D "& Lördagen den jer janvart 192 1967 = —=LT Lördagen den 21 | den 21 januari 1967 LT = = + Nödvändig i information Många människor går" "miste neten de förändråde' sjukförsäk- om sociala förmåner, som rätte- ligen borde ha tillkommit dem, « därför "att. de helt -enkelt inte känner "till ollka bestämmelser och inte heller iakttagit före- skrivna regler om ansöknings- förfarande! - Missförhållandena grundar sig på - bristfällig Infor- mation från respektive myndig- heters sida, Detta” har påtalats vid olika tillfällen, men någon ändring har inte kunnat skön- jas. Ett bra exempel på.hur en Informationsdrive kan. ske var den - av Försäkringskasse- förbundet och Riksförsäkrings- verket ' förda annonskampanjen "kring årsskiftet. I stort uppslag- na annonser meddelades allmän- por a . : EN. MINSKANDE BRIST PA: "ARBETARE i har under de gångna ',måna- derna karaktäriserat utvecklin- gen. på arbetsmarknaden, upp- ger Veckans affärer: " I'december uppnåddes så gott som fullständig balans 'mellan : arbetslösa och antalet icke till- "satta platser — omkring 30.000, Bristen på arbetskraft med teo- retisk utbildning här också mins- " kat. Det gäller framför allt in- stituts- och gymnasteingenjörer men även - civilingenjörer, , arkt- tekter, gymnasleekonomer . samt vissa lärare och: naturvetare. Flera "grupper - inom Jord: och skögsbruket har också fått mö- "ta sen "kärvare arbetsmarknad; Men för de flesta persorfalgrup- "per? är : bristen fortfarande stor och 'har t:'o: m. ökat när det gäl- ler sjöbefäl, tandtekniker och ju- rister, > På arbetsgivarhåll räknar man "allmänt med att denna situation . korhmer att råda: "under ;' 1867. hela Utbildning är tydligen fort- förande: den, bästä” arbötslöshets- Bor IABLONTÄNKANDE försäkri Ingen. ».sKonsumentkooperativa tidnin: Bön Vit befarar att (finanöminis- "tern "hemfallit ät: ett, tänkande som "kan leda” tänkliga'” chablon- ill be- samhällsekonomiska' konsekvenser, Anledningen ' till >denna. beska kommentar: är den | >. INvesteringsavgift 'på :25 procent ! som skall drabba 8. k. opriori-' terade byggen, t. ex. affärshus. « Detta "ringsstopp ” för: del, Inom denna "rörelse prövast:” givetvis N innebär ett, rationallse. handeln ' som '. knappast stoppar ' prisutvecklin-' "gen, anser tldnihgen:-/ ;. Kan den konsumentköoperat!: : va erfarenheten visa alldeles gal "let på detta område? Ködperatid-. nen är ju inget detaljhandelsfö-- retag; den är en köonsuthentorga- nisation som 'driver 'säväl:indus- -strier som parti- och 'detaljhan- investeringsbehoven minst lika grundligt som inom andra delar av näringslivet '— "men här är det unika, att man måste väga olika investeringsbe- hov inom såväl industri som di- .stribution mot varandra med "konsumentnyttan som måttstock. : Vad som är sant inom konsu-| "mentkooperationen kan inte 'ba- ra vara lögn och förbannad dikt Inom risk hans follit som: kan leda att samhiällsekonomin! Det är finansministern, och medarbetare här har hem- åt ett schablontänkande, till samhällsekonomiska konsekven- ser, DRT > "måste bibringas en annan syn på äganderätten, bättre respekt för samhället och för dem som av oss alla gemensamt fått upp; draget att vara dess ordnings- makt spekt. för. andras personliga in- tegritet på samma sätt som man självlallet åberopar den för sitt eget vidkommande, skriver No r- ra Västerbotten ' > oa UPPVÄXANDE SLÄKTET och, Icke minst, allmän re- apropå debatten om den oroande brotts- Nighetsutvecklingen: Det är bland annat, anledning | att uppmärksamma spritens ohyggliga skuld 1 sammanhan- get och ställa frågan om vi mot- ständslöst, verkligen motstånds- löst skall acceptera att alkoho- len blir något som möter män- niskorna I allmänhet och de un- ga Il synnerhet i snary sagt alla miljöer. Följderna uteblir icke, "+ det blir fler och yngre vanedrin- kare och "narkomaner och dank- slående och moraliskt uppluck- rade, Al erfarenhét, Icke minst från den senaste tidens uppmärksam- made tragedier, vittnar om hur. svårt det är att ”omskola" en” snedkommen och kriminaliserad människa; dyrt. svårt och oerhört Det är ur alla synpunkter. bättre att mota olle I grind, att satsa på, förebyggande åtgärder Och det är en affär Icke bara för myndigheterna och anslag utan för oss alla och gärningar snarare än skatter och allmo- Sof, sd rt on Moa betänkliga | ringsförmånerna som. trädde i kraft. 1 januari I” års pe i Alvesta" (cp) m,.fl, utredning för att en förbättrad. informa- tionsverksamhet kunde - ästad- kommas över hela fältet, Motio- närerna anser. att en ' utökning ser "med åtföljande . Bättre. ut- bildning av. . förtroendemännen är nödvändig. Men "även om dennå kommer, till stånd - kvar- står” kravet på” en omfattande informatton: till. allmänheten. å hithörande frågor ra Inte minst :de. tätt äterkom- "mande, ändringarna : 1; bestäm- matlonsverksamhet för att” män- niskorna verkligen skall få nyt till: broschyrer och. skrifter där ' nyheter - - presenteras, "Liknande servicé' bör: vederbörånde /myn- ” digheter”, tillhandahålla ' allmän-, heten kontinuerligt; I sådan in- formatlonsverksamhet borde ock- ”så TV: och radio engageras mer. än vad som skett hittills. : i "MAN ana : HOPPAS, att "statskyrkans.. och frikyr- .kornas predikare med uppmärk: samhet” "lyssnar ;, till. -frågörna . ”Vad'" 'säger ' kyrkån?” ty” de! företräder; en”. allmänhet; so? här ett slumrande "intresse för religion och trössaker, Program. met kan gé ”stokf' till prédiknin: M gar av ett-annat slag, men,' "det hoppas vi framför. allt, också en > fingervisniig” till prästerna ' ätt : engagera sig i” den offentliga 'de- Svårt med äthnésvalet , kän det. samhälle, 3: söm" snabbt. :omvand-' las ifråga om social miljö; utbild-, tilrgsmöjligheter ” och. kommuni-; kationer., Och "de. tekniska: råed-' len att nå kontakt; att- meddelå ' upplysning.och' läror. råder : det ; . sannerligen ingen - brist. på, Det. "är inte längre nödvändigt att fal- la tillbaka. på tjänsten på Pastors-.; expeditionen ; som ' plattform för. + meddelelse' med församlingsmed- lenimarna, om. det: ;någonsin , var rit det.! : . Härmed 'sägt att' vi skulle: väl- komna . flera inlägg i. den all-| männa, "debatten, från | Prästers; och bastorérs” "sida, "och under" ” struket att vi anser" det vara' en uppgift. för” pressen att lämna pe sårna. shförmatlön” om. kyrkornas " ;' Ryckigt och I otakt med 'ärs- :tider och väderlek/ drivs tyvärr) vårt bostadsbyggånde. - Enligt meddelande från statistiska cen-" tralbyrån Påbörjades unders de- cember i:fjol "Inte: mindre än 9.149 lägenheter, 0 3 : När man . för december. 1965 ; redovisade en igångsättningssiff. ra på 7.650 lägenheter, var alla parter ense om att en:så stor Igångsättning undér .en vinter- månad var till betydande. nack- del för, bostadsbyggandet. Även ; ansvariga statsrådet Rune ; JO hanssön sade att det inte, var - bra. Räkningen för. fördyringen får så småningom de boende. be- tala, oto) Lärn - Men. trots erfarenheten från. december 1965 föll man alltså ännu djupare i samma grop i december. 1966. Enligt uttalande i årets : statsverksproposition. skall man, nu: » försöka styra tyngdpunkten" i igångsättningen till de .båda' mittkvartalen. Men det anses.ta minst: ett par år att hinna dit. | "Visst är det bra” att man för- söker bättra det som "pekar. så skevt. Men hur kommer det sig," ken tidigare? Från folkpartihåll ] har man ofta .pekat på att den” ryckiga. lgångsättningen måste vara orationell, (Västerbottens Kuriren) I motion begär hr. Gustavsson NH av de sociala nämndernas resur- |] . melserna' om gociala förmåner | ” + motiverar en "effektivare ; zinfor- |” ta av reformerna, Vissa försäk-)- ringsbolag ' han ' tagit initiativ] - "Häde” knappast . varå ; i det 'dynamiska” . sig med omvärlden, att. sprida]: .' | befolkning 'som"skulle räddäås:'un "att man inte tagit itu med sa-: ee komn mentar Sexhundratjugotusen Mårk, Förs- ta, andra,.; tredje ...t'. i - Det, var dödstyst..i auktions- salen. på Hotel Frankfurter "Hof i Frankfurt am Main, när 25-årige frimärkskometen H, C. Schwenn slog 'silverklubban i bordet... Ett nytt” världsrekord var: ett., fak- 1 tum, + Världens dyraste: frimärks: : objekt, den ryktbara helkartan av Sachsens "berömde: 3 > Pf- märke "sålts "till. en amerikansk storsamlare -till det fabulösa pri- set : av: 806 000 kr, . Det :: högsta pris; som Mnågonsin . betalats ' för ett enda frimärksobjekt. Men där- dT till- kom' att "den lycklige” 'köpa- ren | fick". betala ' ytterligare 10 procent" pä-Inropspr. set. Frimärks- som, gick h kordkort' tid blir en av de störs: ta och : framgångsrikaste i fri märksbranschen. i : I dagarna har: han sänt sut en förteckning över. de resultat, som. uppnåddes på? auktionen, då film- kameror . surrade Och : fotoblixtar lyste . upp: slagfältet, där buden korsade. sig som värjor. .Ty både TV. och dagspress ägnade 'evene- maånget stor uppmärksamhet... Tyngdpunkten i "denna" tvåda- gars "auktion 'låg på de':. gammel: tyska: staternas . frimärken. :3 ;Pf Sachsen är ett i den filatelistiska världen välkänt objekt,” och" det var flera +sådana enstaka märken öch' märken -i'-par eller 'på brev, U--varierande - priser” från 11000" och uppåt, Men. det näst. dyraste' objektet på, auktio- nen :var ett. brev med. ett prö? visoriskt märke: från . Gammel. -I Tyskland, vilket klubbades. bort! "des; för" över .70 000.: Fantastiska' summor, för gamla frimärken, i” I stöcknötm rv Enligt. officiell: dmerikansie” aPPr i fattning görs »krigs.nsatserna'”. Vietnam ' för 'ått "rädda: Syd-Viet, hamsi. folk från." kommunistför- :|dana . villkor. som. gäller för-.lo- | föreslagna” "fonden; » hot Medlen .i der tilltänkta fondé bör ställas till: förfogande: på. tryck, > men när: Bombmattorna, kaliseringslän;: sade, hr Hedlund. läggs- ut "över" landet är. det' den dan: kommunismen som dödas och" lemlästas; . sade , . centerledaren! Gunnar .: Hedlund. 1 "remissdebat- ten; Det. är; bl. 'a.-dessa förhål- landen. som gjort Vietnamkriget. till "ett moraliskt ” problem. . Sedan hr 'Hedlund 'deklärerat' sitt fulla. stöd åt EN nefen. NN Thants.' fredski sök Vietnam Tegick Han . över" til: de” svenska : inrikes] roblemeni: : ns är: hemma kan' vi ”konsta- tera "att inflätionen' rullar" vidare, sade :hr: Hedlund; Prisstegringar- i .|na "äter upp: en "stör delav "in- kömstförbättringarna. och: vid lö- rieförhandlingarna räknas det över lag med att en. viss, kompensation är nödvändig "med" hänsyn: till den luft i inkomsterna som pris- stegringarna "leder till;- Även ifrå- gå -om- utrikeshandeln förekom- mer,, det. auvä liga x störningar. | Miljardunderskott.: i . utrikeshan- deln två år i följd och allvarliga tecken: på fortsatt underskott är oroande tecken, Redan för: ett är sedan syntes krafttag nödvändiga, nen de har uteblivit. ända tills "Underskottet.. ä bytésbalansen är ett uttryck för att vi förbru- kar : mer - än vi producerar. vi tar både vår egen och något av omvärldens produktion - för att täcka vår förbrukning trots 'att vi. tillhör världens rika ' länder. Bytesbalansens underskott är mer än dubbelt så stort som vår sam- lade whjälp. På' det hela taget är. vå inte en positiv utan; en negativ och tärande faktor i det ta. avseende,” arne v - "INGEN MENNISKA . GLA ” Trots nödvändigheten: av kraft- tag kan årets. budget knappast göra någon 'människa glad; sade hr: Hedlund. Det har förekommit budgetförslag med slätstrukna ut- giftssidor: tidigare liksom budget- förslag - med skattehöjningar, Men det :är svårt att minnas en bud- get där båda" dessaå saker” följts åt på ett så markant sätt, : Budgetförslaget ' är en - besk medicin,: men . sådana kan ' vara nödvändiga "ibland för ' tillfrisk- nandet.' Tyvärr är ' detta nog inte den sista beska medicin som fordras. : Den finanspolitiska förstärk- ningen- åstadkommes : till en del genom höjning av omsen. På en del håll. har man betraktat detta som ”öronmärkta” pengar avsed- da för dens. k. näringslivsfon- den, Detta har jag svårt att för- Stå. Om man skall täla om några ”öronmärkta” .. pengar bör det vara sådana som staten i sin tur dånar, Upplåningen avses ju bl Det ”bör” också prövas i vad mån ndamälen "kan tillgodoses genom "ökad tilldelning 'av"medel till lo- kaliseringslån... När dylika. förut- sättningar .klarlagts . går det att ta ställning till denna fråga. Man | får heller" inte förbise att om: : >staten: behåller. dessa pengar. för eget behov: så 'innebär. det aut statens anspråk. på : lånemarkna- den minskar i motsvarande' mån Still fördel för enskilda "Jäntagare. äs SÄNK: RÄNTAN! . Det mäste; med. skärpa poä teras att om mån går "in för en . budget av: denna omfattning. och med den förstärkning av fi- nanspolitiken 7 detta ' innebär , så väntar man sig "lättnader : i kre ditpolitiken och sänkt ränta,' Cen- tern kräver 'en' ordentlig "ränte. sänkning per ' extra” omgående; : ”Arets riksdag kommer :att få ta "ställning " till den ' framtida jordbrukspolitiken "och inför det- ta deklarerade hr Hedlund. att det bör gå att- komma fram till en linje som kan accepteras . av såväl -konsumenter :som produ- center. -— Det är för mig obegripligt att socialdemokraterna -—. tydli- gen' av - hänsyn . till: väljarna — ansåg sig nödsakade att gå : till storms. mot . jordbruket före : va- let. i fjol, sade. hr Hedlund. Det verkar emellertid nu som om det skulle finnas något bättre förut-]. sättningar för enighet om . en mera konstruktiv - jordbrukspoli- tik » än 'den. socialdemokraterna Tlanserades före valet i fjol. Jag hoppas att.denna' enighet också skall gälla hänsynstagande till vad som sker .utanför- landets gränser. Jag. syftar då till värl dens. alltmer akuta livsmedels- situation och jag syftar på. den europeiska stormarknaden, s FRAMGÅNGSRIK LOKALISERING -Den aktiva' Iokaliseringspolitik som tillämpats sedan 1 juli 1965 har visat sig resultatrik) -konsta- terade hr Hedlund. I fjol! -kunde norrlandslänen ' registrera folkök- ning medan man för några år sedan betalade ut flyttningsbidrag till 10.000 personer. Frågan är emellertid om de av riksdagen anslagna medlen kom- mer. att räcka. . Under tidigare är här bemyndigande lämnats att gå utöver de formellt uppsatta ramarna, Så är inte fallet i år vilket förvånar oss mycket, Verk- ningarna måste bli en krympning av, lokaliseringsinsatserna, Vi an- ser att man istället ' bör inrikta sig på en ökning av medelsramen under denna första: femårsperiod. - Md CP tar en auktionsfirma och på re "| Sachseh' består" av. tala upp till" 10 000. "KLISTRAT TA: ' S BREVLADA - "Det + sagolika. : arket” av 3 TE -20 stycken märken. : Någon gäng. på -:1870- "talet ' var" det en frimärksintres- serad "person, :.som” hittade - det fastklistrat' på en brevlåda," Han ide ' det : för...en -struntsumma till':en känd- filatelist :1: Wien, och "denne sålde det i-sin tur till den" legendariske” ”storsamlaren baron” de Ferrari, ”Efter” Ferraris' död! gick" det" på. auktion” till "ex annan ” samlargigant; ' den franske tobakskungern, : Maurice ” Burrus, vilken betalade. 55 000: guldfranc för kårtan, - '"Frimärksmarknaden en. "säregen . . företeelse; Omsätts' - "årligen" > i, flera 7 och "trots satt! man" klaga svårigheten 'att :'få . tag dr dag d.v.s. / hela; och - "sobert" internatichölla | n auktionerna, ' Samtidig mänga ö ut. frimärksnyheter £— > nyheter, vilka ”ofta inte" har: någon egent- lig , postal” funktion utan ' trycks för, att locka :filetalister. Medan: deras värde är:högst tvivelaktigt, stiger de” 'gämla ' kanonerna 'ideli- gen: 1. pris, En: svensk tre' skil- ling banco värderås ”nu'A' begag: nat "skick": rimärkskatalogerna till "ca. 5—8000-kr. beroende på kvalitet och nyans.' Men 'för ett riktigt fint sådant: kan man: ber TJÖCKA PLAN ÖCKER "MARKNAD. "Firma H.;C." Schwenn har! au kommit: ut. med. en ny. auktions- katalog, - en” .tegelstensvölym ' på ca . 400, sidor.: Den gälter.« nästa auktion; som hålls : i: Frankfurt mellan den 31 januari och 4 feb- ruarl, Även där finner man mas- sor av sagolika. objekt som t. ex. ett: frimärksark.: från Bayern vär- derat till: ca 70000.kr, vil ' Gamla ' svenska + fr:märken är numera" "mycket efterfrågade - på den". internationella . marknaden, men - Schweden ” är att hurra /för ' i: Schwenns” nya katalog De. svenska - märken som bjuds" ut där är'"bara strunt. En reparerad treskilling - med utrops- krafs. . Däremot finns . det - dyr: bara märken - från: t..'ex, » Goda Hoppsudden' och . Vatikanen. . En ”storsamlare': måste : sanner- ligen ” ha; en tjock :.plånbok.. om han nu skall hänga. med i. sväng- arna. . 2 2kr er du | soplonnan från virje Sve0aK,famil Stockholm (TT) "Varje svensk fami ligen en tvåkrona:; i. soptunnan. och det är ändå-god' hushållseko- nomi, - Det - gäller förpackningar. Per är lägger vi ned en och en halv miljard på "sådana, För en tvåbarnsfamilj kostar. det 700 "kr. konstaterar tidskriften - Handels- nytt. Skulle dagens varusortiment i affärerna vara opackat. enligt modell tidigt 1950-tal skulle det behövas 60000 'fler” affärsan- ställda. Bara sedan. slutet på 50- talet har vi blivit dubbelt så em- ballerade i Sverige. Och värre blir vi. I dag 45 Procént av handeln självbetjäning. Hälften av'det pris vi betalar för en vardagsvara är distributionskostnader, Emballage- priset är en del. Förpackningsin- dustrin är nu en av vårt lands större industrigrenar. USA är fö- regångsland och modell. Den to- tala kostnaden för emballage och inpackningsarbete är i värt land nära två miljarder kronor. Per Person betyder det ca 175 kr. var- ar. Med importen får man räkna med det dubbla. Den svenska utvecklingen kan beskrivas så här: Förbrukningen -IHora tålamodet ” Jutan: avgörarfde framgångar för Miljoner. ”gamla' fina" frimärken av prima kvalitet, -före- kommer. det nu stora! Utbbar av :| rariteter” på” der ; - "Isnabbt "föränderligt samhälle” mäs-: inte "mycket | pris. 450 "DM och” annät billigt]. kastar dag av 90 kr. i konsumentförpackning- |. "Om kriget. i Vietnam ' trots] ökade offer inte leder till märk- bara framgångar inom överskåd- lig framtid kan den lättrörliga allmänna opinionen i USA för- och kräva en krigsinsats av. sådant slag, som” Johnson i sin egenskap av', an- svarig statsman inte kan gå med på. Ju längre kriget fortsätter amerikanerna, gesto.. svårare blir Johnsons, situation. "= — Nordvästra Skånes Tidningar , i Den politiska avspänningen i Europa har inte resulterat i nå- gon militär: nedtrappning 'och utrikespolitiken har haft tendens att skifta, När nu av ekonomiska skäl. försvarskostnaderna skall bantas ner -är det orimligt. om det sker planlöst, Alltför mycket av det som vi gemensamt byggt upp: för. vårt: försvar, jar icke äventyras. böt fa > Sydsvenska, Dagblade Det är naturligtvis ” sannolikt, ått hr Sträng och regeringen 'kan drömma. om en” näringspolitisk; fond som ' ett instrument: fören socialistisk politik, Detsamma gär demokratiska regeringen. "sysslar. med,' Men det; är” "ändå inte : derhättigt att. skälla på regering: en för dumheter, ' som 'den änn inte "vågat" sig” på.! Det är, ve någon - gång :- i. februari. :hunä hur iman. skall - kunna undvika att. olika". samhällsätgärder mot: te man kanske ofta nöja sig med provisoriska - löshingar ., 1 väntan Kanske "finns det övergängsformer, ' da glesbygdens arbetslösa syssel- sättning,! utan: satt” människörna måste flytta,, Det: problemet ;: är betydligt". svårare : men Vv värt att Poggrant" undersöka. sön : Det vore "onekligen ett £ ”geringen. ytterst "lyckli gt samman- träffande > om. det -militärpolitiska läget kring våra -.Bränser så plöts-i ligt. änpassat sig efter hr. Strängs: budgetbekymmer, men : så förhål- ler dét sig naturligtvis, inte alls. Den . försvarsstrategiska'. filosofi som försvarsministérn ger antyd- "Det är "ofrånkomligt "att polis personalen här i landet —' sär- skilt i "storstäderna — kraftigt ökas. Om hr, Kling får , som” han vill blir det emellertid endast en måttlig ökning. Förslaget upptar " "Ibara 200. nya:-ordinarie; tjänster mot närmare tusentalet begärda. [Detta är en personell garna kan med skäl göra "anspråk på, ett bättre skydd till. liv, och' egendom än det samhället nu till- handahåller, ” ofta 'i den Kriminalpolitiska de- batten "sägas, att stor upptäckts- risk är en viktigare brottsäter- hållande” faktor än sträng stiftning, Det att” detta är” riktigt. Men "så" låt oss :då se, till. att "uppklarings- procenten blir: hög och - sälunda '. upptäcktsrisken stor. endåst "ske" genom "att vi: fär en polisorganisation,. som "till omfatt- ning”? och : "effektivitet, verkligen . ler om "åtskilligt, som: den :soc al: - bestämma - hur: den': vill. ha det]; på att olika ; utvecklingstendenser Vt "som ' "kan? .bere- | - ren bygga på några | expettutiätändén än! på finansministerns krav P en broms: på försvarets expansion, ;, r utglifts- . . Upsala Nya tidning | otillfredsställanide " förstärkn! ng. . . Medbor» ” Det , brukar också "lag- r mycket möjligt -Det 'kan , terligare ät: n det men: låter: de" långa : och, dyr- . bara. "skrytresorna., tira ”fritt på vårt "kapital, kraten i (8): kan, vara mera ”ångeläget. än: att. visa" : vykort: från”. Teneriffa. Tyc- r Sträng det?” påminner :088' något om den "goda dälkarlen som tyck- te' affärens : «jordglob. :var för. dyr 'och undrade ' om: de” inte hade ningar om "förefaller mindre. att| er "Söndagen + Beptuagesivoa and till Lekmannens dag. I olika för- samlingar: kommer detta att mär- kas .mer eller : mindre oth slår försöket , väl ut kommer - man. i texterna ' och dagens allmänna ka- raktär har man ansett denna 4i- gärd berättigad, Då tar man ock- så upp kollekt till Svenska Kyr- kans Lekmannaskola "1" Sigtuna. Där håller man på med en' rätt betydande tillbyggnad, som: dra- ger stora pengar. På' Lekmanna- skolan . avlöser den ena kursen den andra och det arbete som där nedlägges är av största be- tydelse för kyrkligt arbete”. ute i församlingarna. Det är en synnerligen intres: sant text man ställes inför "på Septuagesimasöndagen. Evangeliet bär överskriften ”Arbetarna i vingården”. Vi föres I' denna be- rättelse till torget, där männi- skorna stod sysslolösa, . - Torget har väl allt'd varit: saml sen för människorna, . står där är väl inte. men i tider av arbetslöshet . har torget blivit den naturliga sam- lingsplatsen, Arbetslösheten är något av de värsta problem vi kan. ställas inför. Vi som upp- levde 1920—30-talet kommer ihå hur arbetslösheten som ett svart moln lägrade sig -över bygden och människorna. Vi förstår av texten att” även Jesus hade. sett de arbetslösas skara, Nu tar han denna som utgångspunkt för en liknelse och då går hans tankar till arbetet i Guds rike, I det arbetet finns : fuet Alla. som Vi borde hälla oss med en and; blir, desto mer borde man ome- (Forts. å gid. 7) delbart , förpassa dit, Fönderrivet i tusen” bitar, JV år >fått en, särskild anknytning Det finns fortsättningen att fira denna dag: -jsom - Lekmannens', dag. . Genom - hemskt "att ej nNgsplat. jt i arbetslösa; i ra. generositet, Allt din själ först i "elfte du stapplande Vvandr, fulla lön av honom, nast lever vi duger" ocks aldrig för åt Gud. Dagens e vi lig papperskorg, och ju äldre man |yar 2 öra och Töhen 7 Guds: .oförskyllda nåd. ingen människa utan Idet "plats "för "alla. blir stor, att: Gud "har användning för hen-' Ne, Jesus vet :'att' det fruktans- värdaste som finns för en män. / ninska är ett' Uv:i. andlig: tom- het, utan" mening, utan mål; Det är som 'att: leva. sitt liv. stort ' mörker, : utan någon; huse - | glimt, I jultiden: talar vi om : Jesus som det : stora ljuset "som tändes" "för. människorna, Så få : skåda ..det' lju-" set, att':ställa:: sig utanför ; Jesu välsignade : ljusglans, Nl:rergt När Jesus ser 'dessa' människor säger” han: " ”Kommen ” till: : mig. Jag vill ge-er en u ift i Guds rikes tjänst”, ppett RASEN atalillhör du: den skaran : som r sysslolös 'på världens mark- nadstorg. lande rös dig, åt. di förku tarna Lyssna då -till den kal- . ten. Jesus har:'bruk för Han 'har..en uppgift: även g.: Det är” inte” "bara ' ordets nnare som: räknas - till. arbe. i vingården,. Nej,. där finng arbete av den, mest skiftande nå- Uur,..- i ae Arbetarna, som”: arbetet "1 vingärden det gick orättvist tilr 85 ädslade:s till "tyckte att när” lönen för dagsverket utbetalades, "De : som började arbeta vid”elfte tim. | man fick samma lön . : som . .de som; hade arbetat hela knorrade man dagen, Då Men detta. tillhör just. Guds sto- av nåd, alle får "grepp ,om timmen, här ar dina. sista får du din v nåd alle= vårt liv; Den hHäden . å att. dö. på Det är sent, "att" ge: sitt "Hy 'vangelium vill tighetens träsk na... Ja, om Gud steg .1 jordelivet. så är KA y
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.