ee ” 1 ':"De'som skall betala försvaret 'Y turen är föråldrad inom stora N Mi "dets Tidskrift: +: LAHOLMS TIDNING : i i ee ot + + NS redagen den- 20 sanarl 1967 - ” Antjämt. finns det inom vida kretsar. bland samhäneliga in- » stitutioner, arbetsgivare och allmänhet. en bristande tro på de . handikappades . förmågå att fullgöra olika arbetsuppgifter. 1. stor utsträckning kan detta grunda sig på att ansträng: ningar inte" gjorts att allsidigt "utforska vilka sysslor männi « skor: med "olika slags ; handi- kapp kan handlägga. ” Ett. flagrant exempel: på bris- tande kunskaper. om handikap- pade människors möjligheter att' ' utföra, ett fullgott :arbete ut- ' gör de stadganden som "gäller för seminarler.' och > sjukskö- terskeskolor, I peminariestadgan föreskrivs — förutom, att sökan- de ska ifylla"spectellt” Jäkarin- |]. tyg som granskas av. seminariet läkare! enligt instruktion från) skolöverstyrelsen -- att, lärar- kandidat 'som befinng. lida 'av sjukdom eller lyte vilket! gör honom , olämplig för seminarie- arbete eller: kan menligt inver- "ka på andra. lärarkandidater, sär skyldig, att avgå från -"'minariet, : > Vid intågning . tin: ”sjukskö- ; terskeskola, : förekommer v;kraY ”på ”äkarintyg och undersökning ; . «av -skolans.: läkare, I' samband] . "med. sådan ' undersökning har : "olika; » tillfälign elever. av: rätts" från att påbörja. den pla]: -nerade, utbildningen, ofta” har: iman då haft friskintyget, som inte fritar "från" lyte,: som 'rikt- | "märke" för . erhållande , av ord: narie tjänster. I motion kräver hr: Olsson cp m. ff en omprövning av semirlariestadgans bestämmel- . ser om lytets inverkan på. "and-" - ra ” lärarkandidater. : En : libera- Msering I ör syfta" till” att” "han; ikapp inte skall" "utgöra. hinger H handikapp utgör”. ett. för. att erhålla, ordinarie -tjäns- ter; om det inte på ett ' påtag- ligt sätt försvårar utövandet av tjänsten.” Samma bör gälla frå "ga om inträde till "sjuksköterske- skolor. fo z i Pen: "tid då man: ägnar allt .mer ' uppmärksamhet ät att: få människor” med olika” "slag. av handikapp” "inordnåde i arbets-] livet . synes nämnda bestämmel- ser för: intagning till seminarier ” och andra läroanstalter både för- mr och helt olämpliga. Det jälvfallet,. ankomma på lä- held att. "bedöma huruvida ' ett verkligt hinder” för :respektive” tjänster. Men” erfi renheten har visat att mänga . handikappade . söm. tidi gare. varit ' dömda." till isolering . mycket » väl kunnat sysselsättas 1 arbeten som de. tidigare" varit utestängda från. I;stor utsträck- | I ning på grund av- olyckliga för- domar angående den handikap- pades, situation. RISK ' I TRAFIKEN / : Yrkesbilisters: klubb - ÅA Gävle "kräver. i en. skrivelse. "till kom- munikationsdepartementet . -för- bud: mot släpvagnar” efter läng-: "tradare under vinterväglag, 4 "inrar Sundsvalls Tidning Det mäste" bli” slut på ”mass- mördande”: på .. landsvägarna nom den ”fällknivsverkan”; soi uppstår: på Jängtradarsläpen” vid: :inbromsning”i halka. pågrund "av att: släpvagnen inte kan be. härskas : från ” Jastbilsförarens; plats. Klubben erinrar om de , många" olyckor, flera med död- ;av.. idag?" lig utgång, som inträffat" på” sel; - naste tiden då . personbilar kört ån År långtradarsläp, '; :som,' ställt . sig på tvären. över "vä en. Vid tvära Iinbrom: ' släpet ovillkorligen” s fällknivs- ”släng” 'ut. mot »den', mötande?” bi- len. Yrkesbilisternas” klubb "OB" NOTBRAR: "BITTERT så I sin skrivelse tin Tegeringen, Päpekar Dagens Nyheter, : att. den fasta och målmedvetna, planering som givit "vårt försvar dess höga" internationella stan: »dard raseras — män kan vält isiga med ' ett pennärag. av rege- I detta läge. "duger det r till felinvesteringar "både för försvaretsock "Man kan inte plott "rande långtidsplaner. 'De får gö- "ras om helt och hållet. ÖB vill "ha klara direktiv; från, erin- gen för en total omplané ng rö- rande, försvarets olika > delar; så |. "”att största möjliga: effekti vitet r lätt skall vinnas! Har; regerin-' - gen. sagt. A får den, säga, B.; Skat: , »tebetalarna' har intresse .av att . de många miljoner som även I fortsättningen » offras. på "försvar ret inte visar-.sig bortkastade nästa gång socialdemokraterna får » vatten i Knäna efter ett val Pianlöshet och:-ryckighet är dy: rare än något annat. . har rätt att kräva att de styran: "de sköter sitt "jobb, "att de om- eorgsfullt » planerar, för framti- den och sedan' målmedvetet full- följer blanerna.” : - , VARA SMA FABRIKER ' ” Nedläggningarna inom ' bestä- ende företagsenheter kan-mera . renodiat än fusionerna ses som "tecken på att "produktionsstruk- delar av den svenska industrin, skriver : civilekonom : Bengt ' Ry- den, Industilens Utredningsinstl- -tut; i: -Industriförbun Internationellt små” företag. be- , höver inte nödvändigtvis betyda underlägsenhet.' Mera allvarligt - är det om produktionsenheterna är. , : underdimensionerade. - En amerikansk undersökning ' av flera länder visar att de svenska fabrikerna 1 genomsnitt är. långt mindre än motsvarande anlägg- ningar 1 andra länder. Om t. ex. storleken" på genomsnittsanlägg- ningen, i. USA sätts till 100 är motsvarande siffra för Sverige 13: Man har också räknat ut vil- ken :minsta anläggningsstorlek som. krävs för att tillverkningen skall kunna anses vara någorlun- da. effektiv. Det. visar sig därvid att endast 4 av 22 undersökta svénska industribranscher arbe. tar. med". någorlunda effektiva produktionsenheter. I övriga 18 branscher arbetar endast hälften av. de anställda vid. effektiva en- " heter., : Siffrorna : får naturligtvis en-' däst. betraktas 'som”' fendenser, skriver Bengt Rydén. [Men som " sådana uttrycker de utan tve- kan realiteter som ligger bakom den nuvarande 'snabba storleks- rationaliseringen inom svensk industri. Allt tyder på att många av våra företag måste och kom-|. mer-att bll avsevärt större. d NN N "darsläpen ', -det gäller: ätt: få. fram anordnin- "dom under, 25 sär och pension Heridet! våra” en "allvarlig + för- summelse från Väg- och vatten, Trafiksäkerh provningen att inte:ha upprnär: sammat detta. problem: Nu före: slår: klubben. att varorna: fors- ”las.på järnväg ill pestämmelse orten. ; Hd : sj Man kan instämma med” beni-långa stycken. Vårt vägn sörtens. trafik; som långtra a representerar, ' > måste finnas en möjlighet att ta över mer; gods till” järnvägen,: Om "detta skulle ' innebära sul -ventionerade taxor så skulle d 2 Uppfinnin; rikedomen" dl r att snabbt "och smidigt förs: mottagare. : FLYGETS :RABAT TPOLITIK Med nya. blomster i sin redärni täta rabattrabatt har inrikegfly: get. startat 'det nya året. Ung- rer: flyger. nu . billigare liksom ..véckoslutsresenärer och folk som skickas av ett och samma före: tag, ofta samma. sträcka, Sedan gammalt finns , rabatter för far miljer, för. äkta bären, - barn . konferi 'ensdeltagare, gråppresenä- "rer, idrottsmän” och ,värnplikti- Ba; Vore det inte, JNika bra - att slopa praktiskt taget alla dessa rabatter till specialresenärer och sänka priserna för vanligt folk, skriver Expressen: : ct. co. +" Om ; rabatterna "slopades och passagerarantalet förblev oför- ändrat ' skulle priserna . kunna sänkas 10—15 procent. Det be- ..döms. som otillräckligt” för att "mån ska kunna göra den stora vinnande driven för. ett folkflyg ” mot' den stora allmänheten.: För -att effektivt konkurrera- med järnväg och bil fordras att fyg- priset ligger någonstans mitt emellan priserna: för tågresa 1 första och andra klass,..Ett så stort steg kräver prissänkningar. "för flyget på ca 30 procent. Det , vågar inte flyget ta utan hjälp. Det nuvarande rabattsystemet är. ett fattigdomsbevis, ett tec- ken på hur inrikesflyget inten- sivt söker en rad mindre. utvä- gar att locka kunder i ett trängt . läge. Staten borde ge ånrikesfly- get ett tillfälle att ta 'sig ur det trängda läget. Inrikesflyget är ett företag 1 allmänhetens tjänst och ägs till stor del av staten. Samhället :har ett direkt in- tresse' av, att flyget Jever upp till 'den ställning det' naturligen bör ha i ett tekniskt högt ut- » vecklat Samhälle, DON fe NAGON MINSKNING. AV: DE » SVENSKA FÖRETAGENS or KOSTNADER AX Re kan "knappast väntas, skriver "tidningen Företagåren: ” Rationaliseringsvinsterna snabbt upp av lönestegringarna. Det” senaste ' avtalet på arbets-'- antalet företagsnedläggelser, etsrådet «och... Bil. bariskt: land, "såvida. vi intd)gått lan äts!" "På omslaget - elefonkatalo- gehji Santa Få finns en prydlig målning" föreställande -en "cowboy ridande "mot en bakgrund" av öken | och: snötäckta ”berg'i' fjärran, Det för: tanken "direkt. till alla ildä:' ästern-filmer man. har: sett med Santa Få i titeln )— Vägen till Santa Få. med, Errol: Flynn + och -Tnånga; . måriga: andra." Med iblodtörstiga "indianer. och skurk- aktiga' halvblod. och ädla," ädla vitare nh n Hur ser det ut i. Vida Västern Kan" ni” sänka . er: til exempel latt. där: spelas. opera : för " utsålda hus med -.moderna verk som Stra- vinski och .. Hindemith,' att" där finns. mer. kultur' än. i det flesta andra" trakter av. US, rOch: det är sannerligen '- inte litet, :: Djupt rotade "i "våra » för- -domar:- sitter :.-vanföreställningar' om "att "Amerika," som ' vi kallar det, fortfarande är" ett "rätt bar-. överdr: ist åt andra hållet och ; tror. "på Frank. Lloyd Wright, derna arkitekturens grundfigurer;” som, påstod . att; USA . var. den » första .världsmakt -som” gått: di” ; rekt' från barbari: till nnu inte..dimensionerat. förs utan "något ”mettamttggande: idekadens; dium - 'av kultur, i + Nu är ju USA så stort: tt man kan finna. belägg. för -nästan ; vad : för "åsikter. som helst, ör nästan” varje besökare som kommer; .1., kontakt : med : ameri- kanska: så .kallade” kulturarbetare, | N Tisdagens « V-diskusslon!- om .sförsvaret-bjöd' på-ett självavslö- I jande.' Statssekreterare Frithiof- son ansåg att 'en förbättring av. - den politiska situationen 1: Eu- ropa länge. kunnat". iakttagas, och” statssekreterare -eWickman meddelade: att” man länge hade » förutsett” Nad” som skulle" kom- ma att hända med vår "ekonomi. "Varför 'underrättades - då för- "svarsutredningen först i oktober "förra: året: om de nya föutsätt- . ningar a?” " Generaldirektör Fehrm' ställde / "frågan, och den kunde inte besvaras, Hr Frithiof- Son "ursäktade, sig med, att han "förra'; ;våren gett den ”flygmilitä- re medarbetaren ett uppdrag, att "utreda en "lägre anslagsnivå för flygets del, men "generallöjtnant "Almgren klargjorde att detta in- te hade uppfattatå som en signal att kasta' lass från gällande för- svarsplaner. Kan det klarare vi- sas "att regeringen slänger jäs ten efter brödet, motiveringen efter beslutet? =. (Hangelstidningen) | sharknadén gäller I ju för tre är i och- ger alltså ingen möjlighet till ändringar på grynd av änd- "rade konjunkturer. På företagar- håll har det sagts, att treårsavtal . innebär stora fördelar därför att man får lugn på arbetsmarkna- den under en relativt lång pe- riod. Lugnet på ' arbetsmarknaden är förvisso en utomordentlig till- "gång för vårt näringsliv och är . värt "ett högt -pris. Men priset kan .inte heller i detta fal bli hur dyrt som helst och frågan är väl om inte 'svenskt ekoni- ”miskt liv —— det gäller både ar- . betsgivare "och arbetstagare — "denna gång :fått betala ett allt- för högt pris för den "treåriga tryggheten. >. Parterna på arbetsmarknaden kan riskera en stark ökning av ” MÅ rots. att operan - i Santa Få har kort. säsong har. den ändå "skaffat 'sig världsrykte, Infäld Ragnar Ulfung” som gjorde ett succéartat, gästspel där i somras s Pe gäller -att det” är imponerad. man blir, : IN DEN BERÖMDA "VÄGEN Santa Få har ivit "mest: känd som slutstation för "The Santa Fé Trail,. den "väg från Independen- ce. i : Missouri; som ' trafikerades av - så. kallade": wagon :' trains, d.v.s, kollektiv" av. de berömda täckta" vågnarna; dragn& först. av hästar men senare av mulåsnor eller; oxar.: Det är den. delen 'av stadens : historia : vi . känner”. så väl -—' fast säkerligen - inte sär- skilt korrekt .—: via " Västernfil- merna;' Vägen . hade sin storhets- tid mellan 1821 och" 1880, men pålitliga, källor, påstår : att : fram- | till -1843 bara elva: vita män dö- dädes' 'av>indianer på vägen; Hur många "indianer. som : fick sätta livet" till. finns” det naturligtvis ingen" statistik på —' de. räknar des; ju . knäppast.: som : människor. "Och -ändaå var det de som hör- amerikan: och '. en : av, den mor; de” hemma ' där från börjän." Det finns” tydliga tecken på att in- dianer ; bott kring'.Santa Fé're- dan i förhistorisk. tid; bland an- nat: något som påminner: om vå-| ra hällristningar, fastän. det mest är "djur som .karvats: in 'i: sten. Sedan» kom: spanjorerna och" så om ', Mexikos frigörelse;' och så "kom New Mexikos frigörelse från "uMexiko.' och. uppgående som en men självständig - och: nästan : alldeles kvadratisk.--stat . i "USA, . Sedan ..déss,, har ! I mycket Den gamla” Villa” : (Reål de. la | Santa” FE "de": San ” Francisco" — Den ;Kungliga' Staden av Stankt Franciskus. Heliga «Tro — är. hu: Te omkring «40.000 invånare, -medan och" växer . mycket. snabbt... FÖRSTA, 4-BOMBEN -> I december - 1942 kom egen: domligt' tystlåtna : människor . och Få, Den 16: juli. :1945; gav. de för att höras för all den framtid som kan bli kvar. efter den smäl- len . atombomben, som de hade "hållit på -dessa' två och. ett halvt år. att fabricera.i Los" Alamos. Den obygden är nu en hyper- modern stad på "15.000 invånare varav 500 är: filosofie 'doktorer och nästan alla övriga också har gedigen. utbildning. De'.sex tusen barn under 18 år som hörs till befolkningen bidrar” till att göra” den till :den Nögst utbildade på hela amerikanska "kontinenten, Naturligtvis har detta medfört en - mängd kulturyttringar även utanför, den vetenskap man syss- lar. med, och det mest uppmärk- sammade' provet på den kulturen är Operan 1 Santa Fé, som fira- de. sitt tioårsjubileum nu i som- ras, bland annat med 'att enga- gera Stockholmsoperans : interna. tionelle tenor Ragnar Ulfung som sin .främste gäst bland andra” häpen och lh sångare” "från > Metropolttan och jandra. stora -. amerikanska scener. " OPERA MED" VÄRLDSRYKTE På den korta tid operan: exis- terat har den redan skaffat sig ett världsrykte och har:till exem- pel gästspelat med stor framgång I i Tyskland. Man :'har' en kort sä- song, bara åtta' veckor :på' som: maren, men då hinner man. med desto .. mera: flera verk ur den klassiskäå ". operalitteraturen." som "Tosca och ' Rigoletto, - men ' också moderna verk: och" flera . världs- urpremiärer 'på unga, amerikans- ka tonsättares verk. : : Igor. Stravinski, har - varit ..en trogen : och trägen gäst” och 'på- skyndare, och överhuvudtaget har man fått- "uppmuntran "och under- stöd från hela" USA," Men' operan är ändå egentligen en enda mans verk, en herre vid namn Joan Crosby,.. som ; aldrig. framträder i intervjuer. eller :på annat sätt tar äran .åt sig, men som med hjälp av ett envist och genuint musik: ”Imer ”att.: skilja, sig från det för- kades prestera, intresse —"' vilket också gjort .ho- ven. av: operans. dirigen-, vi kan -inte -exakt veta vad! de: stridande fraktionerna i Kina står För, o de nu -.står efter något annat än makten; men kul- turrbvolutionens < hittillsvarande historia tyder på att den ideolo- giska . galenskapen återigen gjort sin, egen, plåga, av | ls .Handelstiäningen | Den slappa och tänkelösa tron, att om” vi bara prutar ordentligt det här” budgetåret så. blir det bättre nästa -år, borde” väl ha underminerat ' sig själv vid det här laget, : Men tyvärr ser. den ut att vara en av de mest segli- vade "politiska illusionerna, - ln vä terbottens-Kuriren n/ ' Kanhända - kommer i 1967 för jordbrukets del attv "präglas "av en "mer positiv :syn” på ”livsmé- delsförsörjningen: "samt att : det förslag som under, året skall före- läggas . riksdagen; >avsevärt kom- slag som majoritetsgruppen av 1960 års jordbruksutredning. Ye Helsingborgs Dagblad :. pengar "har: kunnat arbeta upp företaget från en friluftsscen för [knappa : femhundra. personer - till en - helt : modern "scen. med tak över ' parketten,» men annars Jj0- pet ut över den fantastiska. fjäll- naturen, "och "med plats för 1.256 åhörare. Och det är. nästan, altid fullsatt. an > Staden : själv kan förstås - inte räcka till för det ändamålet, men den ' konstnärliga. standarden. har John Crosby: envist. hållit så hög att folk flockas dit från Albuquer- que , och Los” Alamos” och” från); la hörn av "Förenta Staterna. Och". president: "Johnson turarbetet, | Så) vinns alltså” vilda Västern för kulturen "—' med samma en- vishet hos -grundaren-John.- Cros-' by, som hos. de -mulor vilka !en gång drog vagnarna ' på” : Vägen samt '. andras ; och . förstås förbindelser - egna koda. med till Santa” Få Flo Karl Sji fösta ran RA or fröken fR Ren Leg Rn sve SR Sår UR La tor Olof Försé radiominnen. s "Konsten: att. göra Ven bra ' in?, tervju är konsten att. hålla: käft! Det är. en av Olof Forséns'|klas- siska tumregler. för en” radioman, vudstad, i staten, men har bara! Albuquerque har omkring 300, 000. slog sig. ned fem mil från :Santa I: ljud ifrån "sig 'så'.att det räckte. buskarna - i" —— då provades den "första Själv. brukar 'han--säga att: han -har., valt -"lyssnarens roll och. då kan. man, undra om : svensk radio har haft en förnämligare lyssnare j än ' Forsén, ;.- En "aktiv "lyssnare med en märklig förmåga att få: andra -människor att gestalta” sig. själva . genom att tala. - Han ' kan; där påminna om en'i historia om Gustaf . Fröding... En- gumma ' berättade. 'att hon någon gång "sett Fröding. stå: bland :al-: paoken. då > det" var dans' borta -tyst och försagd:- "Men, tänk "vad han såg och hörde,” denne” " Frö-: ding”... Det. är, samma” sak "med ”denne Forsén”. Han. har hört och. sett . mer av. svensk vardag än de flesta..:. « Med, Olof Forsén” började . den svenska vardagen med äkta män- niskor och naturliga tonfall höras i: högtalarna, Tack vare honom fick "lyssnarna .- höra röster från fiskarestugor ” och backstugukam- mare, ' från -lappkåtor och ' skogs kojor och -från storstadens... göm- da kvarter, Att. hans. verklighets- skildringar är äkta och hållbara får man många bevis för i For- séns bok' Idyll 'och Aktuellt - som utkommit på Syrriges, Radios lag. (Pris 24:50):, ,Det hände il vår tid I våras utlystes i radions pro: i t Det är. oftast "de ' ekonomiskt sämst ställda som råkar illa ut. Det är de. som står lägst på den graderade + välfärdsskalan - som har . svårast att ordna för "sina sjuka och gamla, att hävda sig i konkurrensen om .de: otillräck- liga bostäderna och på arbets- marknaden, att undvika att drab- bas "av . alkoholbekymmer och andra ' former - av social missan- passning, Det är också svårt” att vara fattig mitt ' i välfärden, Några jämmerrop från /understödstaga- re, som Jättat sina hjärtan, är gripande vittnesbörd: ”Den skulle tas bort, det är det värsta som finns : att begära fattignjälp”. ”Det är så plågsamt, så jag kan me gå ner själv, min syster ar ät mig”. ”Jag skakar i hela kroppen när jag skall gå dit”. ”Det var någonting förfär- ligt att söka fattigvård. Jag grät och oroade mig så jag var all deles förstörd”, » Fattigdom och social missan- passning går också i arv från generation till generation. Under- stödstagarna” rekryteras i ökad Den: ofärdiga” välfärden ' utsträckning / från ' familjer, ” som själva -haft understöd i barndo-' men, : Vad lär "anledningen till att des sa grupper finns kvar "och -att somliga till och med ökar? Pas: sar inte dessa människor in i färdssamhället? Har - klassamhäl- let i väsentliga hänseenden förbli- vit - orubbat? Har den: svenska välfärdspolitiken ”kört. fast”? Be- | finner vi oss i en återvändsgränd? . Frågorna - ställs med. hetta: och engagemang av professor Gunnar Inghe och: socionom” Maj-Britt Inghe.i ett: avslöjande tidsdoku- ment — ”Den ofärdiga välfärden”, I boken (276 sidor) gör förfat- tarna en 'social rundmålning och inventering av de områden, som ännu utgör. ”vita fläckar” på väl- färdssamhällets karta. + Gunnar och Maj-Britt Inghes arbete har möjliggjorts genom ett anslag som Folksam i september 1965 ställde till" förfogande . för forskning rörande ”den tysta nö- den” i det svenska samhället. (Ti- dens förlag Folksam, pris N "vägen, / Han stod' blir Margot Jonnergård och Sven l, gram! För OSS, ”Hdre "en tävling om, de. bästa - berättelserna" kring: temat. ”Det -hände i vår tid — om . det. gamla :som var. och det nya som kom”, Avsikten var att| "få in. ett, material till. den; radio. "kurs för "pensionärer, 'som” ”plané (rades till våren 1967.. En :radio- kurs - kring temat: Det hände ; i |år. tid; om. hur” Jevnadsyillkoren, förändrats i vår 'egen tid. antogs ivara av ' speciellt intresse för :”pensionärerna .- som”. » själva” upp- levt förändringarna. En :; sådan kurs ' borde i själva: "verket , kun-| na bygga på material; som pen: 'sionärerna''; själva”” bidrog "med. "Äldre" människors ;berättelser om: den tid:de själva" varit. med om skulle" kunna "ge. en; "verklighets-|'. . när och självupplevd” karaktär åt kursmaterialet. Dessa förväntning- ar. kom inte heller på skam. De tbidrag som: kom in till tävlingen har i hög grad en självupplevd och .. dokumentär karaktär; De berättar: om ett Fatt'gsverige som "skickar telegram. "till " .säsongöppnandet med uppskattande” ord kull: ré - Målsättningen för. försvaret! är orimligt , omfattande och bindan- de; i] anser: numera försvarsminls-.. tern, ' får vi, veta 1: Aftonbladet (s). Ser: man på.' Denna målsätt- ning formulerades- av hr; Sven vägd precisering” 'av den: socialde- | mokratiska 'regeririgen ; betraktas iv dag "som -"en : i orlmlighet;: dumhet: vi: inställer: oss på ; ;kvartalspoll- tik först. som sist, " DAN a "På en” punkt betvärtande indelningsutredningens ; skall man inte hysa” tvivel; "det. kommer. 4 de län? och : länsdelar som föreslås gå upp” i ett grann-. län. att bli "minst . sagt 'simpopu- . lärt." En” parallell till den stora kommunreformdebatten i slutet av "1940-talet är på väg att ut. lösas. . Det: som rev -upp en storm av 'Tokalpatriotism. och” .gränstäv + Då" histämde "många Kommunal. män i motiveringarna för en” sam - manslagning: men: de ansåg sam- tidigt. att just: den egna, kommu, nen :vara: 1 stånd; att. klara. sig själv. 'ocK "inte i behov av: en- sam: manläggning för: att” bära . upp den ' "sammanlagda "kommunens ålägganden. Utvecklingen här" vi sat” att" de; ;flesta argumer komånerria. för tjänar inti net. Eftersom” "riksdagen" ra mänader "sedan: "beklagligt avslog :en, "motion .som krävde” att innehavet "av narkötika skulle: at kriminaliseras;' , hamnar. narkoma- nen, numera "mestadels. i färigelså, tika: på illegal: tväg. Näågo cinsk vård "förekommer däremöt knappast ' alls: I likhet med alko holismen ,; manin:' en sjukdom -och skall be- handlas som” en '-sådan.';Därjämn- te” . måste” förebyggande” åtgärder sättas in. Vilka! kan kanske, nar«' koiianvårdskoam: tténs arbete, di en” lagstiftning, rös, ' som” är go att den”: så” gott” som: helt” ;frivilligorganisationer. nas nybyggen :i en tid,” då: "snab- är oss fjärran, om -levnadsvillkor som” dagens.. uppväxande släkte: säkert. finner . otroliga; Tio av de” bästa. berättelserna > ingår . i den.” kursbok som utar-' betats” till kursen, Det. hände vår tid: - Boken, som . utkommit” i dagarna har- givits ut på Sveri- ges "Radios förlag. Eftersom kur- sen "inte. bara kommer att hand- la om den gamla tiden utan fram- för allt . de. sociala,: och andra förändringar som skett under - vårt århundrade så kom- pletteras berättelserna. 1. boken av en studieplan som följer ut- hälle;' Radiokursen! Det: hände i vär | tid startar den' 1. februari och sänds- tio "onsdagar kl. 18.30— 19.90 "1. program 2. Kursledare Trolldal, som också sammanställt kursbokén. VN z Kursen. har "givetvis . speciellt intresse för pensionärer men den kan säkerligen också ses som en kurs i. samtidshistoria : och. 'sam- hällskunskap för personer i yngre åldrar, som här kan få en levan-I, de bild av hur vårt samhälle för- ändrats sedan sekelskiftet. (Det förlag, 15:—). : ”Då ärat ditt namn 5 " EKO är väl, ett bra namn på en pocketserie från Sveriges Ra dios förlag? ' Som förlaget så många gånger framhållit är en av dess viktigaste uppgifter att ”do. kumentera” program i bokform. Ett sätt är att göra enkla, snab. ba: och prisbilliga POCKETs, H "Då ärat ditt namn...” är den första boken i förlagets . EKO- serie. Den består av ett antal ra dioföredrag om! Sveriges ' stor- maktstid som åtta av våra främs- ta historiker häll 1.somras i an- slutning till Nationalmuseums och 22:50), i :den ekonomiska. vecklingen' fram till. dagens- sam. hände i vår tid, Sveriges. Radios J ;ba. samhällsförändringar ; mer. än" jeljest. kräver”? rörligket : och "ini- tiativm ligheter också" på” detta "område « Ställningstagandet till nya . ; Investeringsskatten | blir. rörelsernas Insats. . : : NN Veckolosten ”Vem ' sägen . då I mi ara?” JT (Luk; 9:18, 20).- SR NT Det: var några småpojkar som, fog med drakar på ett berg nära! den :där..de Bodde i , centrala | ropade" en pojke; ”Gatjin, . ;gatimr "Vad gör du utlänning! : r' du mm. bojken göl här?” frägade en ”Jag är; hå ör att” tala om ” svarade jag, >. «Han lyfte : på huvudet, kisade mot solen ' och .Sade: ”Vem är han? Ännu en: utlänning?”, : are jetplan. flög över våra hu- Me en. - Från vägen. där nere trängde surret från de: allra se- reste bilarna” genom. den kyliga plasten, Här är en liten: pojke, a e :jag, som ser TV. varenda Se fom studerar i en' modern om "goch ne har hört talas mänga om hane "Det" finns att Kristi bedja "och offra för kunn St! glada nyheter: skall a Värld galt våra bröder I är = (Forts, 'å sid. pu denna värld, tigt föränd, dras, allting . så- hab: där han; ofta: kan erhålla narko- . "mådi- 'N är. emellertid. ;.nårkox > i "Vem säger folket m dd. ” dSapan När Jag. kom. I närheten, .' . esus, Krist dstad” us för. folket: i; din | 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.