitat ho- nom för sågning och när det var kaffedags ropades han in, Vid kaf- febordet tog han den ena socker- biten efter' den andra, bet av dem på mitten och lade den andra hal- fvan tillbaka i sockerskälen, Stin- sen och frun tittade På varandra "men "vågade inte tillrättavisa An- dersson.. Men dagen efter. hade frun klippt sockerbitarna i två de- dersson drack sitt kaffe, sneglade på sockerskålen och utbrast: — De va f-n så många främråan- UADRISTENAR 1 KRÄVAN ”Agafja ' Balajeva, en kvinnlig geolog och därtill skicklig skytt, nedlade för en tid sedan en rapp- höna under ett strövtåg utanför Jakutsk i Sibirien. När hon skulle göra . fågeln i ordning för grytan upptäckte”hon i krävan flera ste- kant glans. En laboratorieanalys bekräftade att det rörde sig om en ganska stor diamant av fin kvalitet, : : : Geologerna bryr nu sina huvu- den med var rapphönan kan ha hittat den dyrbara stenen. : ' GODNATT BEVARAS . Nu har fyren Godnatt utanför Karlskrona räddats från att bli släckt för all framtid. VA "- Vid stämma i Karlshamn beslöt havsfiskeföreningen i Blekinge att' svara för drifts- och underhålls- Kostnaderna vid den bastanta fyr- — Vad skall jag göra, dok- torn? Jag har en så stickande och svidande smärta i ansiktet. "— Säg till er. fästman a att han 'ska raka sig. Törs Vr ' Per Jonsson är intagen på sjuk- hus och blir omhändertagen av syster Elsa. Per lyder spällt hen- nes anmaningar tills hon! säger: — Så klär vi av oss då! . . Per. sneglar mot dörren för att se om den. är stängd — och så kommer hans undran. N — Törs ve, "dä? si H KVICKT. - — När nöden är som störst är det upptaget. — Jag har inget emot "musik som utövas inne, bara den inövas ute, :— Tian i ; elvan' fick 'bollén i nian, . — När sköterskan säger: ”Jaha då kan vi börja med att ta av oss på överkroppen” ska man inte vänta på att hon ska börja. - v -— Han skrattade mig i ansiktet så fort jag vänt ryggen till, — Där kalorierna går, in går klänningen ut. : = Det finns människor som im- te tror på storken fastän de,har sett den med egna. ögon. vå "SAGT en ”— Det är tur att kyrkorna inte lyder undar postverket, för då finge de ju inte ha öppet på sön- agarna. : ; (Tage Dawielsson) FN om . Somliga människor” talar i . sömnen till och med .när de sover. enn (Olle Hedberg) ; UNDERLIGARE > : — Är det inte ' underbart, barn, Säger lärarinnan, hur + de små kycklingarna s älva kan ta sej ur skalen?, on N Liten flickat "00 Ae N byggnaden — men bara för ett år — Jo, men va ja tycker e kons- itaget, Sa ÖSTBRICKA En inbjudande. östbricka, vad passar bättre så här efter julma-; ten? Vi bjuder på några smakliga- svenska: ostar och mustigt bröd. Rädisrosorna på bildens muns- -bitar växer upp ur ”snön” som är ett lager Creme Chateau. Kav- ring uttaget. med runt mått är underlaget. Den ,sorangefärgade Port-Saluten skuren i skivor ser frestande ut: bredvid den ampra ädelosten, Ostsort nummer tre är . här Creme . Chantilly. Rätt mo-' gen smälter den i munnen. tigt e hur dom kommer in; får det en härlig doft.'Genorn «att såga det med'en vågtåndad' kniv får man lagom" bitar till ostbric- kan, Ytterligare brödsorter:' rul- kavring skuren : i tunna skivor och vallmobröd.. Också. det mju- ka: brödet kan' med fördel ;sptöd- värmas för att få mustigare smak och. spröd yta. - På piedestal är | "apelsinen 'pla- cerad.. Salamikorv, salta oliver och ostfyllda: > valnötskärnor sit ter på tandpetare, ''. Som drycker: nybryggt te, kallt öl eller. väl tempererat vin. "| knarka?. Alla . andra” "gör- det- och” Jer man inte alls lika strängt på | talas om att 'det skulle vara oar- "ännu artigare om han' går på. den Bar Förtroli ga. stunder é ”Inger”. Nej, ni gör inte rätt mot er fästman som ”skyddar” honom mot att bli hjälpt och boted. Er pojkvän är nårkoman och ni har vid ett par tillfällen gett honom ta- bletter som er far var ordinerad av läkare, Sluta med det — ni hjälper inte, ni bara stjälper. I ert ställe skulle jag tala med den dör slältingen som är läkare, Läkare +- tystnadsplikt, så ni behöver inte ra. orolig för 'att- doktorn låter . ken gå vidare. Be om råd. Pojk är”ju i så pass .goda ekonomisk: omständigheter att han kan kosta på sig behandling; även av en psy” kiater om så skulle vara, . Eller bryt. Kärlek botar inga nar- komaner, inte enbart i varje fall.- En narkoman har — i motsats till alkoholisten — inget behov av ge- menskap när han väl fått Yknark”. Då är han på ett kusligt sätt be- låten med sig själv och sitt inåt- vända rus, Det värsta med narko- manin är att den bryter ner alla vedertagna moralbegrepp.” Alkohol! skapar åtminstone tidvis ånger eller ruelse som kan leda till räddning, Knarkaren hinner vanligen a'drig ångra sig mellan varven: Driften efter påfyllning är så stark att alla, hämningar släpper, mera knark till varje pris. - - :Miljöombyte, ett arbete han trivs med, . "oavbruten psykologisk be- handling, ja. Men inte den efter- givna kärlek som bara spär på las- tem Han är ju ung, bara 20 år — och har livet framför sig. ”Hjälp” honom att inte förstöra hela sin framtid. Skriv gärna igen... . ses "Gallie', Rätt klädd”. Nu för tiden hål- vissa etikettsregler som förr. Mån- ga yngre har t' ex inte ens hört tigt' att ha vitt eller” svart. på - bröllop; (De. förra för 'att inte konkurrera med bruden). Ni ska inte alls känna er tvungen att kö- pa er en 'ny,. "lång. klänning, 'som ni sedan sällan har användning för, Ta ni lugnt er. svarta och piffa ipp den med smycken en elegant” Sjal, handskar eller skor i någon festlig nyåns,' 1 ert fall skulle sä- kert. smaragdgrönt passa bra eiter- som ni är. mörk, Eller cyklamen- rött eller varför inte orange?, Men fr ånte. Det räcker, att ett är de färg. Mycket nöje. ' Gallie'; : | PEtikettsfrågair Det är "riktigt att &n herre ska gå till vänster om en dam. Men om det är slaskigt. och moddigt på- gatan är det: faktiskt "oskyddade delen - av : trottoaren, även om det är till höger om flic- kan, Det är inte roligt att få strum- porna. och vinterkappan nerstänkta, Det vittnade alltså om. omtanke. att er manlige vän bytte sida, - När jag ade "med frågespalterna var en av de vanligaste. frågorna: :”Ska- jag- ligga F med min pojkvän? Alla andra gör det och retar mig för. att jag - vill hålla på mig” Nu tycks tonårin- garna blivit gripna av en ny och värre epidemi, för nu: "lyder frågan: ”Är. det' verkligen så förligt' Lätt” driver med mig. ör att jag inte. vå- & Jar Coch tusen: I gånger. a -— det är det," Både erotik. och knarkande är för övrigt alltför allvarliga och livsviktiga” ting för att: bli "en" sorts sällskapsnöje' som: man :': idkar: på samma 'sätt. som” jo-jo eller ' swing. Just i;detta ögonblick är' "narkd- tikamissbruk en fluga: När den" går över —"”och det-gör: fyckligtvis' de flesta: flugor — och..det är då finitivt ”ute” att knarka, vad hän- der då? Att den ,Knarkande' kanske blivit förstörd. på livstid — är. det värt nöjet? . NYANSER kallat er för i iot? Se i fråga om - begåvning- kund; ta > varandra i hand! ; de- la Tr 4 a dur leda äm POKKA bör inie" SIG flickor! VA brerisecsn PERSONAL | INGÅNG fSÄLLE HAR SVÅRT. ATT . S JA SVA- NT HAR VISST I AUA FALL KOMMIT «> FHITTA DET RÄTTA: i IAN" LÅTER | FÅ NÅGOT, HAN SER SÅ NÖJD UTE FÖ: + [NAMNET PÅ SIN BÅT! Nä, FÅNIGT I Ä : j TYCKER NI INTE ATT DET ÄR ETT BRA NY. ' NAMN = "ORÅ VALEN"? oc — Inté direkt, men han” sa att. REDAN VAKEN Det var. stort, kafferep på gäng. Det snackades värre” 'och' vid ser- |. + veringen "av :den femte : påtåären hade en av fruarna suttit och slumrat: till : med kaffekoppen” i knäet," Värdinnan ville emellertid | väcka henne med att slå i koppen så att det ”skvalade” i densamma. Döm om de närvarande. damernas häpnad, då. hon: nickade till vid serveringen 'och sade högt och tyd; ligt 1 halvslummern: su + Va ä klocka, Anners, ji ä oppe? ol Göran, sju år. följde med sinä föräldrar till vallokalen den: 18 september, I väntan på att föräld- rarna skall "komma :tillbaka för driver Göran tiden utanför: vallo- 3 IN | språkar med, , honom, skämtsamt? nn Tages! stol och 'slår sig ned vid det: | Odalmannen. Jugnt: ker ” gott ti för maj: | LIST och : börjar "rade han listigt" ”” ere . -.— Du behöver bara tvätta det |, r också och röstar ändra” he har. Jag '— Nej, sa Ga men hade ” jag fått rösta, så hade det blitt på På en av: de större" restaurang- : erna i Malmö inträder, vid lunch- dags en Arygg 'skånsk” odalman. Han ser sig' omkring” en stund, upptäcker: det stora. smörgåsbor- |" det, gnuggar händerna," hämtar en - Hovmästaren skyndar; ängsligt nn fram och viskar: . = «-— Det finns ett ledigt” bord där "Tbortat ene : oe — "Tack för. di men van här räca Stefani, 7 "år, skullé ha ahörar- dag i skolan och när mamma iville tvätta öronen på honom konstate- ena örat, för 'det. inåt F väggen. St fe MASTE VARA FEL: ;. Översten: den, där fandhborstningen. "+ IELA' HAN hansson, — Vilken ' del? . -—- Hela” jag, korpral. ' : fe INGET FUSK. och säger sorgset: ., kat i skolan. 2 — Ja, det, enda vi kan: konsta- — För även! vatten här Jag ju aldrig"druckit, Det: måste vara Härd Från "vilket län är rekryt Jo- — Från. Norrbotten, I korpral, TT Pappan. studerar sin sons betyg "— Man måste i alla fall ge dig den rättvisan, att med de här be- 'var det ena är och sen talar om tygen kan du inte gärna ha fus- - URBFLEXIONER DS " Barnpsykolog: Person som inte slår.barn-annat än 'i självförsvar, Ekonom: En. som vet. mer om bengar än den som har, dem. . : Tonåring: En. som. vet allting som man inte har lärt I skolan, vi En som vet — vad hi DAGENS SKRATT. re "Domaren frågade den ätalade varför han skjutit på sin jaktkam- rat.» > :— Ja troäåe de va en ätg. : —' Men ni upptäckte' väl att de inte va en älg? . :— Ja, när han” började skjuta : N tillbaka, - - " RENA: GREKISKAN | Seglaren:. — Ta och lägg tralien på durken,.Pene, - + . Han som får. vara med: — Om du. bara! först talar: om för mig för mig: vad det andra är; så ska jag gärna sätta dom på varandra, Sprödvärmer man knäckebrödet Msns FRANZ Sr rr Hyrum lyssnade, Vill de oer- - hörda: beskyllningarna med ' ett litet leende, som "dock inte kom honom att verka mindre förakt- full, -— Det forum ni vänt er till 1 denna sak är felaktigt, sade han. Med vapen i hand står ni inför mig och inför lagen. Jag har haft nöjet att flera gånger träffa 'Lord Tittle, som ni be- : skyller för sådant nattsvart be- drägeri, Han: gjorde bättre in- tryck' på: mig än ni. Ge upp er person, herr mårkis, ge er fri- villigt 1 våra händer! Låt sedan EE Nm WITTKOP.”. lagen ha sin gång — s jag kan lova er att en undersökning skall göras. Men Nichols visste mycket väl att han inga chanser" hade i den vägen. Det: enda han skulle få var bödelns repsnara om halsen. Hade han inte 'nyligen bidragit till kapandet av. postbåten? Det enda som kunde rädda honom var en direkt bekännelse av Lord Tittle, och den skulle aldrig kun- na framtvingas, medan Lyonel Nichols' befann sig i frihet. , NN — Så, sade han; har jag bara .Jinte undgick guvernören. : låg en bitterhet i hans röst, som Och genom . dennes hjärna . for den tanken att mannen framför: ho- nom kanske själv trodde på si- ni anklagelser, - : — Jag beundrar ert mod, herr markis, 'säde han... Beträffande medikamenterna kommer ni att få besked. Till dess' står, ni till vårt förfogande, Nichols -.lämnade ”hedslagen + re- geringsbyggnaden, Han insåg nu hur dumt hans hopp varit, Han hade anklagat len, 'adelsman, en av kungens betrodda . tjänare, Mcn själv var han adelsman -— det kunde ingen ta ifrån honom, Att han ansågs ärelös var en sak som'han inte bekymrade sig om i detta fall. Han hade inte förvär- rat sin sak, Kanske han givit gu- vernören något att tänka på, Medan han drog kring på ga- torna utan mål, träffade han på en man, som han: aldrig drömt om att finna här, en man vars PU Har den anklagade verkligen | kalen. En herre kommer fram och” att fordra medikamenterna; Det ansikte 'stod outplåhligt inristat |t i hans medvetande. + Joseph Clayton, Lord Tittles lögnaktiga och skurkaktiga sekreterare, :- Clayton hälsade . honom "med ironisk artighet, ' Varför förstod inte Nichols förrän -senare. . När han gick på Char? estons gator, såg folk på honom. Ryktet spred sig snart vem han. var, oc allas blickar följde honom, röster viskade, fingrar pekade, men han tycktes inte" märka någonting; Han gick förbi hus, där männi- skor bodde i fred och ära, var och en i sitt hem. Mer han hade ingen annanstans att ta vägen än till Okerecok, . piratön, Teachs högkvarter. Han måste fiy ' och gömma sig och -kunde aldrig vi- sa' sig inför . världen med den kvinna han älskade, , medan "en skurk som Joseph Clayton fick gå fri och aktad överallt, i Under de korta lyckliga Vec- kor Violet ' varit hans älskade, hade han = hiivit mjukare och mänskligare, men nu vällde bit. NN fra terheten upp på nytt inom ho- nom sem en svart flod,.' bitter- het ochi hat mot den' parcdi' på rättvisa, som ' stött ut honom ur människornas "gemenskap. ” Hans tankar” flög till; hemmet. i Eng- 1"... land, dit han velat föra Vio' et. Han tänkte på släkt och vänner, som väl nu' nämnde hbns'narmn med avsky, Han var. en:skam- fläck på släktens ära. - ,Å Till sist nåddes Nichols av bud att medikamenterna var: färdiga; och han, vände Charleston Tyg: gen... et if När han. återkommit till Oke- retok och" kommit ombord på ; Teacks fartyg mötte honom en; överraskning, Där ” satt vid -'— Kom, broder, kom! ropade | Teach hjärtligt; för stunden allt.! deles glömsk av sitt mellanha- vande med Nichols. Du' stör oss visste 'guvernören. inte: Detta fortsatte. han vänd rj mot Clayton, är kapten Nicho' s, |komma över dem bil'ig min högra hand,” oh Clayton .bugade sig ironiskt "och "Nichols Charleston, . . Men C'aytcn hade llämnat staden en dag före honom och” kanske haft snabbare: fort- skaffningz el till Okerecok.! + Ben; här herrn har 'komrnit till oss som' underhandlare'. från guvernören, sade Teach med sitt bullrande .skratt. Ja, jag förstår att du är förvånad. Sätt digt; Det uppdrag i vilken Clayton kommit från lord Tittle var lika hemligt söm 'det, hdn -en gång sänt ut Nichols 'på. Lord Tittle hade fallit på' den, idén att han skulle kunna göra goda affärer smed Svartskägget. Han ' ville | komma överens om ett hyggligt pris, till vilket han kunde överta Teachs bord — Joseph Tlayton. !de varor kaparna fick genom: sin olagliga trafik. Vissa saker. var det svårt för piraterna att av- hända sig utan förlust, och "det | Därför tänk- te han att han "skulle . kunna t mot det att han lovade blunda för deras | företag. i. förstod hans 'min i: Edward Teach hade med istor försiktighet ' givit 'sig in på' den saken., I grund och botten; var han glad. över att kunna bli fri Ifrån - dessa ' varor så helt utan risk. Att en guvernör stod i sam” förstånd med piraterna var ingen, nyhet, det: hade hänt förr. Men han hade noga sonderat terrän- gen, innan han inlät sig på verk- liga förhandlingar. Nu var: allt: färdigt — lord Tittle skulle:vin- na guld och Edward Teach få ” större säkerhet än hittills, > > > - Nickols. teg under underhand- lingarna. Tankar virvlade i hans hjärna.' Hade han anat detta ti- ' digare,' skulle han aldrig ha ta- - lat med sir Hyrum om sina an- klagelser. Nu visste han attiHan inom kort skulle kunna ha otve- tydliga bevis på Tittles trolöshet i sina händer — men nu skulle antagligen inte sir Hyrum' tro honom... Bitterheten växte: :dju- pare in i honom. :- : (Forts. -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.