a a —— 7 ” i I . 3 + ; . H ; i se ' - s or Sn 4 ; 1: "ANNONSER :: sv - SS Tt | : a SKROT Nn ” feta | DA Dnr ; : av alla slag samt metall o . | . ot är ter vt uppköpes till högsta dagsprås. vet : [| : ET : > , | Begagnat järn, balk, räls, plåt, ON a ne N YHETER : en , : nya rör till stallinredningar säljes. Ve. IN SS . och dem finner Ni 4 ,” . : ä "| OLLE PALSSONS SKROTAFFÄR EN oo Vv rr Nena Vd MN : ons - AA Sot, ' Lilla Tjärby. Tel, Laholm 10990. |, - : Non . - LAHOLMS. TIDNING Cd iereca Ka 2 TISDAGEN DEN 31 JANUARI 1967 - : a t LR mö 3. Framtidsutrustning fö -Inom ett—två år har polismän- - nen i alla polisdistrikt i landet ett Zz r polis ; och tårgas Tilläggspension - - Ledamöterna i Nordiska fär "det Nils Kellgren, Sverige, och Lars Korvald, Norge, vill att rädet skall rekommendera re: gäller i Norden Hallands Bildningsförbund är Bildningsförbundet betydelsefullt - samordnande kulturorgan: i länet det gemensamma serviceorga- : betydligt bättre personligt skydd 2 . geringarna . i: Danmark och net för den samlade folkbild- - "än vad de har i dag. Ett intensivt M Zz Norge att medverka till att ."ningsrörelsen i länet, 30-talet . : arbete på att förbättra utrustnin- gen pågår för närvarande, . Morden på två poliser och en » nattvakt har ställt problemet med "! polisernas personliga skydd i. en skrämmande aktuell belysning, En klar tendens till brutalare me- toder bland de kriminella gör att kraven på | för poliser måste skärpas, . Rikspolisens'tekniska byrå arbe" "tar intensivt 'på att få fram, en tiifredsställande utrustning, :. Tidigare låg ansvaret på de kom- munala myndigheterna, När Riks- ' polisen övertog för två år sedan fanns det enorma luckor att täppa till, Materialet var ofta nerslitet. Teknisk ' utrustning, bilar, motor- - . cyklar saknades i vissa fall helt, ' v — 1 dag har man t ex byrt ut 97 procent av: den. forna bilpar- . ken och de tre återstående pro- +. centern byts ut i höst, säger by« råchef Lars Erik Freeman, Riks- polisen. etta » Det har varit ett jättearbete, som kunnat genomföras tack vare en hårt driven arbetstakt och myc- ket övertidsarbete, Många av mina " - "medhjälpare har haft en övertid på 60—70 timmar per årbetsmånad. ;" Då det gäller polismannens per- sonliga skydd kommer man in på ett utvecklingsarbete gom ve” är avslutat. CC De. skottsäkra' västar, som nu a ,. Höns fungerar i stört" sett endast," som. splitterskydd. Vi, 'har strävat ". efter att få fram en ;skottsäker väst som" skyddar” mot" -påstamniunition: Y;+ Platt «i ot I dagarna? har, vi fått fram en tysk väst som 'provskjuti tycks fylla de krav - vi en. 'skovtsäker : väst... Den kan, bli: i tidigast någon gång' i sommar :om man blir. klar. med 'de Justeringar ' "av modellen som behövs; = a ;' Ett' kompliment' till . västen" blir, en sköld av. skottsäkert . material ' som. polisen kan' hålla framför sig''- då han : tar si fram" mot vålds-' Se mannen. - ek ANA polisen stå i oavbruten kontakt med '| skar ingår också i utrustningen. . Nenfogtiseren, Harald Jentzép. eu a Jänskommitté ör att centralt bildningsförbundet med Emigrant- |: oe pan tia Lå "MINIATYRRADIC "sitt distrikt. Ta emot. och ge in-| Tårgas i fickförpackning ska var. | Peral, äns Tv 1 — | leda arbetet med insamlandet av institutet i Växjö, . .I Cs V I ft MINTATYRRADIO formationer, Radion har en räck- |je. polisman . alltid "vara utrustad verkets, tiänst. Tillsammans utveck folkbildningsminnena, .. Kommittén : . arannan al Ace : — Varje polis borde utrustas med en" rådioapparat, "anser. byråchef : Freeman, Överhuvädtaget "bör man " tillgodogöra” sig 'de framsteg - som görs inom elektrotekniken; Centra- Jen 'i' Stockholm" är något av ett skolexempel på vad 'som kan: göras] inom det ' området.” Där" bevakas hela centralstationen via: TV. Poli- serna "är 'utrustade ' med ', walkie= ". talkles "och kan snabbt förflyttas 1 till ett ställe, där det 'ser .ut: att På tekniska byrån finns en liten » unik tihgest: En rektangulär plast kloss cirka. 4 em lång och 1 em MIRA - op reirka, ett--två "år kanskertidiz ; kan befinna sig i'ett. rum tillsam= | äran en försöksanordning,. förbundet. verkar också för att få berättar konsulent Bengtsson. " +++] karier synes ha varit av. högst skift. bred. Det är Mminiatyrradio” ut-,| gare, kommer, att vara utrustad: Så | mans. med, andra: människor” som | > Det bör kanske' förlåtas de när- | igång studiecirklar, som skall ägna | i Pale se tande slag "eftersom av: alla lärare. - - — här ser han uti. etöyses | skulle utsättas. för livsfara. om po- varande, skriver tidskriften. att de | sig åt inventering av sin egen orts |"... - MULTIKONST > 1: | på högstadiét och jämförliga utbild. - of Fk eat På huvudet en skottsäker stål- lisen tog. till: våldsmetoder,' .Dess- | inte kunde uppbåda någon. entu- | folkbildningsminnen,' Det finns en är. som" bekant en utställning som ningslinjer, alltså även de ordinarie, - Im. AL Sälg |bjälm' som stoppar mot pistol: och utom har de flesta poliser/inte last | siåsm för ett vapen som man före | särskild studieplan att arbeta efter | skall visas 14 dagar på ett par Plat- | on stor del saknade akademiska Barnbi ragsbutik K-pist-ammunition: Find att. använda skjutvapen im det in- | jaddandet måste, skruvå sönder och hä rg hildning ser i Halland från den 11 februari. examina” ler. folkskollärarutbild- - tar 'ekonomisk risk Kommer någon ohederY'g , per- son med 'en förfalskad 'barnbi- dragsavl eller folkpensionsanvis- ning till butiken så är det köp- - mannen” själv som drabbas om han löser in den, Posten eller banken står Ingen risk i detta avseende, berättar Fri Köpenskap. Under vissa dagar varje kvar. tal kommer som. bekant ' rader av mödrar till livsmedelsbutiker och i kassan lämnas barnbidrags- avin fram. Varje månad kommer På samma sätt rader av folkpen- slonärer som betalar med sin folkpenslonsanvisning. - ” Och ' många - andra ' människor kommer med avier och postanvis: ” ningar som betalningsmedel, De handlar kanske föp' en "del av summan och får ut resten i kon- tanter. Hur många de är,' som på detta: sätt ' använder butiks- kassan som postkontor, har väl ingen försökt räkna ut, Men sä- kert sparar butikerna en hel mängd arbetstimmar 1 rusnings- td — åt postkontoren! Dessutom är: det I flesta fall så att barn- bidragsavierna går att lösa in i butikerna ett par dar innan pos- ten tar emot dem, Folkpensions- och barnbidragsavlerna är. avsed- da att lösas in på posten eller I affärsbankerna, som har en över enskommelse med postverket om detta. I överenskommelsen Ingår att affärsbankerna i likhet med posten inte löser in 'avierna förr- än på angiven dag, Då nu buti. kerna åtar sig 'att lösa in dem, ofta tidigare än posten, betraktas det som ett.eget initiativ från butikernas stda, naturligtvis som en service till kunderna. De tar därmed en risk, som de bör vara medvetna om, Det förekommer inte bara att avler stjäls eller förfalskas, det finns också spärr listor på posten. Vad som också säkerhetsutrustningen 4 ännu in- lar att tas i bruk é = RER 2 i; . "i Polisutredning för farliga uppdrag som den' ser ut inom en ganska - snar framtid.; Huvudet 'skyddas 'av en: fyrkantig. stålhuva. Halsen ', oh "och kroppen skyddas av en: skottsäker väst, som går att lösgöra och använda som: sköld i hopkrupen - ning. och en rustad med antenn, Med den kan vidd på: cirka ' 1.000 'meter,' Än så länge: 'är /det inte "många som. sett den, Den' hår' varit en 'väl bevärad hemlighet så länge den gått igehom 3 :V och teststadiet; Nu . hoppas 'man att den inora "en inie alltför , avlägsen” framtid ska I varje polismans utrustning.” Bakom "varje detalj i" polisman nens ' personliga "utrustning som lämnar "Rikspolisens. tekniska" byrå ligger. forskning 'och.: teswling.;Nu har. man ; efter: två "år| hunnit: så långt att /det, är > möjligt att" göra en . prognos "om, hör en polisman "ingå Vid. mera farofyllda. situationer byts stålhjälmen” ut inot en” an- sikismask som ser ut som -huvu- det 'på "en --robot: Ett "fyrkantigt stålskydd som -dras'. över” huvudet med en smal springa öppen i ögon- höjd. Den används: bland annat när polisen måste:ta sig över ett oskyd- dat "område, ms .. Gasmask med :; ventilations: vid ena örat, | bg Skottsäker "väst -med -halsskyd Väger 12 kg. Skyddar kroppen. från huvudet - och ner över: ljumskarna, Skottsäker 'sköld att användas som ytterligare: skydd när polisen ska ta sig fram mot en desperado. Tårgasutrustning. Plant . Effektiv tårgaspistol eller! tårgas-' dosa gevär som används för tårgasber , skjutning på långt håll. : Tårgasbomber. T ex för att sa en gata vid kravaller, > .' renz Sprayflaskor med > tårgas» Dels små . fickförpackningar . och.':dels större förpackningar De har :så gott som redan passerat köntrollen på tekniska byrån 'och böt kunna distribueras ut till landets poliskå- rer inom en snär framtid, >. Tårgas är ett mycket effektivt medel, Det gör deå anfallne ome- delbart helt" försvarslös och : har dessutom den stora :' fördelen att den inte efterlämnar några men: . Den polisman som använder 'sig av tårgas har dessutom en särskid utrustning av kläder som är lätta att. rengöra. efter användningen: Tårgasen . biter sig drag, att vårdnaden - övergått i andra händer utan att motsva rande ändring hunnk:'/genomföras. vad. bidragsavien beträffar. 'Då kvitteras ett belopp -ut, trotg att avin horde ha gått i retur, eller — i det senare fallet. — advessa- ten "skulle ha. varit en annan. walkie-talkie ska ingå i den wu tämligen fast, ställning, Pistol och. tårgasutrust-. trustning "polisen alltid , ha. Gummistövlar fock särskilda .hand- med, a Don Mines d "Givetvis, är polismannen ' utrus- tad : möd pistol, batong. . Han kan också ta” med 'sig en verktygslåda, som". innehåller ;, en .förnämlig in- brottsutrustning” Han. bör. kunna ta sig in 'över alt I > / . Men" det. bästa vapnet” kan' inte tekniska: -byrån 'leverera.- kärnske »det'vanligas Ä Ja -den desperaie till tätta Det: är kanske ” det Ivanligaste' ”sätte ” at övermannan en' fårlig' persön; Han "På önskelistan /står ännu lättare och ännu motståndskraftigare' skott. säkra västar, Än har man inte hit-: -tat något material som stoppar mol en: kula från 'en-.mauser. Den .ut- rustning som nu: finns och den som i' dagarna "godkänns är tung och obekväm art: bära, Det kan bi- dra till att poliserna inte använder den, annat än i de fall där de är säkra på att det kan'-bli skottloss- 1 Handen var de mördade tydligen helt oförberedda på .vad som "väntade dem. Hur en polisman ska skydda sig vid såda- na situationer är i ”.dagens läge omöjligt. att: svara på. =. >> 3. ” om + - ” ' Arbetsledarna. t Å j N ” - och TCO bryter ; Brytningep mellan TCO och Arbetsledartkrbundet (SALF) äv nu i det. närmaste definitiv. Inför 'SAÄLF:s utträde, Som bHr "giltigt 31 -december, har ' en rad hemliga förhandlingar örts för att' rädda kvar SALF Dessa förhandlingar har nu brutit - samman "sedan arbets- -Jedarna avvisat de utgångs. punkter för fortsatta överläigg- ningar som TCO lagt fram. ” Förbundsordförande . Sune Eriksson i SALF: Vi har kons- -taterat att det inte finns någ. a förutsättningar för fortsat- ta kontakter. Något nytt mö- te är inte planerat. - . Striden topporgani. | ringssuccéer. ; . konventionen om social trygg- - het kommer att omfatta även tilläggspensionering. . '. Frågan har aktualiserats se- dan den svenska försäkrings- demstolen för i Sveriges ' del tolkar. 1955 års nordiska kon- vention om social trygghet så, att. den är tillämplig ifråga tom de, svenska bestämmelser- na om tilläggspensionering, : . Förslagsställarna framhåller att det är öns rt att alla ide nordiska länderna fi konmande tilläggspensionsför. .måner utgår till alla nordiska medborgare som vistas i ve derbörande land, | VON Sverige blev förs 1 världen med ett iq ove t.v sn bakblåsningsgevär " STOCKHOLM. (TT-SpeceY > CV Världens första rekylfria pansar- värnsgevär, som kom 'att. bli sUFLy— pen i en synnerligen -intressant ut- vecklingskedja, - utvecklades i Sve- rige" i början av 1940-tal går: det av- en "artikel i Fabriksverks personaltidning Skott- gluggen, Ar. 1940 hade civilihgeniör Hugo Abramson idén. till ett un:kt vapen, -som med: tiden skullé iv. vecklas till'en' av 'Fabriksverkets största .. tillverknin "och" försälj- 2 Idén togs: emellertid knappest då allvar av. de; militära myndighe- terna att. börja med, Det. räckte om vapnet sköt åt ett hill. blev beske- det." Bakblåsningsvapen hade - dit- tis. ingen” sett. och man var föga hågad att lyssna” till Abramsons te orier. Det giorde': eméllertid : artil- låde de idet första rekvifria pansar- Värnsgeväret.." vs 0 y Vv " Redan i augusti 1940 ägde! första försöken rum vid Åkers krutbruk och i september samma år demon- strerades vapnet, som var ett sann= skyldigt muskedunder, ; vikt ;ca ”20' kg, på Kaknäs för infanteriinspek= tören "och "ett antal högre" dignitä- rer,. Demonstrationen blev "ingen succé, : Ur. konstruktörernas svn- punkt "gick det visserligen så 'bra man : kunde begära och de ansåg sig ha visat att den inslagna vägen! var framkomlig. Det var emellertid egentligen inte ett vapen man visat vari." man sedan stoppade” in först projektil, sedan laddning och en del andra detaljer och | därefter - åter skruvade ihop.' Men inte nog med detta; .sedan skulle bössan förses med. en stubin: och" sedan Ndenna senare blivit tänd måste skytten passivt avvakta "det ögonblick : då skottet behagade gå. sa : Trots. allt fick man :' möjligheter att ta fram ett riktigt vapen. Detta var färdigt knappt ett år senare — sommaren 1941. Plötsligt blev ”bak= blåsarna” på modet och .ett 20 mia vapen framtogs för serieproduktion. Det började ' tillföras truppförban-' den: fr :o m nyåret 1944,' Geväret vägde 11 kg, projektilen vägde 0.14 kg och utgångshastigheten var inte mindre än 900 meter per sekund, Det torde ha varit det första rekyl fria: gevär, som ingått i en armés beväpning. Ta och insti .: vars deltagareantal kan räknas I tiotusental står bakom: bild- . ningsförbundet som sedan drygt ett halvår har heltidsanställd bildningskonsulent, som före- ståndare, Frithiof Bengtsson, Askome, var tidigare, bara an- ställd av bildningsförbundet på halvtid, men den frivilliga bild- ningsverksamhetens . kraftiga utveckling i länet under senare ; år gjorde 'det nödvändigt att öka ut de personella resurserna. Innevarande studiesäsong har ' +, bildningsförbundet' tre stora "> Åhegivenheter på programmet, förutom en mängd mera lokala "och temporära arrangemang. i De tre stora uppgifterna är 1) . « Operation Folkbillningsminnen > 2) Emigrationsforskning och 3 » utstätlvingen Multikonst, berät- tar : bildningskonsulenten, . som har expeditionen förlagd till sin or ” bostad. + cz EV "Operation Folkbildningsminnen är, en rikskampanj, 'som syftar till att rädda "åt eftervärlden så . mycket ionjärminnen ' som. "möjligt från bildningsarbetets' första tid.'Det är frågan om att'ta vara på gamla prötokollsböcker” och andra ”hand- lingar som , kan: belysa: utvecklin- gen, och :inte minst gäller det att låta bildningsarbetets: nu ofta åld- ' riga pionjärer berätta så mycket som möjligt om' bakgrunden till och föreläsningsföreningårna' och 'and- ra former av folkliga kulturyttrin- gar ute i bygderna, :förklarar hr Bengtsson: ". 2250 FY — För framtida historieskrivning om; vår tid "är "det ' mycket bety- delsefullt att så mycket som möjligt av detta material blir bevarat. Folk- bildningsrörelsen ; ;har + onekligen betytt. oerhört .mycket iför hela samhället . genom -att skola förtio- endemän -åt kommunerna ' och sta- fen, re fe sa ie ts LA NV .. Inom bildningsförhundet har man består” av--useichef ' Bengt. Arne Persson: Varberg, arkivarie ' Olle Johansson,!- Halmstad, Jävebiblioter karie Nils Roth, Halmstad och bild- ingsk lent Frithiof B z > Denna kommitté' har gått så till väga, att den sänt ut listor till bild- ningsor; , kult d: och till biblioteken för att få in namn och adresser på lokala pion- järer för "bildningsarbetet. Genom bildningsförbundets initiativ. kom- mer sedan :ett antal bandinspelniri- gar” med intervjuer av lokala så- dana pionjärer att göras; Bildnings- dare .i, ämnet anordnas i Halmstad kommande lördag. Hr "Bengtsson framhåller, att studieämnet är sär- skilt lockande fö ärsför- arbetet "i de. första 'studiecirklarna, " Bildninosk kh undets omfatta bär i -länet. Med tanke :på' den :stora utvandringen till framförallt Ame- rika, , som förekommit "också ' från Halland, räknar bildningskonsulen- ten med att ytterligare flera studie- cirklar i :detta ämne kommer till stånd, : Aktion, emigrantforskning kommer. 'i varje. fall att fortsätta fram till 1968, då ett sekel förflutit sedan den första stora utvandrarvå- ligheternas land i väster, Ifråga om' emigrationsstudierna, :-: samarbetar +. RESULTATEN HITTILLS av emigrationsstudierna är synner- ligen "goda,' konstaterar hr: Bengts- son. I många cirklar i ämnet lägger man ner ett enastående intresse på att få fram så många uppgifter som möjligt om. emigrationen. från den egna bygden. on en : .— Jag kan som exempel nämna en tirkel i Mestocka i" Veinge, där man åstadkommit ett i ande resultat... «En - av deltagarna' har tom skrivit en sång om den, sto- ra utvandringen, vilken man sjöng unisont vid ett möte "jag besökte, 100 "verk" av 67. konstnärer ingår, och utställningen . ordnas " genom och Varberg samt kulturnämnden i "Falkenberg. Därjämte .samarbe- or C eningar, hembygdsföreningar 'och liknande sammanslutningar. : EMIGRATIONSFORSKNINGEN är en aktivitet som nu är inne på andra året, 20-talet cirklar har gett sig i kast- med ämnet i vårt län. Särskilt stor anslutning har kam- panjen fått i mellersta och norra tar-man också med studieorganisa- tionérna i länet... vo ov : 550 FÖRELÄSNINGSTIMMAR bildningsförbundets kvot av stal bidragsberättigade föreläsningar för Halland innevarande studieår. Med tanke på den "stora efterfrågan om föreläsningar, . som ' numera . råder Halland; ' berättar = bildningsk sulent Bengtsson, Bildningsförbun- det har medverkat till ett par ut- ställningar av emigrationsminnén, vilka blivit mycket uppmärksam- made, och en; tävling om bästa skriftliga bidragen. med emigra- tionsroinnen har också genomförts. På plareringsstadiet befinner sig en från bildni föreläsningsföreningarnas sida, finns det ingen risk för att någon del av kvoten skall bli outnyttiad.'Snara- re får man räkna med brist på fö- reläsningsmedel mot slutet av stu- dieåret, förklarar Frithiof. Bengts SON, +, te Stockholm (TT) . ' Många av de tiil synes oförklar- liga bilolyckorna på motorvägar och raka landsvägar hade kunnat undvikas om olycksbilarnas pas- Ssagerare. gett akt på förarens be- teende. En mycket vanlig olycks- orsak är nämligen enligt vad man funnit i USA, s. k. hypotalamusut- mattning, konstaterar tidskriften Akeriföretagaren, ” . Hypotalamus är hjärnans sömn- centrum. "Under långa bilkörning- ar överanstränger man lätt detta sömncentrum, vilket ger upphov till vissa symtom, som bilens pas- det med över 50000 medlem- mar, gäller — arbetsledarnas Uppmärksam passagerare förebygger bilolyckor - a sagerare lätt kan upptäcka, förkla- rar en forskare på området. Mär- ker man att föraren ibland gör plötsliga och omotiverade rattrö- relser och inbroömsningar utan or- sak, kan man vara säker på att han råkat ut för sömneentrumut- mattning och ser saker som inte finns. Dessa ”syner” kan vara bi- lar, fotgängare eller andra hinder i vägbanan, som föraren plötsligt inbillar sig ha sett. Detta fenomen, att ”se i syne”, är betydligt vanli- Bare vid nattkörning än vid kör- ning på dagen. . För att. förebygga så många o- lyckor som möjligt rekommende- rar den amerikanske forskaren al- la bilpassagerare att ge noga akt på förrens beteenden och be honom g som" bildningsförbundet medverkar vid genomförandet av under den kommande våren kan vi. dare nämnas lyrikaftnar i Varbeig och Halmstad samt en konstkurs' i Falkenberg. Dessa kurser genom- förs i samarbete med medlensor- ganisationer. Bland övriga bild- ningsförbundsarrangemang i vår kan nämnas en kurs för handle- dare i fotocirklar, kurser i samar- bete med föräldraföreningar och én kurs för "musikcirkelledare. + Den liga böjningar och sträckningar av benen, l : 2) Nickningar, Bäspningar eller blinkningar. : f 3) Föraren talar Plötsligt högre än normalt. | i - 4) Plötsliga accelerationer eller inbromsningar utan synbar orsak. 5) Ökad otålighet och irritation Over trafiken och medtrafikanter- na cos i H - 6) Envist skruvande på radion eller andra knappar på instru- Frithiof Bengt: | ände "service till medlemsorganisationerna. Förbundet anordnar också ex "mängd egna arrangemang, ofta i samarbete med. lokala” studieav= : ent - del tease” i : d emigrationsutställning för skolorna gen svenskar gav sig iväg till möj, > ” medverkan av muséerna i Halmstad. "128,7 proc av'säåmtliga,' fysiklärar- ionernas och 3 Bland deén'långa 'ra en av arran. . leder” f Ae sistnämnda kursen vänder sig spe ciellt till sådana lärare, som under. visar utvecklingsstörda barn. ” fa ros T Ca 1 H Det är.som' synes en mycket on fattande verksamhet som bedrivs av Hallands bildningsförbund, en verk« samhet som i hög, grad" bidrar til | att berika och'stimulera' kulturli d: vet i vårt län.X ii M . on Ar vid högstadiet vikarierar bara '" Nästan hälften, eller noga" räknat : 45,8 . proc, :av lärartjänsterna ; på grundskolans högstadium har: inte kunnat få ' ordinarie "innehavare .titan. är vakanta- och. sköts av. vi- karier, har statistiska tentralbyrån - kunnat konstatera efter att ha gjort : en undersökning: på basis av ett siffermaterial' från. höstterminen 1964. Kompetensen hos dessa 'vi- ' ning utan var studerande eller: ha: de ”övrig eller okänd utbildning”, De icke universitets- eller semina- : rieutbildade matematiklärarna var i na: 35,0 proc; lärarna i.tyska' 22,6 ” proc osv. Detta ligger i öppen dag att lejonparten -av dessa lärare 'utan föreskriven. kompetens ' ä i på de vakanta tjänsterna; , Det, är främst grundskolans hög- stadium ' som lider : av ' lärarbrist, I imen ' även” andra : skolformer har känning' av. den. Vid de kommu- nala' réalskolorna 'var antalet va- kanta. tjänster 38,3 proc, vid sam- realskolorna 30,9 Proc, vid. högre allmänna läroverken 23,9' proc, vid kommunala flickskolorna 21,9 proc, vid "handelsgymnasierna 214 ' proc, vid tekniska gymnasierna 16;9 proc, vid seminarierna och lärarhögsko- lorna, 14,6 proc och vid privatläro- |verken 7,0' proc; 'Genomsnittet för samiliga skolforrner var 30,5 proc. " Det är framför allt de'rmatema- tisk-naturvetenbkapliga '.- "ämnena, alltså de som numera ' anses mat- nyttigast; som: drabbats av : lärar- bristen. Av samtliga tjänster i.kemi ' var 44,2 proc vakanta, i. matema- tik 38,5 proc, i' kristendomskun- skap 36,5 proc, i fysik 34,0 proc, i tyska 3L1 proc, i samhällskunskap 30,8 proc, i modersmålet 29,8 :proc, i franska, 29,0 Proc, i filosofi 28,6 » Proe, i biologi med hälsolära 27,3 Proc, i engelska. 27,1: proc, 1. hi ' storia. 25.8 proc, i latin : 21,2 proc, i geografi 19,9 Proc, i- historia med ' samhällslära 9,4 - Proc, och i: gre- kiska 2,4 proc. NN ” De tjänster r som var vakanta ha de en rätt ojämn geografisk" för delning. Medan Hallands län: som var lyckligast lottat, bara hade 11,8. proc av tjänsterna i läroämnen va- anta var motsvarande sift ö . hårt drabbade Norrbottens KE in Må sk s händer är att en avl kommer|Butiken, som löser Im en sådan. ' mellan krav på att få organisera och |stanna'-och-vila om han företer ett mö boldan, proc. För. Älvsborgs län 'va det: månaden — efter 'adressatens död löper alltså: risken - att själv" rå | Sationen och SALF, som' är| förhandla för sina medlemmar |elter flera av dessa symtom: varande forg kör för nära framför- 27,7 proc. Riksgenpmsnittet var som ' | eller, då” det gäller” ett barnbb'stå för summan, oc ee rvtib-det-näst- största -TCO-förbun-| över hela TCO-fältet. ' 1) Muskelspasmer, speciellt plöts- É Sista stum bromsar ”häf. | nämnts 30,5 Proc, ra se NS At AA seven tigt 3 sista stund, oe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.