LAHOLMS TIDNING —LT | "Sträng och jordbrukskassorna. i, | I en enkel. fråga till finans- i ministern undrar hr. Börjesson i Falköping (cp) — till profes- : slonen kamrer i en av landets "mest , 'expanderande: fordbruks- l helt försynt” om hr anser "ätt ' ”tillräckligt allsidig belysning av frägari om en statlig investeringsbank ' er- hålles genom, det antal remiss- instanser som hittills . fått möj- lighet. att yttra sig eller är stats- "rådet beredd att låta ytterligare. i organisationer yttra sig." H Till saken hör att bland. de "ca 15 utvalda organisationer och ” myndigheter till vilka regering- en,.. efter : hårda påtryckningar bl. ä'”från” bankvärlden, ' sänt ut "sitt förslag om investeringsban- ken för ytträånde äterfinns Inte Sveriges Jorabrukskasserrpynd ov det kreditorgan, . som. stark ställning inom jord: skogsbruket;- två » näringsgrénar som om några. Cberörs av. de "strukturomvandlings-- och Jie " naliseringsprocesser, "som ” ringen så' högröstat -talar om, "och ' som : också ' sägs «vara an- ledningen till det fantastiska in- tresse, som regeringen så plöts- ligt börjat hysa för närings vets problem: od Viss logik kan man ju spåra i denna nonchalans mot: jord- "' brukskasserörelsen. Vill man ra-] tionalisera bort jordbruket kan "man 1ka: väl "spola också dess "kasserörelse; då : Men'det kan ju ha viss bety- delse att; "ändå :- påminna hr Sträng om jordbriket och jord- brukskässérörelsens existens. > Samordnad” åldr Med ägt, ö ade antalét äld- ring ar ”och "därmed sammanhäng- ande vårdbehov har gränsdrag- "ningen "mellan ren "åldringsvård d och sjukvärd, "blivit: allt svårare. ett rationellt utnyttjande av . ala resurser” har. frågan om. en r samordning” "mellan Jåridstingeris - "Ssjukvåndande 'verksåmhet.; och primärkommunernas äldrings- värd. aktualserats. Från! center- håll begär hr.. "Larsson , i Öske. iksby m; fll. lamentarisk utredning med : "reträdåre för” de Berördå 'huvud:]. ””märmen 1 syfte att ahvisa kon- kreta riktlinjer” för en sådan u t 1 i samordning, 'I atiledning ' av lik-l: nande” motioner ', vid "fjolårets |" riksdag" underströk . riksdagen - vikten av ett "nära sarmårbete ” mellan "dé" olika” huvudmännen” > och” påpekade att samarbete : 'på ” mänga håll inletts!" Man ' ville] rd i motion en par- I MH samordning påkallar" ngsvård avvakta - utvecklingen av getta? samt "socialpolitiska kommitténs slutbetänkande med 'förslag' till värdlag angående, pL' a. äldring- arna. : Kommittén” avstod" emel- tertid' från ' "att. ta ställning" till frågan? "mom en dära / fråmtid. köm- "mer. antalet åldringar. att, växa "avsevärt; . Gränsen. mellan” kom: "munernas ' ' sociala” ”åldringsvård : och : sjukvården". bl: allt: svåra: re 'ätt dra. För effektiv "åldrings- vård, torde ett när. ar samarbete "mellan primärkommöner', såmt ””möltlan -” "dessa ' och "respektive landsting vara en god lösning. - Det har också omvittnats att.er- » farenheterna ” från: det inledda "samarbetet... vatt Bositivar,' Be övet; av.- allmänt genomförd -tände utredning "a ARBANKERNÅS JA Kyålbsposten' välkomnar et Svenska .A:sparbanksföreningens > positiva : remissvar .om'den före- glagna statliga . Investeringsban- ken: entrar ST Sparbanksföreningen "vill klokt . nog Inte primärt se. investe- ringsbanken. som ett. konkurre- rande" institut till: åffärs- . och sparbankeima, : Istället : gäller. :. det 'att.- komplettera dessa” £: en ' kreditgivning”'av >till omfattnin-. 1 gen ny: karaktär," Intressant nog betonai-" också Sparbanksföre- ' ningen att det finns.skäl att ge "de samhällsekonomiska . övervä- + gandena ett äka " kre Itmarknaden "även om detta "inte. får: Innebära satt: investes.| - ringsbanken- ägnär»sig åt 'ren- odlad räntesubventionering. :: "Orsaken till att Sparbanksför” eningen-är så positiv till inves- teringsbanken kanske inte en- bart grundar. sig på en" örnuf: tig” 'sakbedömning av j Irägan, he ter det: -: i Sparbankerna ser” naturligtvis också möjligheten att alltmer närma . sig + affärsbankernas verksamhetsområde och låta nä: ringslivet .få del av en ökande del. av -sparbankernas:» utlåning. "Med 'den koncentration som rå- "der på kapltalmarknaden är den ökade konkurrens som därige- nom skulle uppstå endast att Wwälkomna. : Det finns ett mycket väsent- ligt "villkor i Sparbanksförenin- . gens tillstyrkan av bankalterna- "tivet, påpekar Norrländska Socialdemokraten: :' JAtt den statliga 'investerings- banken uppträder 1 konkurren- 'sen på, lika villkor som övriga kreditinstitut — sparbankerna inräknade — och att syftet är en bättre fungerande kredit- marknad, Ett förstatligande av kreditgivningen för förstatligan- dets skull vill Sparbanksföre- "ningen inte vara med på. Och det är ju i sak helt rimlig In: vändning, | Syftet med den nya banken är ju att åstadkomma en friare samhälls-: och allmänekonomiskt bättre fungerande = kreditgiv- ning. . oc [9 DE SOM DRABBADES VÄRST. UNDER KRISAREN” på trettiotalet var industriar- betarna. Bland dessa rådde en soltdaritet som. växt sig stark under gemensamt. prövningar. Denna, solidaritet .manifesterades 1 en kraftig upp- slutning kring de egna fackliga organisationerna, påpekar tid- ningen 'Arbetsledaren: Även nu tvingas många arbe- tare till arbetslöshet. Genom si- na organisationer — fackliga o. politiska — har de dock genom- drivit reformer av dika slag som mildrat eller eliminerat åt- skllliga av de värsta följderna av en påtvingad arbetslöshet. Solidariteten har gett ett mate- riellt utbyte också om detta till utståndna | :' hälle som i stort har överflödets ” prägelian Hof ordens Dn En' tjänstemannast ming - "många : komirit att. betraktas som något 'av 'en''livstidsförsäk- ring.' Detta är i högsta grad en, - schimiär,'! vilket aktuella. siffror: "rörande antalet avskedade” tjäns- ternän : visar: Mycket 'tyder . på ”att;redan ' nu; och troligen i'än- : törre Ed I utsträckning , ”övér, det”ispeéiellt: blir” re "na geddesyxans. skärpa.” : " Under de, onda. åren på. tret" tiotalet kunde: en arbetare sv na körtsiktiga fördelar ' genom' att)stå utanför sin fackliga” or- ganisatlon. . Kan. 'oorganiserade anställda tjänstemannaställ” ning :vänta ”sig att få liknande fördelar. i dagens läge? Vissa ic ke Loffentliggjorda men uppe barligen: vederhäftiga siffror. rö -rändei proportionerna : :0organise-, rade och organiserade: tjänste-' .män som avskedats vid samma (företag ' tyder .på mötsatsen, I » -Dagens arbetsgivare är ratio: nellt tänkande . människor ' medvetna” om hur”lätt det är att avfärda" en anställd som inte har någon: facklig. intresseorganisa- ton, bakom sige. : ee - "vm 'sKo0. RIKSDAGEN 4 göra en aktiv insats för bättre skoldisciplin.” Det. lät som -'ett nödrop, tycker... Borås Tid- ning... Aldrig "tidigare, "exem. dagen om = disciplinsituationen, oroad: Statsrådet talade om I ruskiga avslöjanden” och om -”elever |. som terroriserar sina "lärare hårt "och som springer omkring med "skollagen under armen för att finna : tjänstefel hos ' läraren”; Han hävdade, att en sådan ”elev skall behandlas ”efter förtjänst”. Men vad Betyder det 1 prakti- ken, så begränsade som rekto- .rernas och lärarnag befogenhe: ter. är? -Elevråden skulle säkert kun- "na göra en god insats när det gäller att hålla efter bråksta- - karna.» Men det ankommer dock främst på rektorer och lärare att "svara för disciplin och ordning. ” " Att. de måste få bättre: reella möjligheter därtill visar den nu- varande disciplinsituationen med skrämmande tydlighet. | - SOLGÅVAN TILL BLINDA trots .den arbetslöses lott kan 80 900326 - feg e-. dsättningssystem 'som ger-jordbru- ”Isom inkomsterna ; ökar 'starktin- H kan. göras” "är, en ”analys', av bak- NEN trädärnås.; reservation, och.” vädjade ecklesiastikministerin' : till "landets" elevråd att: snabbt | . pelvis vid interpellationer i riks- |; har hr Pdenman 1 verkat särskilt : "De stundande förhandlingarna om” jordbruksproduktpriserna ef- ter den 1 september 1967 mellan en: .regeringsgrupp - och jordbru- Kets ' förhandlingsdelegation . fick en : tämligen drastisk; skärpning, dä det: mändagen "den 27 februari offentliggjordes att RLFy två da- garstidigare hade sänt ut ett cirkulärbrev-" till : sina medlem- mar innebärande att de tidigare tecknade reverserna nu skulle in- kasseras, Som bekant skulle. det- ta tillföra RLF:s kampfond' om- kring 32 "miljoner "kr, - om de tecknade, reverserna tillfullo in- löses. ; . TA "Enligt den - "information som |utgått” från RLF ansåg man: där att a satt nä". en uppgör: iv de: pägående - för- handlingarna. var små; Det fram- sålundå. att 'man från. re- gskommitténs -'sida har' lagt fram . förslag 'som erbjuder -jord- bruket väsentligt -sämre- - villkor än vad som nu gäller. -Ett pris- ket” relativt. sett sämre produkt- priser 'än de nuvarande mäste förmodligen leda "till försämrade inkomster i.jordbruket samtidigt om andra grupper. genom pågå- ende löneavtal;' Att oron på jord- brukarsidah är väl” befogad tor- de; vara . sUppenbart, - pen åtgärd - som vidtågits från RLF"-ledningens, sida” kan med hänsyn till det tempo som i all- mänhet” "präglat .' jordbruksför: handlingarna anses vara" "tämligen överväga "58.7 k: fackliga åtgärder. Längresshar : det,; emellertid; tidi- gare" inte. kommit; När man , nu : signalen, om : inbetalning; av » utsikt ' ställda '.medlen, är dettå därför att. betrakta. som: en extraordinär: åtgär I och med "detta' är det "natur: ligtvis, inte-;yklart, :, att .. några stridsåtgärde . behöver komma till stånd eller .kommer "till .: stånd: > Bud/ 'och' motbud eller ”stånd- funkfer från, de olika sidorna är: lätt: förklarliga , skäl inte kän-]” år inte att ” förhandla öppen” ridå, lika. litet på jordbruksområdet." 'som inom and: ra , områden. "Det söm”. för; dagen in. grunden;': Den "är; emellertid ; tressant” hog.: . r | lämnade ! sitt ': betänkande” "under 1966," deladé sig som. bekant i två huvudgrupperingar: "Dessa ; båda grupperingar": intog olika , ständ- punkter - i; en. rad' vitala” spörs- mål, ' Här bland : prissättningsfrå- goörnå. som den' allra viktigaste problemgtuppen, . Utredningsmajoriteter föreslgg en. provisor;etid eller .Övergångs: prissystem" av. "ungefär det "nu: varande systemets. karaktär skul le tillämpas. -Man ville; från ma- joritetssidan ""markera”: en... viss; Skärpning "såtillvida att" jordbrus] ket;;inte skulle erhålla full ”täck- ning för inflationen: Jordbrukets prodökKtpriser skulle” inte':tillåtas stiga så' starkt som indikeras av en "på ' visst: sätt rensad konsu: mentprisihdex, : Oft ”T Visserligen -hävdade? man frän utredningsmajoritetens” "sida att en dylik åtgärd inte skulle; inne- bära : en > försämring ifråga om utvecklingstakten för! jordbruket. Man -' ville , istället . hävda "att - en analys” av. "utvecklingen under. :de]. tidigare, åren/ "klargjort i; att” jora-] nte: heller, under: denna tid. följt : med .i. sin prisutveck- ling + i, den' allmänna. inflations- takten, .-Därför, ansåg ' man, skul- le détta "inte , behövas” i . fortsätt- ningen; heller. I. . jordbruksföre- isyn- Vi tror int att 250 ledamöter "behövs. för, att "organisera riks- - dageris” utskottsarbete. De nuva- rande” utskotten har blivit onö- "digt störa, därför att de skulle ha en proportionellt. rättvis re- "presentation." från två. kamrar. "Och ”vi:är' fast 'övertygåde "om att riksdagen 1'plena blir mind- "re arbetsför med 350 ledamöter - än med t. ex. 280 eller ännu nå- got mindre... puocov :t En alltför stor kammare kom- "mer att leda” tär att talmännen 1 samråd med partiledningarna får styra debatterna så mycket hårdare, ' Med” ökad passivitet bland" flertalet av ledamöterna som' fö ljd. (Resultatet blir väl "ungefär detsamkma” beträffande motioner 'och - interpellationer, Det blir partikanstierna som bå- de "styr och skriver. Man ärr re- - dan på god väg, > cc - Både. med hänsyn till Tändets 1 "rid 'och demokratiens framtida funk- | tion tror vi, att frågan om an- talet ledamöter I' en framtida » folkr epresentation borde omprö , i . (Waldemar Svenssom OM n vas, s nerhet i den senare överlämna- de remisskrivelsen från SL och RLF visades emellertid att det som av utredningsmajoriteten föreslagits. med en ny Index- konstruktion' som grund skulle ge en för: jordbruket ogynnsam- mare utveckling än de tidigare årens höjning av producentpri- serna, Trots de invecklade argu- menteringarna står, det fullt klart att vad jordbrukets ; företrädare här påvisade NG hållbart och riktigt. Utredningsmajoriteten föreslog att .. man under: övergångsären skulle fortsätta med nägon typ av spärregler. Man ville härvid övergå till :partipniserna inom landet som bevakning istället för världsmarknadspriserna. ” I detta torde inte "ha ' legat någonting kontroversiellt. '- Jordbruksorgani- sationerna -:torde till fullo :ha de- Jat -.den åsikt som här kom till synes i ;vad ' gäller: världsmark- nadsprisernas . - vansklighet, : Den föreslagna s.k. tvåprocentsregeln skulle. i och för sig inte. ha va- rit till någon nackdel för jord- bruket, '. .. . Det verkligt. kontroversiella i utredningsmajoritetens skrivning var det.— visserligen något dun- kelt — utformade hotet om att kunna kasta in jordbruket i en s, k, prispress, Man använde inte ordet ”prispress” men man orda: de om: att prispolitiska. åtgärder |” skulle kunna övervägas ' för. att bringa ner. jordbruksproduktionen till önskad nivå. Om man: sedan använder .det kortare uttrycket ”prispress”... eller ,, man. - skriver detta , med -. den ' längre . omskriv- ningen torde i -realiteten . vara en bisak; : Hotet om en prispress 'uppfat- i tades av jordbruket och dess ta- lesmän ' som "en "allvarlig 'propå: Inte minst därför att utrednings- majoriteten--band sig så hårt för en målsättning -.:innebärande : en nedpressning av självförsörjnings- graden.»Det. har från jordbrukets sida konsekvent understrukits att den ryckiga framtida prispolitik som : ställts i utsikt. måste vara oförenlig : med. önskemålet 'om en fortsatt anpassning av jordbruket till den nya tekniken, vilket krä- ver en fortlöpande utbyggnad av företagens "storlek... Det har även framhållits. att den pågående om- vandlingsprocessen i” det :svens- ka jordbruket är rikt 'fasetterad, Samtidigt med att jordbruket in- «fom 'de' kargare områdena lägges om till en -extensivare drift eller helt drabbas av:nedläggning sker inom de: bättre jordbruksbygder- na och : speciellt. inom familje- jordbrukens ram: en utomordent-[. lig intensifiering ' för att' på så sätt finna ett större" årligt pro- d ktionsvärde;; på vilket de fas- östradernd - kan . slås 'ut.' Dä d,”Har man med rätta" anfört, är, inténsif,.eriågen inom det kvar- varande jordbruket i dagens lägel" ett" hjälpmedel då det gäller att/' minska de-fasta kostnäderna ' per enhet "och "därmed förbättra "jordbrukets ekonomi; Intensifieringen har med: andra ord vid vårt höga löneläge blivit ett viktigt hjälpmedel i Sffektivi- seringen inom' jordbruket. . Under dessa: förhålländen. kan" uppenbarligen målsättningen om en nästan tidtabellstyrd ned- pressning av. självförsörjningsgra- den i' jordbruket bli besvärande. Jordbruket har istället hävdat att huvudsaken borde vara att ef- fektiviseringen kan fortsättas och fullföljas, Om det därvid visar sig att den .punktvisa intensifie- ringen leder till att självförsörj- ningsgraden inte' minskas så som utredningsmajoriteten " > Önskar, borde detta inte vara någon olä- genhet un <samhällsekonomisk synpunkt, har man hävdat. även detta är synnerligen svårt att be- strida. Utredningsmajoritetens ' skriv- ning med hot om prispress i bakgrunden har: även oförenlig "med önskemålen om att kunna förmå unga företagare att satsa på en kapitalkrävande ut byggnad av: företagen. Jordbru- ket har en lång planeringstid och kapitalbehovet är på grund. av näringens karaktär mycket stort i förhållande till det årliga pro- duktionsvärdet, Många av anlägg- ningarna 'i jordbruket mäste gö- ras 'på lång sikt, Under de. för- hållandena - 'är två ' sådana 'mål- sättningar. som fortsatt 'effektivi- sering 'samtidigt med :' prispress ingenting annat än en lös Sper kulation, me u | Aktuell - occkom mentar | Att sitta som 'presidant med en majoritet mot sig i riksdagen, det vill" inte de Gaulle göra. Och stö- ta” sig med de Gaulle vill inte majoriteten : av franska folket. Därför är det troligt att'frans- männen röstar. de Gaulle och ger gaullisterna en majoritet som ald- rig skulle finnas utan de Gaulle. CE Helsingborgs Dagblad. : ansetts |.” Vad som krävs är att regerin- gen i sin proposition. ger "betryg- gande garantier för' att Jantbru- ket inte” utsättes för 'en prispress, som leder , till', att .den önskade fortsatta )rationaliseringen ' mot- verkas.' Det finns enligt RLF re- dan tecken på att detta skett i fråga om mjölkproduktionen, Det rör sig här om komplicerade sam- manhang, ' som inte” enbart kan ses som en kortsiktig ekonomisk uppgörelse. CQ Ps Syd: svenska Da gbiadet: Stockholm. (TT) '' Stockholm. har' stor' skuldbörda men - har. inte lyckats ' hålla 'sig speciellt väl framme :på lånemark- naden- under : första : hälften. av 1960-talet. .Det är istället Örebro och Norrköping, som utmärkt sig när det gällt att skaffa fram lån för de kommunala behoven, kons: taterar tidskriften Sunt Förnuft. Skuldsättningen i de 15 största städerna har stigit något snabba: re än skatteunderlaget; I flertalet fall har skuldsättningen ökat med några kronor, De' viktigaste avvi- kelserna från denna normalutveck- ling "uppvisar Göteborg;' örebro och "Norrköping. I 'Göteborg har skuldsättningen gått ned kraftigt medan den ökat' långt över det ”normala”, 1 de. bägge , andra 'stär derna. Till de mer läneexpansiva städerna "kan "även | räknas . Häl- singborg och Sundsvall: medan Stockholm" inte alls hör. till dem Örebro och Ned som hängt” särskilt val med i 18 nesvängen under '1960-talets förs- ta, hälft. : Stockholm" hör ' visserli- gen alltjämt till..de mest skuld- satta av "landets städer, men. riga, städer har knappat in på för- mit ifatt huvudstaden; > Skulden per skattekrona år 1965 i landets '15 största städer utgjor- de för:stad'och landsting tillsam- mantagna och förändringen åren 1960—465 angiven: Stockholm 40:72 + "0:59, " Göteborg '26:05, — 22:60, Malmö 19:76 —' 0:22,,. Norrköping 48:76 +:.14:41,' Västerås 27:24 :+ 0:12, Uppsala 23:96: +: 3:49, Öre- bro 60:48 + 28:45, Hälsingborg] 30:92 "+ ' 8:49, Linköping 5:86 + 3:05, Borås 30:14” pu 2:71, "Eskils: 5:83, Sundsvall: 25:98 +, 7:02, Sol- na. 20:46: +' 2:66 och; + vönköping 21:32 — o: 99, ot ”Mäönchen (LT): ss För fyra är sedan fakttog” tyska! under: sina. mikroskop ' en :händet: forskare. överallt .i .världen anled- ning till vetenskäpliga undersök- ningar. Två mikrobiologer :-d:r Heinz Stolp och Richard -Pet- old, medarbetare Bundesanstalt F Stockholm. (TT). " Atskilliga konsumenter anser att många förpackningar är onö- digt" påkostade. Varken detaljhan- deln eller konsumenterna ' betalar någon särskild avgift för förpack- ningarna; men kostnaden för des- sa är givetvis! inräknad i varans pris, skriver ' redaktör: Peter: G. Lindberg'i tidningen Köpmannen. » Skulle: man "inte: kunna sälja :| varorna billigare: utan förpack- ningar eller. om förpackningarna I vore mindre påkostade? Svaret är nej.” Man har räknat ut'att kost- naderna för uppvägning och .in- slagning "av" de "varor, som nu kommer paketerade till detaljhan- deln skulle bli dubbelt så höga som kostnaderna för förpackning- -lärna -är; 'Förpackningarna är be- Jkvämare att :hantera, inte bara för" detaljhandeln utan också' för kunderna och: Självbetjäningsbu- tikerna skulle : vara". otänkbara utan förpackningar. - Men detta. med 7 ständigt nya modeller ,av t.- ex. radioapparater, inte det slöseri? Den ena NN modellen, är inte förbrukad när nästa modell "kommer. "Nej," det är inte slöseri, :Utvecklingsarbetet pågår oupphörligt, hi-fi och ste reo' förbättras "undan -för: undan: Och :så vidare, De nya: modeller- na är bättre produkter än 'de' regående " modellerna och de är avsedda för dem, som vill ha en bättre produkt och anser sig ha räd att betala för' den. i -Hur-är- det med tvättmaskiner- na? Skall det verkligen behövas I nya modeller” varjé är?! Går det inte lika bra 'att laga den. gamla maskinen : om + den går. sönder? Svaret. är att de ständigt stigande arbetslönerna , gör reparationerna allt "dyrare, Skillnaden i kostna- den för en ny maskin och för re- paration av den man redan har blir allt mindre. I takt därmed blir det mer ekonomiskt'att köpa en ny tvättmaskin "som — för- modligen — 'är åtminstone något bättre än den gamla, or . H "Mjölk är den sundaste spisen man kan önska” säger Linné i sin skrift Om ett” naturligt levnads- sätt. Genom vidsträckta resor ha- de han blivit väl förtrogen med mjölkens mångsidiga användning och skiftande tillredning. ”I Paris vill de ej äta sur mjölk, ty hon gör dem ont i magen”, men i Nor- den skattades den beredda mjöl- ken högre än den färska. Det är metoderna att konservera mjölken och förädla den till ost före meje- riernas tid, som professor Gustav Ränk, beskriver i sin bok Från mjölk till ost (Nordiska museets handlingar 66. Pris 34:—), En av våra flitigaste och mest kringsynta folklivsforskare 'redo- visar här i samlad och lättilgäng- -lig form , sina rön från åratals fältforskningar och specialstudier. Med Ränk som förfaren ciceron får vi besöka mjölkkammare och mjölkkällare i olika svenska byg- der”, och :lära oss hemligheterna bakom begrepp som gammalost och skörost, För detaljernas mång: td FRAN MJÖLK TILL OST | I falå förlorar författaren ”dtdrig de stora linjerna ur sikte, Han skild- rar motsättningen mellan den syd- svenska: självsyrade surmjölken och: den uppsvenska tätmjölken mot bakgrunden ' av «skillnader i näringslivet och visar, hur ostsor- ternas regionala växlingar speglar kulturinflytanden från olika tider. Den : kontinentala löpeosten, vil- ken "under medeltiden' nådde vårt land, förmådde inte uttränga den äldre inhemska ostkultur, som var baserad på surmjölk som ostäm- ne, Desto större genomträngnings- förmåga har de mejeritillverkade ostarna haft -under det sista sek- let, vilka alla går tillbaka på ut- iändska ostsorter. Ränk har varit ute i sista stund. Snart är min- neskunskapen om den svenska bondeosten försvunnen, 7 - . Tätmjölken och osten, samlad under den korta nordiska somma- ren, var näringsrik vintermat hos hög och låg. I osten hade bonden en viktig inkomstkälla, I ostmjölk ss (Forts, å gid, 7) NN S | Bakterier tillintetgör bakterier bakteriologer: för första' gången se. som ' under tider gett :talrika” |för:landw g i' Västberlin fick bevittna hur bak- terier av hittills. okänd, art .an- allit och” tillintetgjort samt up: jenbarligen: ätit upp: andra. bak- erier. :Dessa krigslystna bakterier fick. benämningen .”rovbakterier”; (Bdellovibrio -bacteriovus) "av: Pet: zold' och - Stolp.:In-. och utländska vetenskapsmän "bekräftar. att ' des- sa: mordlystna mikroskopiskt små Jorganismer .en vacker-dag kanske kan. bli. till. nytta. för .mänsklig- '— man vill försöka'”hetsa” "aggressiva -, mikroorganis- mer: Pp bakteriblogiska sjukdoms- alst are, r under: tiden också fått reda' på: -med "vilka :medel bdello- vibrid-bakterierna' tär kål på 's.na offer: De 'encelliga organismerna slungas genom ett långt gissel på sin bakre ända mot sitt offer som: flera gånger kraftigt rammas:” Så snärt” offrets cellväg "är .. förstört avsöndrar rovbakt ierna tt dö bringande gift." Fö Under «de: hundra åren”: sedan fransmannen Lous Pasteur upp-. täckt bakterierna . hade. man -ald-. rig iakttagit något dylikt. Att rov- bakterierna så länge förbisetts be- ntagligen -på de. arbetsmeto- akteriologerna : hittills --sökt efter främmande arter med. För att ingående få kunna "studera bakterierna . brukade de, hittills alltid anlägga 's. k.. renodlingar i vilka "alltid -bara en” 'bakterieart odlats.” Rovbakterier som är be- roende på byte söker dock : alltid främmande bakteriestammars om- givning. Visserligen hade man of- ta iakttagit att renodlingarna som liknar gräsmattor förefallit vara anfrätta på många ställen, man förklarade ' emellertid företeelsen med inträngandet "av såkallade bakteriofager. Dessa mikroorganis. mer som räknas bland virus och knappast kan: "skönjas under mik- roskopet kryper in i bakterierna äg parasiterar sina värdar: till öds, - Det: var också gräthäv som upptäcka rovbakterierna, Deras bakterieodlingars sjukdomsbild ha- de utvecklats något- annorlunda än det är vanligt vid ett angrepp av bakteriofager. En grundlig un- dersökning löste slutligen den. ver tenskapliga gåtan. . tande arbeten kompletterades un- der tiden väsentligt av deras Israe- liska kollega . d:r .Moshe Shilo, Professorn". för. mikrobiologi vid Jerusalems hebreiska - universitet Iyckades + finna en bdellovibrio- stam som nöjer sig med artifictell föda om det inte finns några le- vande offer att äta upp. Genom studium på dessa tämda:rovbak- terier hoppas Shilo också, att få finna en möjlighet att rovbakte- rierna en dag med framgång kan användas i kampen mot sjuk- domsalstrare och skadedjur, a språnget och i vissa fall helt kom: Ä tuna .25;95 4 3:50, Gävle -29:77 .4 |. iståndsatt Stolp "och Petzold att |, : De två tyska forskarnas banbry- D Man kan diskutera här snabbt utvecklingen ' skall ske och hur ' man skall undvika att människor kommer i kläm. Med den utveck» ling vi nu har hotar landsbygden och glesbygderna att bli värt största ålderdomshem utan vård- resurser . och hjälpmöjligheter, Kvar' blir bara de äldre 'och de » som av en eller annan anledning inte kan anpassa sig till en för- ändrad tillvaro. Det är inte! bara » åkrarna som förslummas — för- slumningen. hotar "att även drab- ba många människor. NH vw i en Hallandsposten. Dehn fortsatta. strukturrationaälls seringen Inom jordbruket :kom- mer att.leda. till att successivt. yt- terligare ett mycket stort antal enheter läggs ned. Det borde nu stå” klart för alla att "anledning helt, saknas ätt med politiska "me- del. framtvinga en sådan forcerad utveckling. Däremot krävs ett om- | ställningsstöd som”gör det "möj: ligt för dem som själva önskar söka sig över till andra närings- Igrenar att ' 1:rimlig. utsträckning få: behålla” sin; försörjningstrygg- het. Sämre" villkör skall det" väl inte behöva "bli tal om för någon, - tycker man — men RLF har si- na” farhågor och det : är träxigt, nog. vi 4 i Nordvästra Skånes. Tidningar, ” "Man! kan tänkd' sig, att staten och affärsbankerna finge inrätta var «sin :utvecklingsbank, "Staten > och bankerna skulle då kunna ba- lånsera varandra; Man kan- ock: så: tänka. sig, "att. staten och, af- färsbankerha "gemensamt inrättar en utvecklingsbank: bruk, Co Sn Det kan "finnas. änledriing uttala förhoppningen att vissa tid- H ningar, i, fortsättningen : 'eftersträ- var, större självdisciplin i behaänd- ' lingen: av: barnavårdstvister.: "Ant- för :”hysteriska reportage” "under minerar bara. alltför. nätt den sak-. möjligast skonsammaå Jösning, Detta på- pekande”. kan : man kanske - göra, även om” det. också är rimligt att anta ' att. utan pressens livliga , uppmärksammande, av. de. tragis-.. ka fallen en lagändring fortfaran- de varit. långt , borta. :.: "Västerbotten Kuriren, RN deklarationgsblankett - är krängligaré än fjolårets, Det finns risk "för att det. blir många. åtal " till 4 följd av. ”felskr: vningar bero- ende” på. missuppfattning av 'blan- kettens ' text. .Sådana . konsekven- ser bör undvikas. Lättast kan det ske genom att.konstruera”en: enk-: lare; .rdeklarationsblankett, lighet. "och ' det Inte vara meningen? sö Sundsvalls, Häng I | TV-Aktuelit gav: Box Holm. ström Anastasia i "närbila :apro- på den segslitna ' ärvs: och identi- f.kationstvisteri. . Men : han” i Pyss- lade: 1 ord. och. såvitt. vi kunde se även i" bild --meaq'” tsarens. äldsta dotter. I. själva verket" "vår "väl Anastasia ” den yngsta, "eller. hur? ' Uno: Asplund ” i HT. JAtt” "man spökar ut. Kvinnorna så förskräckligt i Paris, måste, be- traktas söm: motsatsen till demo- . krati;- Varför skall kvinnorna" be- handlas på detta sätt ännu i köns-, vollsdebatterna älsignade tid?" " PåE i V-K. . [ETT ORD - ss PA VÄGEN Tre unga: systrar, vilk + äs "mor hade dött, bodde tillsammans med. sin far. Fadern gjorde något: o- rätt och 'dömdeg till döden. Hans döttrar kämpade hårt för att få kasom frigiven men utan att: lyee : Då beslöt de att gick en lång wväj en: och is, och slutligen tog de Inför konungen. De föll. På”knä och be. rättade sin historia under bitter ' gå till: kungen. . na” flickor, förlåtelse”; r Gud är Ikomingats konung och mmel - och jord. Fader är också » böjer knä inför ber om förlåtel- er,' förlåter -han " Urs M, Alten, OSS verkligen oc) ta. med slädje, z fyller: Vårt hjär. kärlek och. Hoppe el - + i 1 Fd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.