» golf, Albertina, ; Tlaria':Gentucca; "och ANNONSER NYHETER a LAHOLMS TIDNING - , dom finner NI 4: oo vo | LAHOLMS TIDNING - SKROT av alla slag samt metall och lump - uppköpes. till högsta ' dagspris. . Begagnat järn, balk, nya rör till stallinredningar säljes. OLLE PALSSONS SKROTAFFÄR Lilla Tjärby, Tel, Laholm 109 90. räls, plåt, MANDAGEN-DEN: 10 JULI 1967 Det rör på, sig världen." Många. ärevördiga mode-. hus, som bara sysslat med haute couture; "har insett” vikten 1 att; tänka om, ifall man vill Jeva vi.” dare. En större kundkrets: måste få bli delaktig mästarnas konst ' verk, ouppnåeliga för de” flesta. Gräddan” av kollektionerna "kom- mer väl: även I fortsättningen att hamna hos nägra få utvalda cch i konfektionsindustrins idé- kamrar, medan signerade bouti- ruekläder från framsynta" mode- skapare kommer att ingå som ett led '1' modets demokratisering.” Ty den globala modeindustrin om- fattar alla, ' och den HNila' exklu- siva klick, som, fortfarande fun-. gerar 'som för dyrbara ” originalmodeller, krymper för varje är. .« > > Denna: kanske ovidkommande Inledning motiveras av det fak-': tumy,' att de, båda modéorganisa- Honerna' I Italien — Florens och Rom — .har 'ändrat tidtabellen för sina premfärvisningar av mo- . dekollektionerna, samtidigt , som dragkampen mellan .de' bägge stä.. derna. ändats' med .en kompro. .levande skyltdockor: «Till de debuterande 'nykomli Severi; söm gjort stor succés i lektion stickade kläder i skiftande material. Den friskt: randiga .' tvådelade modellen med tillhörande mössa är stickad i ren ull. Mirsas stickade kläder är. utförda med all den bravur, som är typisk. för avancerad teknik parad ;med artistisk «och färgsättning, Tyvärr ger inte bilden fullt "besked om den kickligt stickade paraplyveck liksom ärmisätt- randiga Kjolong « äh; 43 na” räknas stickhuset Umberto "Florens med en färgstark kol. modellering ing., .Detta <kan- ske framdeleg att bli ett svårlagt puzzle för "både modejournalister : "och inköpare... ”Alta Moda”; alltså haute eouturen, "visas 1, Rom. Januart resp; juli direkt; sföre Pa- rls-prerhlärerna, medän- iförhands- kollektionerna, som omfattår bou- tque, " pråtårporter. och 'jersey, presenterag I april och oktober. Sedan återstår. det att se; om . kritik och publik har tid och ork att fcsa 4" gångér: om.-årer till Italien för" att se på kläder. /. För värt, svenska vidkommande är yi alldeles speciellt: Ihtressera- de och" tjusade” dv itallensk' trikå] feftersom denna; itäll- 15 enska speciälltet | bildat ' skola och efterbildats: framgärtg” överallt "där det i stic- kas. Mer det , fina detaljarbetet; mönstken; "det "överlägsna snittet, | färgerna äp Inte. lättkopierade: Det Iiggår "lång. ;erfarenhét » och kunnande bakom de berörmvärda resultaten, "Namn sörh "Mirsa,"Ava- Maljana' och andra» välkända tri- käföretag vittnar både om. artens |: höga , 'konstnärligaz standard ” och tekniska fulländning, , 4 nt >. "Man hör anpassat tUllverkningen efter. alla sorters. klimat, För värt. Ultima" Tule dock, med: den ditla Inskränkningen,, att.”ytterplaggen, låt vara i ren ull; inte- alldeles bombsäkert, håller, ståpd- mot nor- danvindens . . attacker ' eller. elt plötsligt påkomimet.snöglopp. Men Jängt in på höstkanten och un-|"; der tidig. vår är de ideallska att De blira, i synnerhet : som. de Oftastt kombineras med stickad dräkt el- ler klänning. under.', Ibland, ut-|: tryckt 1 total: look eller enligt] - ett matchningsschoma med' enfär-]: Kat, kontra mönstrat, . De alla. färskaste :. toknikerna |: verkar. mer intrikata än någon-|. edsmer” eller. mindre |; 1 fully 'f: kning. I 'römvärda, och” ren belstickningar” flrar - "ytterligare triumfer, och” dessa sticktekniska! finesser... inbjuder till, spännande” färglekar: "Itallenarnä är .överdå- diga i ätt blanda färg och är allt annat . .än' 'konventionela.:.i sitt) färgtänkande, De är' absolut. inte bundna: av; riågra . fördomar 'i' frå- ga om sammansättningar.: Förden- skull behöver det inte bli; brutalt eller, di harmoniskt; i färgansla- upp: I på nytt. igen,«.men., det. är ett I slags, ”geometr; 5 raskenom ch möotiyvalet, att "det; "kan: varieräs. nästan: det loändliga, ; Rutor och ;ränder, kan sättas, «tillsam - eller "med --ne randigt kan: man; ses;.också' I "kollektioner: Ni"den" glimmånd å den 7 infiltferar', mäsk! Deg geometriska mi mstren. dyker 7 na är lika be- Fär Ju är materialet. blekt: silver. guld- ' eller koppar- -skimmer i de festliga jerseyplag- gen," där även broderier -med 1y- sande” stenar och paljetter kon- kurrerar 'om "dekoren, : Tryckt .-yllejersey tillhör nyhe- terna" inom de" lättare: kvaliteter- ha.: Men detta förfarande fordrar både: artistisk, design och- känslig färgsättning, z eftersom bottenma- terialet, :feagerar annorlunda än ett vävt sådant. Tidens”. krav -på en praktisk och - Jättmanövrerad garderob ”av- speglar” sig-"bl.5 avi rikedomen 1 | på ;kombinerbara. plagg. Byxdräk- El ten;: som” HKeit.' genomförd ' | alla tänkbar. material,” kan: ploc: kasit "samman; med "andra; 'klädde- lar,., t,.' ex, kjol; - PP, cardigan, jacka,, tunika, strympor. Italienar- nav "utökar många. trikåensembiles med enkort: eller: lång cape eller": självskriven som, Utgångspunkt ir trikå från topp. il Ta ; Specialbyggda kölar Ny giv att hävda sig på världsmarknaden — Speciellt för denna tidning — nen har plats för tre-fyra normala fotbollsplaner! - Bland. de nyheter. som svenska H - företag lanserat för att kunna häv- .da sig i den skärpta konkurrensen LAGRING SLOPAS ' När det nya " distributionssystemet står vär Cellulosaaktiebolagets ” nya ”distri= butionsgiv i blickfånget. Efter. år av förberedelser stävar i dagarna det första specialbyggda fartyget SCA-pro- dukter ombord till företagets ny- 1 1 med — ”skräddarsydda” är helt utbyggt 1968 kommer all lag- ring av. färdigvaror att upphöra vid fabrikerna. — Men det är inte. 'meningén' att vi skall ha godset liggande inne i våra magasin mer än nödvändigt, säger ter £ i Tunadal Rolf - västeuropeiska hamnar, er Det är ett nytt grepp av företaget för att få ut sina produkter från fabriken till kunden utan mellan- händer. Det innebär i :korthet: + - > att utlastningen från SCA:s samtli- |" ga industrier koncentrerats till två hamnar, den ena i Tunadal utanför Sundsvall och den andra i. Umeå uthamn utanför Holmsund, -« att produkterna hanteras ,i stora Krook. Med den moderna utrustning vi förfogar över kan vi lasta..500 ton cellulosa, 400 ton papper eller 500 ton trävaror i timmen, vilket betyder att vi klarar full båtlast, dvs 8500. ton på 24 timmar. Var ten vid il och terminalerna sköts med truckar medan lastningen sker med två 20- tons traverskranar som sitter monte- rade på det specialgjorda fartyget, -- enhetslaster, som lastas på ett.spe- "MASKINELL ”STUVNING” . ciellt, sätt' och . transporteras med specialbyggda 'fartyg, + att lossnirgen koncentreras på tre mottagningshamnar, som liksom 'de svenska terminalerna i Tunadal och Holmsund är utformade för: snabb godshantering och smidig vidaredist- är ribution. Utlandsterminalerna London. 1,5 MILJON TONI : GODS OM ÅRET " : :- De svenska: terminalerna .i Holm- 'sund och Tunadal har nyligen haft premiär, Från Holmsund skeppas al- som .. kommer > från SCA:s rordliga : industrigrupper och från la "produkter: från !; Tunadal- | produkterna : ; och" Sundsvallsindustriernå. > Man , räknar "med att årligen :en "miljon ton gods 'kommer att passera genom terminalen: i' Tunadal: och ' en halv "miljon. via Holmsund, : Det 'be- ;kappa —; den senare! så goft: som + hövs" alltså - gott. om «Utrymme — uppförda magasi- vartdera av de Premiärfartyget m/s Tunadal "lig: ger just vid kaj och mindre folk i rörelse - under: lastningen” kan : man inte tänka .sig,: På kajen truckföra- ren, som sätter av en börda om åtta bar.dade balar," och ' ombord 'kranfö- raren, som med sitt lyftaggregat tar. hand om 'lasten, lyfter den ombord och placerar. den i lastrummet där det inte: finns — och. inte får finnas + en människa! + Tre fartyk byggda vid Lindhol- mens varv och samtliga på 10500 ton: skall” gå i” skytteltrafik - mellan "de svenska, och: Htländska terminalerna, HöG STANDARD Kd Det? första m/s Tunadal gör "just nu är -sin: jur. gfrurésa. och kaptenen Sigurd Kindberg är. spänd; på" hur ”skönheten”, beter sig när -hon kom; mer ut på den ”riktiga sjön”. a ,.. a . r ju klart att hon! måste gå fint, säger han belåtet, Allt är ju så fantastiskt väl uträknat på dessa båtar, Normalt. borde vi vara "40 man ombord, men täck. vare alla finesser” har styrkan kunnät reduce- ras till 24.:— 'med Sjöfolksförbundets kunde" beteond vid ; 14.30: tide sin, "Dubbel. "och ' t.o.m, .tredub- LENA, EMMA ”ock KRISTINA 1 FRUNTIMMERSVECKAN : = ENUST FOLKTRON 1 VERKLIGHETEN REGNAR PET INTE: MER PEN VECKAN ÅN PÅ SOMMAREN . 1 ÖVRIGT -— VILKET SV INTE BEHÖVER ; I dT BETNPA ATT PET ÅR TORRT. ä I MEN VÄDRET SPE INGEN ROLL LÄNGRE MED BLOMMOR un el 'OcH — Der BLIR PYRARE "OM - Rn FRÄNLAND, DET KAN BARA VARA SARA, . MARGARETHA, JÖNANNA MAGDA - var A NÄR MAN VILL PPVaTA ÖPLINGSTEKNIK OCH Fig li SER TILL ATT MAN KAN "KÖPA SÖMÄARY "VILKEN. TIP MAN VIL PÅ ÅRET — OCH BLOMMOGRAFERA ”AMAN BRÅKAR CHA” SN SARA IS INTE myck eT: rån ;.. allmänheten, men: :"piket uppmärksam- mäde” mannen och ' plockade bort: honom från ' gatan. Ingri- utan" motstånd "från ”plakatbäråarens,' sida? Den aktuella fotoateljén ' har, fått kontakt med, honom och and- ra sandwichmen " genom ”ar« » betstörmedlingen.. | SS 2 ” Enligt » uppgift var plakat- bäraren tämligen" ” ängen .mot. personer han passerade under 'sin : vandring genom "de utan protester och utan uppmärksamhet. från v förbipas- ” serande,'" | .tDen fotoateljé man Bör re. centrum, men gripandet sked-|- : hb " nien i Göteborg, och” ätt hans rör else" är: oantastlig; "Han "rörelse; "avancerade" ställningar. "hänvisar till” "Svar. genom televerket, I åtalsfrågan - än tidigast i morgon, ; > i Sverige sedan. 1961, Han. sä- ger” "att: han” Kommer , att fort-] "står sig driva" en helt” sériös varvid "amatörer - och proffs "får tillfälle "att fotogra- fera: nakenmodellér, dock ej i Hr é Howarth betecknar' polisingvri- pandena . som omotiverade och att offentliggö- rande inte kan :vara olagligt. Bl. a. har han ordnat telefon: "där mån alltså upplyser om :model- lens ålder” och timpriset för fotografering — 150 kronor. - torde inget "ställningstagande väntas förr- | goda minne. Marskapshytterna är av högsta standard och arbetstiden syns nerligen : tilltalande. : Alla ' tjänstgör tre månåder i sträck och är. lediga en : månad före" rästa . tremånaders=. - gt strävat. efter standard ombord, omtalar dis rektör Björn Wahlström, som är 'le- "| dare för SCA:s nya. projekt. Vi vill att fartygets besättning skall, känna sig som anställd i vårt företag. ÅRET RUNT IDEALET : oe Och; vad tror, den högste arsvu= rige om "projektets framtid? , — Jag är optimist... Men givetvis, åste vi ha'en 'inkörningstid. Star- ten har f ö gått bättre än beräknat. Ännu så länge är vi ensamma om' den här given och den kan utvecklas” ytterligare. Tre båtar kan bli fler och fem terminaler likaså, i bot ' Ett "problem "är. dock -. -när« svenska hamnar .— "och: det gäller framför allt '. Holmsurd "fryser igen. "Men då transporterar vi land= vägen till: en annan. isfri svensk ut= skeppningshamn ' och. dirigerar. dit våra fartyg som 'är byggda för gång i svår is, slutar direktör Wahlström, som tycker att ”egna produkter på egna kölar året runt” är ett. bra motto för. 'SCA:s nya distributions-' » Redareföreningens Påpekan- de att: utvecklingen gjort ut- prickningen' i' många skär- "gärdsdelar, - betydelselösa . för sjöfarten: har. föga överras- "kande kommit or stad in. om" båtsportkretsart, konstate: rar Svensk :Sjöfartstidning. "Man pekar på den livliga 7 och" växande ” trafiken med N åtar och hänvisar till att porten årligen betalar mil- joner i bensinskättemedel, Om .båtsportens bensinskattemedel kan” gå till sådana :farvattens ”utprickning å finns givetvis inget att invända ,häremot — tvärtom. Vad som. framhållits, är att en & stor mängd existe- rande prickar. är obehövliga för. sjöfarten, som därför inte "rimligen bör betala för dem. Det är, emellertid intres- sant, framhåller tidningen att dra, sig till minnes, att det in- te. så förfärligt länge sedan båtsportens folk med mycket . lindrig entusiasm betraktade utprickningens ökande omfatt- med en fnysning brukade | . gas, att skärgården : höll ' 'på att fyllas med .staket, Det var på den tiden man högt skat- ned. fiskares och lotsares hjälp för- . värvade fonder av . mejar och 'ensniärken och gärna fann sig vara hänvisad till all männa leder i främmande vat- |. ten för att i: gengäld kunna] uppleva "ett kustavsnitt som tade. och ' vårdade sina i att: RS Staket” behövs i i skär ka dh z nu fanns möjlighet att- en- samhet njuta av: underbara -skärgärdsriken. Och det: var i förbigående sagt på den ti- den det var sällsynt med seg- lingsolyckor och räddningsak- tioner -var” praktiskt taget . o- . kända, - : - Förmodligen 'är:; vad” som skett "sedan av ': godo för många. Med 'bätar och männi. skor: av alla ' kvalitetsschatte- sitt eget. Det var på den tiden 3 man hade sin stolthet. i att trots kortens brister med en kunskap delad av ett. fåtal kunna röra sig i glest utpric. kade eller oprickade vatten. Det var på den tiden det än- na som myror. i en 'myrstack behövs. det otvivelaktigt en rikedom av prick-staket. Men -det har inget samband med sjöfartens behov. : ve Underkända bilar säljs i :alla: fall "Vissa typer av Plymoutk Valiant — den i Sverige mest sålda USA-bilen — har inte klarat bilinspektionens typbe- dåliga bromsar, : anser inspek- tionen, Men man fortsätter ändå att säljas. Svensk Bil- " provning, som utför s.k. re- "I 'Tredjédelen av den totala 'världs- ringar myllrade i skärgårdar-|: "Ännu i dag, 170 år efter det d land i Australien, består det | kd procent 29. får: kotalet för Australiens fåravel — den .mest omfattande 1. världen — och i ett något senare skede för "dess ullindustri, som följd- riktigt" också 'är : den - största "i världen, :Med detta antal får -om- bord - ånkrade nämligen: kapten Arthur ' Phillip, sedermera 'guver- nör; . vid 'Sydney Cove. 1788. Det var "djur av. holländskt eller ben- galiskt "ursprung med- Kåriga päl- "Producenter var de, inte; man- kan Bi sa att Phillip tog: dem ombord |, Waterhouse spanska: merinofår: i Australien, Märkligt nog bestod hans Jast av får, också av: 29 äjur. Från: dessa 29. sma de fra. SR dé Sändliga « vallarna i”Atristralien | Och som gjort detta land till- den -I främsta" stormakten på, världens ullmarknad. i" Så 'enkelt har. det raturligtvis inte. gått till. En fortgående. ras: förädling. med” ständigt ökad ull avkastning, 'allt' strängare” kvali- tetskrav: och oupphörligt örbätt- rade, beredningsmetoder "är ; den riktigaste' förklaringen till Austra- liens" : dominans på. marknaden. pfoduktionen och hälften av: den finaste, skvalitetsullen komrner” gär. ifrån. : : : : i Inte Jhelien är det helt korrekt ätt ge: ;kapten. Waterhouse huvud: delen "av . äran. för ; utvecklingen. tillkommer däremot en an- + ökapten, John Macarthur, vars" födelse den /:australiska 'ull industrin "i år kan fira 20-års. iinnet: av. Han föddes" nämligen "Plymouth 1767. s'Det ! var + Macarthur- sor : först kom underfund: med :merlinofårens företräden somr ullproducenter och att, Australien- hade; betesmarker och. klimat av. liknande typ som 1..deras' hemland 'Spanien, Förut- sättningarna” för" uppfödning av merinofår : borde alltså vara' goda, resönerade” Macarthur. Redan' ti- digare' var han på” det klara med, att :-om "Australiens ekonomiska : | framtid skulle tryggas, så gällde - känner Valianten, och därmed kan den obehindrat. gå ut på marknaden, Bilprovningen har : "inte "möjligheter att göra'sam- ma grundliga ' undersökning om statens bilinspektidn, : Andra bilmodeller som inte 7 klarat typbesiktningen är den engelska , Triumph 2000 och : den japanska Datsun” Blucbird, Anledningen är i båda fallen ratt älltför. stora mängder”. kolt "oxid-kan- tränga- in.1 passage rarrummet, Datsunbilen, hade också" dåliga bromsar. - .De Valianter som inte god- änts är försedda med, trum- "bromsar på alla. fyra" hjulen, « Vid bilinspektionens: prov har lats till aska. ”. Biva i: Stockholm importe- . rar Valianter i egen regi, Des- sa bilar har skivbromsar och - klarar typbesiktningen utan vidare. Bilinspektionens krav har : väckt internationell uppmärk. samhet, Praktiskt taget all - europeiska bilfabriker har sänt representanter till Stockholm för att ta reda På vad som sär och fettsvansar. Några: ull . det hänt att banden förvand- | e första gången bräkande föstes ta lands väldiga färhjordar, till av merinofär vo blev 10 60 miljoner de litet ..arbete,. rönte konstant efterfrågan. och var 'säljbart' med avans "även efter .en' lång .:och :'- dyrbar sjöbefraktning,:. Macarthur var. också :den förste australiensa- re som insåg vikten: av att. .för- bättra fåraveln" med sikte .på ul len såsom 'deri' primära säljpro- dukten.' , ' : Då" Waterhouse Kom. till 'Sydnéy med: sina 29 djur köpte :Macarthur två ' baggar. och fyra : tackor-av denne! 'Han skötte .sin ;'lill besättning --med” "stor: omsorg sitt 'speciella syfte. Fyra: år denna blygsamma - start. ;vari har redo-att visa "resultatet" för värl- den. Han for. till” London med;ett parti av. sin nya, fina "ull: Uppkö- parna, "blev. entusiastiska" inf 1 förstå: grundsten: till. "det ” austra- liskg tllimperiet var därmed lagd. Mö aveln och «därmed produktkvall- tén :köpte Macarthur med :sig hem till” Australien : ett antal: utvalda avelsbaggar. och «tackor. ur: kung George . III:s egna. fårstallar...».= En «annan av den: australiska ullindustring . pionjärer : var. Rev. Samuel Marsden från Yorkshire, jämnårig med "Macarthur,' Märsden inriktade "sig på att få fram; go- da ' köttdjur jämsides”. med' hög ullproduktion. : Vidare." var han den förste som lät väx klädtyg av. australisk ul, fö:öj av får '| från hans egen. farm” 4 New South Wales, Vid en.audieng «hos» kung George III bar. Marsden. en' rock av detta tyg, vilket han inte underlät att påpeka för. majestä- tet, Denne blev så förtjust ty get, att han på stående fot skänk. te Marsden nägra av sina egna försök SBA, för v fortsatta , avels: försök. LAGAHOLMSSPELEN - IN För ' trettiofemte ; och. «troligen sista gången. -vädjar jag till: Spe- lens' många gynnare och. vänner att skänka. vinster: till; vår: torg- tombola : som hälles. igång: den 14—21 juli, Gåvor — även kon. tanta bidrag. — mottages "med början måndagen. den '10 ds på odhuset mean kl. 1 Fock 18. andra. tider. tar jag: emot "i nn me e Sparbankshuset. och er a ti vis att offentlig: redo- Redan kan vi: glädj at oss ät Karlaholms' AB:s gåva av en; cy- kel (högsta vinst i torgtombolan), ät. den fina färglitogräft -stellan | Mörner skänkt oss. (lotter :i-Bok- duk mao och-åt den utsökta illa år med: knypplaa : "spets' som: vt ätt. av - Ebba - Edquist,:-(lotter + I Hemslöjdens affär). ' ungt MN Alltså: glöm oss. int : . För »kommitt ttén Axel” Malmquist, a « Ning. Man erinrar sig hur det" siktning, Bilen har. bl.a. för] gistreringsbesiktningar, god- kan brista i konstraktionerna, En st ökäla: ne nal - . / : : - = På a Dn a seven ÅSE ÅOrS Ån AN ARR SANN: : INT nm rn ad kanna ds dE för "att ytterligare, förbättra ' 1 ; | 1 Det "odelbara 29 tycks vara lyc: der att producera. något i som: kräv. | största tacksamhet ' varjé dag med | | ; SN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.