" f annat fall gått till konsumtion, , ring är alla ense om, Den nya : lokaliserIngslån. ' LAHOLMS TIDNING , tisdagen Få «vv n den” st gantarl 1967: F onden för ra "Antingen v vill det "eller in; te rycker ett: problem allt när- mare, ett problem som. inte kan viftas bort med tal om sociali- sering, ... marknadshushällning, blandekonomi eller annat, näm- ligen den ekonomiska maktkon- centrationen,. Problemet har! ryckt fram ett litet stycke ge- nom förslaget om inrättande av päringslivsfonden, , - Först bör kanske påpekas att man på flera håll tycks ha fått fondens roll I, det ekonomlska sammanhanget helt om bakfo- ten, Man. har, påstått. att den inte innebär nytt kapitaltillskott och att man i stället kunde ha lånat upp den halva miljard, " som fonden beräknas innehålla, Genom att omsättningsskatten höjs. Indras emellertid elrka 500 rblljoner ' av köpkraften. Detta betyder ett kapitaltillskott; som Att det behövs allt större ka- pital” till, näringsllvets. rationa: lisering "och strukturrationalfse- fonden ' kan bl. tin "stort .gagn. Centerledaren. hr Hedlund sade I remissdeBatten att' fonden bör ställas till. förfogande. på. mot: svarande villkor. som gäller för Man kan helt instämma 1 detta; Man bör inte Keller "glömma de, mindre och i pankernas .« direktioner flytta: des ut och gavs "full insyn bl. a. genom, debatter > i första. kam | LF maren.” I vilken utsträckning har. vt "möjligheter" att här" dis-, kutera t. ex. Bonnierkoncernens beslut. att lägga. ned. företaget i Dals-Långed? vilka ighe- ter får. vi inte I det ögonblick som staten kan gå in?” .. .. Oppositionen, gör mycket klokt i att inte vara allt för negativ till" den, föreslagna ”näringslivs- fonden, allra. helst i dessa da- gar. när så "många företag "läggs ned. Skulle det, som . Svenska Dagbladet (H) har: påstått, vara politiskt oanständigt att Iåna pengar av "fönden, torde! många , företag: bli politiskt: oanständiga och, dé människor som får möj lighet till. fortsatt arbete på sin -oft tänker nog minst. av allt: på om de skulle” leva” "vidare "på ”porit tisk oanständighet”. . "vad. sedan frågan om staténs "rot beträffar,. kan 'man fråga om det inte, i "många fall: skulle | "vära'. lyckligare, ” om : staten 1. även" för korna? - Säger. överdirektör . Kommer vi att” få ostadsköer "inycket ' tyder på: det, Nils . Holm- —""Ja, mbinerad med Spaltgolv, 50) hygienisk” standard ningar" men på SFL arbetar man med storleken "30—385 djur,. En- ligt de inventéringar” som. gjorts har... vi-i' dag 2 000. ladugårdar i nödfall gick: in'som delägare av ”quist,: chef 'för Statens Lantbruks-' storleken 20—60 djur, - Det finns eri” Industri som hotas av 'ned-' byggriadsförsök' i "Om: +: jordbruksutredningens ' -kommendåtioner : rörande besätt-| - .Ningsstorleken, för framtidens fa- att det finns en mängd ladugår- första steget mot ett borttynan-” miljejordbruk "följs, läggning” om med nedläggning, en. ett helt ' samhälle skulle ta” Lund” (SFL).' re » så kommer: alltså "en mycket" stor ”böstads- brist” som- behöver. byggas - bort, " Man kan visserligen utgå ifrån dar som gär. att bygga om utan "de "med allt ”vad " det "innebär det att "föra med / sig en omfat- alltför :stora kostnader, men, den av Personliga tragedier, kapital tande nybyggnadsverksamhet: Det : :siffra som nämnts — 3,5 miljar- , förstöring ” öch enorma. Inves- 'mycket. stora" problem det här ;der.; enbart "i byggkostnader: för 31 vem, hur - de reser sig upp” och hur" de: lägger sig,' hur de upp: söker sina liggplatser m, m.' m. mi. Denna "undersökning : har”. givit värdefulla resultat som sedan om- sättes vid: konstruktionen av mor- gondagens ' ladugårdar. . Man får emellertid inte stirra sig blind på enbart mjölkproduk- tion när man konstruerar 'mor- gondagens ; stallbyggnader: Man måste vara öppen. för de. omkast- ningar 'i produktionen som "vårt .Isurser? - geringens ekonomiska. politik, än- Medan jäsningen 1 Kina spri der sig och' går mer och mer på djupet har det blivit allt tys- tare om regeringschefen: Chou Endlal,' känd för sin klokhet och försiktighet och ännu för ett par veckor ,sedan ofta omtalad: så- com den som skulle "kunna lyc- kas stoppa utvecklingen mot kao$. Har han: redan :definit!vt sopats undan eller bidar han den tid då de "inbördes kämpande koryféer- na tömt ut sina krafter och re- | Svenska Dagbladet ” ; Tre' kardinalfel har präglat. re- ser mellanpartierna: 1) den slap- pa hållningen 'gentemot . inflatio- nen, 2) den bristande planeringen och 3) : felgreppen "i fråga om kapitalförsörjningen: . Till de 'se- nare” hör att: företagssparandet medvetet strypts' och att mycket litet. gjorts för att. stimulera det enskilda sparandet; - : Följderna av dessa , fel "och för- summelsér framträder i dag kla- råre än under. 'högkönjunkturen. Kostnadsläget har drivits upp på ett sätt 'som skapat ”avsättnings- problem" för' den "svenska 'indu- strin, har tillsammans me ann -konjunkturerna väntas tterligare, vind 1 s strävandena att. hålla löneutveck- lingen under kontroll, men en skärpt konkurrens inom och utom landet ställer å' andra sidan allt hårdare krav på, företagsledarna, "Alltjämt" "äterstår en . "lång väg sd "ae före reta gen och - inrian. företagens kostnadsstegring ' kan : helt: "eller nästan helt : :rymmas inom ; pro: auktivitetsökninger. sor s Arbetsgivaren "Det. öppenbart att hr. Sträng - kommer. att. lida nederlag - su hjälpstrågan. Nu "gäller ; "det" för hans: partivänner' -att dämpa. stör ten 5å gott'det går." :/ ' Händolstid inge Eftersom. Junjälpsträgan > sp ellt entuslåst! skt drivits" "från politiska "ungdomsorganisatio: lefna kän” det ju 7 "också pal. ett: visst intresse "att ' peka på de beräk” ningar. "tidskriften: -Industr . senterar i senaste numret; vilka” -de. förvärvsarbetans domarna: pp still s2n vår dagens. läge" "hör; till: de: samhället , eglen åt". framtida ' jordbruk ' kan'. komma att 'möta, "'betonar | överdirektör Holmquist, Detta' betyder att man måste ' försöka . projektera" bygg- nader som kan användas för flera är, frågan ' om, — kanske främst :en ekonomisk mjölkproduktion — omskolning och en fråga om Pengar — men, även "är inte tilltagen i. överkant, ' I iutformning, och byggmetoder för detta ' sammanhang: kan' nämnas r decnya: Jadugårdarna är problem att .värdet avMMantbrukets: ekono- som . mäste" lösas. | mibyggnader för. ett 'par år'se- ; .Kreditsvårigheterna ” tionskraftigaste': 1: med. inkomster. :som; för” "pa teringar” för Hlyttni ing. ” | vi kan komma. i et äge' dä! ; ata; ; maktköncentratio: medelstora företagen, så att des- sa har: en chans att hävda sig mot "de stora bolagen," Er Hed- ökat : takten : i. företagsnedläggel- serna. I praktiken : har regering- ens politik ' inte " befordrat .den a konéentrat!onsivrände" LÖ- eKöno: digt, « att " maktkoncentrationen genom att . många” företag genom lån kan ” debatten: ”Kanske det inte vore maktkoncentration,"' vilken: skul; de" Kunna "utövas "så som; vis mer ; önskar,” nämlige to ytterii- Bare” Könöentratlon ? med”, Vätföl ”Jngde' 'omskolning och: omflytt- ning som det. allena saliggöran-], de" medlet mot -arbetslöshet.:. 7. > Den: enskllda', mak koncentra- |, tionen yttrar såg. 1-att alltfler bolag. hamnar: 1: affärsbankernäs |. ägo; genom; särskilda dotterb - lag. Förevändningen' är ätt. met |. delstora - företag: och . familjefö: retag inte har resurser att. klarat rationalisering, ' så ' att. de 'skäll bli Konkurrenskraftiga. Nu är| det emellertid så att övertagan- | "torde: det Änte: svara någon ' risk att! Järna det. kapital) varför ett övertagande är anö tillvarata; "Företagsinköpen - är; pen: ningplaceringar, Allt fler medel- stora” industrier "hamnar. på det sättet 1 bankernas ägo. Härtill, a "kommer att 'bankerna' är myc- "ket, nära knutna till storföre- tagsamheten i landet, Alt gör den privata ekonomiska maktkoneentrationen - redan nu| är oerhört stor och den växer oupphörligt, Denna ' utveckling är lika farlig som statlig eko- nomisk maktkoncentration, a Närlngslivsfonden, som bety: der ytterligare cirka 500, miljo. ner kronor till företagsamheten, kan om «en sköts rätt bill en motvikt: mot den ekonomiska bli starka nog att överleva 1 ett hårdnande klimat, Det är som hr Erlander sade i remiss- så tokigt om en del av den makt som utövas I slutna rum . tiken skall diskuteras 1 remiss- |: > tiv jordbrukspolitik — som ger I N NSERAD, JORDBRUKS. POLEMIK Det hör til att Jordbrubkspolt. debatten, men Jord brukar- nas Föreningsblad har förgäves letat efter något egent- ligt nytt I inläggen: =: Jordbruksministern försåkra- de att ”ingenting har förändrats sedan vi senast diskuterade des- så frågor”, Sannolikt vore det att pressa uttalandet för hårt, om man tillmätte det djupare innebörd. Det kan dock samman- ställas med = centerledaren hr Hedlunds intryck att det nul|- föreligger bittre förutsättningar att: nå enighet om en konstruk- | jordbrukets "utövare ' arbetsvill- kor och lönsamhet 'som kan kon- kurrera med andra näringsgre- nars. Jordbruksutskottets ordfö rande hr Hansson i Skegrie fann jordbruksministerns — anförande mer nyanserat än tidigare och I tyckte att man Kunde vara över- ens om att tiden inte är lämp- "lig för polemisk debatt. Detta är ju inte helt ogynn- samrnria tecken. Vi får vänta och se, tv? Iokaliseringspolit Vetvis . kommer det" att” finnas 7 - vissa ändantagsfall. Vi: ' arbet . cialdemökratin' utan en' form av sedan finns många. andra sätt .. Vägarna, Här gäller inte juridik ..ett- hot; "not friheten; dej ' så; kallade; -strukturrationalise- : ringen: Lär: också: ett i hot. mot mänga : "människors" frihet. att och Hö r0är0 de. vill. Det grad” försatt 088 företagsamheten. "har "det. "svårt, men. vill nu regeringspartiet gö- ra bett allvarligt försök" att? stär- ett läge; där ka" näringslivet > bö Py man: inte säga "nej. av”. rent" dogmatiska skäl: : Detta: betyder inte” att Upp: träda .' som räddningskär : åt-”so- ; samhä lssolidaritet;" som visar a män är beredd att -även;.l regeri ings: "ställning" Kit tjurigt- säga nej, kan. inte ' väcka förtroende: "hos de” "många, arbetstagare, som är ollga för sin, framtid..: Att .det att". stärka nänngslivet är en får emellértid Na detta sammanhang”, inte" lämna” "jord: bruket ur "räkningen, Även jord- bruket "kan krävå sin andel av kapital till rationalisering. Dock bör man med det. snaraste” om: Pröva frågan : om "räntan, "Den skyhöga räntan är en. black om foten på” varje. form av. före- tagsamhet, . ; Man:; MAN. NOTERAR ME D GLÄDJE den ändring i: fråga om. av- dragsbestämmelserna för folk. pensionärer som föreslås i årets statsverksproposition och = vill hoppas på ett snabbt resultat av "de ytterligare utredningar om dessa som pågår inom finansde- parternentet, - -Men man. bör inte stanna vid att klara upp frågan om avdragen, "anser Östgöta Correspondenten: Man bör ta steget fullt ut och bestämma att de folkpensionä- rer. det är fråga om inte heller behöver: avge någon självdekla- ration, När nu principen att folk- Pensionen "skall vara: skattefri är fastslagen, varför skall..det "då behövas deklaration? . Den som bara: har folkpension och därtill någon mindre till belop- "pet klart fixerad '-: sidoinkomst | bör inte bara kunna befrias från skatt utan också från mödan och besväret att varje år skriva . en deklaration, För otaliga gam- |) "Ha är det ett svårt” och bekym- mersamt ari bete. " En reform som sopade bort al- la dessa hundratusentals. önödi- ga deklarationer skulle” självfal- "let också 'medföra en stor lätt- nad för” taxeringsmyndigheter- na oc | - VI KAN INTE ACCEPTERA TRAFIKLAGAR, =; I! . som ' behöver ' uttolkning av skriftlärde, - Trafikregler skall skrivas för folket på gatorna och utan liv och säkerhet, understry- ” ningar äv. lagarna som lansera bor - s- Pos t en: Trafiklagarnås . "karaktärsdrag 'skall:-vara. entydighet 'och 'klar- äkerhetens> skull." » tråfikbestämmelserna ”P Ner: alla kräv: på 'oklarhet:: De i Den uktbar” mark för juridi |. prejudikat « bakom åratal av. ole Korcoch lidande, + Vår; trafiksituation - dag kan I denna juridiska a | i trafiken. n "del platser i der s : ngen "människa vet ågonting | vad lägen menar = inte ens lag- , förf fattarna- Men. vi har inte läng- re Täd att”leka juridik i ärenden; som avser säkerhet på vägarna. e . lagföreskrifterna har t den föregivna' avsik- | ten att förenkla behandlingen:åv "smärre trafikförseelser, att spara domstolar .och polisarbete, De är så” illa konstruerade/att de'ver- - kar. 'motsatsen,: betyder nya. ris-' -ker-1 trafiken. => 7 Prestige får inte hindra att dessa: dåliga, farliga och okunni- | ga hestämmelser "revideras. En inion finns bakom det- redan en rent humani- ” tär” skyldighet att sakkunnigt | - folk får uppgiften att rädda, liv och ' rättssäkerhet genom om- "skrift av. de” nya trafikbestäm- melser na s NÄR ALLMÄNNA VARUSKAT- IEN NU KOMMER ATT > "HöjAS 1 0 0 od ökas, "samtidigt fisken för att den reguljära "..- detaljhandeln kringgås :- med allehanda - knep som outsiders -.kan hitta. på, skri- ver Köpmannen, : Köpmannaförbundet har - vid många . tillfällen givit. «exempel på "hur; man försöker komma -i- från omsättningsskatten. Ju hög- re den har blivit desto intensiva- re har dessa försök blivit. — >> "Tyvärr måste man konstatera att myndigheterna inte alltid. är kapabla att komma till rätta med $vårigheterna, ” som dessa myn- digheter' och den reguljära de- taljhandeln dock har ett gemen- sarat intresse av att övervinna. En sak som: bl. a. blivit aktu- ell är den försäljning som sker via auktioner, -där det tydligen blivit allt Svårare att skilja mel- lan fåren "och. getterna, d. v. s. sådanå auktioner där omsen in- te skall tas, ut och auktioner som har en yrkesmässig karaktär och där skatt skall utgå. Det är fara värt att de professionella auk- tionsföretag som anlitas inte hål- ler. eller kan: hålla så noggrant - reda på när de utnyttjas för att kringgå den allmänna varuskat- ten > Så nog behövs "det en skärp- ning av kontrollen så att den reguljära detaljhandeln med fasta butiker och ordnad bokfö- "ring inte försättes i den ogynn- samma situation, som det inne- bär att konkurrera med figurer , som iÅte tar ut och inlevererar omsättningsskatt. Men"? "Ett : för. byggforskningen, äkta! ellt: problem. är." frägan: om vilka” istalltyper ; iman "kan räkna. me "blir. de' aktuella, "Under, 1950- talet! € riktade mån. sig, 'på att studera” sdriften,' -men, i" stört” sett "kan vi Är: djuren - ges. möjlighet. att "ligga. i:- enskilda" liggbås,- verkar dock: lösa den sväå- Uv frågån öm" strötillgången' lik- som="ahdrEE för djurens" trivsel tvecklingeri, b r uppbunadna rtid imot satt: även denna" form kanské kan erbjuda liknande för- dela fråga om arbetsbesparing, ösdriften,; Här märks ;gpe- c'ellt "det ..pågående . utvecklings- arbetét.' beträffande flytande, göd-| antering-: och : . utfodring med p.sav självalastande fodervag- r:: eller « skruvfoöderbord. På ijölkningssidan : tycks rörmjölk- ningen ha blivit 'den allmänt för- härskande även 'wvid .mindré be- sättningar på 20-40 djur, alltså den. storleksordning som kommer > Vid Statens Lantbruksbyggnads-+ försök --har: man: koncentrerat” ar- | "I betet .på följande: tre huvudtyper av ladugårdar, . 1) Liggbässtallar i' "slutna vär. meisolerade . hus. +. - 2) Liggbåsstallar i' öppna oiso- lerade hus. : ” stallar för uppbundha djur, ”KORNAS 'SJÄLSLIV "UNDERSÖKTES "En viktig forskningsuppgift. har varit att klarlägga kornas' beteen- demönster. Hur beter sig en ko I ladugården? , Därför startades för ett par år sedan en' under- sökning med uppgift att klarläg- ga kornas ”själsliv”. Man--har alltså studerat hur korna, rör sig, i vilken ordning de äter, hur de "knuffas, . vem som knuffar Att ha rätten på sin sida är en klen tröst för en fotgängare som kolliderar med hästkrafter i plåt. - Det är fortfarande inte förbju- ”.det att använda sunda förnuftet i sådana situationer. När bilisten ; ser en fotgängare'i färd med att passera gatan så bromsar han naturligtvis in men det kan rim- ligtvis' inte vara så att alla mer eller mindre avlägsna fotgängare skall ha förtursrätt och deras av- sikter avvaktas, Gångtrafikan- terna, bör i eget intresse inte dri- va likställighetskravet in absur- + dum och invagga sig i falska sä- kerhetskänslor. Det är gott och väl att Ha den juridiska rätten på sin sida om man blir påkörd. Men det är ofta en klen tröst i kollision med plåt och hästkraf- ter. - | (Katrineholms- - Ku uriren)., heständiga problem. Den, senaste |1 Ju fände ' stallar I jur pekar emel-|ä att. bli förhärskande i framtiden. | S utnyttjande till- sä" många” tänk. k möjligt; 2 detta som en mycket: :intressant sförete: gen” Prefabhusen | (prefabri cetåde "hus fabrikstillverkade),, Situa- sammanhang s É större. "utsträckning : tvlngade” att. vända! sig till'tätorternas byggfö-: retag, »vilka' knappast har 'kunska-' av, ekonorni- lösning, "per och intresse, lav ”monteringsfärdiga . fabrikstill- verkade enheter framställda efter! en" bestämd . modul. ; Redan.. finns' ett flertal ekonomibyggnader. upp- förda” i"”vårt” land” enligt 7 denna metod ” och :-- intresset ' är, stort. Kostnaderna i dag "emellertid | mycket: höga, c:a 5000. .kr. per bäsplats,' -och finansieringsfrågan. för; "morgondägens . jätteinveste., ringar. måste, lösas. innan. vi” kan' bygga kornas , . bostads- | brist”, c Krn milinde / lar;”en, smycket: sto dets 'ekohomi, 30 progent :. av. da och”: för "Ungefär e dustring. anställ: . Reglerna för det” snaraste äl JIndustrins "måga förbättras; st jning: att slå sig till. ro med den NM . relativt blygsamma förbättring av :1.get på: arbetsmarknaden; kan: vis- "st khöln (TT). I' sjukvärdstekniskt Känstende; fär "säkerligen ännu mycket ' att vinna t.ex: genom att man äve i den psykiatriska sjukvården för: in. engångsmaterial och tekniska. sträckning och i snabbare takt än håller medicinalrådet Henry. Sälde i en''artikel i Landstingets Tid]! skrift. KN nalorganisatoriska planet | om Ppersonalfördelningen ”. och mellan.”de' olika' sjukvårds- områdena med :krav: på rationell anpassning : till "de :'skiftande 'ar- betsuppgifterna--i 'akutvård, lång- vård, .:' åldringsvård, 'deltidsvård |' och rehabilitering för att hämna ifråga [de Kanske viktigaste värdformer- na. En förutsättning -för en effek- tivt fungerande psykiatrisk sjuk- värd mäste nämligen ' liksom i kroppssjukvården vara en anpass- ning till en lämplig differentie- ring av vården i stället för den "|hopblandning inom samma värd- enheter av sinsemellan disparata patientkatégorier, : som inte säl- Jan fortfarande -är fallet. Vidare bör den psykiatriska sjukvård, som i-alltför stor utsträckning äger rum på från psykiatrisk syn- punkt högst relativa vårdindikatio- ner, ersättas och 'kompletteras med andra former av: omhändertagan- de, som framförallt bör syfta till att underlätta de långvarigt sju- ka patienternas sociala återan- passning med ett utnyttjande så långt möjligt av deras återståen- de arbetsförmåga. : Den rätt till arbete, som 'an- ses självklar för den friska och även för den kroppsligt handi- kappade ' människan, ' bör utan mannamän . gälla också för den som är märkt av psykisk sjuk- dom, men ändå har viss arbets- förmåga kvar. Överhuvudtaget synes vikt i framtiden böra till- mätas rehabiliterande aspekter på den psykiatriska sjukvården — de Psykiskt handikappade repre- sehterar nämligen en icke förakt. lig arbetskraftsreserv av mer el ler mindre partiellt arbetsföra, hjälpmedel i våsentligt större ut-: vad som hittills varit fallet, fram-. Liknande ” gäller på” det perso-]» inom. ndamål, "krävs. "dock. Jämpliga - ”arbetsmöjligheter ; utan även ett. i. erforderlig "grad flexi- Lbelt,. skyddat omhändertagande, "fjärdedel |. kontrollen, över: föneutvecklingen |: |) som uppnåtts. -Det förbättrade lä-] Änte bara a lund beklagade den " allt fer den "pr » Vi. har. i dag. c:d -150 000 mjölk: dan: beräknades "till: 25 ( miljar- olika" ändamål, : mjölkproduktion, I fulla sysselsättriingen,- utan i stäl Kan "ökande maktkoncentrationen in] nen: "blir absolut, Det finns, stora "besättningar med en -medelstor- der kronor. Den under; senare köttproduktion, läskproduktion, let” försvagat » företagens; mot- MN risker fö att detta "kommet att lek av. 7,3 kor. Enligt de beräk--är-' synnerligen ..: låga: byggnads-|ägg. eller bro'lerprodu ion; eller s "Man kan ulen t tvekan” slå fast ske; om vi kommer. med i EEG, -hingar”som-gjorts för "värt fram- verksamheten ' har. medfört ; att | varför” inte: ändras om ' till tin- ståndskraft; när- klimatet yhote: 5 . "tida . jordbruk :siktar man; på 'c:a byggnadsbeståndet - är » mycket | dustrilokal.” , Därför . måste: män |. Dagens. Nyheter att, den: utvecklingen är lika "mån inte, tolererar” "statliga :20 000. nmÅjölkbesättningar med ' en nedslitet. NN : 3 studera. : vilka färlig som én statlig .eKononilsk ”ingrepp,- Inite: ens 1. form av'ak'! genomsnittsstorlek "av 30—35 djur. I och .rumshöjder? som; möjliggör olyckan ' vid: .Faketbasen.' inte | der. till forderingar ; 'nebära Inya” "risker, är. det.:; sett ir "Två män. sält.j och Kl I middag. De - hade stagit 7 1. ex. 1 form av inackorderings-.!- her 0. dyl som motvikt mot den sociala isolering, som är van- Hg. för. den psykiskt 'handikap-” pade. och" sorh lätt spolierar. en i övrigt framgångsrik. rehabilite- rande: behandling. RN NR Butiksradion "ska utbyggas]” Stockholm (TT)A > veg " But:ksradion Kommer att byg gas ut och målet. är att den skall , omfatta hela landet, omtalat” tid- ningen Fri" Köpenskap "En" vik: tig nyhet under det nya: året är att programsättningen - kommer att ändras, På grundval av en förs nu en del nyheter, Bl. a. blir det mer bevakning av aktuellt de- battstoff. : pd noteringarna ytterligare; Märkes- varufabrikanterna blir allt mer intresserade av butiksradion och i mänga. fall använder de den som en förstärkning av sin övriga an- nonsering. Om t, ex.'en 'fabrikant annonserat en vara påminner han senare om annonsen i en reklam- sändning. Det blir på så sätt inte fråga om konkurrens mellan två media utan om två delar i ett reklampaket. upp studion i Stockholm så att man kan utnyttja den för inspel- ning av reklamband, ljudband till damål m. m. Man kan 'nu göra vilken kopiering som helst, från skiva till band och dylikt,” Strävandet är att bygga ut bu- tiksradion i hela landet och få med så stor procent av: butiker- na. som möjligt, Radiobutikerna har nu en sammanlagd omsätt. ning på 3,6 miljarder, en ökning med cirka en halv miljon på ett som borde tas till vara på .ett helt annat sätt än f.n. För detta är, trots att de minskat. i antal genom . strukturrationaliseringen, lyssnarundersökning i höstas: in-|.- " Man skall också” utveckla pris-]- Annat nytt är. att man rustat lö stillfilm, musikband för olika än-|i verkstaden "för att de polisutredning . lades för att' han” iddat livet” på en ”druhknande i:en var. förbjudet - att bada , i. Sydsvenska, Dagbladet ? Såsom en "Fader ; förba över barnen, ' så :förbarmar : Herren över sm Som nom; (Ps, -103: y När fär. säg, hänt, to; han i famnen ADEM Gm bade ade 1 han var: för ”den- Väg" till våp qv. lan: skyndade och denne" a oktor med -mi an hade hjälp, gett ej Mer 2. Vär. oro, im erlag vill också, att vi vi göra detta; likt. .medlig NM vall ha” kristus- med Andra, Snde. a del Fagnnde " att fättvisekrav att gheternha att: förlägga istor- vip några. SNapsar. Plötsligt - märkte de att det branin i-den enes bilverkstad, De rusade dit och rullade ut itre” bilar! ir "de "inte skul- 1e bli lågornas' rov. :En omfattan- . har : företagits och åklagaren överväger, åtal : för rattfylleri... Ett sådänt ” åtal": vore lika klyftigt 4 'SOM . om ' någon åtar "sjö som det : rmar ale sig frukta” ho: «pl Ned
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.