LAHOLMS: TIDNING d då Drott n led Wargo, med hela 2 & lanter i sporthallen i Hal tion si Det var, klart. den klasskillnad som både. resultat ock tabellpasition visar mellan onsdagikvätlens dud- d i pausen. Med : 30—15 efter 14—6 i k en del mera skärpa hos Drott i slutskedet i synnerhet och 'med en Hasse Johansson på banan hade se- £ x gern titan vidare kunnat springa upp ytterligare med ett 10-tal mål, Täckningen' i försvaret var ej helt Z föredömlig men det räckte dock mot kvällens motståndare, som visser'igen var bättre än det Wargo, som” få för 5—10 år sedan gästspelade I tvåan men trots' detta” spelade skäligen ”enkelt' "och steorotypt.: Inte "+ k heller Droit spelade -så där helskäpt utan siäppte av på fäkten och nöjde sig” med att skoja på slutet. Bästa behållningen på banan var ”aktiskt domaren Leif O'eson från fhöteborg och man skulle önska stt alla domherrar visade upp den- a fattning och konsekvens i sina "omslut och att verkligen gå efter rogelboken. Nåja, > man ' skall . inte förringa nemmalagets '' insats — aft. vinna ned 15 måls övervikt i en serie- . match är väldigt nyttigt inte minst i, för den fortsatta toppstriden och mot lätt motstånd har man rätt att spela änt. Samtliga i Drott utom: Lennart Ljung gjorde mål — Tore Olsson hela 9 stycken, «varav 8 på straffar — men Len- nart kan se tiden an med tillförsikt: " hans . intentioner ;på linjen har vi sett tidigare och även i går place- rade han:sig föredömligt, det var blott. oturen som grinade honom i ansiktet då "han ej lyckades med "sina Iobbar som andirs hade blivit publiksalker. . För bästa publiksaken « svara- : de. annars Bengt Ove Bengts- ' gon — sin vana trogen kan man nästan säga — när han i mit- , fen av andra halvlek i trängt . - läge skiftade hand och med en » fobb ställde målvakten, utan - chans. - ; Sten Olsson visade. vissa "stunder jain klass, 1” målet men även han "raåste få rött till avslappning Under en" sådan överlägsen match som den- na, Canet Norman sände 'i väg sina vanliga rysare så det gick, ett sus Einar Jakobsson lyckades. komma med i. målprotokollet i sin första seriematch för A-laget, - I Wargo kan mån med god vilja plocka" fram 'ett par man från an- fallet nändigen Kurt Larsson, som kom i slutskedet, och Lennart Pers- Lugi-bekantingen' Göran Eliasson Wargo fick göra avkast men > net Norman börjat, kanonaden med ett skott mäta benen på son samt Göran Christiansson och "efter knappa' mitiuten hade Ca- sÖsterrike : Handbollklubben Drott. ser på trettondedagsafton per bil: till Malmös Bulltofta för vidare-; befordran med flyg till Mänchen,: och, därifrån till .Zell Am See. i Österrike. Truppen består. av. 21 .man och som ledare” ”medföl-, jer 'Larå Lindell, Ingemar. Pe-- terson och KarliErik' Einerth. Resan utgör en kombinerad trä- nings-; och ' rekreåtionstur och man avser öckså att samla laget inför kommande : toppfighter ' i div ' II, ' Hemkomsten . beräknas till "torsdagen den 12: januari, då mani "räknar med: att" truppen skall vara" i topptrim. såv - moraliskt" som fysiskt. "genom publiken: och lille junioren . målmannen. Kurt Larsson gjor- + de 1—1 på ett bejublat bak- åtkast men sedan blev det Drott I för hela slanten. Det blev 4—1, 4—2, och 5—2 samt 5—3 men . sedan gick Drott upp till 10-—3. :; och så var raset i gång. Att. ; sedan tala om match är täm- . ligen : missvisande och då- hade ; ' » blott. 20, minuter, spelats. Paus- ..- ” siffrorna ,, gick. upp till 14—6 och i andra halvlek ökade Drott på med jämna mellanrum, Då 4 min var kvar att'spela led= ' . de Drött med 29—11 alltså he- ” Ja 18 mål men slutskedet blev alltför lekbetohat och så put- sades siffrorna till 30—15.” 922 personer bevittnade: ”slakt nn”, . Måleörare - : Drott: Ture Olsson. 9, ”Canek Norre” I man 6, Bengt Ove Bengtsson 5, Lars. O'of .Engrenius 3, Ronny Winberg, Kjell" Kjellsson, Bengt-Jörgen Jöns= son 2, Einar Jakobsson 1." > :Wargo: Göran Eliasson 6," Göran Christiansson 3, Lennart Persson 2, Lars "Weberg,' Inge Persson, Kurt 1.. Tarssori, Ingvar Garno Kanada i slag” Det kanadensiska viskockeylands- laget vann på tisdagskvällen. inför 7.009; åskådare över USA med 7—1 (2—0, 0—0, 5-1). "Matchen ingick i: iden ny pågåen- de "internationella." turneringen, Amerikanerna för!orade kvällen fö- re med samma siffror -.mot: Sovjet. - STOCKHOLM (TT) ” Leksand vann klart ishockey- nom att slå : Södertälje med 11—5 (6.—2, 3—2, 2—1) i Jo- ” " hänneshov:” "Det var en mycket ; i i rättvis seger, Dalkarlarna . Varg I "överlägsna i i nästan, alltnyov ox » 3 Särskilt. under ' "första i perioden spelade Leksand upp-.en. ordentlig «daldans med södertäljeborna; somy stundtals inte vissie” "vad. de skulle göra för att stoppa: de snabba mot-' sand i bra, Södertäljes ” landslagsmålvakt Kjell: Svensson fick nog och överlät spaden" åt reserven: Curt: Larsson, Den, hårda farten .bedarrade « något i slutperioden. De 10.407 betalande på läktarnaiverkade mer än med vad :de bjudits på! SN + Leksand "hade det vassaste an- fallsvapnet i trion Olle Öst — Lars Snubben ,' Andersson. "Totte Bengtsson : som, svarade r fem av målen; Änderston' gjorde. tre och Öst två. "Tremålskytt blev. . också nöjda : ståndaranfallen. ären andra perio- Mats Ahlberg. Nisse. Nilsson L som; —å, visade. att hans form börjar. kom-, ma ordentligt ahtecknade sig, för. . två fullträffar. s Matchen var ovanligt j ste. Sum- : ma' fem utvisningar förekom, Två ' drabbade Leksand." FRIDSAM FÖRMATCH Ishockeymötet ” Sovjet—Canada i Johanneshov): förmatch till finalen om Ahearne ( cup på onsdagskvällen; , blev. er fridsam och lugn tillställ-" ning; Båda lagen "hade änglavingar”- ig.” Ryssarna vänn : klart med ” (Stöckholm” LTåport) - Det har plötsligt: blåst upp en; storm kring: våra AA ishockey. domar -. ol - re efter de na . mellan kämparna i Drumheller, Miners och de delta- ' gande svenska lagen i'Ahearne Cup. Allt: bråk beror. på "dom arna, påstår kånadensarna, som nu ir. Kanadensiska ishockeyförbundet |. representant Steve Wyker, som är . med på Sverige-trippen, håller in- te heller inne med kritiken." : — Jag kommer att föreslå för- |. hundet” hemma att aldrig mera sända lag till Sverige om det inte blir neutrala domare, Aldrig nå: gonsin har jag sett sämre domare: än de svenskar som blåst våra matcher här 1 Sverige. tt — Dom är så partiska att vi aldrig set: Dar >» humöret, Vi måste få neutrala domare; I spelare, mänt änsägs . : som den i särklass. bästa väven då. ' ONE , Dömer bra: : Vad säger: nu: Sore: Demnert om kritiken?.;-" >. : sc Låt mig fastslå att jag tycker i våra domare skött sig utmärkt un- der Ahearne: Cup. Kanadensarna är ett. gäng .före. detta ishockey-' som , tydligen ' tror .att Si ordentligt förgrymmade, 'Deras lagbas har i en TV-intervju skällt KA våra rättskipare efter no- maken, Det är inte underligt. att mina grabbar tap-' fättningen! att ka naderisarnas. upp- trädande i rinken slagit alla bot- tenrekord; => i Pleset äv . ” - Råkurr ändå Förbufidsvicen Ret Eklöw för- klarar de-ständiga bråken med att kanadensarna” har nävkaniperna i blodet och menar att neutrala do- mare. eller: inte 'saknar eller:inte saknar; betydelse — det . blir rå- Nu.. har, också ryssarna . slutit klubban skall användas till spjut-. kurr i alla fall. Och Brynässpelar- upp på, Kanadensarnas sida efter" spets "mot . motståndarna, medan na, förlustmatchen mot AIK. överle-' daren Viktor Arkadjev 'delade ut en ”diplomatisk” örfil. mot den svenska domarkåren efteråt: : — AIK kan tacka domarna för' segern, Finns det inga bra doma- ret Sverige? . Ffterfrågade — Det finns det visst det,. sva- rar domarbasen Tore Demnert, ordförande i ishockeyförbundets tekniska kommitté, Våra domare har det allra bästa rykte på 'kon- tinenten och är mycket efterfr. åga- de över hela Europa. Jag kan tala om att vi hittills under säsongen sänt domare till interriationella matcher i, Sovjet, östtyskland, Tjeckoslovakien, Norge, ' Finland och Danmark. Över huvud taget » har våra domare fått förnämligare ' uppdrag på 'sistone och jag behö- ver. inte själv' påstå att vår do- markår står i särklass i Europa — det säger man allmänt. ' ss "Klara papper : Det finns faktiskt. bevis för att vi har topidomare i Sverige. Vid 'Tammerfors-VM-utsågs Olle 'Wik- "ing (som haft de flesta uppdragen under Ahearne Cup) efter en om- . röstning till turneringens bästa domare och OMe Dahlberg belade andraplatseh... Vid Ljubjana-VM i fjol” röstade. man. inte, men all- och som varit värst utsatta, säger | vi här i Europa använder klubban att: de knappast. vågar sig ut på för att spela pucken. De kanaden- siska nävkämparna har blivit fullt korrekt behandlade, d. v, si hän-.: visade till utvisnirigsbåset.. — Nu hotar kanadickerna med att stanna hemma: 4 fortsättning: en. vs s Ruggigt spel . Aon — Ja, lag som- ”Drumheller kan vi gott vara utan, den'saken är klar. Deras klena ishockeykunnan- 5 | de kan inte ge oss något-i utbyte. Jag har Hittills under turnering- |: en inte en enda gång sett en kana- dick spela. på. pucken först.- Hela tiden: hoppar de' på. motspelaren med klubban i högsta hugg. Det tär ett ruggigt spel, som också 'är.. verkligt : farligt -— /kanadensarna skall egentligen vara glada för att vår domare satt stopp för, busspe:: let, annars kunde flera mycket: allvarliga personskador ha: inträf- fat. Jag har själv :varit inne: i omklädningsrummen -. efter - :mat- I cherna- och -sett hur spelarna”ser. ut. Det är inte uppbyggligt — blå-' märken, . djupa rispor, blödande sär: säger en.hel:del om vad som händer i närkamperna: r Så säger alltså. den svenske do- ' marbasen. som också talar om att han "haft. flera .domarkonferenser : under: turneringens gång och, att samtliga domäre: varlt av: den upp- | 'plan-— :"lågledaren. får tvinga” ut grabbarna som tänker på. hustru ;och barn. hemma :', : Man kan inte låta bli "att fråga sig om det verkligen finns någon | anledning att förtsätta ett puckar- ".j utbyte med kanadensarna när des- sa envist vägrar att spela ishockey utan föredrar att slåss. : "John: : 1 för. "december månad har. spe. lats, och ännu en'gång blev det. unge Anders ” Johansson, « trots —6 satte sina" konkurrenter på plats. I och rhed segern får han ett ännu : svårare. handicap att spela mot, -—8.' Resultat: Fil nal:" Anders Johansson —6, Kjell Bara fjärdedelen| av alla självmord] | begås av kvinnor | - Stockholm. (RK). - ”Självmordskurvan ingen ' enhetlig . stiger och faller omväxlande. dan åter gå i höjden. Sedan - Medan är 1964 medförde 19,6 självmord per '10.000 invänare var motsvarande tal 1965 ba- "ra 18,9. Siffrorna 'är hämtade ur statistiska centralbyråns nu : föreliggande redogörelse för dödsorsakerna” under 1965 — och motsvarande publikationer "för "tidigare är — och synes "icke korrespondera varken '-rikespolitiska utvecklingen. Även om "orsakerna till för. ändringarna i självmordsfrek- ”vensen är. okända kan man utvisar H endens utan: Under åren, kring' 1960 sjönk ' ' "den ganska brant för att se- förra året sjunker den åter." med den'ekonomiska eher ut]. « Som ; ' - dock fastslå att det finns and- ra "länder där självmorden är vanligare. Att, såsom en för- utvarande amerikansk presi- dent trodde, självmorden skul- le vara; en specialitet för: det svenska folkhemmet kan man Iugnt förvisa ill. Iegendernas ; värld. ös a "Om ' således den 'officienla " självmordsstatistiken inte ger oss möjlighet att sluta oss: till förekomsten av någon bestämd utveckling" mot högre ' eller - lägre frekvens ger den .oss "dock möjligheter till/ slutsat- "ser på en annan punkt. ' Siff. rorna utvisar nämligen klart, tidigare år, att antalet själv- mord är. tre gånger så stort . bland männen som bland kvin- . nOrna. Av dem som 1965 fri ' villigt lämnade livet var 1.068 män men bara 391 kvinnor. : ra det'starkare könet åtmins- ; tone i'den bemärkelsen att de "har större förmåga att uthär- da sorger och lidanden. ” Skillnaden, mellan könen tar sig även uttryck i valet av tillväga- 2 gångssätt hos dem - som , tar sig avdaga.." Medan majoriteten - av männen tog 'sitt liv genom ”skott eller: sprängning”..beg'ck. majori- teten "av "kvinnorna den förtviv- ning med sömnmedel, . smärtstil- lande ' medel ellér ”harkotika.. Man kan. även. notera ' att självmords- frekvähten; bland männen i de högsta ålders- grupperna niedani självmord bland kvinnor 'f> samma åldersgrupper. är ytterst" ovanliga. För.:kvinnor- na synes: levnadströttheten:.kul- minera :i-den..s. ko övergångsål dern, :; Anm :knings rt är. att en flic- ka och, fem. pojkar under. 15' år återfinr :bland dem som tagit livet "av sig., I- åldersgruppen 15— 19 år var det 40 som under re- dogörelseåret tog .sig avdaga, var- av 29. manliga och 11 kvinnliga, ' Av, de 1.459 självmorden : be- gicks 854 av stadsbor och 605 av landsbor, vilket innebär en hög! den; "Absoluta antalet självmord” var "störst i Stockholms stad el- .Her- hela: 266. Motsvarande, siffra var för Hallands län. 42, för Kris- fö tianstads län 53 samt för. .Krono- bergs. län 38, : Handboll DIV UU SÖDRA | Drott—-Wargo I 0 30-15. |. IFK Malmö—Ystads IF. 26—19' | HK Drott :: ? 11.1 1:271--211 23 BHP 9:1 2 254--208 19 "Malmö: FF 2 9:0 3 251-—219 18 KA 2.5. 12 8 0 4 247—254 16 | IFK" Malmö 13:4 2 7 260-250 10 | IFK Ystad: 12 5 0.7 245—263 0 Ystads IF "13.5 0:8 264—289 9 Lugi - 3 4-0 8 210—218 . 3 Wargo I . 4 0 9 240—300 8 Kristianstad 12 10 n 189—238 2 Sjöalt B slog OH jelmsjö” 4-1 : Sjöalts reservlag träningsspela- . de på onsdagskvällen på Landba- nan i Sjöalt mot Hjelmsjö A-lag. Sjöalt klarade: av. gästerna med 4—1, halvtid 3—0. Sjöalts maål- görare var Reino Friberg 2, samt Olle Sjunnesson och Karl Gustav Henriksson ett mål' vardera, | Adrottssekr. r. Hd både de för 1965 och de förl. « Kvinnorna synes "alltså va-| lade handlingen , medelst förgift- |, ätomordentligt hög IF re. frekvens” på landet än i sta- | ta | Skogsdag i i Plönninge: 15m milj kubikmeter virke i 1. i Sydsverige | väntar årligen förgäves på förädling Et Virkesöverskott på 2 mil- joner kubikmeter årligen i väst- ra Sverige väntar på industri- - kombinatet i Väröbacka, För- " utom ' den planerade massafa- allt går efter beräkningarna, att. - bli ett sågverk, som även det blir av avsevärda dimensioner, När alla papper hunnit gås ige-" nom hos .Vattendomstolen räk- nar man med att det blir hu- ” vudförhandling under våren och då kommer skogsägarna också . vetvis hoppas kommer att gå i "> positiv riktning. "Dessa uppgifter lämnades av jäg- ; mästare Henning Hamilton i: Södra "> Sveriges Skogsägares Förbund vid den skogsdag, som på onsdagen var n skogsägare och skogsarbetare" från' huvudtalare att uttrycka sin förvå- . cirkel på ett 20-tal personer, . ' » fatvare till den uppmärksammade boken ”Sydskog” inledde sitt före- drag med /att framhålla, att skogs- skötseln varit förskräckligt konser- vativ under lång tid. De enskilda '- skogsägarna . har bedömt situatio- men för trångt ur sin egen lilla syn- vinkel. Ett. exempel är | plante- ringsförbanden. För endast ett tio- tal år sedan var arbetskraften gan- ska billig och man hade tid att gå och påta med många plantor. Man bedömde heller inte kostnaden för ” ing som en inv ing, som man måste ha tillbaka, => = 7 .— Nu är arbetskraften dyr och vi "vill ha grovt virke snabbt, alltså måste vi ut med förbanden. Men - kanske i framtiden man bedömer oss som konservativa, Därför måste vi se 20—30.. år framåt i' tiden, jä e Hamilton,. Det "är då vi kommer igen med.'en > första gallring. Vad vet vi om situa- tionen, om 20-—30 år? Jo, att ar- betskraften är minst 2—3 gånger så dyr :som nu. ' Följden . blir "att vi ,; tvingas. utnyvtja de bästa och mest . välbelägna: markerna. . Där kan, vi . satsa på röjningar. och .gallringar . och, kan där dika och gödsla, etc. På tal om: gödsling har ni här i Hallar& sågra av landets: äldsta skogsgödslingsförsök, fom hela Ian- det kommer att få glädje av. No AVVERKNINGSSIDAN : VI fortsättningen kom talaren in » på: avverkningssidan och freovhöll, " briken kommer det också, om -' | " att få sitt besked, vilket de gi- SS anordnad på Plönninge. Cirka 200. « så gott som hela Halland hade 'slu> ” tit "upp, vilket föranledde dagens ning, då han väntat sig en studie= "+. Jägmästare Hamilton, som är för- -. abt där lär vi inte känna igen nål got om 20—30 år. Där går utveck- lingen oerhört snabbt. Tidigare "ar huggning och körning ett arbete för skogsägaren själv och hans häst och, för endast fem år. sedan :an- såg vi detta system utån konkur- rensa, Det är. fortfarande konkur- renskraftigt men särskilt när det gäller körningen måste vi inse, att den stora griplastaren är den väg vi måste vandra, för att få en ekono- misk körning. Då är inte den lilla gården längre tillräcklig för att eko- nomiskt utnyttja dessa stora måski-- ner, Vad 'vi inom skogsägarorgani- sationen strävar efter är att genom samverkan skapa" de nödvändiga resurserna. Detta har också skett och sker iortfarande inom skogs- bruksområdena i jämn takt men vi är ännu :endast i början av en lång och knagglig väg. Den maski- nella körningen ställer krav på att veden finns upplagd på ett ordent- ligt sätt, att ved finns tillgänglig kontinuerligt i inom området och det krävs att det finns utbildad arbets- kraft. : Vi :beräknar,' att. 25. procent av arbetsvolymen vid skogsgården lyfts ut genom detta arrangemang. Vart bär. detta hän? Skall skogsägaren själv bidra till att. han blir arbets- lös Det är ingen mening 'i.att fortsätta på sådana vägar, som gör Jägmästare Henning Hamilton hade . förmågan att intressera sina: . . åhörare, - ske, Hittills har dock arbetskrafts- problemet varit det' allt överskug- gande, trots mekaniseringen, Det . är följaktligen skogsägarna själva som skall sätta sig på maskinerna och som skall firnas i skogen som kunniga och intresserade specialar- . betare, Dessutom har vi hela skogs-= , vårdssidan, som faller helt på Skogs= ägaren. ” Nn / | Allt detta är problem som vi inte ' kurtsiktigt skall bedöma för ett el" ler två år i taget.;Vi skall ha in ' våra sh esserade skogsskolorna ”och på så sätt söka få behålla demi i skogen. ' H För närvarande är de heltidsan- + ställda i skogen. endast en liten del av alla dem; som arbetar i sko= ' gen. Om några år är vi säkerligen i den situationen, att de årsanställ«..' da utgör en lika stor procent. som de deltidsarbetande, Med andra ord har antalet minskat men procenten årsanställda har ökat i motsvaran= de grad, :- : : Den senaste rikeskogståxeringen'- visade, att beståndet i södra Sveri-> ge ökar raed 15 miljoner kubikme- - ter årligen, Överskottet fördelar sig H olika i skilda delar av södra Sve rige, men som genomsnitt kan gas, att vi borde avverka 6 milj ner kubikmeter mer pr år än vi gör > för närvarande, Trots :en kraftig = utbyggnad ' på. industrisidan råder.:s osa Säkra nyboto Rea särer ni kan- Det bästa Med kycklingen, ' nä- ringsmässigt sett, är att den inne- häller mycket protein (= äggvite- ämnen), fastslår Marie Oljelund. att den innehåller så viktiga nä ringsämnen — annars har -vi ju i det som är fett och sött... - Så här. förhåner ; det sig med kycklingens -. näringsfysiologiska jänstter: | "”Det är: med proteinets hjälp som ' bl... a. muskler och inälvor byggs upp och förnyas, Vuxna an- ses dagligen behöva ett gram pro- tein per kilo 'kroppsvikt. - Väger | man 70 kg behöver man alltså var- je dag få i sig 70 gram protein. S. k. fullvärdiga proteinkällor är kött, fisk och ägg. 100 gram ben- fri kyckling innehåller ca 20 gram protein, d; v. s. ungefär lika myc: ket som finns i 100 gram magert nötkött, oxfilé exempelvis. Niacin, som hör till -B-vitamin- familjen, är ett annat näringsäm- ne som kyckling innehåller myc- ket 'av — 100 gram kycklingkött ger omkring 8,5 mg niacin, d. v. s. närmare hälften av, det normala dagsbehovet, . N : Kyckling 'är = fettfattig mat. Exakta siffran varierar beroende på vilken källa man tar den ifrån. En storproducent av djupfryst kyckling anger. fettmängden per 100 gram .kycklingkött till 12,6 gram . medan. Statens institut för Folkhälsan menar att 3,5 gram är den korrekta ' siffran i samman: hanget. Hur som helst —' kyck- ling innehåller i alla fall mindre "fett än de flesta. andra köttslag, inklusive höns som ger 20 gram fett per 100 gram benfritt kött. ' Kyckling har också den förde- «Jen att'inte innehålla så många -kalorier — bara ca 125 per 100 gram kött”. För den som ibland "grubblat över 'skillnaden mellan kyckling, unghöns, broiler och höns ger Allt i Hemmet följande klargörande definitioner: ”För at få kallas kyckling får Nilsson +-—0 21—4, 21—11, 3), A Hishults” ishockeyklubb. Träning djuret inte vara äldre än ca 15 Bo Jolbäck -—6G, 4) Kenneth Nils- son--+2, 5) Bert Gustavsson. +—0, '6) Ingela Konneus +16, 7) Lars-” Ake Mattsson +10, 8) Kaj Karls.” "son —h, . Sammanlagt efter: tre omgångar: 1): Anders : Johansson . 30, POänE, (fullt), 2) Kjell "Nilsson "och Bo , Jölbäck:-z 13 Yärdéra, ” FÖ I Nilsson" 12 Poäng, . é- ”på lördag i Hässleholm kl. 9. Sam-' ling vid Agardts affär kl. 7.30. Lokalsporten "i EN kaholms Tidning 3 Fd veckor. Man brukar skilja på tre - typer: 'av- kycklingar: : portions- kyckling (3—4 hg), klyvkyckling -(5-—6' hg) och gödkyckling eller broiler (ca 1 kg). Vanligast numer « är gödkycklingen, En' sådan' räc- ker till fyra portioner. Kyckling: kött är mört och fint och lämpar sig därför speciellt väl för stek- ning. boat? Mycket protein; litet fett: >. sov - kyckling ä är nyttig mat! a llsynt) typ av ung- » Kyckling "är ju en: av frysin- | ran (numer sä dustriens största succéer — vart höns är poulard och kapun,:Det.. fjärde kilo djupfryst mat vi köper är kastrerade och specialuppfödda är just "kyckling. Mot den bak- hönor respektive tuppar, vilkas grunden är det särskilt glädjande Vikt brukar ligga på 2—3 kg. detta land en sorglig dragning till I "det 1951 och har sedan dess spritts Unghöns är för det mesta under 7 månader gamla. n unghöna el- ler ungtupp väger nn 1/2 kg och räcker till 4—6 portioner. En an- Höns är minst 7 månader .gam- la, oftast ' betydligt äldre. Vikten varierar mellan 1 1/2 'och-2 1/2 kg. Med ”stekhöns” menas att dju- ret-är så ungt att det fortfarande kan stekas utan att bli alltför segt. Oftast är det dock fråga om 'ndustri och det var-detta som för: är sedan komma 'med sitt industri- paket. . Detta omfattar ett sågverk i Kisa, då överskottet i Östergöt- 4 byggnad "äv. Mörrumsfabriken och : nybyggnad. av en. spånskivefabrik .; i Hultsfred samt, ett ”kombinat av..- massafabrik och "sågverk i Värös a backa, Det blir förmodligen framåt . vårsidan som. skogsägarna får be-'. sked - om har: det blir med det senare, : ” EXKURSION NLERDE : Förmiddagen:: hade ts till exkursion i. grupper efterhand som : deltagarna" 1 skogsdagen anlände. Vid denna behandlades gallring, be- ståndens storlek, > huggarkörning - och eptering. ”kokhöns”, alltså djur 'som bara passar till kokning.” Mel Farunkulos' och höjda fiskpriser - äventyrar laxfi Fisksjukdomen furunkulos pävt- sades för första gången här i lan- till de allra flesta. större, svenska fiskodlingar. Också i huvuddelen av de danska odlingarna tycks fu- runkulosen i dag vara permanent gäst. Till Sverige har sjukdomen i åtskilliga fall överförts via im- porter av dansk sättfisk, framför- allt regnbåge. Genom den väldiga omfattning dessa importer tagit under de senaste åren har frågan om "en effektiv .införselkontroll alltmer aktualiserats. 1964 ändra- des de veterinära" införselbestäm- melserna till att gälla också fisk- rom och levande fisk för odlings- ändamål, En skärpning av fiskeri- stadgans bestämmelser ” rörande fiskutsättningar skedde också j. förra året. Detta harjibl. a, med- |] - fört att införsel av sältfisk i dag | regnbåge endast kan ske från några få dans- ka odlingar. : Genom den brist” på" inhemsk sättfisk som för närvarande råder -har detta. vållat. stora problem "in- om den svenska fiskevården, be-' tonar Olle” W. Nilsson, Fiskefräm- jandet;' i en artikel i förbundets tidskrift Svenskt 'fiske/sportfiska- rens julnummer. Mest prekär, sä- ger Nilsson, : är' situationen . vad gäller ” regnbågen, ' den för närva- rande allra mest populära fisken i rotenonvyatten; För exempelvis domänverket där man under: sei nare. är importerat allt. större mängder sättfisk från' danska '00-1 lingar är det knäppast” för mycket ” att tala om :en' katastrof, då dess-" utom 'deb: i sig själv 'helt otill- räckliga' tillgången på ,”svensk” | Runnström, kommer att ytterliga. ” skutsättningarna re minska genom furunkulosen och tillståndstvånget . vid utsätt- ningar, Parallellt: härmed har öck- så priserna ' på : svensk. sättfisk kraftigt ' stigit under de senaste åren. Medan man 1964 utan större ' fortfarande knapphet på förädlings«..: " N land helt faller. på sågtimmer, ut- so svårigheter kunde köpa regnbåge .- från svenska odlingar för ca 7 kr. per kg, Plus transportkostna-. derna, har i höst priserna legat på över 10 kr. och transportkostnä- derna har i regel också varit hög- Inte minst för de s; rk put and take-vattnen, som bygger på kon- tinuerliga insättningar av laxar. tad fisk avsedd att fångas omedel- bart, är dessa "ökande priser en fara. Får vi betala kahske 15 kr, per kg, inklusive transportkostna- der, för sättfisken kan det vara | tvivelaktigt om det överhuvudta- get lönar sig att satsa på take-vatten, ulent Hans Runnström. 0) kunna ge nå krävs 'då att m. det hela. skall gon" ekonomisk vinst kortpriserna höjs av- . sevärt. Redan nu ligger emellertid dessa på i genomsnitt 10—20 kr. per dag för denna och det är osäkert, ström, redda att acceptera en större - ökning. Ett visst köpmotständ hur redan märkts vid Kortpriser - "på över 20 kr. per dag; : ”Man frågar sig”; säger - hr ”om .en Prishöjning an Inotsvarar minst Vi r är berätti- gad. "Inte har väl. Odlingskontte. derna stigit i denna takt och frå- ga är om inte odlarna "gör sig själv en björ ntjänst”,.. ” betonar Runn- på regnbåge s 50. procent Pp oh AK typ avivatten, ' om fritidsfiskarna är be. ' NY "adde, södra' förbundet att för ett » 4 säger konsulent Hans” s N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.