«+ dasig? : LAHOLMS "TIDNING fe macka le Måndagen den -A— F . , MM ör "Även "om ' dagsintresset fortfa- rande inriktas på läget i Levanten är-det "bedömningen i: Washington "och Moskva av regeringschefsmö- tet i Glassboro som är avgö för hur det globala spelet mellan » supermakterna kommer: att ut- - "vecklas, Gerom att avsiktligt gö- ra ingenting under det veckolånga kriget vann USA en stor fram- gång, genom att tvingas göra'in- genting led Sovjetunionen en stor förlust, dét senaste i en rad bak- slag för den ryska utrikespolitiken. ' Ledarna i Moskva har visat sig kunna ta många törnar i det tve- ' tydiga spel söm bygger på fredlig i samexistens med USA och utnytt- . jande av, klienterna i kampen mot västmaktsintressena jorden runt. ' Att Kosygin "träffade Johnson trots tidigare försäkringar att ett " toppmöte inte var opportunt på » grund av kriget i Vietnam och att de söker skapa en enad sovjetori- : enterad arabfront vittnar om att ryssarna fortsätter i de gamla spå- ren, Kritikerna har emellertid fått .vatten på sin kvarn och. man kan. rmoda-'att en livlig debatt på- >" går. Den hårda linjens män :kan $ med rätt hävda att samexistensen mest varit till fördel för Förenta Staterna. Amerikanerna -har kun=' ; ! » nat- öka” sin handlingsfrihet och, ietnam efter behag. I ; Mellersta, stern fick, ryssårna i "passivt I vi na hur deras krigs-; ? materiel förstördes. Även om USA . är militärt överlägset sätter dock . u terrorbalansen en gräns för. dess : ; rörelsefrihet. och "borde, inte rys«=: . sarna ta "större; risker för att Ve linen i » operera i te Samexistensens n kan emel-. lertid också kritiseras för att ha ' "varit alltför sangviniska,. Genom " att sätta vapen i händerna på an-. "- svarlösa "regimer har: de vållat en ': - brand som kunde hå drabbat dem. -självä. " Terrorbalansen "få » kännas så säker att man gl bort.att hålla sina klienter i i shack; Att; världen. skulle” -ha'y bli iv toppinötena "förskräcker, och: : återstår "ati se vilka: slutsatser” ; Vietnam. "skall " rustningen: i. --Levanten : kärnvapenspridningen - - förhindras « och "terrorbalansen : frysas. ” Rys-" "sarna a kan skärpa sin a hållning men” 1 öbpensfi 10 juli 967 . de kan också ta lärdom av sir bakläxa. Något som talar för d:. senare är den allt häftigare kriti- ken mot Kina, Det militära hotet från öster är en realitet för rys-i | sarna och de underförstådda an- klagelserna mot Peking för att hysa anfallsplaner tyder på att Moskva vill skaffa sig alibi för on alltmer avideologiserad realpoii- tik. aa os Den yttrar "sig ien försiktig ba- lansgång när det gäller Cuba som får hjälp till självhjälp men inte för sin revolutionära verksamhet på den sydamerikanska kontinen- tdn.. I Östasien: : tolereras ett amerikanskt militärt ” engagemang som en motvikt till Kina. Förut- ” sättningen är dock att de 'ameri- kanska angreppen mot Nordviet- nam skärs ned, Washington är redo ifall Hanoi gör en motpres- tation och det blir därför en: vik-” tig indikation på slutsatserna från Glassboro om ryssarna gör några” tser .i den 'riktni: Lika intressant blir det att se om ame- rikariskd regeringen avstår” från att : sända. de. förstärkningar, tills Sydvietnam som: militärledningen anser ofrånkomliga, . st "Den aktuella! "proberslenen på: - foppmötet. är emellertid händelse-i utvecklingen ' i. Mellersta : östern; . När-det gäller, långsiktliga" ryska' målsättningar spelar, denna del avi världen betydligt , större roll än Östasien. Ryssarna utnyttjar arab=' världens kris för att'stärka- sina « positioner: där men tidigt mås- Zz te'de ändra sin taktik för att inte "> upprepa gångna »misstag.' Bränn= märkandet 'av den ' egyptiska of-' ficerskåren. sön en" ”börgerlig rer Likt och antydningarna om att re- gimen "inte kan, baseras på. per- sonkult' utan på en verklig”, mass-" rörelse" visar vad man! "längtar ef- "ter i Moskva: Realisterna där mås- te. emellertid .ha vissa; betänklig-' - S : en :union av: soogresiter LIA Tdet-, ta läge" har" Israel > Je K svar; Försvarsminister; Dayani tan: lar; .ett mycket krigiskt språk men ' ; samtidigt håller régeritigen. vägen en lösning av:flykting-',i Vill.> Moskvå : spela högt tmärkta tillfällen här. >>) tunnland ;inom' för ”Tinvérkets? nedläggning. Ta "Det var under senaste världskri- allvar” i""vårt "land. Statsmakterna öreningen 'h Besluta träda i ”Tkvidation, ' Vid: ! ! nedläggningen Iet andel ' ÖYKLANDR ” ..utsätter, sig i . med hänsyn till alla de: omognå i bilförare, "värt" lahd "sett > födas, : "skriver". . i år. att. "cykla", ä träfike » tÅtt både:manövréra "På trafiken är svårt förfett bärne]:; Vid sju års 'ålder”börjar barnen i :skolah,- även på latidsbygdön. : Skolcentraliseringen.: Nar:: gjort . att de fått lång väg till skolan, " och" skolbussen" eller ”'skolbilen --hämtar' sannerligen'; inte" varje unge' vid hemmets dörr. 'Ofta får de 'cykla' en 'god. bit tin” "hämt- ”ningsplatse När vi'får en lag om vid vilken, ålder barn får ""eyklå, (möjligen! vid tioårsåldern som i Schweiz): blir det far eller . mor, som får köra "dem till” hämt- ningsplatserna, Öm inte, dessa Blir tätare innebär' det förlorad / arbetstid, , som på . ;. Något sätt måste. ersättas. , , «Därmed. inte sagt . utan att. allt .som kan-göras 'måste göras: för att -skydda barnen i den allt hårdare .mötortrafiken, - betonar + SATSA. PÅ PRD OCISK ” -. FORSKNING "På: Riksskolmässan i- "Öster sund ” 'skissade.” ..genbraldirektör Hans, Löwbeer, och skolrådet "Maj. Bosson-Nordbö modeller för en omläggning" av; :undervisnin- gens "organisation och ett. nytt högstadium. "Skolvärlden understryker" i anslutning till desså förderagi CC Mo toret Inför .de framtidsvisloner som här gavs prov på — och det på undervisningens områd: tiga, frågor isom måste: få", et svar. är: vilken materiel. som b hövs i-och hur = undetvisninigen : . skall; "vara "organiserad;.” ; H Här räcker det -inte-.med att : P esentera > ; skrivbordskonstrul; Synas rationella och" framsynta. Man” måste" ha" en. fastare grund ätt 'stå' på.: Det krävs ett inten: sifierat pedagogiskt forsknings: . Och: utvecklingsarBete. Och. visst » har; skolöverstyrelsen:' haft-' det klart för sig:sedan länge; Ar ef- ter år har den i sina anslagskrav betonat hur. angeläget det är. att ” särnhället här satsar erforderligd pengar. Men det är önskemål för " vilka det varit :svårt att. vinna regeringens. och iriksdagens.. för .ståelse. : . Tidningen, framhåller: vidareri Man får räkna” med, att skol! Överstyrelsen, . vars . ledning nu "eftersträvar. ytterligare, omlägg- ningar av. genomgåend I slag av undervisningen, 1i-sina anslags!l. krav för nästa budgetår skjuter forsknings-, och utvecklingsarbe- tet i förgrunden och också vin- ner. .statsmakternas gehör: för detta. , Detta. är en. nödvändig förutsättning för, att man skall kunnä "se':vad som - går "att. för: verkliga. av, alla de reformupp: |", $lag som är. så lätta att tänka: ut för, skolans del, Det skall med' tillfredsställelse noteras att 'gé- neraldirektör” Löwbeer nu slagit fast att det finns starka kvalj-|' tetsgarantier: inbyggda"! i värt ' utbildningsväsende bl. a. genom en :internationellt ' sett högtstå- ende.. och - starkt .' pedagogiskt - medveten lärarkår. Men det gäl- ler' att 'ge' den” de "resurser. som: oundgängligen. behövs för. att den, skall - kunna , fullgöra, tt värv... ; : framför allt i'generaldirektörens Å N ög och det. bildas , lätt utfällning av. vatten - ; (kondens) på.:ytor:som är kallare än den omgivande ! luften, Detta 'medför lätt, "att "det, blir, rostangrepp på yton av järn. eller stål t.ex. på värmepannan. säger OK:s pahin- expeft' Sten ”Gunnard un. vi Bil- : Fyll på vatten i värmesystemet 1 god "tid så att det hinner sAV- Mmmftas ordentligt.- i : : Lufta Värmeelementen, . Stäng:'Kranen.. (ventilen) på re- " NÅgra praktiska säd. : I - ev, lärt "för .sig vad. :som; går |: 5 rverkliga ' av alla uppslag : tioner. som i och'.för 'sig.'kan |' gen; : bruttoavkastning' på tupp til lappen” pr: tuhnländ av! "linet, men .sedan. Kar det' 'ekonorniska utbytet blivit allt ”sämre” De" tio sista åren 'var det långt ifrån bra; könstatérar Sven Göte J ohanssori IN Det, vär: importen från östeu- ropa, som gjorde att priserna dala- de, 'ock det ' är” denna import till låga" Priser som också gjort. att' den inkemska linodlingen. nu tvingats att helt upphöra; säger han," -- : Att odlingen ifråga uppehållits på så många gårdar som skett under se- nare. år har säkerligen ' till:'stor 'del berott på att linet söm "gröda : varit syniierligen” fördel ktigt i len.” "stå ledningen för en' förening, vars tjänster behövt utnyttjas eni dast "under en mycket kort tid : på året och av alla delägarna så gott som | samtidigt, " har / "naturligtvis. medfört vissa problem: mot Sv har klarat dessa genom att före ryckningssäsongens. början kö-. ra runt till delägarna -:och-se hur. långt :' mognaden -fortskridit -på , de olika gårdarna och ;sedan gjort. upp jen ryckni ista efter d: den: på. linet ' på de; olika ställena. Ryckningslistan. har vi sedan sänt ut. till samtliga delägare. Den ord-" ningen har fungerat. bra. Medlem- marna har i god: tid fått. besked om; ungefär. när . de kunde vänta linryckningsmaskinen, SA bör , i Linodlingen i Sverige har alltså numera upphört, Huruvida den :i framtiden "kan komma att återupp-. tas beror på utvecklingen av ”pri- serna ' på lin: på världsmarknaden, liksom på, om landet blir förskonat från försökhningskriser av det slag "upplevde i början på 1940-talet. alnar Givetvis. stänger man också av efrkälatlonspumpen ifall -den är Söta" "pannan ' ""grimdligt. | Sotet är vad man kallar. hygroskopiskt, d.v.s. det tar lätt upp fuktighet. till att alla' luckor :är täta, år öppna "eller ta bort sotluckan till skorstenen så att luftsuget OPP Sega pannan, Detta är turledningen -vid pannan, så att Stäng: rökspjället helt och -5&- Under. de bekymmersåmtnua åren då utgjorde odlingen ifråga en stor till- gång för landet” : . vt dörren. "sia öppen: så att "Juf- ten fån cirkulera, ' : Stryk gärna. på litet röstskydds- olja -på. oskyddade järn eler me. tallytor. C:s : Fyll helst otjetanken. Plåtytor- na i tomrummet rostar, mera un- "der "sommaren än annars. Slå av huvudströmbrytaren! Sven Göte Johansson vid den långtifrån utslitna linr: "värde, Kanske den kan få, gets tid som :linodlingen tog fart på ' -semester': -Ipå slätter och :ej. någon" arbet: nu Tin i lär står 'sedan"” ett Den ena finns i Munkagård i år yckningsmaskinen, som nu knappast har skrot- museivärde så småningom? n ove i landet: men under kriget. livsviktig näring. : På "andan agsplats ” fast ret ifån' utslitna" ” -- förenings båda "linryckningsmaskiner, Morup, > Alfshög: När de köptes för drygt'1 0, år sedan betingade de ett prisav 12.000 kr var, I dag lönar det t att: ens slå sönder dem till "skrot; För bara några år sedan odlades ett ne 7 verksamhetsområde.' Nu odlas det inte ett = Halland; eller. i. landet i övrigt, sedan linberednin gsverket i Laholm förra sommaren tvingades Iä driften. Som: bekant var det statsmalk lingen. som orsakade ernas' indragna stöd åt den inhemska > linodlingen som orsakade ) Vessigebro- Morups. ms : cech den andra i Dalsgård i det" lin på ett par hundra enda : strå lin längre, varken i Kar. inte varit: någon Tim semes: ter:'preciå, : vad :vädret . beträffar.” Någon vecka: var /varm' och skön. jag ' bor. mitt; ute” | " Midsommarhelgen . blev , tämligen —" men” "som' kraft finns för lantbrukarnas hö- arbete fick jag.under. denna vec ka rycka in somz höarbetare ute|)» på fälten, tyvärr, blev: det så att jag kunde" varit på "flera 'ställen :junder. samma tid, ; därför blev min : semester minskad: med den-; na ' vackra vecka — men resten av tiden var, blåsig regnig och gråkulen, Ingen ' egentlig badsom-|; mar har: det varit ännu, men ' den kan ju ' komma, vi' har: ju två sommarmånader kvar, så den som lever, får. väl, Sena ngedd "Något som jag tycke : ligt är att. näktergalen... ser ut : att öka i våra trakter. Jag vetl: att: de haft bo: dels' i' den s; k. Hans-Ols 'sjö vid 'Sofiero, dels::i Säåghuslund vid Lagan; Dessutom även i Karsefors gamla flodfåra i närheten av kraftstationen ' och slutligen vid bäcken vid'Edenber- a gård i närheten av! Sofielund. Bland : rovfåglarna lärkfalken haft. bo , mer andra rovfågelbo :vet:jag "ej, än aty' kattugglan - har: byggt: bo IL, en. .andholk-.i "plantskolan I Snapparp... N NM Men nu får: jag" gå” över till mina 'dagboksanteckningar, redan den '4 juni" håde 'starar, tofsvipor, gråsparvar ' och - pilfinkar flygfär- diga . ungar. .och--ett.- par” dagar därefter hade kråkor," -kajor, ska- tör, råkor och: ringduvor ” deras ungar flygfärdiga: och nu i' må- nadens :slut:- kan nog, de flesta av -fägelungarna flyga. Men. man skulle ju inte tala om hösttecken I : nu - mitt i. sommaren, det ' är ju närmast "otillbörligt," men faktum kvarstår.» Redan « när” de -senast hitkomna tornsvalorna var på väg norrut, mötte de storspovarnas : söderöver, 'De be- rör på att när-spovens hona värpt sina tre ägg färdigt, lämnar hon hanen ensam att ruva: ut dem och .tjälv ta hand om ungarna, hon ger sig hel sonika ifrån norden -för "att lata sig i Span- niens sanka dalgångar. Sedan flyt- ta hanarna, lämnande ungfåglar- na att själva göra resan” söderut i: septembergs början, — när da- garna är -blåare och. mera höga i. rymden, : än, någon annan gång under äret, — Man frågar sig hur hittar dessa ungfåglar själva ner til. Spanrien, . utan --karta och i Av lenna.: månad. Det: a mans; eller. rättare vi ; alla, . vet. jag att]. ,.Edenberga |. haft” bo ik. g V.;våra' vetenskapsmän? Sommarens Ni hitintillg > 'dag "blev :den .18 "med". 28 ;värme- grader... Rågen "Har -under .» måna- den 'blommat” och : håller nu som bäst med att-sätta! korn.i-axen. vacker, men -blåsig, 'som - det. all- -här på västkusten. ' Ett här kom 25 .mm.: Det hörs 'egen- domligt' ”men enligt mina anteck- ningar har' det” bara reghat i 10 dågar under" juni; "men' den evin- nerliga” blåsten "har "varat héla månadeny tyvärr. Sr Jag tippar'att juli ej blir: lika vacker, som” förra: årets, -vi..får mera västliga "vindar. och. därmed även mera regn, Nu väntar vi annars på .» badväder- » lite . till "]dats, ,Ivit utomordentligt . god. ” har nu roftenitliggj. j. [Som « 'kariske. «kan» öppna "ögonen med statens . Ett av resultaten från 1960 ärs jordbruksutredning är att Jord- brukets upplysningsnämnd har ombildats till Statens lantbruks information från och med halv- årsskiftet i år. Uppgifterna för det nya organet sammanfaller i |'stort sett med de 'uppgifter som Jun har haft, nämligen att I Populär form. sprida information till lantbrukarna, | -— "Att värdera de insatser Jun gjort under 24 'ärs verksamhet är svårt, framhöll professor Fred- rik Nilsson, "Alnarp, vid nämn- déns "sista sammanträde. Behovet av en central och objektiv infor- mation har varit och är stort. Inte minst var så fallet under andra världskrigets bekymmers- fyllda år och under den efter- följande perioden som känneteck- nas av en. rastlös utveckling i en takt som” tidigare aldrig skås D2 ekonomiska resurserna som Jun under de gångna åren haft för -att' popularisera och sprida forskningsresultaten till jordbru- kare och trädgårdsodlare var från början blygsamma med ökades så "småningom. Tack vare. samarbe- tet med ”Lantbruksförbundets tid- . |skrifts AB har spridningen för flera av. Juns publikationer bli- Detta gäller : framför allt Försök och «| Forskning som ges ut i Jordbru- :]karnas Föreningsblad och som på så sätt når så gott som samt- liga jordbrukare i landet. Juns årsbok Jord-Gröda-Djur ges också ut "genom Lantbruksförbundets Jordbrukets upplysningsnämnd ersätts - ” samhet, ”Märidagen den. 10 jult 2087 os lantbruksinformation "Jun. har: också : fått: god hjälp av pressen 'med att sprida' aktu- ell information till lantbrukarna, Det har skett, antingen "genom artiklar från Jun eller' genom de många pressresor och Mfor. mationsdagar som nämnden ord- nat , under årens lopp. Tillsammans med andra orga- nisationer : och institutioner har Jun medverkat 1 s. k; upplys. ningskampanjer. Exempel på äm- nen för sådana kampanjer är flyghavrebekämpning, ensilering, markkartering, bekämpningsmedel li lantbruket och bekämpning av potatisnematoden, Till dessa kain. panjer har nämnden gett ut bl.a, i stora upplagor. . Sedan 1963 har Jun också gett ut "referat av utländsk litteratur företrädesvis till lantbrukets råd. givare och lärare, Denna. ,verk- Juns litteraturtjänst, flyttas emellertid; till lantbruks- högskolans nyinrättade konsulent- avdelning fr. o. m, denyl juli, .+ — Förtroendet för nämndens informationsmaterial har: aldrig grumlats utan 1 stället bliylt. allt starkare, sade professor Nilsson till slut. Han uttalade: också. en' förhoppning om” att Statens lant. bruksinformation, 'som ” nu; skall fortsätta det arbete som, startats av Jun, skall" få «möjligher! att vidareutveckla upplysningen och därmed bidra till en gynnsam ut. veckling av det svenska lantbru- ket, : - : 22 förlagsverksamhet. 2x många", bilolyckor. örsakad: egentligen .av. nedslitna idäck? ar rdet. är . naturligtvis svårt svar: på” den frågan, men. erfaren. heterna: tyder på att antalet: är alldeles för. högt.. Och det: värsta lesta olyckor av: den Helt, enkelt beror. på lerlåtenhet ; : - Company , har nyligen avslutat en sök: med slitna: .däck "och t resultaten, rad. fö nstone: en. del bilförare. ååt äc! ets” grepp” om | vägbanan miriskar snabbt 'då- farten”. ökar: och” då det Har" bildats vatten! på vägbanan — "greppet. "minskar. förs”. vägbanan. Detta: är , sedan Jär ir tillvaka välkända fakta.', vat både. nya, däck och nerslitna greppsegenskaper. Man, provade först dels ett nytt däck med åtta millimeters tjock slitbana, .dels millimeters slitbana. Båda däcken kördes på en vägbana med en millimeter: vatten på ytan. > Text: Gunnar Svensson. -Hans Gunnarsson. "Då farten var uppe 1 100 km/ : Arets. stora”. turistström. över Atlanten -har - inletts. Den tilltar i omfattning. varje: 'årv Amerikans- ka: handelsdepartementet ; har - i dagarna ' publicerat. ”en : : fappört över fjölärets turiststr m till” och från USA, - Rapporten / ger... vid handen "att både antalet amerika- ner som reste . utanför -sin- konti- nent och antalet utländska / be sökare” i USA” ökade: med 13 pro- cent "jämfört med 1965, et I USA bosatta personer gjorde av Ifhed sammanlagt 2,7 miljar- der dollar utomlands, under ”äret och. betalade. ca.700 miljoner dolk lar . till utländska '-rederier . och flygbolag för 'tränsporterna över haven: Däremot erlade" man 'en- däst 600 milj" dollar. till ameri- kanska . rederier och flygbolag. Antalet amerikaner som besökte åndra kontinenter — således "inte/ Canada och Mexico — steg alltså med "13 procent — till '2 975000. Något". mer än hälften 'av dessa reste till Europa eller medelhavs området, medan en tredjedel be- Ständigt nya: rekord - för. turism över Atlanten Antalet utländska besökare — utom -'från Canada och" Mexico — steg också med 13 procent till 1360 009. De spenderade omkring il1;5 miljarder dollar jämfört med ca: 1,4 miljarder dollar 1965. Om man inkluderar. avgifter på. ame- rikanska fartyg och flygplan gav utländska besökare i USA ut sam- manlagt nära 1,8. miljarder” dol- lar, vilket är en ökning med 14 procent från 1965. ( " Turistströmmen = mellan ' USA och Sverige ökade: också . under fjolåret. Sammanlagt 21312 svens- kar hälsade på i Förenta Stater- na, vilket innebär en ökning med irite mindre än 22,1 procent jäm- fört med 1965. Den amerikanska turistströmmen till Sverige be- räknas av Svenska Turisttrafik- förbundet till omkring 185 000, en ökning med 2,4 procent, Siff. rorna ' härvidlag är emellertid ganska osäkra eftersom hela Nor. den är ett "enda passkontroll distrikt och man har svårt att bestämma exakt hur många ame. rikaner som besökte just Sverige. sökte Västindien” och Centralame rika. [snabbare ju mer vätten- som tille4>, däck. för att; se. skillnaden i' väg. ti,t visade "det sig at; "det. nya. behöll 82 procent: av. det 5 gliga'- väggreppet,. medan ' det slitna däcker. var nere i inte, mer ån 35 procent, in "Proven gjordés ' sedan .'om på. vilghana,' "där "vattenmängden ökas” till: 2,5 "millimeter. Det. är ungefär "den mängd vatten; som ; finns. på en" vägbana under: en ' lång och kraftig : regnskur .—', 1 det "första" försöket motsväradet en; : a | millimeter "vatten på vägbanan |. Jden . vattenmänga, "som c€ ett mycket Vid: focksa gjordes” 1 100--k behöll det nya'däc av. väggreppet 7 "och" däcket bara AT procen farligt, Jåg” siffra det andra 'försöket,, s faller. behöll däcket ”oihkrlng! 50 , procent: av greppet” "om vägbanan, och'i det 'andracf cent, Ur Man märker. pet ökar: kraftigt, "det sista: "så direkt - jämfö 4 siffrorna. 50 procent respektive 35 procent vid 'en millimeters . vattendjup , och siffrorna 25 procent respektlve 17 ett gammalt .däck med bara en [Procent vid 2,5. millimeters, vat: tendjup. ; - för att den absolutå gränsen ned- bana, .Tunnare får däcket inte vara! : Och "de: två' millimetrarna kan utgöra skillnaden mellan liv och död! SA ” ETT ORD... PÅ VÄGEN där kommer drömmaren. Upp, låt oss nu dräpa honom. (1 Mos, 87: 19—20 20). ” En dag "när. bröderna såg Jo sef komma, utropade de: ”Se, där kommer drömmaren”, Och ' de rådslog om att döda honom. Men det kom en dag 'då - drömmaren blev deras räddare i en tid av djupaste nöd, Alla har vi något av aröm mare inom oss. Gud har nedlagt en: längtan uppät i varje” hjärta. Som luftslott lockar oss idealen att gå vidare, Därför tackar, vi Gud för drömmar som kan lyfta 085 mot högre Tymder. Genom den längtan uppåt som stor gärning. ätta: "en" god” eller En skald bad att bli bevarad: från att kompromissa eller göra 'halvgjort arbete," Vi riskön| Satsa mycket och ta stora risker) I Spetsen . för mänsklig hetens Vandring 'mot' : sanning, godhet och skönhet .. har -' alltid gått en oförvägen drömmare vars han. skulle - Usis,.: ev se Sö dröm blivit till rädjning för and. musnsa JUN > broschyrer, foldrar och, affischer . | d / a ! Dunlops Ingenjörer mena: där- åt "går vid två millimeterg slt- '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.