> i sov os i oh LÅHOLNS ' TIDNING —=LT 4 : esta Nån Svenska folket får vänta på ' färg-TV,- det: fastställde riksda-]- gen "nyligen, när TV' äter var på tapeter" Regeringen vill intel. . jéns ahtyda" när "den ämnar "läg-' ga "fram förslag härom, trots skulle fö q . förande färgtelevision. Lät vara att ”snarast” är ett föga i år skall handlingsviljan är mokratiska att man just" vill tolka: det 'så. Man har redan hunnit så långt, på det. tekniska området]. . det inte” finns pågon . vet- ånledning , att, . ping, (cp) 1 "riksdagsdebatten, där - han sgåck "till skarp .kritik mot regeringens förhalning -åv frågan. : Hr Bengtson anförde en rad starka. skäl. för. att åt- minstone en preliminär tidpunkt . skulle - anges. --Både för: den "svenska 'TV-industrin:» ” 'svenska konsumenterna är det- ta, angeläget. Industrin Behöver | . OPEN sitt. .omi åde. sen" " åklagares. ”ställnin ””Näringsfrihetsrådet är hans "rät? ” ta forum; 1 "de. fall har inte med vederbörande” som : | öpaatt upprätthålla en konkur- "rensbegr änsning. med "skadlig | verkan i lagens mening kan ö- . verenskomma ;om slopande av rättsrådet "Åke Sundqvist... Med > åren har, han tagit. för vana eller rättare sagt ovana att vid offent- liga) möten kritiskt skärskåda frå- |. "gor inom sitt Område" — innan Näringsfriketsrädet "eller i den | ordning .som - eljest! föreskrivits | för..hans handlande." Det. är en |. rätt .märklig' och föga lämplig |, praxis — hu senast tillämpad i ":Malmö' — hr Sundqvist lagt sig | .till. med, olämplig. med hänsyn | -till hans ställning som offentlig åklagare. Som sådan har -han att | enligt i:lag angivna riktlinjer fö- ra det allmännas; talan. = men inför rätt forum. Hans uppgift ärvinte, att uj "träda som folktribuh. på: offentli ga möten för att där” genom” pub- N ”likfrieri göra sig. till italésman | för någon slags folkvilj; & som Han inte är satt att tolkas DEN s ORA EEHÄLLNING . av debatten I TV U”Kyrkan frå: gar” var det välgörande besked sorh sköläns högste representarit,' " generaldirektör Hans Löwbeer il: skolöverstyrelsen, gav beträffan- de innebörden i skolans "objek-|, Atlvitetskrav, Det var lektor Er- land Sundström, som, 'ville.. ha besked om ' hur det egentligen ligger . Veckoposten,. I Baptistsam- fundet: - Och besked' "blev det. Objekt!- vitet innebär Inte, att läraren 'skall. framträda neutral och lMk- . giltig i- presentationen av. sitt materlal, vare sig det gäller re- liglonskunskap. eller "något an- , nat ämne, Fakta om olika tros- äskådningar skall presenteras utan pågon form av auktorita- tiv påverkan av eleverna att om- ” fatta en viss åskådning. Men un- dervisningen skall vara engage- rande. Det kan självfallet också . innebära, att eleverna påverkas — vilket hr Löwbeer tydligen också ansåg önskvärt — men det skall inte ske i form av serve- ring av färdiga åsikter. Lärarna skall kunna deklarera sin egen tro men skall inte missionera va- | re sig för en kristen åskådning eller en icke-kristen. Objektivi- tet är under inga förhållanden brist på värderingar. Det ' var ' ett : välgörande be- sked, som borde ha givit råg I ryggeh åt mänga ängsliga lära- : re, som inte vetat vilket ben de bör stå på, Låt vara att hr Löw- beer gled undan Erland Sund- ströms dellkata fråga om sko-| lans moraliska värderingar, Det är Inte fråga om moral utan in-]- tellektuell . redlighet, även när skolstadgan talar om respekt för sanning och rätt som en del av skolans målsättning. Det är nog inte så lätt att i längden förkla- ra bort' den moraliska aspekten i samband med en sådan fråge- ställning, doch man blev 'en aning betänksam inför den rädsla, som |: - man på' högsta ort inom skol- överstyrelsen tydligen hyser in- för begreppet moral, N . Det verkade inte riktigt ge- nomtänkt det' hela och anbefal- les därför till mer ingående stu- dium. Vi skulle rekommendera en stilla överläggning t. ex. med och de: Fredagen den. 14 aprll 1967. cg i motarbeta |], färg-TV:ns införande, "Detta på I pekade "hr '.Berigtson i. Jönkö: I till med skolöverstyrel- ] sens' syn' på den 'saken, skriver |: speciella i : en "höjning 'av skatten på cigar- misstänks” N ' att: den även drabbar spriten?” Jektor Sundström," : ga referat: ”Cigarretter, bilar och . sprit räknas till umbärliga varor 1: garna tidigare. fördelat sig... Och hur många av de tillfrågade kän: (Pe : än 'som: svarar mot medel LT= = god tid på: sig för förberedelser, färg” TV apparaterna" ? »Innehåller en' rad olika körmponenter som " delvis Importeras och delvis till- ”verkas inom landet, Och' hur skall de mänga korisumenterna skall, Sverige, kunna sälja ' "svart. vita program , 'utomlands = där man redan har färg-TV?, avs "Det var emellertid frågor Som hr, Bengtson ställde” till: én; ty: ..värr -ointresserad. Ern I i "SVERIGES NYKTEIÉETSVAN- '"NERS LANDSFÖRBUND al har hos Sifo beställt en under: sökning om” Inställningen till "spritpriserna "ochi anser sig iv kunna” konstatera "att det finns | en opinion för prishöjning. . Det är ju tänkbart, att det finns en "sådan opinion, men att ta en un- dersökning” av" detta : slag som vittnesbörd vore 1 äventyrligas- te laget. vad kan man vänta slg för , svår "på ledande” frågor? Svenska: Dagplaget. skri "En! fråga löd, enligt tillgängli. .- och beskattas hårdare än livsför- nödenheter,, Regeringen föreslår retter. och bilar:, men , inte på sprit. Tycker Ni det-är riktigt att spritskatten inte höjs, eller | bör skattehöjningen' fördelas $å Där har man ju lagt svaret i de intervjuades. mun. - Naturligtvis skall "det ' vara konsekvens, sär . ger sig den ätsporde. Höjer man ' på! det ena, skall det också höjas på det andra, : « - Bö «I Verkligheten "mellan olika, mer. eller” ”mihäre etoriade : varor” självfallet” 0- öjliga" att göra, dels därför att det kan, finnas speciella faktorer -t: ex..samhällsekonomiska,: medl: cinska, eller sociala som :möotive- rår en, selektiv. beskattning. Men även om: man: bortser från såda: :na olikheter: blir: "jämförelsen vid en» viss : tidpunkt..—:- exempelvis våren :1967..—. meningslös. Den som för "konsekvensens skull vill Nordiska” museets och Skansens årsbok [ om av. uppsatserna 1 den ny- utkomna Fataburen har som rub- rik, ”Industriarbetaren 100 år”. Det .är' dock ett sekelminne som inte :flrats med några Jjubelfes- ter eller'.med statyavtäckningar. Ingen skule: heller kunna ange den exakta tidpunkten - när ett sådant . 'högtidlighållande + borde |" ske likaslitet som var det skulle äga rum,” Rubrikens' avfattning är det ungefärliga sagt med sten. stil. . Uppsatsen handlar. om, det komplicerade . i händelseförloppet kring ..arbetarrörelsens ' uppkomst och den gamla arbetarklassens upplösning, Det skildras. äskådligt av professor Johr Granlund, som här tryckt sitt bidrag i Nordiska museets, föreläsningsserle ”Arbe- tets söner?e Förvisso är det märk. ligt, svensk, ' arbetarrörelse kunde? TbILå stabiliserad så snabbt, med: ä skiftande ursprung som : deå$ ..medlemmar hade, Om fackföreningsrörelsen kommit . ti- | digare" , till vårt land, hader nog ;enigheten blivit svårare att åstad- komma. Bergslagens "järnverk, Sjuhäradsbygdens textilindustri och Norrlands ångsågar — för att ta några av Granlunds exem- pel — hade för sin nyrekrytering helt skilda underlag och fick till en ' början arbetarstammar med väsentliga ekonomiska, 'sociala' och psykologiska olikheter: : Kan och, behöver: industrialis- mens epok belysas musealt ge- nom bevarade monument på sam- ma sätt . som. det gamla: stånds- samhället fått sina byggnadsmin- nesmärken 'från slott till torpar- stugor? Det är en fråga som, Skansenchefen ' Gösta "Berg ställ: de I sin. d'skussionsinledning vid ett nordiskt symposium ' på' Skan.” sen, ” Anförandet återges I: års- boken "under . rubriken ”Frilufts- museer och kulturreservat”, Frå- gan har.av andra blivit negativt besvarad: ' .Tekniken dokumenteringsmöjligheter gör monumentbevarandet onödigt, Det. räcker. inte, menar professur Berg, varken ur källkrit'sk eller pedagogisk . synpunkt, : Vid sidan av . bilder » och + skrifter "kräver Edvin -Salje” för ett par är se n fyllde: femtio är, startade" LT:s förlag en serie av nyutgåvor av Saljes: tidigare ro- maner,.. De första som kom ut var de. tre ' romanerna om -famil- jen. Loväng: På dessa ' skuldror, Människors rike och. Den söker icke ; sitt, alla 1964, Sedan dess har -ytterligare. två: böcker kom- mit ut: Vingslag i. natten (19GG) och nu i vär Dimmorna - lyfter. (Inb! 18:--), pe -Dimmorna lyfter är Saljes de- butroman,' och, den: kom ut första gången "1940, Innehållet kan enk- last beskrivas som ett. triangel- drama, i. bondemiljö ' mellan bon- den Anund-Ernemo, hans torpare Emil: öller" och "dennes hustru Sigrid. De ' två” männen som Salje hä onfronterar .med varandra .är helt." olka till karaktär: och Jlivsuppfattning.: Anund är. arbet- sam, tungsint : och"; plikttrogen, Emil är lat och "ansvarslös utan att vara sorglös, Kvinnan, mellan dem ' är. stark; och f varm, -och. hen- nes moraliska konflikt är inträng- ertygande. 'skildrad: hön tillhör Emil” Fn Ny bok i i: Salje men älskar - erien : Ve ] Anund: Hennes krav på ärlighet tvingar: henne så småningom att berätta "för Emil.-att "hon, när Emil satt i fängelse för en mind- re "förseelse, haft ett kort för- hållande med «Anund och att.ett av deras barn är Anunds. Anund vet ingenting: om barnet. Det re- dan tidigare 'spända förhållandet mellan Emil och Anund förgiftas alltmer, ' Emils svartsjuka föder hat och hatet olyckor. Försoning- en gror ur: Anunds ' obrytbara vilja hbtt håMa stånd . mot de krafter inom - honom som vill hämnd och' våld. Han lär sig un- der ären, att :”konsten' att leva är konsten. att. leva besegrad”.'! « Det är verkliga människor Sal- je ' skildrar, människor med var- dagsbekymmer ” och: vardagsmö- dor, Anund och Sigrid är gestal- ter. man. inte' glömmer så lätt. Även” bipersonerna- har i samma jordvuxna' styrka, samma kropps. lighet .och liv; Saljes ; episkt. brö- da .miljöskildrin och: inlevelsen och kraften "i personteckningen finns: "utpräglade redan i. de- butromanen. Nr ha "en 'jämn' prisutveckling -utef- jI. ter hela linjen: kan ju inte' svara i; . på frågan med mindre än att. han |: vet när höjningar på de olika va- rorna inträffat under de senaste ären” "och! hur stora', dessa höj- ningar var. Likformighet kan ”in- te åstadkommas, om man inte tar hänsyn ' till .hur ' skatteskärpnin: de: till de: olika faserra i tobaks: sprit-. .och- bilbeskattningen " hit. tils'under '60-talet det gäller spriten söker statsmakterna följa tumrégen att den inte relativt sett skall bli ; silligare.; Men det finns inte når gon: Sindexank; iytning, och” "praktiska skäl vill man nte ra täta "Prisjusteringar.. Var tan” nat. år "eller så: blir det + en rejäl höjning. Vid. slutet av en sådan prisperiod. blir: realpriset' natur- "ligt nög något lägre « och vid bi r: jan av en ny period något högre enligt tumregeln: ; r sannerligen ett. magiskt br » skriver Köpmanne SN Hur; många i Samköpsförenin:. gar ekonomiklubbar : intresseor- » ganisationer , och. .. vad 'de alt kallats som stärtats under de se- naste tjugo eller tretti åren här i landet. —— alla med syfte att sö: ka få extrarabatter i handeln och sedan 'sälja denna rabatträtt. vi- dare till allmänheten — är omöj: I ligt att hålla reda på. Visst är att "de kan räknas i hundratal; Deras öde har utan undantag varit det: samma! efter en kort men i all- |, mänhet intensiv försäljningskam- | panj har de: försvunnit; hos ett större eller mindre antal konsu- |: menter efterlämnande ett för ;nå- got antal tior förvärvat fullkom- ligt värdelöst ”medlemskort”.'; . i För. någon tid sen hugnades också motorfolket ,medl en -: lik- nande, välgörare, .En ”klubb” er- bjuder medlemskort som uppges berättiga till rabattering i vissa | bensinmackar, Samtidigt uppma- nar styrelsen sina ”medlemmar” att undvika : kring rabatten — ”andra kunder på : bensinstationerna. skulle bli förvånade. om 'de:; upptäckte. att det fanns två olika ” 'prissättnin- - gar”, Den synpunkten” eller vad det .skall kallas” har förekommit i många, många tidigare samman- hang. Och man kan förvisso ge - den talesman för bensinhandlare” organisationen ”rätt. som säger att ”enbart /hemlighetsmakeriet |. avslöjar ju hur. dåligt samvetet |-.7 är hos de inblandade”. ter tycks yara ett av dem. ata Intet är så lönlöst som att het- sa och reta upp sig över världens enfald, ingenting heller så inkon- sekvent, ty de: är egentligen mot : dalgångar. uppmärksamhet ; En del Beschäft förefaller helt |: outt otliga. Geschäften med rabat- VF: Vären tecken som 'jag 'sett. under: måna-; den, de hart "kommit. på löpande band och stundom flera ' om ' dar 'i gen.” Bilden "är tagen "av: Hans: Gunnarsson. inere. vid. Lagan ho: Karl" Gustay Persson' i: Hov, : Vi u' en'rikt.g värfågel och. Itid med glädje. vid si återkomst. "från "Spanie stora $träcktid” just: under. Mars, men jag har. ändå sett'dem! gans-” ka fåtaligt- "under. månaden. 'Jag | "sett. tämligen. stora "flockar: lähde. ormyråkar,bivråkar ” och Fjällvråkar, :sparvhökarna har” jag, sett "ofta men” fåtaligt,; sam-” ma gäller. tornfalken, :en: enda” duvhök: hår - visat, ig och "även: fiskg sjusen ” har t,. men ' ett t' den bru-; arnä; sökande" efter - mat, Men nu återgår ;.. jag... til "mn dagbok, i Päskhelgen «. blev ' mycket "blåsig . och :råkall: med både snöhyar "och ' hagélskurar, Pela: månaden" kän-” netecknades . av ' idel : : lågtrycksin- vandringar ; från; väst r in över? Skandinavien, med åtföljande blå- Hr Palme ar alltså det bebå- ”dade steget. tillbaka:- permanent ;hastighetsbegränsning - mot -tra. : fikolyckor: Bland; annat. vill han Å ha,en fartgräns på 120 kilometer på notörväg. £ sFillfälliga in fartbegränsningar minskar antalet olyckor, det har - belagts- statistiskt.. Men därmed är. inte sagt. att permanenta: "så- :dana: Har. samma: effekt.. Trafi- v kanternas;. laglydnad . avtrubbas, det -har: man: sett bevis på; och , vad värre är, försämrad efterlev- |” -nad-av fartbestämmelsen sprider "sig: snåbbt "även still andra tra- vo -fikpåbud.. > " Försiktigtvis vill hr Palme be F " gränsa: sig til 'en försöksperiod. Det är”klokt. Och' än bättre är vått” han: vill avvakta -till efter da- "gen h. Då har trafikanterna hun-|-' it "ställa" in sig på lägre. fart och : gång. och vi hunnit bli, inkörda på högertrafiken bör. hastighets- begränsningen" liksom tidigare "köncentreras till vissa korta re- "rioder.. : I | (Helsingborgs D a Eg bla 1). nu här: och jag" skri; sig ver ur min "dagbok ner nägra: vär- I vår ren” hunnit! ganska "längt, men en, ryttlade "över äng-7 ta,regnbåge syntes, "Men när vären är här | nästa | kylig våderlek, "dock Har den. började. ju redan med” sina första tecken redan i januari och men ' mars ' var 'rekor- der! g med- sin -mängd' av vårtec: öll den 4 i stri- 7. graders.: "värme. s samnia' dag blommade rokusen "i" trädgården, '. Den. .7 var det 10- värmegrader” och: bi "och nyckelpigor ” var ute och flög, samma; dag : ropade. nötväckan "skogen" sitt” .glada" .vårbudskap och den 10 var det '15 plusgrader ch: då såg. jag vårens första fjä- "arten: vär. nässelfjäril .och' då all snö, is och tjäle borta ur den, Det: frös ej de' 40 "marty- !refnas, natt. och ; det :betyder. on "vacker vär. Den, 11 hördes en för- underligt. vacker ' flöjtspelare ute ver markerna, denne eminente "flöjtspelare, var storspoven och i och "med detta läte var våren de- initivt. här,” samma dag hördes , årets första åska och vårens förs.! Den 12 var järnsparv, ljungpipare: och rödhaä-:+ ” ke "här, för att följas av' hägern iden: 13,' då även bönderna börja-. de sitt vårarbete ute, på, åkrarna, . samma, "dag, var både daggmaskar , och jordlöpare : ute 'och den: 14 - var: glodorna uppe ur sina" vin- tergölar, Den' 19 var 'ängspiplärka och ' brun: kärrhök åter här, sam-; ma dag: var ' myrorna ute i: sol skenet och jag plockade de förs: ta tussilagon, , Vv "Den! varmaste "dagen 1. mars blev den 26 med 16 värmegrader, : saroma' dag rök. jorden. och . de" gamle och vise sade alltid att nu: går "kylan ur, jorden, för att ej: återvända till”den förrän nästa - november, samma dag såg jag vå- rens första” halofenomen -— eller rättare två vädersolar en.på var sida "om "solen; och sommarmyg- goörfia dansade -—' märk - väl som- marmyggörna -—: vintermyggorna började dansa redan i januari, det är.två: vitt. skilda arter av mygg. Den, 27, var den graciösa. tärnan äter här och även: brunand, sjö- orré; taltrast och ' drillsnäppa ha- de "återvänt, detta : såg - jag , nere vid Lagan, Den 28 hade stenskvät- ten återvänt, samma dag såg jag de vackra cumulusmolneh, som- har. skapat, som.' "| märkliga målningar och ristning- .. mer ' inte att' människorna det. tredimenslonellt åskädliga. Och kurturreservat' I all ära, men föredragshållarens åsikt är tydligen, att de påmin- ner, om operationen som Jlycka- des , men patienten som dog." Fri- Juftsmuseltanken är med andra ord inte död. i Bergs föredrag. hölls med an ledning av Skansens 75-årsjubile- um. "Ytterligare ett jubileum ;har uppmärksammats i Fataburen. Det" gäller den i Nordiska museet anordnade minnesutställningen ”Oskuld — arsenik” med anled- ning av 100-årsdagen av Carl Jo- nas Love Almqvists död. Museum och skönlitteratur. är en överras- kande sammanställning 'men har sin förklaring i att Artur Haze- "lus fader tillhörde ungdomsvän- j kretsen kring skalden, Det är på den vägen Nordiska museet fått sina rika samlingar av Almqvist- minnen. 'Idéskissen till 'utställ- ningen, som nu' publiceras i Fa- taburen, har författats av förste arkivarlen Sten. : Luridwall,.. Det gratiösa "och subtila I Lundwallsi' text skulle knappast tålt att kon- fronteras med ett handfast ka- meramaterial från den färdiga ut- ställningen, Den. passar naturligt nog bältre "ihop "med 'de luftigt tecknade utkasten av. Lennart Mörk, vilken svarade för' utställ- ningens konstnärliga utformning. Men . Lundwalls bidrag tål att läsas — sakta -— även av dem som aldrig såg utställningen, . «Fataburens "Innehåll anknyter även .i övrigt till museets verk- samhet och . samlingar med. un- dantag av intendent Carl: Olof Cederlunds "uppsats ”Att supa to- bak”, som inledes med omnämnan- det av ett fynd av en: kritpipa på regalskeppet Wasa. Från Nor- diska . museet = härrör . dock de medtagna 1600-talsbilderna av' de fyra: . temperamenten, : Flegmati- kern framställdes där .som en piprökare, en trygg man att hål- la i handen. Bller håller” han själv 'sin pipa i handen, frågar sig författaren, för att tobaks- röken skulle hindra flegman” att få överhanden i kroppens vätske- system?:. Tobaken ' introducerades nämligen . en' gång” i: den: dubbla 'egenskapen av: läke-.;och -njut- ningsmedel, Den förra. funktionen försvann ; dock ” snart: och, köm bara att, fortlevå i folkmedicinen. Andra "uppsatser handlar .'om Aktuell NN kom mentar Under inga” alllansfriheten stå 1 vägen för svenskt deltagande i 'det fram- tida ”Europasamarbetet, har hö- gerns. ungdomsförbunds ordföran- de Anders Björek: sagt helt "nyt gen; Detta: uttlande är dot 'klaraste beviset ' "på att högern står ' "fast vid sin linje att den "svenska neu: tralltetspolitiken -endast är "en andrahandsfråga, "Partiledare Yng- ve Holmberg förnekade Inte hel- ler denna: linje 'då han tillfråga des om. saken 'i: samband: med Nordiska rådets möte i Helsing- fors. Högerpartiet har alltså helt klart skilt ur sig från såväl mit- tenpartierna som ' soclaldemokra- terna då det. gäller att värna. om vår alliansfrihet syftande till neutralitet. Se : - Vv ne Skånska pagbladet Alla har rätt. un. arbete. Det är på tiden, att centerkravet på en allmän arbetslöshefsförsäkring förverkligas. Arbetslöshetsförsäk- ” förhällanden' får Våra nuvarande politiska 'par- tler börjar så småningom få upp ögonen för den. potentiella styrka, som invandrårna utgör rent poll- / tiskt. I flera motioner ul vår riksdagen 'aktuallseras utlännings- frågorna, Och invandrarna köm« mer, att trycka på. Knappast Be: nom att bilda ett eget: -partl, snar rare då” "genom ' att aktivera och gruppera sig inom de nuvarande partierna, Men i kommunalvalen kan man vänta slg'separata -: ine vandrarlistor på . skilda - häll, I de "flesta mellansvenska städerna utgör de naturaliserade 3-5 pro cent av befolkningen, Det är nä- gonting för myndigheter och. par: tifolk att beakta; TAN : . "Eskilstuna Kurlren - Närkatikaproblemets betydelse reduceras inte av-att man stäl- ler sig frågande till drastiska utspel, som: kan, förvärra en re dan svår "situation, Om skolmyn- digheterna ' tidigare gjort: för. tet ' bör man "akta sig för” att, skrämma upp folk, innan” man ring finns redan, men den bör medborgare, "Den behövs ' också ständig, att det inte någonstans, kommer : att finnas några som blivit försatta i'en obaällbar ar- betslöshetssituation, jöbladet "Det blir en besökelsens stund för alla - bygdepolitiker, när de en: gång ställs inför."en proposi- tion. om ny motioner att . visa upp som "ett slags intyg för! de hemmavaran- de. Besökelsen sträcker .sig kan- tobaksodlingen på Julita gård, om ar från "Dalarna: och om ”halvan-' nat .sekel gamla tennfigurer. från Kalmarbiskopen. - af ” Kullbergs: bårnkammare. , Det sålunda -högst . ras i samma riktning av 'en. redo- görelse: för” den rad av populära ' utställningar 'som förra året an-' ordnades. i” museet: urtider sam- slingsrubriken "Antikviteter" it vardags”, Det var : tallrikar "och köpparföremaål, ryvor . och" möbler och. bric.å brac. Vill. man. över- sätta det senaré som” ”smått och gott” . och, samtidigt, inlägga". en kan det också användas som: be- teckning . del. av buren » 1966... Sigfrid ' Svensson. omväxlande . innehållet komplette. [ enbart. positiv kvalitetsbestämn:ng i "denna "avslutande ske” ännu "längre. Ar "Erlander tycks. "inte. ha över ”hövan brått- om att reformera länen. -Frågan har: stötts: och blötts i en -ut- rredn? ng i flera år och han här förmodligen alls ingenting emot |: att betänkandet kommer sä sent ; på hans börd att han slipper före- ”ta sig' något före "1968 "ärs väl : Medz illa dold + glädje iskulle?: :han| se. på. hur en "borgerlig . regering -bemannay. sig. för -att genomföra -vad som: enligt ' allsköns ”exper- "tis lär vara. nyttigt "och - nödigt. Det är. bara” gemene "man som inte förstår sitt .bästa,- Och han råkar vara väljare. - " Handelstidningen i våra” (TT). H mest betydande : för- ändringarna i livsmedelshandeln både. för konsumenten: och för, i butikens sortimentsplaner ng kom- mer att bli en explosionsartad "Stockholm En av de utveckling av. varugruppen fär-; "diglagad mat, skriver” "direktör Per-Axel Widler i en artiker i ICA-Tidningen med rubriken Vad säljer livsmedelsbut ken: 1975? - 1 1975 års butik kar vi vänta 1088 "att den" varugruppen upptar. 'en mycket. stor del av expone-! ringsutrymmet '— och en högst betydande andel av butikens om-,; sättning, Dessa. produkter kom-' ha mycket likhet med dagens kyllagrade;'charkute- »rivarubetonade produkter. "De : mårens "vackra moln som "breder ut sig:precis. som alptoppar: på -hirnlen, ' vackert "vita högst. uppe samt 'olycksbådande blågrå längst neré, här föll även ' 10 mm regn i: skurar den: dagen och" husflugan hade". även visat sig... Den första husflugan är alltid en kär vänlig gäst,' men under sommarens lopp önskar man' detta :' lilla obehagli- ga kryp :så långt hon kan både flyga och fara. Co: Detta .var ur min dagbok och jag tror att 'under april månad våren definitivt slår ut i all sin grönska lagom till 1: maj, så vi kan fira" en grön 1 maj i år. , : Gunnar Svensson, : butiker AN 1975: "I kommer att > vara helt fabrikstill- verkade, förpackade i bl, a. plåt-, snarast utsträckas att gälla alla” väg >man vill pröva, Sociologer, infor- under goda konjunkturer, Ty full: sysselsättning blir aldrig så full-7kan finna att” några: byråkraters länsindelning. Del. ' måste - rusta . .sig ordentligt: med | själv vet vilka råd och vägar mationsexperter : och pedagoger häftiga reaktion, på - ett . okänt "område ökat problemet. Männi- "skor som sysslar med hjälp "åt narkotikasjuka lär vara närmast skräckslagna inför vad :skolöver- styrelsen och liknande organ kan hitta på innan en samordning med t. ex. övervägandenpa inom medicinalstyHelsena - narkoman: vårdskommitté hunnit: "skei” namaktivister. att” öre möten. så' ippjagas, en stämning, i, klass kampens tecken, där slagord får ersätta saklighet "och där” "respekt för" grundlag . ersättes . av -. miss: . bruk av. mötesfriheten” Och - höfel; ten” är för” .de "Jömiokratiska ispek reglerna inom. dessa. kretsar. system. "och "d lägarskap för ant fler anställda:— ett. sätt. att höja 'självfinansieringen - utan” tt. vidi ga förmögenhetsklyftorna och relativt decentraliserad - kontroll över AP: fondmedlen är vägar som öppositiohen borde. rekommendé- rå öch' själv vid tillfälle pröva. < Göteborgs-idningen;. - Ur - söndagens rubri sk rd kän följande 'saxas: inst Nördf ga. Kina står bördeskrig. .Spionhärva glas-; plast; papp. och": alumini- : 2 umförpackningar, -.alla . förpack- svö ler "ytterligare, -Skärp lningar -.. - lättöppnade, :.. uppvärm- | för ' Sydafrika.» Eldstria påg Cy: :ningsvänliga och en. stor del av dem också : bordsvänliga. . " .Produkterna kommer. att vara uppbyggda kring såväl. kött och fisk som grönsaker potatis. och fris :De kommer att. bestå dels av helt kompletta rätter i: en och I samma förpackning, dels av kom- ponenter i separata en- eller. fler: | portionsförpackningar. De :kom- mer att tillhandahällas konsumen- ten i säväl stjupfryst som konser- verat skick; : Många av dessa ”färdiglagade »produkter kommer att: vara - sär- skilt”anpassade för den växande pensionärsmarknaden; Man kom- mer inom en nära framtid att finna ' ett betydligt "större intres- se hos ' livsmedelsfabrikanterna för. denna .allt intressantare . mi- niatyrmassmarknad, Nånbngan Hl ; batten - och 'pensionärernas ökade "inkomster i kombination med be- kvämlighetsfaktorn kommer . att bidra t.1l att efterfrågan på 'den- na. typ av produkter. kommer att bli allt större och större. Över- huvud . taget kommer intresset för, delmarknader med säkerhet att ' växa, " Kort sagt; färdiglagad mat kom- mer att bli en stadigt . växande varugrupp med ett 'omättligt be- hov av exponeringsutrymme. I gruppen. lättlagade och i det närmaste färdigberedda rätter och måltidskomponenter kommer ;fär- digberedda , Potatisprodukter' att utgöra... en ”stor del..är 1975. vi kommer knappast då att köpa potatis i nuvarande: ”råa”- form. All' potatis liksom en stor del av grönsakssortimentet kommer att vara färdigberedd och förpac- kad, .VI kommer att ha, potatis på burk, ' skalad och Uppvärm- ningsbar på tre minuter -— både till: vardags och :i festliga sam: manhang. Mer vi kommer ock. så att ha många. andra ee färdigberedda ; Ppotatisrätter: rå. stuvad lökstekt, friterad, skivad uva ER ann dAtis, potatis i tärningar, |8er, glassblandningar,' kom krämer och färdiga Sterrälter.. Sorters | n pern. Högsta beredskap inom FN: Alltså ännu "några motiv: "till nedskärningar” av: värt. ”försva i Te ; Sundsvalls” "Tiähing? Om man" Korimer hem från Ä tids utlandsvistelse” är. det. första | intrycket. att svensken: i dag. er vapåt: SK: och” håglös u "Vart, shar den/ glöd ' tagit- vägen, som” "oriek- ligen. funnits" och som finns "öm | blästret kun fås att. på”: nytt blåsa, Por stR SR "Ty hans verk äro vi ; I Kristus Jesus till o vi skapade a "vilka. Gud förut . har berett, ER ER skola. vandra, it avbild skapade människan till sin vo skapade oss så. att skaffa do. Må utbilda. oss och i 2.088 en åsikt om saker och FR nn Bjorde oss också så- dec t "vi föredrar. det. .goda, det anna, det rätta, det ädla, Genom AR det helga, Ä sina oförände iga - lar gar uppehåller han nderiiga fock. pr sindlon i världen, Naturen ger Sina. rikedomar; handeln - ut: vidgas och - selsättning industrin har full's; och, predika : Kris- a kan ta emot fräls-. och bil honom lika. tus, så att al ningens gäva OSS på kärlekens och ' las av likhet tills våra liv präg- d en med Krist ot ör varje lage Mi vi sträcka 158 ståndet växn Sy ranja av. satt. Gud avsåg at | t vi skull ä Hans Medarbetare, Hang: vilj vrå . = Människorna sk; ; St Med tid, kra för att göra "gott an NaRengar ra hjäl att undervis öka fora de fattiga: och svaga,” 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.