. "Kinesiska kånonbåtar dyker upp i farvattnen, kanoneld låter , några dagar höra sig vid land- gränsen, gatustrider bryter ut och « pågår ett par dagar och så kommer ett indirekt ultimatum från Kina — det är i korthet det händelse-. förlopp, som sedan sista månads skiftet utspelats i den lilla ”bortz, . glömda” portugisiska stadskolonin Macao på Kinas sydkust — blott några få mil från den brittiska kronkolonin Hongkong "too 5 Oroligheterna begynte med att. den portugisiska” polisen sökte : " hindra 'koramunistiskt inställda unga kineser att riva ned en gammal skolbyggnad för att på, ”dess plats uppföra ett nytt hus, ämnat att bli kommunistisk par- t- och = propagandacentral, Det :' hävdades från kinesiskt/ håll, att ' polisen gick fram med stor bru- : ” talitet och att det skulle ha varit orsaken till de. oroligheter som genast bröt ut, Under dessa upp- : lopp 'stormades och . plundrades” stadens rådhus, flera polisbilar ”.gattes i brand, ett antal polismän "och andra tjänstemän misshand- 'Jades svårt och ett tiotal döda- des, Bland "annan" skadegörelse "var det en detalj som var av rent symbolisk betydelse: eh staty av den första portugis, som för för- gta gången besökte Kina för mer, . än 400 år sedan, Jorge Alvarez, . EG 7" sikt att lägga hand på" Macao?” [1 :; tidigare, ha sett sig nödsakad att ” störtades och förstördes. om Efter ” ett - dygns -- gatustri- der och av myndigheterna utfär- - dat utegångsförbud synes den ny- . utnämnde guvernören, . José Nobre de Carvalho, vilken hade anlänt till Macao blott en vecka: kapitulera för. de kinesiska röd- ' gardisternas krav. Dessa gick ' ut” ">. På; att den portugisiske polische=" fen skulle .- avsättas, att de på-: ”stådda : polisövergrepnen ' "skulle straffas, att löfte skulle ges om. att inga. kinesiska invånare i ko- lonin skulle få angripas (befolk= "- on ningen i Macao består till 35 proc : / , . som spelar rollen av förmedlare '> sista: hand”, har: k”besfämmanderät- . äv kineser) att en grupp, "rade. vänsterelement. — 2 några journalister — ställe - fri- - . ges." och "skulle först : Det. icke minst. bösynnerliga med dessa krav var att de fram- ställdes av. en'känd man i Macao, tt. alla Ppolisba tiger . : meltan- Peking och kolonistyret” i: "Vad ville Peking med: Macao? | Macao, Han är en 55- årig 'jätte- et förmögen industri- .och köpman vid namn Ho Yin, som trots sin: ställning som kapitalist, - med , skumma affärstransaktioner. som specialite, 'utgör Peking-regimens ' främste förtroendeman i Macao. , .. "De unga kineser som ' satte igång oroligheterna i den portu- gisiska lilleputt-kolonin säges ha gått tillväga helt efter de kine- siska rödgardisternas mönster. Be- väpnade :med Maos ' partikatekes hetsade de sina landsmän till an- grepp under rop som .”slå. ihjäl: utlänningarna!” Frågan är: Var detta ett rent lokalt. uppror- bara,: eller ett led i en förestående ki-' nesisk offensiv mot den portugi- siska besittningen? - | Tills ' vidare är frågaän c [2 H att besvara. Portugiserna själva . . torde inte göra sig några större illusioner om Macaos politiska framtid ' under . Portugals flagga, Den 16 kvkm stora kolonin ligger som en enklav på Kinas ' kust," 'öppen blott 'mot havet.: Den 'har - r' visserligen varit i Portugals ägo sedan år. 1551, men den har blott ". en. 1,000 mans garnison och det' ” vore. den. enklaste sak i världen : + för Maos folk att erövra den, ”<om Pekingregeringen skulle falla |- på den idén. -Men är det ' troligt ' ant Peking verkligen önskar eller. har för;av- Under .de dagar, som gått sedan den ; portugisiska kapitulationen. för Ho Yins krav, har Kina "-icke " mer låtit. sig nöja med vad det uppnått genom portugisernas ka- pitulation.:. Det är nämligen” up= > . penbart,- att . Kina «har en icke,. obetydlig 'nytta av att hålla Ma? ' cao — ett litet spelar- och smugg- ” Jarpåradis => öppet som en bak ; dörr mot.den fria "världen i ter.. Via Portugal,. som; >» vä + ligt inställt mot Kina, kan Pe- ' kingregeringen ä ! upprätthålla”: « ekonomiska kontakter. med. yt ; + världen. Mäcao må tyckas” vär en; ; anakronism i" avkoloniserin + tidsepok," den" lila port gisisla enklaven: utgör dock 'en "aktiv post... 1 : diplomatiska » för Kina, och allt talar för att den : . kommer att få förbli I denna roll;; sedan . kiheserna nu handgripligt : " derhonstrerat, att det är 'de som i venili » Lantmän”t-Lund ". nå ”boken ' USAJORDBRUKETS över. V . SKOTT” : ” .Den amerikanske. ekonomipro- fessorn”« Leon H.:. -Keyserlings synpunkter på USA:s jordbruks- politik: är "Intressanta mot bak- grund av väår.: inhemska jord- bruksdebatt," anser 'Annons- blad tin Tiäskrift: ör 'De finns. sammanfattade 1. den nyutkom- ”Jordbiuk” och? sam-. hällsintresse — Mot en ny; ”äme- ÄR ” rikanstk? jordbrukspolitik”: ' ren av jJordbruksprodukter | I själva verket -är "”överskot-. ten” på Jordbruksproduk r t; o. m..1. USA obetydliga , ..jämfört med, vad andra :sektorer inom. näringslivet brottas med. Key- serling påvisar att jordbrukets övörskott "nu ligger vid ett ärs- genomsnitt av endast 0,6 : pro- cent, Så liten är den andel som ite konsumeras direkt utan lag- |: . ras, Samtidigt har den ameri- "kanska stålindustrin en outnytt- |. Jad 'kapacitet' — en, form av "överskott sålunda: — på drygt 20 procent. . Motsvarande: inom bilindustrin, rör sig. omkring 13—14 procent, ' Man måste enligt Keyserling frigöra sig från dogmen att lag- |” är överdrivet stora och kostnads- krävande, I "stället bör en lång- siktig politik "grundas på insik- ten att uppgifter hemma och utomlands 'kräver en ' "enormt "ökad "årlig > jordbruksproduktion I USA 1 överensstämmelse med de "verkliga behoven”, - EXTRA PARTIKONGRESS | Folket (s) ställer sig alt mer tveksamt till en extra pars tikongresst . oo Inkallande av en extra parti. kongress måste tolkas som en exceptionell åtgärd. Dä har fun- nits åtskilliga dramatiska lägen under efterkrigsperloden utan att partiets högsta instans för den skull inkallats. Vi kan peka på åren 1956—60, då partiet dels fattade beslut om folkomröst- ningen 1 tjänstepensionsfräågan 1957 och regeringen beslöt att vädja" om nyval till andra kam- maren 1 juni 1958. Vid ingetde- ra tillfället räådfrågades parti- kongressen. Partiets linje i tjäns- tepensionfrågan låg klar för par- tistyrelsen; Det fanns ingen möj- lighet att rygga tillbaka för det borgerliga motständet.' 1960 års partikongress konfirmerade handlandet såsom det enda rik- tiga i en för människorna så vi- tal trygghetsfråga. Skulle ett beslut om en extra partikongress kunna tolkas som att det inom partistyrelsen I da- gens läge skulle finnas större osäkerhet om de framtida hand- t Pod ner behovet: av; hos, pärlikongressen?. :5 Örebro -Kuriren «har. ör sin del. uttalat” en! sådan förmodar :och " förordar "att. dagordningen : trots | "att ordinarie partikongress. följer ' 1968 skall: omfatta Hela'det:pol- tiska "fältet; ; Vi.har svårt att se saken på. samma. sätt." Inom: partiets” bre-' då medlemsled har: visserligen » pågått! en omfattande -självrann- sakandebatt efter ' :valnederlaget: men . denna har.:snarast' gätt ut på att-pantiet inte: än en säng” fär :möta väljarna” "med oartiku- k många po inte” presentationen av många ' djärva > mål; som inger ; förtroende utan koncentrationen på några just, i dägens läge cen- trala 'problém för medboörgar Bostadsfrågan, och näringspollti- ken här, nämnts som, två av. de mest. centrala problemen, fre EA : MASSMII DIA OCH" VÄRLDEN . - Med den ständiga ”aktvaliteten, den ständiga närvaron, följer -- Också -övermättnaden,' Jikgiltig- heten,.Å skriver . Västerbot- tens- Kuriren, (fp). om mass- media: Vi förlorar” lätt känslan av att det "vi ser eller läser, är något som händer 1 verkligheten, I. alla händelser - försvårar det enorma utbudet av sinnesintryck vår för- måga att reagera inför det vi . ser, 'Journalfilmen från Vietnam "och ”Cartwright-filmen från Hol- lywood . förmedlar två mycket olika slags verkligheter. Men vi möter dem 1 samma form, och upplevelsen flyter lätt samman. Massmedia, som ger oss en unik > möjlighet att följa skeendet i ” världen, hotar också att bli en spärr för vär förmåga till inle- velse. Även i et annat avseende bi drar massmediakulturen, till att förvrida vår'verklighetsuppfatt- ning. Vi har. fått behov av en ström av nyheter, och det krävs ständig omväxling för att Mi skall reagera, Nyheterna måste avlösas av - nya nyheter, om 'vi inte snabbt skall tappa Intresset, Det bety- der att 'de tekniska resurserna ofta' fäller utslaget. Det är lätt att förmedla nyheter från Viet- nam, och den blodiga skandal som pågår där har också blivit det första TV-kriget. Men om det. krig, som pågår i Angola, vet vi praktiskt taget ingenting. i Det: vore lätt att räkna upp fler exempel. Tekniken/hotar in- te' endast att försvaga vår verk-” . lighetskänsla, den börjar också bestämma vad vi skall få veta. Det sker ett urval, där såväl tek- niska överväganden som ' pålitis- - lingslinjerna joch att man inför | ka maktförhällanden kan avgöra, . v . när "London brann som en snus- : Te Av Prim' Powell ”gextonhundra sextigsex. var pd t Komma ät att” riva husen mötte visst, epys med tårar i ögonen, Pepys lade märke till hur flammorna hoppade från gata till gata: ”Och husen, som står så tätt härom- kring 'är fulla av brännbart ma- City .of London, med en areallterial, som tjära -och beck på på en. och-en halv kvadratkilo- |Thames Street och lagerhusen meter -har under sin tusenäriga | med olja: och , vin, cognac och historia tre gånger härjats av [andra saker...” eld, 'och "liksom fågel fenix åter- Senare på dagen gick. Pepys uppstått. ur askan. a : [ner till floden igen. Han beskri: Första : gången City brann var iver . hur ”droppar av: eld” flög år . 61. efter Kristus, när: drott-; med vinden före den fortskridan- ning Boadiceas vildsinta krigare de elden, och han tycks alldeles ; plundrade och , brände den tidiga iha tappat modet inför anblicken, ; bebyggels ' Tusen år sénare för-; av branden. ”När vil icke längre I stördes nästan hela den: medel-, kunde uthärda . på floden gick vi jtida staden av den stora branden till en liten taverna på Bankside 1666, Den tredje branden inträf-: (andra sidan floden) och stanna- : torr kvist”, . (Gammalt rim). rö Den stora branden + återuppbyggnadsprojektet . planlagts av: Corporation of Lon-|: -Jatt rekapitulera den tragiska hän- "Iden" för . att. "undgå: pesten," -|fåstän.. branden - förstörde medel- Itida. . byggnader: till;:ett värde: av | varit en' lång; torr sommar "detta I varit” torra: för att avlämna en rapport. Han fade under blitzen 1940, när sto- ra/ delar av City förvandlades till rykande. ruiner; ;. i H «I - dag: håller ; ett nytt City of London på att ta form, en magni-" fik. stad.1:stål: och betong,. vars" kolossala husblock strävar 1 'höj- den högt” ovanför . stenlagda -' går- dar, piazzor och motorvägar. När som don: : (Citys"'styresmän) är full- bordat.. 1980 kommer 204 av 274 hektar; att. vara helt nybyggda. Det .är :f:år--300. är sedan 'den stora.:branden: lade City i aska, och. det. kan.vara' på sin . plats delsen, som så abrupt satte. punkt för ett” kapitel : i'stadens historia. ” Branden." började 2: september 1666 ”ochi=följde'; omedelbart - på ”den , stora « plågan” : -—': pesten, som -berövat tusentals: människor livet -:äret., innan, Epidemin var på, väg .att, dö ut sommåren 1666, krävt 68.000 » offer, Mänga människor flydde från sta- och mer än :£:10 miljoner: (144: mil- joner kronor) var: det relativt: få personer. som 'omkom ”:i: lågorna. +» Den,.bästa ögonvittnesskildring- en: är-:troligen..den.-:skriven, av den: "berömda ; dagboksföraren..; Sa- muel . Pepys.: Liksom... alla: "andra Londonbor,.. denna; kvava -Septemr geri, på. Pudding'" Lane från, London : Bridge: .” år. och "de tätt: .sammangyttrade korsvirkeshusen, ' vars : -utskjutan- de: gavelförsedda : övervåningar nästan” berörde” huse: mittemat i de smala: gränderna "som ;fnöske. spred,.sja -gnabbt- ide Ä ostliga vinden .och var snart. utom ;kontroll; Lågorna flög fram: från hus" ttill hus ”lika: snabbt. .som. en marinstaben,' bodde i" : Seething Lane;, inte. långt. från Tower: of London, steg upp tidigt. och, gick till, kommendanten i Towern ;för att' få veta skadornas omfattning. ; Skrämd. ay, vad han'fått. höra be- "gav" han. sig. genast till. kungen skriver, ”Jag g'ck ner till. strän- den ”och'.fick. där tag i 'en båt, for ' under "bron och såg sen en bedrövlig... eldsvåda”..: Han”.rodde uppför: floden till - White Hall för att "informera kungen. ; ”Jag kal lades in 'och talade om för kung- en-ock? hertigen av York vad jag. hade 'sett, ' och 'om inte Hans. Ma. jestät ger order om att hus' skall rivas kommer ingenting. att kun na hejda: elden”, vv > = Kungen : skickade Pepys "till borgmästaren med order om att kriva” ner. husen : för att hindra el- dens. spridning, Överallt; såg" Pe- Pys « » förtvivlade ' människor, som äldlda sina ägodelar un- ;dan: de” anstormande' lågorna .”.. ”alla " människor "kommer lasta. de” med saker som 'skall räddas, och "här och där sjuka Personer som bärs. bort i sina sängar, Sär- skilt värdefullt gods bärs bort på ryggen. eller: i. kärror”, : Borgmästaren 3 som var: fullständigt uttröttad : lotäcka, .de där till. det var nästan mörkt "och såg eldsvådan växa... med -ondsinta -:blodröda lågor, inte alls. som den. fina flamman en - vanlig .. brasa... Jag grät när jag såg det, Kyrkorna, husen brann, allting i lågor på tn gång. Och .lågornas: hemska sprakande, och braket när husen föll i rui- ner”. Pepys - gjorde som så” många andra, han grävde -ett hål i träd- gården! och . begravde: inte bara ”alla sina" papper. från. kontoret, som :jag inte. kunde .ordna med på annat sätt”, utan också, som han värligt talar :om, .”en- parma- sanost, mitt vin: "och en. del" and- ra "saker, .5e Branden ' varade i i' fem: dagar och till slut:dog -den:ut:av sig själv, : Genom att riva: hus ;hade elden -' hindrats: från '"att' sprida sig, men den hade krävt sin här- da” tribut; 89 -kyrkor, 13.200" hus och "400 gator hade förstörts." - Den gamla st. Paunls- > katedralen ! ' : — en gång den 's rsta 'öch mest magnifika - gotiska” kyrkan : i. Eu- ropa: och : med. ett: mycket högt torn var. nästan. helt 'jämnad med marken, Pepys. beskriver: kyrkan som ”en;imiserabel 'syn, St. Pauls- s(kryptan)”.' En av:de få ”relikerna. från, den: gamla" kyr- kan.i.den nya, katedralen vär den av elden ärrade .statyn- av” dom prosten. John. Donne. +. > + Bevarade 'exemplar av: den” ”me- "i London "är få;- men. "det. finns några: som är |: särskilt: intressanta, .t. ex. Tower of ; London," som : räddades: tack vare: sin breda vallgrav”och sina tjocka :' befästningsmurar, ' Taket på. Guildhall/ blev. svårt skadat. men" så mycket av byggnaden räddades "att - skönhetsvärdet' .hös denna "gamla byggnad kunde, räd- das till eftervärlden." En . kyrka som. "undgick : eldens ..härjningar var. .trettonhundratalskyrk; S Ethelburga | i Bisho gate, Henry' Hudson' och "hans”b ning bad innan de begav sig iväg på sin långa sjöresa för att. upp- täcka: : Nya Världen -- 1607, :: St. Olavskyrkan, där, Pepys och hans hustru ” ligger begravda . AE de hektar av förkolnad ödeläg- gelse hade den store arkitekten Sir ' Christopher- Wren utarbetat en plan för Citys återuppbyggel- se. Mens Karl II och hans parla- ment 'saknade framtidsvis'on och underlät att fatta ett ' bestämt beslut, och Wrens planer kom aldrig till utförande, « +. Hur "som helst, Wren ' byggde 51 kyrkor och många ståtliga hus i City och som ”'kronan på sitt livs skapelser, den nya St. Pauls katedralen, , Han är begravd - kryptan och i texten på minnes- tävlan över "honom ombeds den som” söker. monumentet över ho- nom att se sig omkring: Det . var också Wrens geniala idé att uppföra vad som 'måste betraktas som det mest kuriösa monumentet i världen -- ett mo- nument till minne av Den stora branden, Ingen har någonsin” be- stämt vad det skall heta, därför kallar Londonborna det helt till- givet för. ”Monumentet”,. Det .be- står av en 61,5 meter hög räff.- lad kolonn krönt med en gyllene urna, ur vilken 'det stiger "en knippe flammor. Trehundrafyrtio- fem trappsteg; inuti kolonnen 'le: der upp till en läktare;: varifrån man har en strålande utsikt över City, : Monumentet : står på Fich Street. Hill, . och . om man lade ner : kolonnen :-horisontalt - skulle dess 'spets vila på den olycksaliga plats, . där bageriet är 1666 var beläget. bör) . förp . Fastän" branden hade : fen . ödelagt "4, yo . en stor del av deras stad insåg ligt att genomföra ett omfattande återuppbyggnadsprogramy, och ef- ter'-blitzen . 1940, då stora delar äv. City återigen förstördes , börja: de "man " utformningen av det enormä,' moderna nyhyj yggnadspro- jekt, som nu växer fram — The Barbican 'Schemme, ":-' : "På en ' areal. av 28 hektar byg ger. Corporation - of.ithev City "of London bostäder" för 7.000” persö- ner;»en ny teater för Royal :Sha- kespeare” Company, ; ett". konsert-: "hus; .- affärör,' -Testauranter.:” och" idrottsanläggningar.”och-.nya ioka- ler: för Guildhall School av :Mu- sic ' and --Drama. The” -Barbican Schemme ; visar hur mån i City of London. ser: På framtiden; Med jubel tog elever i Djäknebergsskolan i Västerås emot meddelandet, ” att deras skola segrat i den landsomfattande tävlingen, na I har en lande Hand ra termi Intn; med Londonborna. att det nu vär möj-]- "borg; Karlstad, Kristianstad, Sundby= :-Den:9Y'-september, kommer - t. sentals' åskådareatt kanta-Them- g:gantiska iscensätts. ör, att fira 300-årsmin; riet:'av ”Deh, ; Stora” Branden, .-. Samtidigt firar man minnet av 100-årsminnet av Londons "brand: kårs'; tillblivelse, ' det . uppenbar sämbandet en av. anlednin; arna, till att man: slagit ihop :de båda” högtiderna "och firar' dem; med, en: gemensam festlighet; En, lång. »kortege ' av : belysta" båtar, passera. på Themsen under en flämmaride röd himmel erinran-: de om "den. Stora branden,” och” tusentals fyrverkeripjäser ' kom-: också de giriga ”flammörna.'” mer : att. explodera i. ;sprakandei kaskader över. » Themsen. vn . Nästan innan askan svalnat på vets kontinuerliga tillväxt och :al la industrigrenars optimala pro- duktivitet på lång siktskall kun- na tryggas är f. n, föremål för in- gående diskussioner 1 förbundsre- publiken" Tyskland.: Under ”åter- uppbyggnadens år fanns 'inte nå- gon: industri med sjunkande. pro- duktion — även . om 'det . funnits avsevärda skillnader i tillväxten som "räckt från en äåttondedel (malmbrytning): till det sexdubbla (plastindustri) av den genomsnitt- liga produktionsökningen "under åren 1950—19G5,' På samma gång har utvecklingens dynamik resul- terat :i väsentliga förändringar i näringslivets struktur, . "av ansträngningen att få folket ur vägen så att soldaterna kunde : De snabba tekniska framstegen har framförallt påskyndat dylika förändringar: helautomatisk pro- I 'Komrnunskolan . i Sigtuna bedri- ver en omfattande fortbildning av kommunala .. förtroendemän :'och kommunalanställda. Under 1966 anordnades: 119 kurser. och konfe- renser med 5.300 deltagare. Kurser har under 1966 arrange- rats för ledamöter i drätselkam- mare, kommunalnämnder, bygg- Jnadsnämnder, brandstyrelser, skol- styrelser, . barnavårdsnämnder, 50 cialnä nykter och bostadsförmedlingsnämnder. Under 1966 omfattade: fortbild- ningen av anställda: skolchefer och andra skolledare, skoladmini- strativ personal, socialchefer och annan personal inom socialvår- dens olika grenar, skolkuratorer, fritidsintendenter, kommunal- kamrerare, kommunalingenj jörer, drätselk erare, kc lassis- tenter, förvaltningsjurister samt .kontoristpersonal från skilda för- valtningsområden. Kurserna har hälllts i Kommunskolans Iokaler i men ” dessa avgöranden ligger utanför vär insyn och värt in Kommunskolan i 1 Sigtuna fortbildar. 5.000 pe per. år Sigtuna med undantag av fyra kurser i Ronneby, Ekshärad, Mel- lansel och Ljungby. - Kommunskolan ägs av Sveriges kommuner '- Kommunskolan är en internat- skola, som ägs av Svenska stads- förbundet samt Svenska kommun- förbundet och därmed av samtliga landets landskommuner, köpingar och städer, '' Som föreläsare och gruppledare vid Kommunskolans kurser anli- tas experter, säväl anställda ' i kommunförbunden som = andra, samt personal från statliga verk och andra specialister. Ibland an- litas föreläsare från universitet och högskolor. Kursens längd va- rierar mellan, tre dagar och två veckor. Under första halvåret 1967 kom- mer vid kurserna på Kommun- skolan särskild uppmärksamhet att ägnas åt skol- och hälsovårds- frågor samt samhällsplanering. Kommunskolan har också kor- respondensundervisning samt pro- N "duktion, nya . energikällor ordgad” och atomenergi), nya : råämnen . omfattande tävling bland skolw ngdom om rökfri skoltid och rökfri fritid avslutats, För andra gången 1 år/' - har "landets ”rökfriaste skola utsetts och ett utdelats till denna och andra flertal förnämliga priser "har - skolor i vårt land, Tävlingen fortsätter nästa år, när. Djäknebergsskolan står som utmanare. Djäknebergsskolan i Västerås — c:a 400 elever — blev första pristagare i Vassa Pilentävlingen om rökfri skol- tid och. rökfri fritid höstterminen 1966. > Den vinnande skolan under vårtermi- nen, ' Ängskolan i Sundbyberg, som denna termin stod som' utmanare, pla- cerade sig på fjärde plats. På bilden härovan har Länstidningen i i Västerås : en h rök- fri klass I Djäkneskolan. (Undra på "att eleverna ser så glada ut). - Andrapristagare i tävlingen blev Sjumilaskolan i Göteborg (668 elever) ..och tredjepristagare blev Gruvlycke- skolan i Karlstad (463 elever). nn Många lockande priser har utdelats bl.a. resor till Kanarieöarna (från Svensk Turistbyrå AB), musikinstru- ment, moped, klockor, böcker. Dess- utom: erhåller varje pojke eller flicka, « som vill fortsätta tävlingen, en bank- + bok med ett litet startbelopp insatt . och 'en inbjudan: till en spartävling enligt den gyllene regeln: bättre tävla och spara än att bränna upp pengarna och därtill förstöra sin hälsa, (7. Under höstterminen har skolor från - följande städer tävlat: Västerås, Göte- berg och: Stockholm. Tävlingen går till så, att varje elev på högstadiet er- : håller ett tävlingskort varpå deltagar- na har att anteckna sitt namn och ev. rökvanor: Stadig rökare — röker då och då — röker 'praktiskt taget , aldrig. Tävlingen bygger på -ett 'reri-". hårigt förtroende mellan eleverna och; tävlingsledningen och börjar 1967 med sin tredje tävlingsetapp,, Utdelningen , av tävlingskort etc. görs i regel ge- N nom elevråden. Tävlingsledningen är angelägen om att icke belasta rekto- rer och lärare med allt för cket . administrativt arbete. oe Utmanare till vårterminens Vassa. Pilen-tävling, om rökfri skoltid. och . rökfri fritid blir nu den vinnande skolan, alltså Djäknebergsskolan, Väs- terås. Tävlingen' genomföres'i samråd, med Målsmännens . Riksförbund, Na-', tionalföreningen' mot Tobak, Svenska Frisksportförbundet - : och ”veckotid- ningen Svenska Journalen... Ett: antal enskilda och, företag står s som dona-. torer äv priserna : : Förf å nästa års. tävlin, ngar e göres till? Vassa : el Box 571, Stockholm: 1, Tel, 08/22 21 0.” sens' stränder.för att bevittna det. eM' del/avi det: :som är" vrångt och lad träffade” min :vän, : flodfestspelet: +. som felaktigt. den” socialistiska, väl färdsstaten.:' Sverige... märkligt 'därför att. Sver ges TV och". radio - bara. brukar .: syssla med och: visa det, .som är vrångt märkliga; programmet; kom» jag". på; min ”;vän . ensamföretagaren, som : förna:- -Mintern 'räkade. bli! sjuk, : Er 'Iiten'- propp” hjärtat | festligt dekorerade . kommer. -att och "kärlkramp var allt; Men han] blev förd. till "länslasarettot "och föremål ' intensivvård, Efter: en tid blev: han bättra. men gi- vetvis sjukskriven” för äng: tid framöver, . : Nu” Kör det til sakön” att min vän ”företagaren”- inte är anslu- ten. till. det friv.lliga 'ATP-syste-' met. I 'sjukpenning .får-han' där- för endast fem 'kronor om dagen, Vilket :inte räckte så. längt, sär- skilt "som 'skätterna för -1965- års «inkomst skulle betalas. i år. ”Pre- liminär; - skatt”. Till "saken" hör, att min vän. före. ATP-reformen "Tuppgift,.7en. "myck ;. Särskilt vatt tänkajl (plast). Och.så kräver marknader-; hade en: tilläggssjukförsäkring i nas utvidgning, integration (t. ex," den allmänna sjukkassan, Anslut- EEC). och" nya” internationella ; ningen till ATP var ju helt, fri- handelsförbindelser 'företrädes. de”. vill.g. : För att: ytterligare under- unga nationerna i Asien, Afrika stryka frivilligheten i anslutning- och. Sydamerika. med sina växan-. "en till” ATP beslutade myndighe: de industrier har del i ny anpass- [terna att fråntaga min vän. — ning , inom': den "internationella. företagaren — hans tilläggssjuk-. konkurrensen, icke att förglömma: försäkring, för. vilken han ”beta- inte "kunde ”bli' tar: a eller : ann "1 -noverfberf' månad, "råkade min' >, förmodligen genom något | seende på: försäkringskassan — få en: cirkulärskrivelse, : 1. vil ken skrivelse det "stod. att. sjuk- skrivna. personer; ' kunde "erhålla bidrag : ur.” understödsfonden : till sådana orsitter. som ” inte -täck- Itds".. helt. till "exempel! mediciner, sök, : faldiga = m, ml läkårbe- Tesor.. Min vär då ysö ringskassan Där. blev . hån ”vän-- ligt upplyst ”om,. att. bidråg ur understödsfonden inte "gällde; ho- nom,.. utan . endast .. personer, .som led av allvarliga sjukdomar. . Dock. kunde" han "söka bidrag, om -han' kunde visa kvitton från' apoteken på "med.ciner. samt på övriga ut- gifter, .som . hade samband med hans : sjukdom: Så. där . rök. den möjligheten sal” världens' Väg. Utan tvivel : »har min :vän haft, det lite "motigt; Men det skadar till försäkringskassan: efterfrågas ' ständiga 'växlingar” som hänger ihop med den allmänt stigande levnadsstandarden, . Ett särskilt problem är den åtstrama- de arbetsmarknaden. På grund av förbundsrepublikens' naturliga be- folkningsutveckling: väntas: anta- let förvärvsarbetandé sjunka fram" till året 1970 'och bristen på ar-' betskraft kan knappast längre av- hjälpas genom” arbetskrafter från grannländerna, . Enligt: den; fria konkurrensens regler som är: den tyska ekono- miska ' politikens grundval borde denna naturliga utvecklingsten- , dens på intet sätt hindras. från statens håll. Konkurrensprincipen utesluter dock inte att förbunds- regeringen vidtar åtgärder som hjälper till att öka firmornas an- passningsförmåga och undvika onödiga ekonomiska hårdheter. Sådana åtgärder sträcker sig från strukturhjälp åt jordbruket till ut- vecklingsprogram för vissa "regio- ner, t. ex, de ekonomiskt handi- kappade områdena utmed för- bundsrepublikens gräns till Tysk- lands sovjetska ockupationszon. Det finns enligt förbundsrege- ringens uppfattning tre vägar för att allmänt underlätta den struk- tuella omdaningen: För det första bör företagaren sättas i tillfälle att få informera sig om marknads- läget så ingäende som möjligt. Här har forskningsinstituten en viktig uppgift. De får kontinuerligt upp- lysa isynnerhet de mindre och me- delstora företagen om de aktuella och tekniska sakförhållandena för att vederbörande i tid får inse nödvändigheten att. anpassa sig. Staten själv väntas bekantgöra på- tänkta ändringar, t. ex. nya tull- bestämmelser eller skattelättna- der, tidigast möjligt. Vidare gör regeringen till sin uppgift att av- lägsna hindren som står i vägen flytande..N . ducerar ” ljud- och bildband för kommunalt information. - ooh lat premier i: mänga. år. ”En' form av-- legaliserad. utpressning”. Av läkarna fick. min vän 'så smäningom | rådet att se sig om efter "annat arbete än. det "han sysslat med, innan han blev sjuk, då: detta arbete var allt för hårt; Min vän. tog fasta på läkarnas råd. Och fram på sommaren del- tog "han i en maskinskrivnings- kurs på Facitskolan i-Halmstad. Men det blev ganska dyrt — sär- skilt . resorna —- eftersom, "han bor . cirka 4 mil från Halmstad, Min väns kondition var på grund av. sjukdomen” ganska -. dålig, så hat orkade inte med mer än två timmars lektioner per dag, Han fick --därför. göra - 30 -. resor ' till Halmstad för att kunna fullfölja | 7 kursen. När min vän var nästan färdig med skrivmaskinskursen, var det en välvillig människa, som upplyste honom om att han skulle vända sig till länsarbets- nämnden i. Halmstad, .så , skulle både förlegade traditioner och fö; åldrade . - rättsföreskrifter på nä- ringslivets, olika områden." Slutli- gen kan staten lämna finansiell uppmuntran och hjälp för att und- vika betänkliga ekonomiska och sociala skador. Principiellt bör så- dana skyddsåtgärder bara vidtas om det därigenom blir möjligt att avstyra svårigheter som beför en hel närings- eller Produktions- gren. I en regeringsförklaring som tydligt .kännetecknar den s. k. struktur-politikens gränser heter det uttryckligen att den statliga |, hjälpen får aldrig leda till att icke längre konkurrensdugliga firmor kommer 1 åtnjutande av ständigt skydd, Strukturpolitiken sägs va- ra rimlig och försvarlig bara I så måtto som dess främjande verkan i förväg klart kan skönjas och den sporrar till självhjälp. : | för strukturändringen. Det gäller Jan Ortloft "att förvanar inte" att Personer, som haft hjärt- infarkt har det litet motigt 'i var- je, fall om-det är företagare. Som, sann socialist kan jag. inte" låta bli att skratta i mjugg åt” min besvärligheter. Nu: går min vän, :den' stackars token, och väntar på att det Skall beslutande myndigheter, som: ber, rövade! - honom - hang, tilläggsför: Säkring” skall. bli: hängda, « En from .— men kanske; delvis -för- Klarlig” — önskar ” inför” det ya året, '.' REN PA VÄGEN En Söndagsmorgon” hörde : jag nägra barn sjunga sin sång: e5us, barnens bäste vän, ' Var min bäste vän”. - "När de sjöng sin säng, gick det 1 oh för mig som en oerhörd verk- Ighet att de sjöng till samme erre, som barnen kom till per- sonligen för nära två tusen år se- dan. Tiderna förändras, . seder och bruk skiftar, åren går sin gång; men det finns en Som inte är före- | mål för. växling (eller. förändring. Jesus Kristus är, densamme i går; och I dag, så ock a cr Denna s ck i evighet". mitt i-alr förvissning till vilken ja de jordiska mig. Herren, växling. Den ger "mig om att äga en "vän, 8 kan vända mig, 'när vännerna gär. ifrån' som gjorde . Petrus som uppehöl livstid, i tjä der förfölje densamme i I Paulus under "hans nande arbete och un: lse, denne Herre är dag, Han är i stånd . a och att- uppehålla; vän. och ' hans delvis sjö vvållade : bli anarki, här i landet, så att de . till en klippmänniska och Herren - 4 labratoriebesök '"och- mäång- + U| anning ger mig 'visshet -.' sr läten. — : | : v, > ” ” . ” . "Å hu 2 dutmsse oe Å , | ” ee : : Frddagen'den:30 december 1988" 40 a od : - LAHOLMS TIDNING NM : «> Fredagen'den-30 decem = | a. T . Fredagen den 30 december 1966 L T= ns Ta om ndets. 'rökfriaste” ”sköla; i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.