ue She "Tisdagen den : 28 mars 1967 —=LT 1iT= Vad tjänar. det till?" tre. .miljoner kg: kött nit. på för. delaktiga; vilkor. Men möter" i stället . en: så mycket". starkare konkurrens från Sverige på. de danska. expörtmarknaderna! Hr Holmqvist ger med ena handen och tar med den. andra, Ty trol- la: bort det: 'svenska .tillfälliga överskottet -kan' "han: inte. Ju mer "danskt kött han , prånglar in i; Sverige, . desto. mer måste vi exportera. Det enda ”väsent; liga” som ästadkommes är. irri- tation bland Sver'ges "jordbruka- re' och ökade exportbekymmer (och; kostnader) . för "deras, . för ningar. . - 4 5 .>' Varför då detina: "brådska med "Datimark?" Det. är en: naturlig önskan I Sverige och: inte "minst bland "Sveriges jordbrukars "att ge. Danmark företräde så” snart som. i behöver" importera kött. | Men ått' fastlåsa danska: import- kvantiteter. så; ; länge detta en- dast betyder. ätt vi .måstå, :pres- IN atur lig motståndskraft stärks om en ny, märklig. substans | : Vern beror mä niskans maturli - TN gå motståndskraft mot olika' |... : Amerikanska läkarsällskapet sjukdomar? Det är en fråga som | har under rubriken ”Nya' vägar den medicinska vetenskaper grubb-: -- medicinen” - publicerat sam= | lat på i långa tider. En: ny för-! 'mandrag.. av : ett antal artiklar klaring! har under de senaste åren; | om den medicinska forskningens utverk'ats äv' dr Howard Schneider aktuella inriktning. Denna ar-" vid det Amerikanska läkarsällska«' | tikel handlar om upptäckten av pets institut för biomedicinsk forsk "| en. ny substans, kallad ”pacifa- |: ning-å Chicago, =" op vin”, som väntas bli ett. bety- "i Dr Schneider kan inte bara fö delsefullt nytt hjälpmedel:i lä-. klara" denna naturliga resistens .karnas hand för att på ett na- han' kan bokstavligt, talat mata sina'| turligt sätt förebyg: ga sjukdo- försöksdjur : med den, 'Intensiva mareioa ae forskningar. under 20 års tid har övertygat: honom att. nyckeln tilll "denna motståndskraft finns i tidiga- Hu nde” föreningar i; vissa livs! Aktuell CK "kommentar. tradittoner, som, i Nathan Söder- blom hade en lysande. "företräda: i re. Att den sistnämnde på sin tid jämväl 'var upptagen -Å tredje förslagsrummet motiverar 1 och ' för sig inga jämförelser. Blir Stendahl utnämnd, vilket vi tar för givet, är han I "sig själv en tillräckligt 'stark personlighet och intellektuell kapacitet för att som : ; ärkebiskop kunna - ge sin egen / H Nordvästra. Skånes "Tiäningar: | präget > .. förnyelsesträvandena Det är ännu för, tidigt att för | POM den "svenska Kyrkan et söka en allmän bedömning '1-vad | - re 4 Sydsvenska Dag adet. mån den nya bostadspolitiska gå KA ee EE ven' har ma utsikter fatt lye- En permanent hastighetshe- kas än den kasserade,' Där finns gränsning kräver en permanent ovekligen grepp: som väcker in- ökning av.: övervakningen, Den tresse och inger förhoppningar. dag vi har 'pesurser till detta och Huruvida' de förslår för ' att ga- underlag som visar att en. per: rantera ' regeringens mål för bo- manent hastighetsbegränsning "är stadsbyggandet '. må vara osagt. | mer trafiksäkerhetsfrämjande "än temporära begränsningar, då skall H " Nyligen. han som bekant gätt ' meddelanden genom pressen om förnyade avtal .mellan svenska regeringen och Danmark om 1le- veranser av danskt kött till Sve: 'rige på specleHa villkor — näm- : ligen vissa statliga svenska sib- ventioner. ” Meddelandet: kom samtidigt med att förhandling- arna pågick om det nya prisav- ” talet för svenskt jordbruk efter den 1: september 1967. I dessa "förhandlingar dokumenterades bl," a 'de stora 'svårigheter. som värt jordbruk har just ifråga : om "avsättningen av nötkött, så : länge vi håller på med minsk- ningen” av kobeståndet, som är en "enigängsföreteelse-, och under tiden utslaktningen,. pågår. till- för marknaden "väldiga kvanti- : teter; kött. « Ps - : Under förra året, var: 'utslakt- ningen drygt 90.000 kor > d. v. s, den. slakt som försiggick .ut- över ordinarie rekryteringsgall!- var mera 'motståndskraftiga mot sal= monella än" andra, Dr S id prövade 27 olika slag av vete för "att 'se'om alla. hade samma inver- » kan, vilket visade sig Vara fallet, med obetydliga variationer., Sedan började 'den tidsödande process un= der: vilken mössen utfodrades med olika delar av vetekärnan, för att man: skulle få reda på var den lighetsfulla faktorn'var förbor- ,.gad, Till slut återstod av”ett halvt ton vete bara några' små. substan- . ser, klart röda och blå, som ingen "hade lagt märke till förut, vd; . Det föreföll helt osannolikt att de skulle ' vara "av någon - betydelse, men 'i 'konsekvensens.: namn gjor=- des försök också med dem, Resul- tatet var slående, Medan' bara 10 Proc av möss på vanlig diet hade överlevt en salmonellainfektion: vi= sade det "sig ”att '90 proc klarade sig bra även om "de. bara fick en mikroskopisk ” kvantitet”. av. denna förening i sitt "foder. Gåtan var. löst.- ' Man kan hävda att upptäckten av: pacifarin ger nyckeln. till "det mest naturliga sättet att hålla 'sig När 'en , kompromiss blev” möj- lig ifråga om priserna — även om ' den satt långt 'inne — med hänsynstagande till säväl: produ- centernas som konsumenternas intressen borde det vara möjligt att I resterande frågor om jord- brukspolitikens framtida utform- ning också nå"en lösning I kompr romissens tecken, . sta LJ na samverkan hindras på ett märk- ligt -sätt av pacifarin. De två Or- ganismerna, bacillen och värdkrop- pen, ', drabbar ' fortfarande - ihop, men utan att sjukdomen bryter ut. ;' Det" är troligt att pacifariner' är relativt vanliga i födoämnen, även om kvantiteten är mycket ringa. De syf- tar till att finna nya källor till pa- cifarin, Dr Schneiders senaste rön tyder "på att det kan bli möjligt -”pacifafiner” (av ”pacificera”). Det är sannolikt "att 'dessa pacifarinér sig: vara: ett ojämförligt "effektivt medel för att hindra sjuk- domisutbrott.” I + | "Hittills här "dr arbe- tat "nästan? bteslutande med. möss och med en smittosam sjukdom :— tyfus! Han har klarlagt att även en i s ; : Schheid. forskni ot vår fs ring. . När utslaktningen är över har vi brist, Det nya läget kom: : imer. av: allt att döma inom” två Ptjugo miljoner - kg Kött . reall aret, ett. är över genom det. levande; läg - Varför. då detta: plotter "med danskarna? ' Två å tre; miljoner .kg ändrar praktiskt taget. inte deras situation. För "Sveriges del viss försvåring räv. situa arrangemanget dock eh tioneri. Vi mäste, öka exporten' — , den tillfälliga! ex ort i motsva: "bli "med" en” Jordbruksnäriöig: i "stark: förändring ' och "med byg-] dér i förvandling? Bedömningar ”den--linje söm kunnat skönjas under sena- Te tid” "som" grund." Refle xlönen | föranleds av fakta som professor Ltenbart Hjelm anförde vid Lant- sa ut! mer på a exportmarkna- den,” det” är. mist sagt, menings-. löst. . É Gång. på. gäng” har. vi) tyvå rr =]. anledning 'ställa frågan, vad 's de svenska regeningsmédlemmarna | gan, är. så, mycket mer. -motive- rad, ga den nuvarande situatio- nen "måd. stör utslaktning i Sve - ' ligaste” uppgifterna: för: si myhdig- : heter: och : enskilda; anser ö 8 tr sationen” v”trafiksäkerhetsarbe tet. har varit uppdelningen av .ä reénden! på en stor mängd instän-. ser.:1 kommunikationsministerns häromdagen , presenterade ,paket- förslag .om nya, trafiksäkerhets- "främjande". åtgärder : har: jett av 'riktmärkeha” blivit" att motverka splittringer Soch'-i' stället "skapa ett. sammanhållande -administra- tivt” toppörgan, statens trafiksä- kerhetsverk.: Detta” skall,” enligt s bara på människoi "| kan' tryggt sämmanleva 'med'” ”fieni mikroskopisk kvantitet av ett ämne utrunnet ur. vete' eller -torkad 'ägg- vita skyddar mössen mot salmonel- lainfektioner,” Sorg DF. Schheidér: tvivlar” inte på att aridra padifariner kommer att 'upp- Om tyfus hos möss: kan förebyitgas idå. måste vi. dra' den slutsatsen att. andra' pacifariner kan förhinära” sandra” ” sjukdomar . Det finös” Vingen anledning att "tro att möss och sal la är unik; fråmhåller: han.. Några av | pacifarinernå kommer med säkerhet ått visa”sig effektiva” och. använd: FREDLIG SAMEXISTENS i Då. "sådana ' pacifariner , upptäcks kommer Jäkarvetenskapen att få ett I helt: nytt? pen, 'i-sin kamp, mot”, sjukdomär.. Dr Schneider talar om mn Ptystd anpassningens strategi” Då sjukdomsalstrande otganismerna ned 0as nu "av mediciner elle vacciher eller också söker man iatt förhindra. att människan : överhu- «| vud staget .. utsätts. Föra emittorieker Tyst” anpassmng betyder; ; mel Ui- tid. helt: enkelt ' samexistens med sjukdomen; i den -”pacificeras”: En mänriska som skyddås av pacifarin den”; oberörd och obekymrad hi igt små kvantiteter' som kunnat” isoleras” inte” imedgivit. en fullständig analys, Pacifarin har in-- genting gemensamt med någon. medicin.» Den :kan. säte? :nedkämpa trande'”' att framställa pacifariner. också på 20 ARS FORSKNINGAR '-; GAV RESULTAT ' : De forskningar : som nu lett till upptäckten av det första pacifarinet inleddes för 40 år. sedan av, den nu bortgångne: Leslie : Webster vi Rockefeller: Institute i New York; I sitt. arbete försökte ' hån "klarlägga om : den : naturliga / motståndskraf- ten berodde, på arvsanlag. Han fann att så var fallet, men att det inte var hela :svaret. Nästa fråga dr Web- ster och ' dr :Schneider ställde gäll- de dietens betydelse för motstånds- som fick frisk, 'd v & genom att underhålla och bygga upp kroppens naturliga motståndskraft. / Man kan:nu hop-' pas att det i framtiden 'skall "bli möjligt "att 'i : större ' utsträckning kunna undvika att tillföra kroppen olika gifter i sjukdomsbekämpande syfte, Många ' mediciner, däribland några vacciner och antibiotika; för- orsakar våldsamma och ibland död- liga allergiska reaktioner hos vissa k Andra, I pe- nicillin, förlorar: sin. . verkan - vid upprepad. användning. . Pacifariner har hittills inte visat några sådana nackdelar," utan . tillförsel 'av dessa ämnen - bygger. upp och förstärker kroppens motståndskraft: :på det mest naturliga sättet, . He ? organ. Svenska rt föreningen Nörden här ställt: söx frågor" till partile- r |" Y1) ÄDe nordiska länderna ärbetar för: härvåraride, under en gemensam» "-huvudförhandlare” id Kennedyronderi;' "Anser Ni-att län. samverkan -åstädkomma ökad - ef-: derna "bör stärka sitt fungerande], förhandlings-: och utredningsmas-:; | kneri'i' syfte" att 'genom större mån- kunna” påverka överstatliga beslut. Här” "syns: de nördiska :län- dérna "hå en gemensam ' grund. Under: den: tid "på .1950-talet, då det ansägs: föreligga ett. val mél- europeisk. union.” och: anslutning till" ett... fr.handelsområde, -.valde ju de nordiska länderna det se Hr . Johansson vidhåller att det skäll omfatta cirka en miljon lä- genheter.. "under. perioden: 1965— 74, Under, de första ären har som bekant igångsättningen inskränkt sig” till: "något över 90.000 lägen- heter; Nu inskjuter han emeller-. tid '; att: man - vid . bedömningen också : hör : beakta . ombyggnaden och förbättringarna av det gamla beståndet. Förbereder hr Johans: son en reträtt? oh | Handolstiäningen. ” Professor Stendahl nådde en- dast tredje, plats i ärkebiskopsva- let. Om man tänker på att' hans namn aktualiserades mycket sent och att det dessutom en tid, råd- då tveksariket; 'om -huruvida han ens” var valbar; är det" ändå” ett tydligt -bevis' på det: förtroendé äger bland; ärkestiftets präs- givetvis också detta prövas I: syf-. te att få en säkrare trafik. Men så länge proven med enbart tra f.kövervakning', ger fog. för. be- dömningen att 'denna ' form” ger de ”mést. positiva effekterna ' är är mest. angelägna = ” "Helsingborgs Dagblad. ' eb Da är. av. | utomordentlig”. bety- delse, för polisens möjligheter att -llösa. sina ' uppgifter "att! hos, all- mänheten ” "försöka ' vinna” ökad företåelse och . insikt om. satt . po- lisen är till. för. att -hjälpa och skydda, Kanske gäller .det I första hand att göra uppenbart, långt bortom varje, tvivel, ätt: "poliskå- . i: : vårt samhälle, satt. 'den- -består äv "folk; alldeles lika alla” jandra och. Eidem , ; uttämndes,. då endast nådde tredje I lan : anslutning : till": en; vänster-]-. Statsrådet : och chefen” leslastikdepartement å det förlösande" ordet:” Professor - "Stendahls. internatio- nella” erfarenheter” och" kontakter bruksveckan: an propositionen; överta "de" funk- | si akdonlsal SOM | fektivitet- "det europeiska oci tuell. EEC: ånslutning för samtliga SAtt 20 000 personer årli tioner -som;hittills' ävilat. bl.a: hat nnit insteg'i kroppen.” Det är iernationella marbetet? - .Ingrdiska länder? Vilken 'ställning oc dän” länge lämnat, jo bilinspektionen : och inte: heller. någon : vaccin. -"pacis var: in: | kan .det' speciellt i nordiska. sam- «En hjälte: har Fetterlysts-. som", : skogsbruket; att Inte. mer . ringsverksamheten bruket. som avses äga rum den i ka 6 "procent alldeles.som USA, nu. än engagerade t' jJördbruk och boskapsskötsel och ait denna an. del?om tio är torde ha. krympt. a KU de förkättrade småbruken' åd4 procent; att: omflyt! 10 hektar sedan krigsslutet mins- . kat sin andel av brukningsenhe:4 . terna” från två treäjedelar ”till + från en tredjedel till' en. - dessa. små enheter: ."' Bilden blir dock helt ' lundaa om' man betänker : hälften, sin! andel av åkératdalen femte- "del och sin: andel i' avsalupro- duktion från 30 till 20 procent. ot "Man; kan här göra inpasset' att iv X 25 "procent. 'av jordbruks ningen befolk. -alltjämt "sysselsätts på annor- att en tredjedel 'åv "dessa brukare nu . ning i andra näringar och dryg. fjärdedel är över ' alltså' bensionärer,' deltids ' har Bin huvudsakliga sysselsätt- att en 65 år, arbeta- ' re eller: sådana 'som för ringa er- sättning har lust att syssla med djur och jord,- En" halv miljon, hektar åker der efterkrigsåren och lik a Myc- ket' "till 'väntas försvinna till 1975. Framstegstakten be: olika faktorer, och : ror av professor » Hjelm var inte alldeles sä ker på att mycket snabba omställningår alltid "lönar sig. ob DET BLIR TIDSN öD - med ” genomförandet av. "den omorganisation av rationalise- inom jord- si kerhetsiäd.: framför. all ”>hingsarbete ' finns det” knappast |- . Initiativ och ansträngningar! ; vatt] spår I tänkta OSaN att inordna det:i den Hjättande avi nya. "ämbetsverk . skulle vara den "bästa lösningen av. organisatoriska Pprobleny;: bör man denna gång kunna anta” att VAD 'MOTIVERAR LÖNE OM SKILLNADER |” 3 . mellan 12.000 och 200 ) 000. frågar IF a briksarbeti SAF-direktören "Curt Steffan Gié- seckes resonemang. om inkomst- differentiering” med, hänsyn til Vi Kar svårt att föreställa 088, att. arbetsledarens ansvar:skulle. vara större än den som har det direkta ansvaret för maskiner, som - kanske representerar mil: jonvärden, Om nu själva ansvars- funktionen skall vara avgörande; måste man rimligen kunna pre- cisera vilken form av, arisvar som -är/ störst. Att generellt. slå fast att arbetsledande uppgifter bör betalas' högre.än understäl- das är orimligt, om man inte re- servationslöst hänger vid gamla traditionella synsätt i dessa sam- manhang. .. ” pacificerar sjukdomen, De Schnei- MN domsbäraren och dess: offer.” Den- ren, som, går i”polemik imot |. färin'inobiliserat' inte kroppens: eg- na "skyddsfunktioner. Pacifarin finns | visserligen fö Namnet, ger kanske den - finitionen "av -dess' effekt .— ämnet dör förklarar: Då en sjukdomsalst.-: rahde”organism” träffar en mott individ behöver: följden inte bli ett: sjuk omsfall. Först måste "det upp: stå” en viss ,relation mellan sjuk= problematiska . ur. allmän "syn- punkt; Inte ens i TV- åldern är det tillrådligt- att' stänga av en Viså? viktig: kanal. för nyhetsför- "medling : - och opinionsbildning. 1 : nnu orimligare i tid- ngskrisens tider. Man beklagar från alla. häll att antalet, tidnin- ” gar! minskar, 'En' arbetskonflikt "kan bli för mycket för tidningar ' $om kämpar med svårigheter. I Newy York strejkade 'man livet ur Hetald Tribune. I Finland (omfattande tb: avgörahde” slutskede d eit' EEC-anskutning : givet att” de nordiska länderna bör hålla en god, "förhandlingsberedskap som bland annat måste bygga. på. ett h fortlöpande utred- ningsarbete Åtminstone "i vissa hänseenden: man kunna "sam ordna” 'utredningsarbetet och ' där: jämte. hålla :.varandra;' underrätta- de "om mått' och 'steg ; av. gemen» samt intresse:': Om man inför :en EEC-anslutning "bör; bedriva : för- handlingarna: gemensamt :... beror dets: på: den: 'då nådande situatio- nen och 'EEC:s uppfattning;i sa- ken, dels' på om: de nordiska län- derna. vill ha samma anslutni gr form, +. 4 2) I den nordiska debatten har. under senare rtid- hävdats,' att de Gaulles politik, försvagat det över- nationella” draget i EEC,: vilket ras dock övernationaliteten inom EEC:s ministerråd, vilken anses öka småstaternas inflytande, Hur. vill Ni inför perspektivet av: en nordisk" EEC-anslutning : förklara fattning, från de europeiska små- staternas sida? — » Svar: ”Benelux-ländernas inställ. ning är förklarlig ' eftersom de med nuvarande omröstningsregler och medlemsländer inom EEC. i åtskilliga lägen skulle kunna bli tungan på. vågen ,vid överstatliga' beslut, De möjligheter till infly- tande . som följer. därav "uteblir handlingarna: "lär" Ör É denna 'diametralt ” motsatta. upp-|- tas få :l de olika | ng "skulle ; att. den gemensamma, marknåden även i” Norden" 'skull&' utsträckas till" sådant "som" inte 'omfattäs av EFTA:samarbetet:. Någon form av. nordisk : ”blockbildning ; anser. jag inte. behövlig ,i 'någotdera-' fallet och: följaktligen "inte: heller: några särskilda" . institut oner..;> Kanske bliR; deti”mera av. "gemensamma intréssen- att'bevaka' vid en EEC- änslutning,: men: det: kan ske 'in- om ramen; för "rådande: former det nordiska :samarbetet, «:: ; 4). Om Norden inte får till stånd någon uppgörelse: med: EEC" och det ; visar. sig - omöjligt -att.'gå: vi- dare -med EFTA;' hur :ställer Ni Er till. ett utvidgat nordiskt sam- arbete. med.'en ' ekonomisk -union och en tullunion som målsättning? . Svar: Den rådande tudelningen äv Vv steuropa kommer, att. 'upp- höra 7; förr. "eller senare, , Till dess bör vi fortsätta med 'EFTA past befrämja EFTA:s -verksam- het och. tillväxt, Om. en. EEC-an- slutning | dröjer är emellentid , om- vandling av. EFTA. till. en tull- union något som bör. eftersträvas. 5) . Bedömer Ni; d realistiskt att. Norden, för den: händelse en uppgörelse" med "EEC fördröjes, temporärt justerar sina tullar” på vissa viktiga. produkter till EEC:s nivå? . . Svab: Jag ' "hänvisar till "föregå- ende fråga. Omvandling av EFTA till” tullunion bör ses 'som ett vä- sentligt led i förberedelserna för em" stormarknad. : Det! innebär , in- äs ba av sven driv företag? Frågan är självfallet :till- spetsad, men :den kan enligt 'tid- |. ningen Arbetsgivaren ändå vara motiverad, med. hänsyn till att ät- skilligt av det: som” inträffat 'un- der. senaste: tiden "präglats av” olustigt" negativ: attityd: till tagen, oc: Kr : Från olika' håll riktar. 'man b tt- ra -anklagelser-. mot svenska före- tag, som börjat tillverkning i län- der, där varken det politiska Sys- temet . eller, löneläget kan" sägas motsvara "svenska ideal, Män, me- nar kort uttryckt: att de svenska företagen borde: hälla sig för, go- da för sådant. I .sak är detta ing. Jä enting annat än -ett -krav på att; den -svenska industrin skall föra]. en annan utrikespoli ik än. reger ring och. riksdag. > Dubbelmoralen ; florerar. enligt Arbetsgivaren på. flera sätt. Om de eviga. protestanterna 'som "ett viljetöst redskap för den svenska textilindustrin, . Under åberopande av den "internationella solidarite- ten beklagar man sig i konsumen- ternas ' namn över att jumperkö- parnas : möjligheter ' att inhandla billiga , jumprar minskar ; utan att synbarligen bekymra sig över - att dessa jumprar är prisbilliga just därör att löner och tillverk- ningskostnader över. huvud taget ligger På en låg nivå i -Sydkorea, På andra håll har de permitte- ringar och.avskedanden, som den | vill,” kan” och vågar: oskadliggöra knarkhydran, - Här står han” inför sport av” riksdagen - "och: berövas sin: sundet äv. tatsanslaget till ar. är för. år. ”Riksidrottsf bundets' ordförande hr Allard (6 tillfrågades 7. f". "riksdagsdebatten hur "han'”skulle ställa "sg om här i Sverige liksom": nyligen. i Tjec- koslovakien; en" amatörboxare skul- le” "slås Mt i "ringen: 'Han: r ig i fortsättningen" tl: om” boxningen , skall” stoppas” före "eller "efter "det att den" antydda Hrägan blir” ”rele- N V Arbetsinställelser” i Udnings- skulle ' göra det -: : ”ofarligare” : för | och .om 'det visar: sig möjligt, fålden svenska regerin, löt: ”t tsuppgifter, tstakt : Eg ligt, geringen, plötsligt vant”. hör tagits ur produktionen un- re er, arbets a och, : bransclien ; hf "alltid förefallit de små nordiska. länderna att an-jmed fler länder i samarbetet, En |begränsar importen av ' .jumprar " . -pres at jon: < sluta sig. Inom BENELUX försva:. nordisk "tullunion skulle , knap-] från Sydkorea stämplas” den av H | ETT: ORD > PA; VÄGEN | Om vi, "säga att. vi icke. hava någon .synd, så hedraga vi oss själva, och . Sanningen är icke i OSS, Om vi bekänna våra "synder, så är han trofast och rättfärdig, ' så att han förlåter Oss våra syn: der: och renar Oss” från ol orätt- juli, "understryker Hu s Hr Giesecke har rätt i att'e en'|. har, tidningarna inte utkomrnit | givetvis om medlemsländerna har te att EFTA-unionens tullar skall Sranrarade Konjunkturen och den färdighet. q Joh, 1: 8—4 . - a liningssälls k äl systematisering av lönedifferen. | På över fjorton dagar; Utsikterna vetorätt. 1 » | Vara lika med EEC-tullarna. För skärpta konkurrensen och I adden sen och bekäng en man tin: poli pens tid skrift.” cc] tleringsdebatten är - önskvärd, -att'få slut på strejken "har nu e nordiska ländernas skepsis j min del'skulle jag föredra lägre | turrationaliseringen - Strak- straffå jude att han var en Annu angelägnare' torde. det ligger på ett annat plan, Stadgan- nivå: på ' EFTA-tullarna, E nödvändig- ng&,' som :hade' 'rymt för . Det är inte bara. de nya lant: dock vara med en genomgripan- ljusnat,' men ännu kan: kostna- dena i Romfördraget om överstat-, 6) Vid, EFTA-mötet i Stockholm gjort, tagits till intäkt. 'för nya Många "år, sedan." Han hade bytt det "ytterligare sådana försök som . Bbruksnämnderna, sorh skall or] de debatt om: vilka värderingar . dérria för äventyret inte. summe- ligheten är inte förenliga med |1—3 mars ' betonades allmänt be- ramstätar a företagen." Den medbe rare Cvåe Som en » hederlig ganiseras upp, utan omorganisa-] som skall ligga till grund för in- i Sveriges neutralitetspolitik. 'Där-|hovet av' ökad strukturrationalise-|naa dich iskt öka arbetsmark. o nh "gare, Han hade gift sig ” | tionen: får. även väsentliga -kon-| .komstolikheterna: 'i - samhället. med. är också givet hur Finland |ring i.den allt hårdare éuropeis- | ”2SmMyndigheternas inflytande på | OCh försörjde sin farallj. Fastän sekvenser för hushållningssäll- skapen. Tid och rådrum för :de- | ' och bör 'storleken av 'de väria- fredsavtal: med sina typografer. | ge, , som' har annan försvarspoli- Ni; några konkreta förslag hur en andre klandrar näringslivet för mn skulle . arresteras,.,' bekände - i ras omgestaltning ges Inte. San-| tioner som råder idag ifrågasät: | "Båda parter är nöjda med arran- | tisk linje, syneg hesitera - inför | sådan strukturrationalisering skul. att vilja knuffa över ansvaret för Jämn först för sin hustru och över- | nolikt får detta negativa Konsek- |. tas, Olikheterna i inkomst och | ”gemänget som nu vunnit hävd. vissa överstatliga inslag, Det rör |le kunna driväs mellan. nordiska |. friställd personal på, samhället, |lämnade sig sedan at Polisen, Han | venser. för fortsättandet av del & rmögenhet har som bekant ö| :Men' den! danske” stats : sig väl här om hur man. värde- industriföretag? : Den första "försvarlinjen. för fade att han inte längre kunde vt i. många fall Ické.oväsentliga | kat väsentligt det senaste, är] > atsministern | rar den Individuella rörelsefrihe- | ' Svar: Närmast ' tillhands ligger sysselsättningen går nu liksom ti- De med sin skuld, : uppgifter,. som staten icke tar| tiondet. mm : 7 | väl produktionssamarbete, d, V. s. digare ute i företagen, Skall den ker A, Moderna människan försö- över. Här får man räkna med| . Ener för att uttrycka det Bela | Jäs ställde sig i ett uttalande nyli- att olika" enheter: ägnar sig” ät bli. effektiv måste. företagen" ha | ja" pt fly: undan sin skuldkäns- I glapp och nog också gnissel, vil- | mer konkret. Det bör vard ”ange- ..mån Jäsa i en nr kvällstidning om "gen kritisk" till tank, 4 olika. delar av en produktionspro- möjligheter "ätt "bygga upp rimlt- la, -Hon försöker." övertyga : sig ' ket går ut över uppdragsgivar-| läget diskutera vilka värderlng- "ett stort antal administratörer | : ankKen att hålla |cess, vilket i åtskilliga fall torde |82 reserver. Detta kan i sin tur Själv om att den är en kvarleva na—jordbrukarna, Det går inte Och: under alla förhållanden kan sverige har. tiäningarna ett vå direktionsplanet vars inkoms- ställer sig. Men även.t, ex. Nor- tidningarna utanför arbetsstri- ka marknådskonkurrensen. : Har kunna . medföra ökad specialise- företagens | Personalfrågor, - den inte ske utan ' att företagandet det inte var. "någon fara för att ar som ligger till grund för att Ena, Men skulden för 'sällskapen att på lösa boli-| man så sent som för nägra Må "ter pendlade mellan 100.000 och der. Samtidigt pågår utredning |ring utan motsvarande ökning av |SOm sådant -—' viljan och förmå. | ur . envis, . Guds röst in : 1 . = om 7 oss ; ner ta ställning till vilka aktivi-1 nader sedan kunde finna -ett' 30-1 '2009-000 kronor. om hur tidningsdöden skall kun- | K2Pitalinsatsen — ellen med 'andra :82N att rationellt och "lönsamt k ommer in är teter, som skall fortsättas, läg-| tal helårsarbetande kvinnor vid Finns det” verkligen "någon na motverkas, Nog finns det an- ord — sen rationalisering, Den ge-, driva ett företag — blir accepta- ge rök att få den att tystna 1le- . gas ned eller tas upp. en lampfabrik i Stockholm med | människa som besitter så över- j mensamma marknad som vi har:'belt. ,De som varit, ivrigast att] or till ytterligare Problem. . - ledning. att, visa litet mer kon- sekvens i -Omsorgerna om pres- Det framhålles.att I samma läge som sällskapen är — om ej för industriprodukter ger möjlig- lägga på företagen nya åtagand heter "till 'sådänt. förfarande. Per- och som nära nog betraktat före- sohligen är jag verksam inom ett tagandet som timlöner på sex kronor och elva öre. Flera'av dem var ensam- stående familjeförsörjare. Deras lägsna iegenskaper och vars ini "satser är så mycket värda. att de Få [td HD & = pd ej Leg z DH vn >] ” 2 a 2. < = 3 La eg . e "sen: : X , något mindervär ; - Det | samma Brad —- föreningsrörel| ärsmkomst blev cirka-12.000 Iro- | .Motiverar en sådan skillnad, 2 Ta . vv > |företag. där ett' dylikt. samarbete: och ”fult”. borde i dagens läge tar. jokännelse. och förlät sen, - ns Bor, Vid samma-tidpunkt. Kunde | "frågar Fabriksårbetaren. ” = (EH andölstidningen). övervägs meå ett företag 'i ett la med små bokstäver, skriver. Ar. hommer det. an att : pA - te dere ms Jannat” nördiskt" land,” . F F betsgivaren, låtelse" gud : + . - M NT > - . > els
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.