: LAHOLMS TIDNING , = Fredagen” den 26 maj” 1967. : Inrikesministern « som sagoberätfare. | I riksdagens Iokållseringsde- : batt gjorde inrikesminister Ru- ne Johansson ett försök till his- torieskrivning som renderade honom = titeln sagoberättare. < Rune Johansson hävdade att regeringen och socialdemokra- ”sterna varit lokaliseringspolitl- "kens bahbrytare och att ' det . nu uppnådda resultatet manade .dem att gå vidare på den in- slagna vägen, , Ed "Det är verkligen att ta till rejält. Rune Gustafsson 1 Alves ta (cp) undrade om inte detta ” uttalande var något av en saga "Rune Johansson . kunde , väl knappast göra anspråk att bli tagen på allvar ens av sina ebna, I själva verket har socialde- mokraterna accepterat den, hit- tills förda” Iökaliseringspolitiken först efter härd strid i första hand med centern -som "tvingat socialdemokraterna . till Areträtt punkt för. punkt. Det” är” först efter de senaste årens valbak- slag som socialdemokraterna . verkligen blivit! lokaliseringssin: nade. Ännu har de 'dock inte kommit så längt att. de accepté- |; rat centerns långsiktiga mål för lokaliseringspolitiken' som: ett "instrument . att lösa "samhällets boende: och sysselsättningsprob- Jem I stort, . en - Rune” Johansson är säkert en kunnig och energisk inrikesmi- nister ” "men. -historieskrivning hör uppenbarliger” inte tar hans departement. 2 ATT DET GAR ATT DRIVA : JORDBRUK od Sverige med stor' framgång är, bevisat rTédan genom det fäk- tum; "att: Jordbruk -bedrivs med > lejd "arbetskraft vid ett' allmänt löneläge . som är avsevärt högre än inora EEC öch till producent- priser lika med: eller för tillfäl- let — subventionerna inom EEC! inräknade — något lägre än. än | om ' EEC. Ma. Lantbruksförbun- | dets -50- årsjublleum sammanfat- tar chefen för Jordbrukets ut- redningsinstitut agr.'' lic. Sven Holmström på detta sätt en ar- : :Jordbrukarnas Föreningsblad om att be- driva" Jordbruk | i Sverige: "! Här kommer in en annan fak- tor;som på kört sikt är att jäm- ställa med ”naturliga förutsätt- ningar”, nämligen yrkesutövar- nas teknik och skicklighet. Sve- rige ligger:i fråga om de egent- liga Jordbruksbygderna ' onekli- | " gen väl till 1 det fallet.' Att, Sve- riges jordbruk klarar konkurren- sen méd"' andra ' industriländer, Bom till viss. del 'kan tyckas ha " gynnsammare," förutsättningar, står. även. I 'samband med det rikt. differentierade "näringslivet 1 vårt land som -underlättar .sam- spelet :med jordbruket "och -.kan fånga upp: dess igenom -säsong- |. varlationerna tidvis. friställda ar- .betskraft,, . ' Viktigast härvidlag är Y det med | Jordbruket kombinerade skogs-!” bruket, som därtill främst är att finna Inom / der delar; av landet där jordbruket ' gehom fältarbe- tets utsträckning I" tiden har de "största problemen med ojämn: heter 1' -arbetsbehöyet. - he H KOSTEN ocH HÄLS. ; Jag har svårt ait : ett väsentligare tema att debat- tera än kosten och hälsan -— en fråga som angår varje enskild rmänniska 1 varje via"av "värden, säger docent Björn Isaksson I ett inlägg 1 tldskriftöh Moder 'na sjukhus: ” : äl Situationen I dag är snart den att två munnar av tre sällan blir mättade på" rätt sätt, medan, den " tredje ofta tuggar 1 sig, mer än nödvändigt och. dessutom väljer fel födoämnen, Otvivelaktigt är |” » brist på kalorier och brist på nä- ringsämnen = 'utvecklingsländer- nas signatur, Men det är en miss- uppfattning att tro att överkon- sumtion är det enda närlngsprob- lenr av betydelse 1 västvärlden. Även 1 vårt land förekommer un- derkonsumtion — inte så mycket - av kalorier som av vissa, när ringsämnen, I vilken omfattning detta. förekommer och vad den- na underkonsumtion betyder för den enskildes hälsa vet vi emel- lertid inte tillräckligt om. Och detta är en följd av den efter- satta näringsforskningen r vårt land, ” Det är 'en stor skam för. ver rige som kulturland och väl- ståndsland att ännu år 1967 inte ha en enda akademisk befatt- ning med uppgift att arbeta med "human näringsforskning och un- dervisning, trots att dessa upp- gifter är av vital betydelse inte bara för varje enskild konsu- ment utan också för landets livs- medelsproducenter och för dem som utformar landets lNivsmedels- polltik; säger docent Isaksson, - . UTRYMME FÖR BARN ' En utredning skall som be- kant tillsättas med uppgift att lägga fram förslag till anvisning- ar rörande planeringen av bo- stadsområdena med hänsyn till " barnens behov av friytor. Nya Norrland hälsar det beske- det med glädje: Ännu bättre hade det varit om detta skett för 20 år sedan. Då kunde en stor del av de skräm- mande bostadsmiljöer som ska- pats under efterkrigstiden 1 stäl- "+ let ha varit mera barnvänliga. Nu finns det I många städer och större tätorter mängder av bo- städer som helt eller nästan helt saknar platser i anslutning till husen för barnen att leka på. Nya Norrland påpekar att or- i 7 högt som möjligt. : torde vara ekonomiska: hn -/"Det”har varit. ett' påträngande intresse " bland" "kommunalmän . och - stadsplanerare att . sanera bort äldre -fastigheter :i städer- nas' inre delar. Men de som ägt . fastigheterna där, har vetat 'vil- ka möjligheter de haft att pres- sa till sig. ersättning för tomtbl-| tarna, en rätt som de haft stöd för i bl. a, byggnadslagen' Följ- den, har blivit höga . tomtpriser. För att kunna betala dessa höga; priser har. de nya ägarna" krävt att få exploatera tomterna så” Det' har inte” blivit "en, Kvadratmeter "mark över till bar- nen sedan bilarna fått sitt; En del bostadsmiljöer; ä minst" sagt skrämmande. t SKRÄMMANDE högsta, säl aormög skriver ME Ca borgare "Lärare som bryts: ned. till nerv: " vrak,: :som' 1. "många: fall känner 'sig otrygga till. liv:och lem, om- fattande . -egendomsförstörelse, omöjlighet" för den. normalt .stu- dievilliga > majoriteten av elever! na att få något ut 'av. sitt arbete | "därför att de aldrig får, arbets- "ro. Så ser det på många håll ut, Men så får.det inte se 'ut.r .Diseiplinlösheten är inte lärar- nas. fel." Naturligtvis "är. många utomdrdentligt kvalificerade '.1lä- » Tåre” lyckligt” fria från :disciplii problem,: men «alla-de: andra ..inte.undermåliga.. Skolan. .måste vara så beskaffad, att arbetet kan . ledas” av normalt -lärarbegävade:' ' människor .med ' normal utbild: ning. Om, endaste de lyckliga I un: | dantagen," ka har kraven: högt Det är inte lätt” att c anvisa' vä- "gar till en: bättre "ordning; men " börjari måste bli att erkänna "och | kartlägga det verkliga. förhållan-' ; det," De; högsta skolmyndigheter- na mäste sluta upp med att stic-' "ka'huvudet + busken, att ötnytt- «Ja lärarnas förklarliga motvilja .. mot>att: röja sitt eget. och” sko- lans elände. ' > Sedan måste, vi helt fördorns-| fritt ta itu med problemet. ö vid får vi'läte' rygga för "rad "kala "åtgärder. Pet kan, bäde" bli del: och; at tt ompröva, den; ;ovill- ”korliga vt nioåriga i skolplikten, framhållej Medborga r ; Det första" vVärömalet gäller. i grund och ;botten inte bara den planerade sulfatfabriken utan en omfattande . Industrialisering" av ett stort" jungfruligt område, Det är ett val som rimligen borJa |: träffas med ledning av en' hel hetsbedömning från, samhällets sida, Bestämde man, sig på så- dana "grunder för en industriall- sering "skulle -man slippa ' ifrån utdragna delprocesser oc : kun na genomföra en gemensam: -pla: nering till fördel för. både all- mänhet och industrier. Det. hor-' finna gemensamma ösningar på den känsliga avloppsfrågan, > Som; Värötvisten' -mäåste först och ! främst betraktas som en följd ; av bristfällig samhällsplanering. "Nu är frågan närmast den om man skall acceptera nya experi. ment” i planlösnetens tecken ek ler om företagen skall FA' finna; sig i att vänta 'på besked tills samhället skaffat sig bättre möj ligheter att bedöma konsekven- serna, FM Dagbladet: Jåren, jag inte — att-de var brittiska! Uriga människor, . som något uttråkat följt serien av" bilder" från svenskt ' nöjesliv i TV, lär ha blivit förbluffade av program- met om Norlanderrevyerna; när- förgyllda - lergöken”! Det var ju roligt,”-lär - många ha tyckt, vilka" för: första gången mötte denna. sant :folkliga ' talang, ' Sedan 1897 ' skrev "Emil Norlander varje. vec- Stockholms-Tidningen en med samlingsrubriken ördag' till lördag”. Tid hade då. vanligen sex si- iospaltigt format. Hus- mödrar lär ha älskat den redan av detta". skäl - liksom Skånska; lägga i ' hylldrna”. Stockholms: Tidningen kostade, när Norlander. började skriva, 2 öre per lösnum- mer; fattigt: folk - kunde dela på ett "ex; "och" man hade alltså en daglig tidning året runt för mind- re än fyra kronor, - Norlander, kände -söderborna -i StocKHolm i grund. och: botten. Det var dem han skrev om och, körs hest t familjer med kanske" 1007 krorior 1' månaden i inkomst. Men när ;han i många är på ny- årsdagarna .'hade ;sina 'revypre- miärer på; Södra Teatern, kom stampubliken : frän ett samhälls-. skikt, : m låg "några trappsteg ' Jetalt och ekonomiskt.” Men ”;det "var fortfarande ' mest småfolk. : Man kom. för : att roa sig" åt aktörer och : aktriser av samma ,;ursprung som det ' egna men ,. med ambitionen att komma fram, världen. Kalle Karlsson från Skanör, en av'de populäras- te. ;, Norlanderfigurerna, genom lade." visserligen ned "rör, mer han skulle troligen komma att : bli; ”hela :.stadens entrepre- nör”, Kolingen: och Bobban kun- de - sägas "vara "levande protester mot. allt.'streberi, men till. gen- gäld . var de begåvade med en magisk. förgylld lergök, som likt et. var ; i denna: : trivsamma småbhorgerligher” Ernst." Rolf un- der. första... världskriget" "dök upp a som” "en trollkarl och ödelade idyl ;' len,'.Han.- kunde: göra , till sina de berömda orden att ingen, ”haft- en "bana som hans”," Bondkomiker kallades. han, och. visst : motivera- ; des: .beteckningen - äv” han yttre framtoning och repertoar,” men ändå inte övertygan- ämnåriga;' men :jag blev. medveten. om hans. existens först" under 'hans Fenixtid" mot: slutet "av första världskriget. Då, vari hän" redan en etablerad char- ör i. frack; chapeapelaque-' och: vit kriapphålsblomma.. Hans fram. gångar: berodde inte bara på "hans musikalitet.:och' hans föredömliga textning,.: utan ::också, på ; kuplet- ternas . kvalitet; Förmodligen; viss-: te:iintersden stora, publiken: att som: Q-; ni: > Hari, hade. goda översättare, .och bearbetare.. Inte många visste ått en" sav > dem ; var signaturen ”Quié qune”- i Svenska Dagbladet, fil. mag.” "Märta . Lindqvist. Han, hade": under Fenixtiden ' också i sin revy”utmärkta engelska artis- ter; långt senare skulle. det. sägas öm dem .— med vilken, rätt vet” spioner, iPubliken : på: Fenix , var blandad. : Till. .en viss' grad var: det. fråga .om s.k. ”gulaschbaro-, ner", ; herrar '$om- sålde litet av varje till tyskarna och. förtjänade snabbt. förslösade förmögenheter. ”Den var så bra att- de ”"riller-girls i Sverige, flickor " Åsängens" verkliga: :hemland,” Han 2-|Emil Norlander och Ernst. Rolf: minnen kring. 'svenska; nöjen 2 & Två vänner - och två revyepoker: Karl Gerhard och; Ernst Ms FE Rolf a dn - N ”Gulasch” är det lätt ”försvenska- de ungerska. namnet på kalops; kokvagnarna, som börjat komma i bruk under kriget, kallades i Tyskland : gulaschkanoner,. Köttets kvalitet. och urpsrung var miss- tänkt och misstänksamheten :'följ- de. allt” på ' gulasch :— . gulasch- baronerna var tvivelaktiga. - , Xx De Rolf-föreställningar som ”re- producerades” i TV gjorde knap- past rättvisa "åt" originalen, . Den hans nummer beledsagande balett- kåren var svag. Rolf introducera. med strängaste disciplin inövad perfektion: alla sparkade på mil- limetern lika högt och med .ab- solut ' samtidighet. . På den "tiden, "när. jag skrev om revyer. — un- er en. period i min tämligen |” brokiga journalistiska bana höll jag mig på avstånd” från folk i .facket och Rolf 'respekte- rade det; han hade ingen respekt för . påverkbara recensenter." När jag lämnade. detta fack kunde vi äter . träffas .på. vänskaplig! fot. Mycket gemensamt: hade vi inte — utom åldern, förstås."Fan hade ,det' ofta " besvärligt "med. perigar, en slösare som, han var. när det ' gällde revyuppsätthingarna, "Till slut råkade därigenom hans pub: liktycke i allvarlig? ifara : ä ) Yr: Bahnhof "i Berlin, Vi. var båda på hemväg, jag efter något ut- landsreportage, : han ' efter att: Berlin ha” kommit :'över en" bra melodi, fastän. han. vanligen" fick sin musik: från. England,: kuplett- hade en resegrammofon med sig och- undrade om jag inte ville höra 'hans 'senaste, fynd. Tåget gick. sent på kvällen och det var kanske -en - överträdelse. av hänsynen' «till... medpassagerarna, att spela "på grammofon.” Men Rolf. tyckte att han ändå "kunde ta risken: det gällde” ju bara en skiva. Han spelade upp den och gno- lade en sredan färdig -text:””Far- far dansar gammalvals”, Han be- rättade att han haft "prins Carl i tankarna, när han bestämde vad kupletten skulle handla om; Prins ” IT Det: blir inte. många som får uppleva den verkliga debuten på dagen H. :. Högertrafikkommissio- nen" har. nu tillämpningsbestäm- melserna . till : kungörelsen om övergången ' klara, ' Stor” restrik- "T]tivitet kommer att tillämpas ifrå- ga ,om "dispens. från trafikförbu- det. de: timmar det gäller. "Detta - meddelade : chefen” i hö- gertrafikkommissionen,, ' Lars Skiöld; när han talade vid tra- fikkonferensen 'i ' Riksdagshuset som anordnats av centerorganisa- tioner, Trygg Fylgia m. fl. i an- slutning . till jättekampanjen ”In- för dagen," H”,' > - ' Intresset i. utlandet för. förbe- redelserna inför — trafikomlägg- ningen har” varit -enormt.. Bl. a. har, 125. engelska journalister re- dan” aviserat sin ankomst till Gö- teborg, . 7: ' I England har intresset vaknåt för; införande av högertrafik, Hr Skiöld omtalade, att den .parla- mentariske sekreteraren i trans- Pportministeriet,' John 'Morris, på en fråga --i underhuset nyligen svarat, : att utredningar pågick om för- :och nackdelarna. Enligt preliminära, beräkningar blir kost naden 350 miljoner pund om man fick en förvarning på tio år. "Island, ” én gammal vänstertra- fik-ö, . går . söver till högertrafik i :;:maj 1968, "De har fått allt tänk- bart - material från Sverige. : . DE FÅR H.DEBUTERA Automatiskt undantagna från itrafikförbudet dagen H är: fordon som används av polis- Teller tullpersonal. i tjänsteutöv- ning' eller av. läkare, barnmorska eller" veterinär i yrkesutövning eller för transport av sjuka till läkare. eller sjukhus; Få utva Ida 4 får upp den: verkliga H. debuten leva "fordon som "används av perso- nal tillhörande försvaret, posten eller televerket i tjänsteutövning; » tidningarnas distributionsbilar; bussar i linjetrafik samt taxibilar. Mt DISPENS BÖR ENLIGT HTK BEVILJAS FÖL. JAÄNDE: mjölktransportbilar. och andra fordon. som » transporterar färsk- varor; : fordon som transporterar ma. terial till industrier med konti- nuerlig drift; vissa servicefordon, t. ex, för hämtning. av ' passagerare + vid hamn eller. flygplats; . fordon: som används vid ny- hetsbevakning 'för tidningar, ra- dio och TV; > fordon :som används vid ange- lägen resa av handikappad. ; Samtliga fordon måste vara ut- rustade med radio under. trafik- stoppet. För övrigt kan -i. vissa ändan- tagsfall dispens "medges efter an- sökan hos polismyndighet — men man är som sagt ytterst restrik- tiv. Det blir med andra ord myc- ket stillsam trafik i Sverige un- der några timmar när ett stycke trafikhistoria skrivs här i lan- det. or rt nn Ia. TRE AV av R re ERA sjuka KVINNOR "länsgränsen "Aktuell ; "kom mentar Carl var visserligen inte farfar, utan morfar, men i det här sam- manhanget ' hade ordet ”farfar” ett avgjort försteg framför ”mor- far”. ' Farfar låter äldre, tyckte han, och det är måhända riktigt, Kanske, också själva ljudbilden med :samma lydelse i två på var- andra följande stavelser, är att föredra. . Mitt. under denna subtila dis- kussion knackade det våldsamt på -kupédörren som rycktes 'upp av en ,vredgad äldre herre, som kommit : för. att skälla: ut oss. När han fick syn på Rolf under- gick. hans anlete emellertid en förvandling: vreden försvann. och ett leende; . som. rymde ' minnen; av många :glada stunder, började]! spela kring hans. skäggiga läppar. | » Förlåt,.- jag ' visste inte stammade han. oe "; Men Rolf . var "i sådana” situa-. tioner alltid; i. sitt esse. Någon? minut senare satt den'främman- de herrn på underslafen och Rolf. började berätta på nytt om sitt". fynd och. sina funderingar, Sedan spelade. vi' alla: hang nya skivor.' Inte slagdängor som hos Nörlan- ders utan schlagers”: . ;E. MW, Olson.” tuationen: ha kunnat vara därest FN handlat vettigare redan 1956, men man motsatte sig en fransk- brittisk . kontroll av Suezkanalen och Israel tvingades under det chimära beskyddet av FN-förband. Hlusionen kunde ; inte ha blivit fullkomligare. Nu låter "USA för- stå, att FN är vanmäktigt och ge tal att invadera getingboet.: Och rol- lerna å&edan 1956: är omkastade. Historiens ironi förnekar sig inte. gern "skulle föra en extrem po besvärande motsättning till mitt- Hur annorlunda skulid inte si- i f talas om . nödvändigheten a + Nordvästra Skånes Tidningar De är» I uppenbart att om hö- Litik” som "inom politiskt - känsli- ga områden Kommer i stark och partiernas, "kan ..dessa - inför ett val nödgas säga ifrån att ett samarbete i ” regeringsställning efter valet är uteslutet. Utan en dan gardering skulle man ge socialdemokraterna ' en alldeles för 'stor favör. Det är en ytter- lighetsåtgärd , som endast kan komma i fråga om klyftan” före- faller omöjlig att överbrygga på ' ett -anständigt sätt, I normala fall får: man räkna med att.de differenser som är naturliga mel- : lan partierna i. oppositionsställ- ning kan klaras upp tillfredsstäl-. lande i samband med en Frege ringsbildning. ” Dagens - Nyheter : Som” det nu” är: tycks ' ingen ansvarig ha klargjort för sig var tj ex. gränsen: för nedläggning och avbemanning av mindre sta- itioner skall dras. Det förefaller säledes på tiden att inte minst | statsmakterna . undersöker ' hur ; "sambandet '. mellan ''trafikpolitik "och praktik förhåller sig. Har :konsekvenserna -av tidiga- re beslut: blivit andra än man tänkt sig. är det: angeläget : att ; detta" snarast rättas. till. ” Sydsvenska” Dagbladet ' "Det "vore olyckligt om inte ett] i] landsbygdslä kommer mellan de; stora. stadsregioherna ' Göteborg, och Örestad, Stort avseende skul, le , i -utredningen fästas vid när ringsgeografi ka . förhållanden. Hallanä "hör. ihop "med" inlandet” och .har inga andra intressen ger mensamma med. Bohuslän än tu-; rismen och på det hållet finns, redan samarbete, : Hallands län är visserligen litet: i fråga. om 'befolkningstal "men" expanderar kraftigt och. ligger de senaste åren bland de främsta i ökning. Befolkningstal är" för övrigt inte något man bör stirra sig blind på.” : (Lasashövding Ingvar Lindell) "Följs förslaget kan man vänta sig. en stagnation i industriut- vecklingen i Halland. Göteborgar- na vill ha värt landskap som sitt fritidsområde" och den -in- ställningen "kommer att hämma den industriella utvecklingen. :'Vi- dare kommer, det att bli svårt att få : förvaltningsapparaten att fungera för ett så här stört om- råde. Men främsta invändningen är att vi inte har någon intresse- gemenskap med Bohuslän, (Riksdagsman Joh:s Antonsson, landstingets ordförande) Om de senaste årens öknings- takt fortsätter, bör vi ha en be- folkning år 1975;inom nuvarande på betydligt över 200.000 personer, Tänker man sig även vissa förstärkningar från kringliggande län — om än inte lika omfattande som de vilka fö- reslås” i det halländska. lands- tingets och Halmstads stads läns- utredning — skulle befolknings- underlaget ytterligare stiga till bortåt en kvarts miljon. Nog fö- refaller en sådan länsbildning ge större utrymme för mänskliga as- pekter än i en:på längt över miljonen, Och vem garanterar alt storlänens administration blir bil- ligare om man räknar med vad ökade avstånd kostar i resor och förlorad arbetstid o.s.v. (Haltands N Nyheter) ; i Den rätt svaga argumentering utredningen kostar' på «sig för Hallands införlivning i Göteborgs län ger vid handen att förslaget om ett bibehållet Hallands. län, kompletterat med vissa delar av västra Småland samt med Halm- stad, ingalunda kan betraktas som utslaget, Att det kommer att spe- la en stor roll i den fortsatta diskussionen är säkert som amen i kyrkan, - (Hällandsposten) . fordon som används . vid om- ”sställningsarbeten; $ Sad Riksinsa mol Reumatism I O003I9 . Det förvånar inte om dalslän- Tänsutredningen kommenteras . «I vat en rad möjligheter men inte | kunnat finna någon bättre än att stad allt framgent som residens-|" sår fundera över vad de kan ha ge- mensamt, Något riktigt tillfreds- ställande ' svar kan inte hr Nord- lander ge. -dem, . Länsstyrelserna skall ' framdeles. i ökad utsträck- ning. ägna sig åt samhällsplane- ring 'och det är "naturligtvis rini- ligt att Göteborgs framtida in- fltkensområde nu blir rundligt tilltaget. Men det förefalter: inte vara oundgängligen. mödvändigt att planeringen av' denna -40- milakust skall ske från ett och samma centrum. I själva verket tycks. det inte heller ha varit utredarens ursprungliga mening. Men Hallands län har berett ho- nom mycken möda, Han har prö- knyta det till göteborgslänet. Hal- länningarna' kommer helt' säkert att själva finna. andra lösningar lämpligare. | (Handelstianingen) Naturligtvis I kan man dra fram många skäl som ' talar för en rimlighet i det nya länsindelnings: förslaget. och-de förändringar det skulle "dra med sig.' Som alltid när det gäller utredningar kom- mer inte nackdelarna lika . lätt fram, ty de bestäs inte i samma veva. På sina "häll kommer. de ligen föranleda strid ända upp i riksdagshuset, När den dagen kommer: blir det en lustiger dans på Helgeandsholmen; (Nordvästra Skånes Tidningar) Kanske hoppas man i ”avså- gade” län ' och residensstäder att utvecklingen kan ändras. För det första" är det ju fråga om ett utredningsförslag och för det and- ra är det av sådan natur, att det framstår som något av en het potatis 'för en regering, Inri- kesminister Rune Johansson: har också låtit förstå att beslut knap- past ' kan 'väntas förrän på 70- talet.” Någon ställning till förstla- get tar knappast den sittande re- geringen. Och för en :eventuellt ny ministär blir potatisen säkert inte mindre het.' i Det vilt ingående förhandlingar till mellan partierna innan -:nå- got beslut kan tänkas. Om man tippar att en omläggning får an- stå ytterligare tio 'år, förefaller man vara på ganska säker grund. . (Helsingborgs Dagblad): Göteborg blir residensstaden för ett stort västsvenskt län omfat- tande" nuvarande Göteborgs och Bohus, Halland och delar av Älyvs- borgs, Skaraborgs och Jönköpings län. . Administrativt, organisato- riskt och kommunikationstekniskt förefaller denna gränsdragning vara välavvägd " ningar och halmstadsbor börjar der: på att frihetsstraffets ' skräckande 'syfte- motverkar: dess' rehabiliteringseffekt. "Om : frihets- berövandet inte fungerar” "Indiv . dualpreventivt. måste det "visas "vara allmänpreventivt verknings- fullt — annars: bör : det avskaf; fas - stiftaren. att bli nog så påtagliga 'och. tro-|. "De överdrivet : försiktiga bit rarna kan, utgöra säkerhetsrisker trafiken, menar fil, lic; Carl G. Lager 1 flygvapnet, +» expert: på lygsäkerhetsforskning, ; Det vär kar inte otroligt. Den som inte håller den för vägen normala : rytmen och därmed framtvingar ett stort antal omkörnin riskerna, centueras ytterligare om -',veder- börande inte törs hålla” tillräckligt . långt ut i vänster ,vägkant ä han blir omkörd. | r ökar och riskmomenitet, : ac- jox Svenska Dagbladet > "Konkurrensen gör glasstilverk. ningen allt .mindre lönsam, kla- gar en glassbolag ; (med ”medhall av kon- kurrenter) i Arbetet” Det före- faller ingalunda otroligt — idet kan från detaljhandeln: utan” vi dare bestyrkas vatt den konkur- rens som nu bedrivs alltför ofta gör lönsamheten -till - en" vacker hågring. Och en mycket avlägsen produktionscheft”1 "ett Köpmannen . Moderna ”tofskatngirositat | 4 . av- . Bevisbördan. Neger. på her fp kand; Bert Levin, Uppsala - . - Md : När fan blir gammal blir han” som bekant :religiös, Hilding Hag- berg ;är gammal vorden och" är på god väg att levandegöra ord- på kommunisternas kongress ytt- rade denne ”väldige revolutionär: "— Vi har på grund 'av, vissa kamraters uppträdande stämpl som landsförrädare, men. vi äls- kar vårt; land ” lika” mycket som borgarklassen. i När kan också, "Herr justitieminister” Herman Kling .har med en : uppvaktning på fem personer däribland rikspolischefen - Karl Persson — "gjort” staterna. Ändamålet uppges ha varit istu- dier av datamaskiners 'använd- vecbar , och att idén till sys- temet hämtats från , Italien. Stu- dieivern'" verkar sent "påkommen. Justitieministerns studieiver lämnar dock "intet övrigt att öns- ka. Han” har i resrutten : lyckäts få "in" "flertalet! intressanta städer på den: amerikanska kontinenten," sådana som: Los "Angeles, San Francisco, Chicago, "Philadelphia, New York och Lad Vegas. "Veckans "Affe Det är. tydligen: så, att när de privata "företagen behöver . vetk- liga toppenkillar tas de” från: sta- ten! Det: är ju tänkbar och ahnan i statens, tjänst skulle lämpa sig som chef för. ett stat- ligt företag, OK Och du skan älska Herren, din Gud, äv allt ditt hjärta och -: av all din. själ och:'av allt ditt : för- näst kommer detta: Du skall äls- ka din nästa. såsom dig själv. Intet annat bud är större än «des- san (Mark, 12: 30-31). : Nn man som var ute på 'pro- menad fick se sex ne på 2 årsåldern. De satt "och grät på stenen och med fötterna i ränn. en och lut; dernn ade huvudet H hän: Mannen stannade fö r att se om EL kunde hjälpa dem på något sätt Han böjde sig ned 'och'frå- gm ev om de hade gjort sig illa. - t hade de inte, e Då; sfrågade an dem varför. de grät, om de IR e . hade . ont Någonstans. Et iten ficka” lyfte på huvudet och VI tycker om Bonsty supl! Illa on för. att han har ont”. och gråter i lever i en' värld av” konflikter, hunger och or ch viker vår kristnaitig:'om sinte E a del i våra medmänniskors alldeles' soms barnen -kände sin lille -väng smärt av WVi måste visa” medkänsla och ta upp kam. "> (Sydsvenska Dagbladet) t. pen mot frättvisorna, vävs språket, I en debatt om försvaret . ning inom rättsväsendet: ” a Till saken hör att maskinerna : redan är inköpta ” genom Stats- . inte länge förrän han går i kyr . Ute UT > "att en ' ständ och av all din'kraft! Där. '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.