Jarlör [i LAHOLMS TIDNING fer sil inle Fantomen? dagen den 5 jannari. 1908 | LT= = = =L Tr. Tors . Narkotikaeländet Missbruket av ” narkotika har, fattning med narkotika, olaga | under . de senaste, ären 1 vårt land blivit ett nytt allvarligt samhällsproblem,' som det gäller för myndigheter och enskilda tillverkning, - såluföring, överlå- telse eller" innehav” av: sådana ämnen, Dessutom "par? 1966 ärs höstriksdag i skrivélse” till ki mit . GULP! Då satte "svenska. folket TV-mackan i" halsen,” > I "korrekt nyhetsuppläsningston tillkännagav. Aktuellt-reportern att en "man 'i Sveriges. land livnär sig: på att' läsa 'dråsar av serie- magasin dagarna 'i” ända, Sånt lare använder sig av seriemyter-' na, utnyttjar dem. symboliskt, Unga poeter besjunger. seriehjäl- tarna i lyriska ordalag. Nya-vå- gen-regissörerna klipper in film- snuttar ur :Tarzan-filmer och lå- nar regitekniska finesser, från se- sig 1933, 1934 kom sonen Alexan- der till, 1941 lilla Babsan, Efter att under några år ha -skjutit Komn mentar i höjden på konventionellt sätt, stannade ' barnen i växten. Bara i en serie" åldras människorna normalt. Det är i den för Sverige vel om att Sovjet ! fruktar att "Det råder inte det minsta tvi- Hängtidsplaner i: olika kostnads ” alternativ för andra :samhällsom- I. råden? I stället är det snarast så att man för samhällssektorer utanför försvaret = fattar beslut: 'kring en'idé eller princip. Först senare blir det aktuellt att täc- ka de . uppkomna Kostnaderna, : Räcker Inte pengarna, ”då ' får ' försvaret träda "in som budget- regulator — ; försvarsbeslut och framhållit - den avgörande - - be- tydelsen av ett verkligt effek- tivt bekämpande av den illega- la handeln,: och i samband där- den ideologiska konflikten med . - a Peking kan utveckla sig till ett e GIPTERMAL DÖDEN - krig "mellan" de bäda kommunis- "Familjeförhållanden i serievärl- tiska stormakterna. Den växande Terättag varpgessant Kapitel, a krigsfaran uttalade ryske finans- ministern Garbuzow .vid budget- gifter sig; det vore att: dödsdö- behandlingen. Därför ökade man ma serien, tror dess författare. Men -hur skall. den evigt vand-|försvarsanslagen — för andra året i följd. Men vad som är blo -att med all. kraft söka möta rierutorna, - med "motåtgärder. Med narko- tika förstås' enligt gällande lag ” dels sådana läkemedel'och här| sofarliga varor, som på grund av sina starkt vanebildande egenskaper är föremål för inter- natfonell kontroll. i enlighet med 1961 års av Sverige 1964 som vi andra. fär stjäla oss till +i bussen , och vid, morgonkaffet. GULP! Da |: Mannen som, läser så . jInyeket serier heter Sture Hegerfors oc med önskvärdheten av att 'strafi i upplysningen var egentligen en; "bestämmelserna i gällande nar: parentes. TV-inslaget ville först skotikaförordning utan dröjsmål; och. främst berätta :' att Svensk a Nför - översyn. ” Det : Serleakademin' —- vars ' presiden blir - örrletstryker rlsdagen, | Hegerfors är — utdelat 'sitt 'prist okända serien. ”Gasoline Alley”, ”DEN GULA POJ KEN” FÖRST : Vi kallar serier för ett modernt -fenomen, men :'de daterar sig ju ”till '1800-talets slut. "Många nhäv- dar att serien: är. ännu äldre, Man kan, alltifrån förkristlig "tid till "Harvey - Kurtzman för han s Peka på gamla grottväggar, papy- är rande vålnaden, som dock är en ; biträdda , allmänna ' konvention, | oundgängligen nödvändigt, "3! skapelse ;”Mad”. och till; EIOV gär finna rudiment till: Stälman. en efterträdare? — Fantomen-bap: digt allvar i' Moskva, .viftas bort längsiktsplaner tll: trots. cc 0 dels ock 'sädana varor som efter |. samhället: skarpt och, kännbart Persson ”för ”Kronblom' [nen och Co. För enkelhetens skull |pan Lee Falk har bekymmer. He-|som överdrivna rykten, i Stock-- ” Fidskritt f för Kustartiller! m: som hänsyns- Sture Hegerfors. har forskat. i reagerar mot: de , | Star i:tjugo år. Först. för att; löst profiterar På de beklagans han: - villé rbli. serietecknare; sedan värda offren. och lever flott På. föratt han 'inte kunde "bli se- brott utan att: bli fast. "Det har, rietecknare, Vi andra kan. vara -— något - till- + glada; för. det. Detta psykologiska sagt Visserligen” |fenomån. — 'som kallas .kompen- utnämner. man emellertid Den gula pojken OThe yellow 'kid”) från 1896 som "den första. -, "Visste .ni' förresten att Pigge och: Gnidde, var huvudpersoner i en spännande, tidningskamp, där gerfors tycker att Al Capp fattade holm, : ” : k ett mycket djävt beslut när han N lad Det finns ur "demokratis syn- gifte bort Knallhatten med Daisy 3 ” Helsingborgs Dagbla unkt destruktiva krafter även Mae. I detta fall gick det i alla|- te Pp Kratins. murar. .Tillta- fall vägen. Lyckönskningstelegram | Man behöver inte många minu: inom ' demokra it från läsare i hela | världen, ström- ters studium. av tabellen: över: gande byråkratism inom förvalt- förordnande.” av k. mit förkla- rats? skola anses som narkotika. Till dessa senare hör f. n prel. ludin och ritalina; trots att de ej innefattas i det internatio- riktigt — tecknaren Rudolph Dirks for som | made in. eo i es , statlig "som kommunal nella "avtalet. NN "spetsat men nte de a it un sation. resulterade nämligen en: pingpongboll mellan tidningar- |: Hegerfors' bok. är unik sätin|Svenska städers !befolkningssiff- NT bn Sammanhang upp- "Den främsta anledningen tillj ätt den"som förlede g' inyligen ; i. en bok, "Sviseh! :Pow! na massor av. dollar rikare för vida att. den för svensk. publik |ror. vid årsskiftet för att ”konista- r nst. när det att man ansett sig böra ingripa |; narkotikamissbruk' gör big 'skyl-.gock”! med IS SEI varje "gång; - presenterar en positiv :seriesyn.|tera tenderisen och den "är inte: märksammas, Inte mi mot missbruk av narkotika lig-j dig till ett" lika” svårt brott som riernas Fantastiska. Vär TP riotorta att. Stålmannen var två "läro: | En del angrepp mot serierna kom Precis ” oväntad: ”urbaniseringspri ller” den kommunala > > förvalt- t. beroendet eller | mord. | Åsen slät uppgif fi yerkspojkars verk, frarsprynget ut 1 bokform på 50-talet' och i cessen fortsätter, I städerna fin-" ningen finns risk för skendemo- ger, .därl, vatt. beroendet - da är ingen slätt uppgift.£Det finns i "smyg under. läxböckerna. Delsamma veva kom Seriekommittén M behovet :av den' falska sstimu-] vid ”sigan inte. många källor att "tillgå. Bib- ner man alltså det mesta av den: krati.. MARE till. Det var: en skara seriefiender syd tra, Sveriges Dagblad (CN hade. svårt. att placera: sin Stål- man, idag en av seriebranschens som förklarade krig mot, serie- säkraste kort vr ..' Jgubbarna, : Från . välinformerat "att: Dagobert: Krikelin. är en håll": rapporteras att Seriekommit- billionärsson som fick avstå från |tén: håller på att avvecklas. Det Hoteken arkiverar .fortfårande in- te seriemågasin och som det kom” mersiella fenomen serier är, har ingen » tänkt ” på - att" genren : nå- gande åtgärder för att komma - till rätta med den” illegala" nar: : kotikatrafiken får man inte ör- bise.' de olika: viktiga. efterföl- lans dylika medel ger, har en pe onlighetsförvandlande ka- raktär, och kan leda till en iso- befolkningsökning på cirka 70009] invånare, som” kan inregistreras mcd » för 1966, Utvecklingsmönstret är Det -är ännu. längt till en "for kens framtiässtat”, till” frihet från " Heting; pch" upplösning av "bru gonsin' skulle upphöjas till konst lott feta. arv när han: gifte är: nog rätt gissat att Sture He-|S:g. likt också i den -meningen karens andliga existens, som I jande vårdproblemen, eller; hur : art, iTecknarna SA kry pränt sig med "Blondie, Till en början |gerfors', mission, när" allt större att storregionerna kring 'de störs. fruktan och nöd, -Tanken:;: härpå vissa, fall "kan vara lik ödes-| man bäst skall, kunna ta” hand | och; kastat” bort (sina skrymman- åldrades' figurerna "i serien nor. |förståelsi ta städerna :fortsätter att växa. framkallar ett” allvar, som I sig riginalstrips,. ': Många" ångrar. t det; serieoriginal är camp Inne”) i allra: högsta grad och "en populär. serie; kan ge- sin tecknare -mellan 1000 och 2000 kronor. för: fyra rutor. . "om? och ' ”tillrättaförå”; de: läc- d kars ' människor; som redan” rår kat: in: "under 'narkotikaslaveriet. Inte minst bör. därvid, uppmärk- sammas de” ytterst. "värdefulla insatsér; som gjorts av det. gans- diger; som :deh :som sker I och genom... "den; schizofrena sjuk- dömsprocessen, Därtill kommer |: att narkotikamissbruk ofta är förknippat med en omfattande, brottslighet av: allvarlig art, rymmer det. djupaste årisvar för land och folk; :Det. återstår att hoppas, att: detta: icke" malt... Blondie"'och . Dagobert gifte : ER ve in 1. Kajsa Vad som' därutöver. "med. särskilt intresse ' konstateras . är att. de norrländska läner! nu hävdar sig" förhållandevis bra i förhällande | till det: övriga” landet; : ” särskilt fäster ,man' sig vid, befolknings- i — tiska spekulationer a Isom illa. svarar mot ett. i -mångt "PLÖTSLIGT BLEV Det: inte minst. allvarliga dra. ka: . nybildade: -riksförbiindet för inl sti ON Bl R dvecke | Folkhögskolans "ställning ära avser" att 'ge fart studentköm- ökningen Västerbotten. och och mycket "mörkt. världsläge. get I bilden är, att det framför hjälp åt: läkemedelsmissbrukare lingen. och erfara vilken/radikal vissa avseenden" starkare än nå."petens, Av: hittills' gjorda 10 ten-|Norrbotten ästra Skånes Tidningar / . .(RFHL).: Det driver ingen som helst - ”gonsin' 1: så" måtto nämligen; ”att tamina :. har Å ingen den kan" vara "sina elever r, till mer: nytta än någonsin. .Om : den : samtidigt. lik "ger den traditionella folkhögskole- .upplevelsen.- är: väl ' mera "tvek- : underkänts, och : samarbetet mellan ' Katrine- berg och Tullbroskolan i Falken- berg utvidgas med optimism och försiktig realism, Det är närmast samhällsvetenskapliga : ämnen: det "alt är ungdomar som här ,rä- .kar i farozonen och hamnar. i närkotikasjukdomens pestsmit- tade träsk, där de mycket snabbt sjunker. djupt ner och blir hjälp- åsiktssvängning - de” tecknade 'se-" Svenska Dagbladet rierna ; varit "föremål : för." I: stäl- a fölte or let! för att ta "serier" för vad de är, fördömde” man : dem. tidigare” som idiotläsning; Numera upphöjs . medicinsk ;" verksamhet "Att ett så. ytligt "hopkok" som Socialdemokratiska .ungdomsför: . bundets skrift "Ny syn. På flkö- utan : har; koncentrerat sig på den rent kurativa . .uppgiften . att hjälpa vederbörande” med. "deras : Så som "lokaliseringspolitiken hittills bedrivits har den ' kunnat förtroende. som Möjligt : stävjas, nt >. dustrins "-hnalstyrelsen” er! ”expertai pp för lösa, vrak som Inté'kan. räddas från; inre och yttre. förfall.” Ge nom .ogynnsamma , ”miljöförhål- |. landen kan, "vissa ungdomsgrup- » per, även! långt ner i "skolåld- : rarna,' ' bli lättfångade byten” för)” » samvetslösa. . narkotikaförsäljare, | Det 'är, därför av "yttersta vikt, att dessas framfart. så kraftigt | "I: juni. 1965: tillsatte .medici- att undersök "vilka åtgärder som "Kkuride vidtagas mot "nar- kotikamissbruket> Denna :narko- rhanvårdskonimitté'. har nyligen framlagt förslag att få till stånd en snar och grundlig: undersök- ning av Tarkotikariissbrukets' : uppkomst och" "Omfattning samt |: dess karaktär och" verkan. på Ii sociala "och, peftsonliga - problem. "En, sak: tycks. alla - som ' haft | > anledning: att” syssla” med detta + ifråga :om; effektiv” värd” och behand- ling av de drabbade änniskor- EN Tip "BUDGETPOLITIK ; från: statens sida; och: sen. de" sysselsättning,” Grafiker” och : må-' inte .sällan: till "intellektuell; i ndervisning Ne vens ka "språket för utlänningar idlon/ mt detåljerat. förslag fö Feligger Det är bara. pengarna "som: fatta nrikesministern, bör finna det angeläget, att finansie- Ja de. nya” "kurserna; Ingenting orde vara så hindersamt: förÅn- :Tuppstår , Jandra "skolformer. .samt. . Studiehjälpen,. biltätheten, hela ' det. s,..k.', demokratiska ' ut- bildningssamhällets atmosfär .gör, att eleverna nu är "mycket "mer oberoende 'av skolan. under sin skoltid : än vad. forna -tiders: ele- ver, var." Kvar "står , dock upple: velsen 7 av internatlivets kamrat- skap ' och av det samspel "mellan elever. och -anställda, . som ,lättäre i. folkhögskolan. ä vän, fär . Folkhögskolan: i dag är. en me ; ra -känd,- mera accepterad skol- form än förr och därför en bätt- re,.s.plattform än . förr. för sina elever; .Detta- är .- -inte oväsentligt i ;ett "läge; då. ett något -strävare arbetsmarknadsklimat gör: god. ut- bildning : absolut :nödvändig”' för dem, som" är. lite: äldre - ätt. de senaste : "årens .: favoriserade,” ärs- kullar. och :'som inte vill resignera inför deras bättre... utgångsläge, Folkhögskolaris' vuxeninternat ger den rätta: studiemiljön för många gäller, . men : matematik för. gym- naslets första årskurs, franska på dess .-andra 'och'' svenska. och engelska 'på 'studentnivå. strävar man: också: mot. Intresset'. såväl från folkhögskolans lägre årskur- ser: som utifrån förefaller. att va- ra. stort. s För" det. andra "prövar. Katrine- bérg intresset i Halmstad : för "en förläggning av en" fölkhögsköole; kurs dit: Den planeras från; Kat- rineberg och till en. dél bestrids] undervisningen". av : Katrinebergs lärare men. den: avses "skola .1é- das. av... en. i Halmstad. -boghde lärare. ' Meningen : med : den kur- a sen" är ur Katriniebergs' synpufikt | att : stimulera . till : fortsätt - skol- gång på Katrineberg, 'men :resul- tatet' kan givetvis ' lika "gärna" bli intresse för andra skoltyper, t, ex. vårdyrkessko! "För det; "tredje, tar Katrineberg i. sommar upp. en. ' kurs . för ut- vecklingsstörda, YKurstypen prö- vinna . befolkningens ”, e Visserligen har.'det influtit. rap- potter "om misslyckanden och om nyetableringar som lett till kön kurser... Men i -ungefär 90- Pro cent” av' alla de” fall .då. lokalise- ringsstöd ' 'beviljades - under. det första året gällde det utbyggnad av företag ' som redan fanns . på fr Hittills. har. med.: andra: ord främst”redan etablerade före- orten, 2 tag. dragit nytta av de anslagna Medlen, Vad man än kan anse om. det. rimlig: n sådan inrikt- i ning. av stödet, är: det. uppenbärt . latt. den - "skapar en känsla - av: trygghet hos” bygdens: befolknin; Handelstidningen 7 met annat sämNKällsområde har. under de'gångna tjugo åren? "lika? hög : grad som "försvaret : holfrägan, lyckas, nykterhetsdebatt de; Om denna medhärsstrykande skénradikalfsrå "nu "skall ,erkänrias ”intressant”, "värd! att” 'på” d kan: man, då inte -! den kommaride om som” behöver utforska , värld innan > fredlig . samlevriad och. en i ordets "bästa bemärkelse j mänsklig” tillvaro” är tryggad": på vär jord, Mot den” ”bakgrun en framstå NH onekligen ', de. fäscine. +rande.! rymdfärderna fö den :största -felinvestering som ågon: d Ö äm enskligé, och 1 på” "samhället, vandrarnas ” : sanpassning' "som av. dessa äldre, > 7 ; vades, förra. sommaren av lands: blivit föremål. för ' upprepade, sin gjorts i i mänsklighetens” isto- 2 edning förogänder ; hand |;. präksvärigheternå.” vad som '-Folkhögskolåns 34 veckors vin. tinget, . och den visade; sig. så grundliga och samtiade genomlys-! ria. igångsätta ' provisoriska” ätgär- slivet skulle därigenom a har. gjorts för: jatt” bryta terkurser har "officiellt fastslagits | lyckad, '' att man allmänt. ansåg | ningar? "När" diskuterades ! t: nav " genom finge” både” staten". :och téng.- Det är! faktiskt "något, SOM "fojkhögskolans. verksamhet. är av. sändningstid... Kan de "20-åringar, vilka: funderar" på | så Sr "Sveriges ikönoriska "utsikter, är rédan; Sikande: och. de ekono- : Riksdagen ' har” under hela kommbnerna : ett: snabbt 'växan- framtiden, En de tänka. lite extra! | 'teoretistt präglade. ” Skolfoörmen för det nya, året är inte -särskilt | misk fen för -'s; ” och ett handlingsprogram när — . NN s Mg t. situation, + nomiska — effektivitetsförluster |. 'Magnellsson-1'en debattartikel a 1 | Ner med 54 0 989 till 381.219, övningar H" ex, Ta IG & sorg der vin frestelse, föra aa : som detta kan medföra i prak- R procent) och Belgien (+ oa , ara blicka. / tiken: mäste vi vara beredda att "Dagbladet: » Om inte denna utveckling kan. procent). I Holland ökade: för- l " SYSTEMB OLAGE' T ' söker hans hjälp, UPPåt och "rmötigner = det. tilltagande ' bruket - av. nar- . ”kotika. "och" I ' anledning” därav : delbara praktiska ' insatser för der för ' omhändert gande, -impulsér, ';investe- her” pråkbarriären är "uppen- : fullvärdiga läsår. Efter tvålden böra fullföljas och utbyggas. värd, Ki T'ringatha inom den privat; k- - Sä ana kurser — i vissa fall en | Undervisningen "sköttes ' till stor Syumittén står beredd att, -N oevärt oc ch ;idet/ nya | kan man, om man valt lämp-|del' av folkhögskolans lärare, och ta ytterligare. initiativ till ome- "förbättring av 7 vårGmöjligheter- 1960-talet , gång på gång : fått problemen: aktualiserade genom och interpellationer och .därmed Haft, ahledning att uttrycka sin allvarliga oro över ”heslutat” om "skärpning" av: straf- k, narkotikabrott, Slags ”lagstridig' be- d. v.s. all. M de bv att. företagsnedläggningar och . ställningsproblem, Det får. inte N. NY. TYP Av KONJUNK- cv FURLÄGE ' håller på "att växa fram med kärvare klimatet" so kon: stant inslag, konstatera 'Vec- kans affärer med anledning partiella driftsinskränkningar. i fjol förekommit 1 större. omfatt- ning än ögon gång tidigare un- "der 60-talet:' "De svagare Punkter ' som fort- farande finns i den svenska .in- struktur . kommer snabbt "att, avslöjas över . hela linjen, Det är en utveckling som 'vi "måste "acceptera" om - vi vill hänga med 1 den ekonomiska kapplöpningen. | Många slutsatser bör dras. av detta, BI, a. att rutiner och Prin- ciper snabbt måste utarbetas för lösningen av: "arbetstagarnas an- vara. så att vi blir tagna på sän- gen vid varje större nedlägg- ning. Resultatet blir.brandkårs- utryckningar och improviserade lösningar. - Regeringen måste komma fram till en helhetssyn det "gäller strukturförändringar- nas följder för den enskilde ar- betstagaren, I botten måste lig- ga - uppfattningen att de 'som personligen drabbas av omvand- lingen I största möjliga utsträck- ning och på ett meningsfullt sätt skall göras 'skadelösa.' .De utgifter och samhällseko- acceptera. ä kraftiga” "tort skulle: gynnas avsevärt och - konjunkturerna. stiga.. Även" in- |” komsterna skulle fortsätta” att "Öka men på étt sunt' sätt. ..Däri- | «de skatteunderlag och:., möjlig- heter att inom” sparsamhetens ram” stegvis: öka” sina utgifter, Sköts - "den "offentliga "sektorn med” förstånd "under: 1967 kän . utvecklingen ' bli: gynnsammare än V utsikterna just” nu lovar. der KAN KNÄPPAST VAR : DET: ALLMÄNNA. BOKIN TRESSET, . s' som/ gjort. att "TV:s ABC Bok hälsas "med man: kanske / också : hoppas: att Sveriges Radio: skall visa sig mer , tillmötesgående mot utlänningar] .som: ännu inte haft tillfälle att lära sig ens. det, nödvändigaste |] ab vårt språk. Regelbundet åter- "kommande, sändningar av nyhe- ter och informationer på de van- - ligaste invandrarspråken : vore inte, för” mycket begärt.” AE M (Handelaträningen) närmar. sig. 'en upplaga på. en miljön, skriver. ag Demokraten. Litterärt , det en ganska likgiltig trycksak; Här spelar den mystiska men- ”taliteten in att man måste. va: ra med därför att, alla andra, är med. Får denna enkla instinkt dessutom stödet av att vara bå- de. kulturellt och humanitärt väl sanktionerad, brytes fördämnin- garna, Alla vill vara med och verksamheten når rekordomfatt- ning. Men uppnår man egentli- gen någon pluseffekt och ökar man den samlade hjälpverksam- | . heten eller är det bara den nor- mala insatsen som . kanaliseras en väg? Man måste också. fråga |: sig hur försäljningen" av AEC- boken” påverkar: annan 'bokför- -'säljning i samhället, . Äter ' den upp arbetsutrymmet för de konst- närer och de författare som har att leva på liknande 'publikatio- "ner? Det ä är många i jultider som "vädjar om ett bidrag, : .Radioin- samlingar av den här karaktä- ren har alltför mycket tycke av Jippo för att vara riktigt smak- liga. ' Risken finns därtill att andra "legitima "intressen - >-kommer ' d kläm, slutar vp . UNYKTEBHETSRÖRELSEN sid - STÅR INFöR MYCKET STO- RA SVARIGHETER, ”både” ifråga om nyrekrytering och ekonomi, skriver Gunhar I. x ' Samhällets -' organisation + har... stöpts om . och "omvandlingen : efter" deny - ser, bl. : männa standardhöjningen - konkurrensen från: nöjesföreta- : gen, De' organisationer: som : in- "heter kommer att ” Samtidigt med -ökat behov av 4 "fortsätter 4 ökat tömpo. På tär nu pågående ombild- "ningen till nya' och större stor- . kommuner står ny :länsindel- ning... Affärer och industrier bil- . dar storföretag... Denna rationa- ”lisering. synes ofrånkomlig i nu- läget för att” nå en hög effekti- ; vitet., " > Den : Samlade | nykterhetsr rel sen har tyvärr inte dragit lär- dom av detta — i varje fall har den inte handlat därefter och, bil- "dat ”storföretag”.: Man kan utan att "göra sig skyldig till någon överdrift jämställa en organisa- tion med.en' firma. Enskilda medlemmar. "och -styrelseledamö- ter i nykterhetssällskapen hyser : sympati för en. strukturföränd- ring av rörelsen,. :men - någon bred opinion har inte märkts. Fortfarande arbetar nykter- hetsrörelsen' uppdelad på flera sällskap; "som - -tillsammantaget har en "onödigt dyr administra- tion'1 förhållande till ”produk- ”tionen”, Allting. som. hör sam- "man med :arbetet inom rörelsen kräver ' ökade ekonomiska insat- a. på grund av den all- och te redän har ekonomiska svårig- få: sådana, pengar sjunker nämligen anta- Jet medlemmar; De två senaste ären har. den profana nykter- hetsrörelsen 'minskat medlems- stoppas, får den inom några. år förödande verkningar, Ne liga : ämneskombinationer,' : tävla med . grundskolans elever. Tre årskurser ger": fackskolekompe- på. Det' skadar nog. inte att höra eller yrkesvägledning.". Folkhögskolans” : långa : tradi. tionella kurser har alltså förvisso inte spelat: ut : sin - roll.: Under överskådlig itd bör de komma att spela en: större «roll än kanske någonsin. Icke desto mindre strä- var folkhögskolan att vidga sitt register, ta -upp gammalt: och pröva nytt. Katrineberg "har: f.n, tre nya yysenutbildningsprojekt på. gång. : - För" det fi sta pågår ”experi- ment = en fjärde årskurs, som ökad Alörbenkning: ” Tendensen mot ökad ”förbruk- ning av ull. inom den internatio- nella ylleindustrin tycks hälla i sig även om man kan tala om en, viss avmattning . i Ntvecklingr en; Unde r tredje kvartalet 1 år steg : förbrukningeri av ren ull inom de viktigaste konsumtions- länderna med omkring 1 procent. Förbrukningen av andra fibrer såsom " rivull, ' syntetfibrer - etc. sjönk samtidigt med" 2 procent, I jämförelse med 'tredje kvarta- let 1965 ökade.t.'o. m. förbruk- ningen i år med 6 procent. Un- der de första nio månaderna 1966 steg förbrukningen med 'omkring en tiondel i jämförelse med sam- ma. period ' föregående år. ' Utvecklingen under tredje kvar- talet skiljer sig 'dock om : man ser på resultatet i länderna var för sig. Enligt nu föreliggande siffror har förbrukningen av ren ull i USA inte kunnat 'hålla takt med den tidigare utvecklingen, en tillbakagång på mellan 3 till 5 procent ägde rum i Västtysk- 3 procent) och Storbritannien (— 5 : procent)... Samtidigt har: man kunnat notera en del kraftiga brukningen av ren - ull med 3 procent. (IWS-Press). ; sig” för: på närmaste: folkhögskola. » I strävan att "stå land (— 3 procent), Italien (—| SÅ det" är naturligt, att skolan: nu övertar administrationen av; den. De nu: nämnda grenarna av har. emellertid - gamla: ' anknyt- ningar till olika grenar av. fysisk och estetisk : fostran; Katrineberg ljer : traditionerna genom . för- ; hållandevis goda möjligheter till gymnastik : och ' sport, 'sång, mu- Isik, teckning. och dramatik och dessutom genom en särskild kurs ,.med huvudvikt vid slöjd och hus- I hållsgöromål. Alla dessa 'aktivi- teter har stor betydelse för män- niskan, och kanske kommer det att visa. sig,» att folkhögskolan har en :av sina huvuduppgifter inom” de fälten. - "Alla de 'nämnda experimenten är ett uttryck. för folkhögskolans : samhället. till tjänst på vuxenutbildningens' om- råde, Där har skoltypen sin givna plats, Erfarenheter, : inriktning, tradition pekar på det. Men märk- värdigt nog har skolöverstyrelsen ; särskilt "behövt . påpeka detta för" de sakkunniga, som sysslat” med , vuxenutbildningssektorn. | i it . EX, a "utsikterna. under 1967 :på lysande, med : stigande kostnader några" av de" största .svenska. eX- på hemmaplan och vikande efter- frågån, och hårdnande konkurrens Västtyskland: och d på världsmarknaden för de stora | dinaviska länderna. | svenska 'exportprodukterna, : för- | lysande, klarar ,den' ansedda "brittiska ny- thetstidningen Economist i en stor | kapacit översikt. tas stiga med '4 1/2 procent: och industriproduktionen "med 6 pro- cent. enligt officiella beräkningar. .— "Denna optimism delas emel- lertid inte av. alla. Flera betydan- ; då sektorer av den svenska !eko- . nomin fruktar höjningar av kon: : sumentpriserna med över. 4,5 pro- cent, som vär 1966 års siffra. Lö- neökningarna väntas uppgå' till i medeltal 10 procent och svenskar- na kan lika litet som holländarna 'eller - österrikarna stå ut med yt- ”terligare erosion på sin interna- [tioneHa konkurrenskraft." Efterfrågan ' på nägra "av Sveri- :ges traditionella , exportprodukter . ”öRvAGEN DEN 7 JANUARI > sär samtliga systembutiker. "STÄNGDA ST ÖPPET | LAHOLM [) öppet TREMONDAGSAFTON TILL 15 ch BÅSTAD till. 13. oe pe je ÅR AA Re I. .Joch möjligheterna att : Tidningen noterar att den svens- | högre kostnader m Ka . bruttonationalprodukten vän- ;är därför små. Ytt [tydligen blivit någo så hela staden låg £ ' "Joch följde Guds fi portmarknåderna, som” England, le Övriga 'skan- är inte. alitför säger "Economist," - => råder internationell + över- et inom - massaindustrin kompensera ed högre priser erligare rationa. liseringar., och sammanslagningar "inom industrin mäste ,därfö ät- tas igång under 1967. . Även stålpriserna hälls | nere på grund av internationell överkapa- Det .citet; därför väntar man att den' syenska järn: och « stå möter de stålindustrin stegrade: kostnaderna (Forts. å sid. 7) " SPA VÄ ÄGEN Jag. lyfter. mina , [0 bergen: varifrån ska komma? (Ps, 121: 1)... En kväll Prome; Sam på en mörk den" gamla huvuds Spanska ön. 1 min hjälp belysningen, beckmörker. Det regnade, och det nor eller någon Erep mig, de min blick uppåt, Under det jag trevade mi in; trygghet, tänkte jag så I SKYN till 8 På de tre.vi gjännen; De följde Guds ljus, ' 'Led- a ' av stjärnan fann de hb; t, i vår Frälsare, ere Gud väntar allt Å vägen från varje Id på att få visa När vi vänder oss till Gud i bönen, slipper vi ut. från vårt mörker 1 "het, Hus och frid, ; nd hans "trygg. sgon upp till g fram . NM.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.