Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
Sammanhällning och solida: ritet -— den bärande idén 1. Jorabrnkets ekonomiska ; föreningsrörelse” AMERIKANSKA STUDENTFÖRBUNDET Å INTERNATIONELLA STUDENTORG. - möte i gär. Kväll höll resesekreterare . "Bengt" Hag- | man ett föredrag om organi- ” sationens ver samhet i u-län- derna. Han framförde riksför- bundets' tack til Rädda Bar- nens " medar betare” i - Laholm för utmärkta insamlingsinsat- > ser och framhöll att de fatti- .: Za folkens: kamp. mot. okun- ghet, -svilt. och för härjande ! folksjukdomar tenderar "värs fidst ödesfråga. » När - det gäller hjälpen. till u-Jinderna har: de frivilliga hjälporgani- sationerna en” mycket - viktig uppgift” att fylla ' genom: att komplettera den statliga, bila- a eller multilaterala hjä pen.- Seen ” : > Vid de underhandsöverläga- ningar i: författningsfrågan ”, som ägde rum mellan företrä- - dare för de tre oppositions- partierna för flera ' dagar Se: dan förelåg” fullständig ' enig "het om att. man skulle ' - fast. hälla kravet på en :s. k. pa ketlösning "av ' alla de väsent- " liga förhandlingsfrågorna, |. framhåller - folkpartiordföran- |: "den professor Ohlin. "Om socialdemokraterna nu plötsligt krävde att frågan om ” valsystemet skulle hållas öp- pen och två olika förslag ut- . sändas på remiss till myndig- heter: och andra. ansågs det vid. mötet klart att oppositio- nens representanter i grund- et Jagsberedningen skulle. begära "att även'det socialdemokratis- ka förslaget om .geme - valdag skulle åtföljas av ett alternativ, nämligen olika val |. » dagar för riks- och | kommu- : "nalval, enligt . oppositionens - ». Önskemål. . usa "Genomsnittlig. dör 1 länets indus [rier kr. 0:00 i timmen Stockholm” (PRK). Högst avlönade grupp man- liga vuxna" arbetare inom den : egentliga industrin i Sverige var 1965 de som hade sin ut- "komst på något av huvnudsta- | dens tidningstryckerier. sx För dem var den genomsnittliga timförtjänsten kr. 14:77. Mind- "re än hälften av denna sum- . ma hade den lägst avlönade gruppen, nämligen de som var "-' verksamma = inom ff! Koppar- bergs! läns ' ylleindustri, De fick nöja sig med kr. 7:10, : ; . Dessa siffror framgår av en av statistiska : .centralbyrån = uppgjord tabell över industri- ITönerna 1965 ffermatertalet " bunnit sam- |, manställas, De framlagda Jö- |. ; nesummorna av m - —'det "senaste — år för vilket. det omfattande . er de: genom]. om. alternativ. för Ma | Denna "tanke framfördes också vid grundlagsberedning- ens sammanträde. Uppgiften ”att ” centerpartiets = riksdags- > grupp vid sitt 'senaste . möte få" till 'ständ en hållning" av detta slag från: folkpartiets ..och' högerns företrädare byg- ger alltså på ett missförstånd. :-Preciseringen ' av. oppositio- ' nens gemensamma ståndpunkt . hade redan gjorts i i grundålags- beredningen och full överens- (Forts; å sid. 3) - skulle ha beslutat att. försöka | det barnen som drabbas hårdast, ;främhöll sekreterare Hagman. Det äv: därför : ange- Jäget med speciella hjä ilpinsat- ”ser för barnen nn Rädda ; Barnen : bedriver. i "dag en: ; omfattånde' "verksäm- het i u- länderna genom egna I projekt eller i > organisationer, olika interna: ”tionella" frivilliga Mälporgänt- Organ. delar utom Nordamerika , och Australien verkar Rädda Bar- nen för att lindra nöden bland barn 'och ungdom." LM I us -Jandsarbetet förekommer ofta ett mycket intimt och värdefullt samarbete ' mellan frivilliga svenska hjälporgani- sationer' —' inte, minst; med missionen. Rädda Barnen har därvid ofta bidragit till att fi- 'nansiera hjälpprogram . som sionen och. därvid, utnyttjat "den långa erfarenhet och sto- ra. kunskap som den svenska "missionen har av humanitär verksamhet bland de fattiga folken, . oocv : . (Forts. å "sid. er CV |. blocket. kunde bli en realitet Fedan: bör och skall lösas gemensamt, : dekreterar han. de mellan, de båda räjongerna .samarbete med | "andra svenska frivilliga" hjälp- . NS: 28. länder i alla världs- : bedrives 'av den: svenska mis- Lantbr ukaren och "kommu nahhännen Bengt Bengtsson i] "Eskilstorp — 50 är i idag — har en” mycket deciderad upp: fattning 4 om: det ”kommunäla sambandet, som han anser in- te bör hindras av nägra block- : gränser - eller,' som han ut- tryckte det, något bytänkande, Därför : är "det" naturligt att han helst 'ville" se ”att 'både Båstadsblocket och ; Laholms- 1969,” alltså före den ;bestämda tidpunkten två år senare,” '.— Det finns så mycket, s som Ett närman- skulle realistiskt kunna leda till "att: gymnhasiefrågan "kan lösas. Båda blocken ligger in- klänmda mellan två stora, Bå- |- stad i skuggan av Ängelholm och Laholm i Halmstads. Sam- mantagna' blir befolkningsan- talet så pass stort, att det gott kan ge utrymme för ett gym- nasium, vilket i'sin tur yt- " terligare” skulle" bidra. till ;en popul av AR di slagnings rendena också en till. - : — Om vi fortsätter att "ger . han na oss åt skolfrågorna, under- ' strök han, har man inom Lä: holmsblocket visserligen kun- nat. enas. om” en” gemensam skolstyrelse för : yrkesskolan : medan det däremot” beträffan de grundskolan icke åtgärdats något. från . kömmnnalförbuns dets sida, 5 NN . Dona (Forts. 3 sid. ev. = Byggnadslagen bör reformeras Lantmiäter istyr elsen föreslår i skrivelse till kommunikati: |- onsministern en översyn byggnadslagstiftningen. "Man anser det angeläget att nära sambandet mellan olika slag av verksamhetsplanering |' . och ekonomisk. planering. be- -aktas i lagstiftningen. " "Den gällande” byggnadslag- | stiftningen kan :i, fråga planfrågor's fas vara ”erad "med 7” "detalj planen : som "hu Hdingrédiens." De översikt. -"Jiga' planeringarna- tycks” ich (Forts: å nästa .sida) +, ”naåturlig.. : för! klär ing äger av]; det |: ir ” stad ke kan. ge bygden; gymnasium "Komninwmaln tio är id fenv :.- "inte REL av -samägt. kreditföretag; vore att föredra framför ' en "helstatlig investeringsbank, på tisdagen, Eg det inte vore 1 Sådana län för nä. £ös. läng -skulle. jaresterinosbankens län som riskbärande. der ”och + arbetsformer "komme granskas y tterligar Ce [|G imstöngstork Mans "bör :staten och öva om Inte ett kreditinstituten säger, kom: merskollegium "i sitt remiss- svar till: , finansdepartementet : Man itter" "också om ämpligt att öka bankernas . nsicringsförmå- industriprojekt: Om, en i s likviditet inte räcker till tt visst projekt kan man a sig att' banken får till nd att låna från” AP-fonden, Mcd : sädan < inriktning. - Kommerskolle har hon haft sin på ppa; som är fordbr ukare. Direktör ([Lenna & Indien. Lisbeth ha" . och som, med-. t Hagman (ti ;h) komst-. för. , och med sådan styr ka att man |; kan tala om en strukturrevo- ” hushållning, , nämligen. därför specialisera sig på : "färre . komma fram "med specialtilk kvali-]' s promemorior, "inte närmare diskuterat; före- lagens behov av självfinansie- > vissa: . och et nä vingsliv | unde arande djupgående ndringar, detta i'ett tempo lution, skriver : Arbetsmark- nadsstyrelsens. organ -Platsjo- ';urnalen. I och för sig är>de som ligger bakom. fö garna längt ifrån! oki De är i i let: gamla be : tillver Inga. det investeringar: i "i förs! ning och utveck: och "ret äskapliga en avsl iller: att jfinna 1 impliga användningsområden för” . cialstålet. Detta fordrar stora fo ning- alltmer: av, ”hem- "våra ” kvalitets: Vi måste istäl- spe. -nya fabriker (Forts. F sid. »”. - i Mas. Kinnaréd, på ja "mellan Småland och -.Halland, Häromdagen nedkom hon med inte mindre; ä Sve e viges. sen v. vilka alla Jevde vid'4 nu ikvär livet: Nor: malt består en smågriskull av 11 grisar, och på Hushållnings- llskapet i ' Jönköping siger att Maåssuggans : presta- (Forts. å nästa sida) . kanta, som alltid” Dp verkat vår den utvecklingen samt | tekniska. Å för allt ; stör produktion marknader Alldeles" särskilt hä dag konkurrensen. ifråga om ”det's. k. billiga hande det som-i stor utst används det. sortiment eller ar. Ifråga om m "används: för) ndelar;. > verktyg för vissa Proce; industri- är en "utveckling: "sedan "galnmalt igång. Men även här har den. svenska industrin verkning tetsjärnet, nas on öka kapital för vesteringsprole tt. Man kviti- TCO "är behandlingen av utländsk upp- TCO tillsty ker : dig investering illgå ingen, på” stallga investeringsbonk alt en ståt; ank inrättas. kommer att riskvilligt ket stora in- , bank m smentets två "att man också kritisk mot stiga statliga inv esteringsbanken på 1.000 milj kr. 7 förutsätta "att gällande bank. Jag inte behöver ändras. TCO: menar att man bör överväga att ändra banklagen. mer, ingående ha behandlats i. promemorior HÖ från av riskvilligt kapital de när- Man 'utgär att. näringslivets "behov ' aste åren kommer att över- " - statsanslagen till den Finansdepartementet - synés gsnittliga timför! änsterna "in från arrangörssidan mötte far. och. dotter med blommor i spetsen, en stor oa svårt att hälla sitt försprång. ! -låning. Denna fråga borde ;> (Forts. å "sid. 3) . (Forts, å std. 9” |. kommitté. SV vt I . SÅ ; a | | Vr nn - C I | oh Vv : . | - - | ev. H | e | I ha som ct fot | as / . . SÅ " v NY . ” 9 , : N ] | a bd N a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.