LAHOLMS: TIDNING” ardect Det. ärbete & som | djuren kan - ' :.lysta tid inte låta människor ut- -. föra, :betonade tidningen Lant-; - mannen på ledarplats i sitt 'se-. » naste nummer, Inom'stora områ-" "den i Sverige hotas oersättliga: 7 7 landskapsbilder av en snabb för-" "” störelse ill, följd av den" snabba” :.'”nedlägg av åkerareal Har förbuskningen” pågått ' till" -räckligt länge kommer kostnader- I na för uppsnyggning att ofta upp- N . gå till 3.000 kr per hektar eller: ">. mera. . Den. landskapsbild :'man” önskar behålla kräver fortlöpan-: de. underhåll. Här kan ökat. får-" : bete bli ett värdefullt medel, me-7 nar tidningen. "Det är väl så att många män=' . > niskor, först nu när nedläggning, ”"av åkerjord på allvar börjat gå, fram över landet, inser vilka vär-. den :som står på spel Förr var; + det så naturligt att åker Var åker, :' "där ' den ' idoge "bonden hävda-: .. + de odlingen. Åker. och äng ger: "landskapet kulturprägel, vidgar" utsikten, förlänger horisontlinjen,' ra billigare bör man i vår: upp-., ventering har bortåt en ecjedel av den odlade jord och å gsmark - som : fanns 'i, bruk vid slutet av -1940-talet " försvunnit. - . Mycket av detta är redan skogsbevuxet.: De finns' ingen” anledning att” sörja däröver. I många områden har det inte funnits något alternativ. = ' Så länge, man 'ser över MN Od na är det inte alla som tä. ..er på vad som sker. Men här horisonten - stängs ute, då vaknar andarna. Vi har stora områden i. mycket vär- defullaturistbygder' där samhäl- let 'måst. sätta in- åtgärder för att förhindra en fortsatt. förslumning. Tillvägagångssättet blir då i regel att länets skogsvårdsstyrelse får i uppdrag att med hjälp av AMS- medel och med användning av ar- betslösa göra erforderlig ri och. naturvårdsrestaurering. Det landskap + man -sålunda erövrat tillbaka kräver .sedan. fortlöpande underhåll, : "Genom besprutning kan man "enklast "och billigast hål- Ja buskvegetationen borta. ;' Ändå ger detta landskap i in det en betesäng. Tr ungskogen" men kanske också Kräftans /—" den ' tredje: är” ung- skogens; "detta sistnämnda ' enligt ett” "påbud, ; som 'SSSF låtit: utgå til sind medlemmar. Och på fri stunderna i skördearbetet plane-' "rar man nu som bäst på gårdar- na att göra / ”Den stora röjarvec- kan” till er "effektiv punktinsats till” ett festligt evenemang ute byarna. "- > «DEN TREDJE VECKAN I - > 4UGUSTI - : skäll. alltså bli ”Den "stora rö jarveckan:” Då . ger . sig. skogs- ägarna man ur huse: med kvin- nor och Barn' och gammelfolk, och I sitt följe får man släkt och vänner som inte är lyckliga nog jätt äga eget .:röjningsobjekt. Och man. kan "kanske också våga räk- ria' med ätt: de handfastaste bland sömmargästerna . inte är farligare med: eggverktyg för sig själva och andra,” än "att: de kan släp- pas-ut i ungskogen sin: sista -se- mestervecka, innan skolorna: bör- jar, och .ge sin sommarskog en liten tribut som ' tåck. för hjälp med. rekreation och kondition, På sina håll — i byar med sinne för Den andra veckan i augusti är ring har Iagt fram avslöjande siff-- ror. "Tre .plantor av fyra måste bort från våra föryngringsytor. Inom SSSF:s verksamhetsområde finns en röjningsareal på drygt en kvarts miljon hektar. Endast en mindre del av denna areal är genomgången och : befinner sig i ett, skick som inte,kräver några åtgärder. Inom 'SSSF räknar man med att huvuddelen av arealen ropar efter röjning. KAR '' 'RÖJNINGENS ”LILLA KATEKES” ' Varför måste vi röja? . Vi måste röja för att "överföra markens produktion till enbart goda stammar av så jämn höjd och så jämn fördel- ning som möjligt . .ge varje träd som står kvar ett så stort utrymme; att det så snabbt som möjligt får en lämp- lig" grovlek - ” : tidigt göra ett urval bland de mänga tillgängliga stammarna för att få önskat trädslag och kun- na bygga vidare. på der bästa kvaliteten : ' : gödsla de kvarvarande träden med avfaNet efter röjningen Il. ungskogen röjas - mala” åkogsmarker, så skall han göra det, Men detta innebär in te, att lövträden skall utrotas. De. har viktiga funktioner i vår natur, Främst bör vi vårda oss om lövbestånd ' större eller mindre — intill vära öppha byg- der. På vissa marktyper — spe- ciellt de sura — har lövet sin givna plats 'En vacker och vän- lig landskapsbild, präglad av löv- vegetation kan bibehällas.. med mycket obetydliga arealuppoff- ringar, . :, VILL DU VISA KÄRLE LEK TILL UNGSKOGEN, RöJ . "EDA HART 00 od Hur hårt man skall röja, där om tvistar de tärde »experterna, men. egentligen mest för att frå- gan är så svår att besvara rent teoretiskt. I praktiken ger de utan att blinka rädet: Röj härdare, hår- dare än förut. . Och praktikens enkla tumregel blir: Ge framtids- träden någonting mellan 2 och 3 m till -närmaste granne, 'Och så berättar man historien om, den gamle jägmästaren, som gav den tveksamme skogsägaren det här rådet: Röj så hårt, så du inte kan - Kommer liggsädsproblemet att definitivt lösas med hjälp av ke- miska! medel? Det förefaller i hög Kan Nggstdsproblemer > lösas på kemisk v väg Veteaxen t. h. på bilden har behåndlats enbart med kväve, Det vetet hade lagt sig innan det skördades, Axen t. v. — de stora kraftiga -— har däremot. behandlats både med kväve och Cydocel, net AR, ES | detta, men hah har flera Intres-.' santa resultat att visa "upp. Han har -kunnat. konstatera att” olika vackra intryck som Nedvissnat gräs, besprutade kala. grad sannolikt, även om växtod-jrågsorter reagerar mycket olika släpper fram vinden och solen." traditi a kansk raditioner.: —. .gör:-man: kanske "OCH HUR SKALL '- sova. er - blund på natten. Stig lingsforskarna ännu inte vill dra på medlet, På Kungs II till exem. . Färgspelet över odlade fält. Ja, . buskskelett, stora hobb tis. ingen v'till : en folkfest, ett DETTA ' SKE? - tidigt t h allt detta" är något, som många uskskelett, stora hobbar av tis- |röjningen st, - | sen upp tidigt nästa morgon och | gefinitiva slutsats å den ikt- märiniskor inte : vill. se spolierat” "tel ete skänker inte den känsla”av. Hjälper. :$- gammal byastil, Går "Röjaren skall tag lika mycket. till, ningen.: slutsatser ri ; Dn längt när så Ef Ra j genom "igenväxning av. vare sig” kulturlandskap : "som: vi ville se; anta Ar JA a? Då försöka få en jämn höjd på ne 4 a Upptäckten att kemin här kun-|fråga om vetet, medan Petkus ; Det blir trots allt bara, ett surro-. g ” Or la ungskogen, -och: det får, han BYARNA. "AVFOLKADE de " komma :växtförädlarna = tilll reagerade mindre. : lövaly « eller barrskog. ; TSHON BE OCH "KONGO : Kongo. är ett' av de' nyckfulla ' ' undantageh” i u-världen, det sak- "nar varken naturtillgångar eller "IKvida medel, "skriver Dagens -Nyhete r" (0): + Det relativa överflödet! — som gat för den forna landskapsbilden "då markerna” skördades av mäns niskor och djur.,, i :'Den nye chefen f . verket, Valfrid Paul: (Klar vänds bör ta sig. Nn, en allvarlig ' funderare”. på om ' landskapsvården 7 ur, rent samhäl-, Jelig synpunkt löses bäst och bil-: ligast på sikt -med. hjälp av AMS och arbetslösa. eller . med ' en. gemensamma: fältropet blir: ”Luft och. Hus. i .ungskogarna! Nr HUR SER DET UT. I. A .UNGSKOGEN? 00 r en Jekman kan en tät ung- skog se: riktigt . välmående ut, och :skogsägaren ser kanske inte heller. - » några, +-farosignaler, men när! han gör. sin. första gallring, |: går . den: : dystra . sanningen upp för." honom. Det ; som-. kunde : ha genom att slå ut vargar och allt- för mycket förväxande, träd : "åstadkomma en jämn slutenhet, en , bra. stam 'än - att. hålla. ett exakt. avstånd : gar som: stått mycket tätt, bt ex. i naturföryngringar ol - hålla beståndet något tätare in til kanter: och luckor det är dock viktigare att behålla: gä försiktigare fram i ungsko-. x UNDER RÖJARVECKAN. . . "nom SSSF. räknar. man på fullt ; allvar med att påbudet om den ' stora 'röjningen blir hundrapro- ”centigt' åtlydd, Det är alltså inte n - rötmånadshistoria, när SSSF över -hela . sitt verksamhetsområ- affischerar följande: VARNING oe hjälp blev känt för växtfysiolo- gerna år 1960, då dr N E Tolbert vid staten Michigans universitet kunde lämna en, rappor om lyc-|]- kade försök med preparatet 'Cy- cocel,' som innehåller klorkolinklo- rid. (CC). Han hade konstaterat att behandling med 'denna kemis- ka substans påverkade olika sä- desslags tillväxt .så att stråna blev både kortare och tjockare och "GOD GRUND FöR FORT: SATT: ARBETE Detta ' ger. växtförädlarna goda skäl. attiarheta vidare med prob- lemet, eftersom det bör finnas hopp om att man skall kunna få fram rågsorter på vilka kemis- ka substänser av. detta .slag gör mycket god verkan. Anmärknings- värt är för övrigt att vissa tetra- älvfallet. inte. kommer .majori- . undvika pedantisk städning, det ; i gel . a Bälten godo '1 :detta. arma och nuftigt., upplagd betesproduktior . | blivif:en igod .massavedsskörd med är viktigare att så "mcyket som! « till > gårdfarihandlare, ölutköra- firmed starkare. Tack vare detta | ploida rägsorter reagerar avsevärt : Dét' finn all. anledning att-ta med.4 hyggligt, .netto,--blir; en: svidande möjligt av röjningsskogen hinner: re, ; -taxeringsintendenter; sotare, | blev "plantorna. givetvis mer mot-|kraftigare län våra vanliga, dip- Undek hela "1900-talet sönderslit- na land — verkar som en, kri- sens ständiga - pådrivare." : finps. den verkliga . jäktmarken , för utländska intressenter, lyck- "sökare ,och- desperados.> Och” di det i än, ingalunda säkert'att "dérstörs- ta- roffarna. är. maktens.-tillfällt- ga: Ugare: eller. dess pretenden- ätt” Kongos milltärdiktator; ige I " neral Mobutu; värken haft: skrup- Idel" gällt "att söka: ge Molse I .Tshombe.” Enligt:.en ver- "slon: « » Om, ” flyginterimezzot. "för ”nägta' "dagar. sedan "var" det just | ” -två av..denneé "irrande.orosandes. egna: anhängare som, mutats att | kidnappa honom till Algeriet." På + ; motsvarande” sätt ”kan ' det mye ' ket väl. tänkas, att. -Tshombes : a pengar "spelat 'en roll: för de oro- + "ligheter som ånyo -blossat, uppit «Kongo. Alltjämt förknippar man ' väl Tshombe snarast" med sepa- t ' jratismen 1 Katanga, det känns ' ; egendomligt att :han' under en I Kort period, lyckades manöyreda ste fram till:att. bli'hela Köngés härskare. ”Kvary stå Sd att. .sISHom?; "be under senare är varit. en av. 'Kongog;. domi; i kalkylen ' mer än kostnaden: för nå ra snabbt flyende" års export- för ' en, förstor köttpro-" Alla' fecken' tyder på att ov snaré har” en "helt "omvänd si- ? tuåtion. Om vi. skall. kunna njuta «av naturen 'i framtiden, får vi van. "Fa "beredda 'på "att de kostar pen- 58. der, älla? omständiolieter lär «det dock bli billigare” att utnyttja, t ex Ike na - Tshombe till förlust med stora : arbetskostna- der och ..knappast något -gagnvir- j Tefasal mi, Ait. just, Nf mari" intes:omedelbart -sätter in kraftåtgärder :på varje skogsgård, så kommer” .de 'sydsvenska:.skogs: ägarna .att..få känna . på: en -.or: fö huvudvärk; under '.1970-t et. HUR STAR. PLANTORNA —' OCH "VAR "STÅR I SKOGSBRUKET? ker. "Experterna; förutser; att . om]: gås igenom och :bäckar rent från ' början. för nöd- vändiga basvägar och luftledning- stij "SKALL VÅRA —- MENY i; LÖVBESTAND HAR VI. < RÅD ATT SPARA ös "Om" 'skogsbruken kan: åstadkom- seek återväxttaxe. n ma :rena barrbestånd på sina ”nor- upp språkligt och kulturellt utgör: en d: I enhet, sär - alltid förkastligt. - Se Korép. eller ;Tyskland!: Och "att aven stad” på "liknande. sätt mindre: ratt:rekommendera. på; fänkar "går samt e ranisvent, dens .nu; Sr sagt att vägen till 2 lämtertikgar apelsin och citron- lundar, . Ofta här planteringarna namn. efter.s. israelitiska frihets- kämpar,. Och jörden brukar, av israeliter,” som » under många år burit: geväret; på -ryggen, medan de utförde, sin odlargärning, And- ra. av nybyggarna: har i olika "| land: i; Europa kämpat. mot, för- trycket, men . sedan, rest hit” för att" kämpa för Israel; : se Vändraren 'som” nalkas Jerusa- undvika att. fälla gen "vägar, |] ; 1 befinner, sig i:skogen; sysselsatta gallupunidersö are och. bokförsäl- are. All lantbefolkning ä södra "Sve riges skogsbygder är under: tiden 14—19 augusti. oanträffbar fram- me vid gårdarna. ;Alla arbetsföra med : ungskogsröjning, Det torde icke vara" tillrådligt att uppsöka dem ute”i markerna, eftersom de inte” tål ratt! blivstörda i sin sys- selsättning,: Alla och”envar är be- väpnade med , skarpslipade ' verk- Minst, 30. 000 barn dör: varje år av: svält i i Columbia "Tidningen El Tiempo” i" Bogota, ! Colombia, har i avsaknad av of- ficiella regeringsrapporter med fri: villiga. experter "genomfört en om- fattande undersökning. om försörj- barn dör årligen 'i Taridet 'av” svält. ståndskraftiga mot de påfrestning- ar som de utsätts för under né- derbördsrika. år. . Europeiska . forskare blev myc: ket intresserade av 'upptäckten, särskilt som liggsädsproblemet. är betydligt 'svärare .i' Europa än'i Amerika.- Mycket snabbt kom: för- söksverksamheten” igång ' även 4 Europa,.. och, resultatet: av : dem loida. Men. eftersom tetraploider- na ännu ger så låg avkastning är detta -' konstaterande tills vidare mest av teoretiskt intresse,» : . Om även rågodlingen i Sverige — gom ny 'är endast. hälften så ör tjugo år sedan — unna räddas med” hjälp av bespyutning mot ”liggsädssjukan” återstår ”alltså--att.:se, Att. man blev mycket lovande. : VÄLDIGA" VETRARFALER: ;Y> BEHANDLAS 5 os Cycocel, : som. är. en Produkt från Cyanamid, används i dag på hundratusentals hektar vete i Eu- ropa. Behandlingen -har- haft myc- ket god 'effekt i alla länder” i nor: ra. Europa,.och metoden har, där- för" blivit | ett. högst . värdefullt hjälpmedel för mänga: lantbruka-' re i dessa ländeör. | i "med" dukten”. prövats i Sverige, satsar energiskt på. detta- råder "ingen tvekan: om: Huruvida man 'sedan' skall kunna få' fram” en : | motsvarande : effekt: även "på: hav- re och .korn än nästa intressanta fråga" i sammanhanget. ” VI HAVRE OCH KORN. BLIR ' MOTTAGLIGARE? / Kanske : behövs. det, framhåller > docent> Stoy, "någon - tillsats .; till den - nu « använda-- kemiska. :sub- stansen som'ökar dennas inträng- Förmodligen : tar dessä : sädesslag i samma "positiva ” effekt. "Besprutat' inte" 'upp' preparatet ' på "samma vete har uppvisat kortare, tjocka-'sätt som; vetet-och vissa. rågsor- re och starkare strån än obehand-. "ter ' gör," Framtiden får utvisa om tatera en. skördeökning. med .5— 8. Procent även: där: man -utan 'be- lat,'; och : mar har” kunnat ' kons-: man kommer att finna en. lösning inge dsbroblemet 825. Det skulle, ju ' man kunde. väga ge "i personligheter beskeden "om nya militära: å ar lem -ser "på avstånd staden : vila] 5g: Colombias 16 milj : framtvingade frånvaro, "Han har ligheter” "Erfarenheten ”har Jerusalem ”>-går mellan ” gPavar. | i medeltida ro. --Tätt : invid, var- ner invånare är somas J8 mile 7 +” skillnaden 1 avkastning istörre ' kvävegivori—" med; ökade : helt enkelt” förblivit” den åtmin-, Zatt, hur märkvärdigt: det än lå- | Tusenåriga . och : många helt ”sä- | andra ligger vita-eller ,rödkalka- naturligtvis blivit ännu större. skördar som”résultat — utan? den stoné utåt farligaste. rivalen; för. diktatorn :Mobutu.--Han--verkar-'- att ha haft tillräckligt mycket -pengar, tillräckligt” många inflyi telserika vänner 'och/eller be: skyddare för att undergräva mi- " »Htärregimens :självförtroende; ' ' «Alltjämt väntar man på hur ågra hundratal” legosolda.- kvarlevor” från: Tshombes tid och livsfarliga' inslag i mill: " tärdiktaturens :egen '' maktappa, rat .— på kort-isikt' kan avgöra frågan om framgång . eller fias- ko på det vidsträckta landets" få ver! kliga nyckelpunkter. NY ;länsindelningstrigan | — Länsindelningsutredningens' förslag punkter från direktiven och: vi ministrationen kommer också med och lokala önskemål kommer, inte att göra sig. gällande i i ett, lä av sådan omfattning. Styrelsen för folkpartiet i Hål- land framhåller tående i en lands Jän skall uppgå i ett Götebr 'gslän med tanke på, att det bli vande" göteborgslänet inte utgör någon näringspolitisk enhet, Ad- med hö "avviker , på väsentlig; finner det orealistiskt, att Hal- lå nödvändighet att bli tungrodd '! ocg till intr get] ;] på grundval av länens skrivelse till kommunikationsminis- tern, vari man ger tillkänna sin syn på länsutredningens förslag, I 'skrivelsen heter det vidare: ';' "Då Kungl Maj:t år 1963 tillsatte en länsindelningsutredning framhöll statsrådet och chefen för inrikesde- Ppartementet i anförande till stats- rådsprotokollet den 25 januari 1963 bl a, att utredningen ingående skall undersöka hur länen bör vara framtida utvecklingsmöjligheter”, .'. ' INFLUENSOMRAÅDE ÖSTERUT ; > Hallands län har sitt in-:: fluensanråde österut, och där- : för anser vi det vara lämpligt, att ett framtida Hallandslän ” omfattar Halland jämte sådana kommunblock, som har: natur. lig intressegemenskap med! Hal land, - [EA i kert. nyligen uppkastade; Judééns talar. inte blott om" svun- nen-.tid, "man tycker. sig: ännu höra ; ,maskingevärsknatter '; och motordån från de senaste”strider- na: Under: årtusenden har denna trakt: hemsökts av belägring och massaker, törtyp och , plundring. Moses - nådde staden : efter ' ett ökenfälttag, vars strategi vår egen tids stora ökenkrigare som Mont gomery och många andra uttalat sin stora: beundran : för, + -: Titus. kom" med sina "legioner och" ödelade 'staden. Romarna ' ut- plånade,; den helt, " intet skulle minna om judafolkets huvudstad. Men . romarriket: gick under och Jerusalem har. överlevt. Längs ' många. av vägarna som fö till staden :ligger unga frukt- 4 Ökade inkomster - "för "hamnarna ökade hamninkomster har kun- nat redovisas .i flertalet sjöstäder t året, k t. ar Hi bundet, som finner de totala in- täkterna ha stigit från 211: till 219 miljoner! » Bl a noteras för Halmstads hamn en inkomstökning från 3.951.000 till 4,168.000 kr, detta' trots att varu= trafiken nedgick från .1.029.000 till 815.000 ton och fartygstrafiken från + s : uppför ' den krokiga gatan, i trodde han sig nödvändigtvis hö de . hus, antingen nere: i' dalen eller: uppe på de silvergrå, ' oliv- kransade ' höjderna, » Förr kunde man . här se en skäggig, barfota grekisk-kåtolsk präst värdig vand- ra” fram i sin svajande- kappa som ra till gatubilden, I många år har Jerusalem var rit två städer, inte: en. För 300 år : sedan "byggde Soliman den Store den nuvarande stadsmuren, som. kringgärdar ett virrvarr av gränder, orientaliska bazarer, mi- nareter, ' kyrkor: och. synagogor, — tre trosriktningars levande och döda minnen; Den gamla staden har hittilldags . varit arabernas, skall Jerusalem nu få bli en en- hetlig stad? En judisk stad? Från stadsmuren : har vakterna : förr blott kunnat se in i den nya, : Före kriget" mellan judar och araber. sysselsatte man sig i Je- rusalem främst ' med . två ting: religion och. rdgering, De, som inte hade sin utkomst 'av de tre trosrikningarnas pilgrimer, levde av att regera, förr i det engelska mandatstyrets — senare i den ju- diska administrationsapparatens tjänst. ' I den arabiska stadsdelen låg ju alla de heliga platserna. Men de är ju inte bara muhammeda- nernas, de tillhör också de krist- na och judarna. Guds ord predi- kas i Jerusalem på &n förvirran- de mängd tungomål och under da; Landets mest: framstående" ex- perter på området har till.tidnin- gen uppgivit "att befolkningens un- ligt. internationellt ;: gällande mått, uppgår till .17 procent.- Underskot- tet på äggviteämnen ' är emellertid ;' 27 procent. på” fettämnen. hela 47 procent. Mjölkförbrukningen i lan- det: uppges med 287. gram pr -år och "invånare." 1: Colombia "är av landets 'areal, bara 2 procent bear- betat med rimliga tekniska ”utrust- ningar. Livsmedelsproduktionen ' i landet har sedan ' krigets slut mi kat med"omkring 15 procent. .. Halva ” befolkningens '”konstanta undernäring' beror ' i huvudsak på dålig , organisation : vid livsmedlens distribution, på felaktig lagring av de förefintliga - resurserna och: på brist, vid "utbildning 'av jordbruks- befolkningen, Tidningen "avslutar sin rapport: . ”Om '30.000 . kreatur skulle dö vid en epidemi eller en naturkatastrof : skulle : händelsen kommenteras : som - en nationell olycka, Då årligen 30.000 barn sväl- derskott. på kalorier: beräknat en-t brukarna. eftersom” det' numera” i | sädesslagen: erbjuder' vetet. KAN. ÄVEN RAGEN : ; "RÄDDAS? NH mä goda "effekt på råg, havre och korn! som på, vete; Detta” innehä en besvikelse" för de-&venska lant: vårt land” är: så" att" av:de fyra det minsta" bekymret ur. liggsädssyn- punkt, Som: bekant har våra växt- förädlare lyckats, få fram bety ligt." stråstyvare:.. vetesorter än, de Som", fanns tidigare, . Problemet inde dock ÅA: hög. grad. kvar för rågens! del och även i fråga om. havren och kornet; > På” Utsädesföreningen 1' Svalöv är. docent 'Volkmar:. Stoy sedan. ett par år tillbaka sysselsatt. med att- pröva: .medlet " på i första. hand råg. Det .är- önskvärt att rågod- tingen åter kan ökas i vårt land, men en förutsättning för detta är nog att , man ; kommer . tillrätta med liggsädsproblemet. Kan, man vänta sig att det skall bli' möj ligt. med hiälp av Cycocel? ; Docent Stov vill självfallet in- te ge några löften förrän han har ter ihjäl förekommer inte ens en notis i tidningarna”, = va vetenskapligt Anhöriga sliter gärna ut sig för "långtidssjuka släktingar tidigare. -ängsla klara ' belägg för : grödan kan, bli. nästan, om; Docent Volkmar Stoy, ningen, Sval Öv. lETT ORD >. - "PÅ VÄGEN lig, att "bärga ' I > De: senaste fyra > åren har. pro-.. hingsförmåga,: i..hayre;' jochuskarn., i uppbyggda för statl Det måste vara av största inz+ + | 237.000 till 2.134.000 nettoregister= | många former, Från kyrkor och Saliga äro och landstingskommunal verksunn tresse för landet sin sade Od So kloster hörs de katolska munkar-| Stockholm en) - På grundval. "av: vad man fått lae skoja 0 Grd. tönnjärtade” ty | het, för att tillgodose allmänhetens| att Halland ges, möjlighet till .Det-omnämnes att vissa förbätts |nas och nunnornas psalmsång. "DÅ festa långtidssjuka, ' som fram eller fått. bekräftat genom | En av: de mest ävgörande hö berättigade krav på välordnad ser-| en sund och naturlig utveck- ' ringsarbeten vidtagits. En förlängs. |Protestantiska präster 'är över värdas 1 sina. hem . är kvinnor, undersökningen Har man i Skara: delserna under Josefg vistels mn vice och en effektiv förvaltningsap- | "ling på det näringspolitiska om-' ;-| ning av kajen vid östra bassängen a på jakt efter kyrkohistorisk vanligen" - f 1 ensionäre ofta borgs län "börjat vidta vissa äåt.| Egypten. visar att han var et. ven, med 180 m samt med en tvärkaj |!itteratur. Från gammaljudiska gen” ' fo'kpenslonärer, Of I särder för att förbättra förhållan: | MJärtad man. Han gav inte -: "efter ' parat, Vida anförde inrikesminis- tern: :”Förutom frågor rörande lä- nens. lämpliga storlek bör framför allt de problem som sammanhänger med länens arrondering ingående undersökas, Riktpunkten bör där- vid vara, att ett län skall vara så rådet med expanderande indu-- strier och nyetablering av fö på: 90 .m har utförts. Kommunika= dio har installerats i samt=- retag som h 1 ing . till. h liga kranar. Ljusstyrkan jordbruks- och en, , Utan ett starkt och stabilt nä- ringsliv kan inte Halland be-. på ensfyrarna för inseglingen har fördubblats. — När det gäller va= ratrafiken ' kom ' Halmstads hamn rytmer, lemmar extatiskt anropar Gud. Studerkammarbleka judiska präs- bibeltolkningar av samma art som rabbinerna på Kristi tid. Många sekters synagogor tränger sång- medan sekternas med- ter går omkring funderande över änkor, . framgår det som resultat av en sociologisk undersökning i Skaraborgs län för vilken Social- medicinsk . Tidskrif redogör. De långtidssjukas vårdare är i tät orten ofta hemsamariter, men i det för de sjuka och-:deras vår- däre, "Försök pågår med Kkombine- rad utbildning och kortare semes- ter för anhöriga vårdare. För en tid "av tre veckor tag "patienten när Potifars hustru f mora. att begå synd. retad hor osef hade blivit uts, ton isyningsman i Poti att förs och tjänade sin herre r visste att Potifar' "litade "gån nom i allt som hade med. hem. varas som ett betydelsefullt: fri- Må ar "16:e plats bland rikets h ml å ett kh avgränsat, att det omfattar en be-| tids- och turistlän, — : | på 16:e plats blan ets hamnar, | gamla sedvänjor lever ännu kvar |, slin på ett sjukhem. Eftersom pa-|met att gö, ' folkning, som så långt möjlet hör | ' Mca desa synpunkter "Vill vi för. . Varutrafiken i Varbergs I hamn men den moderna Hiden tränger grespyggen kvinnliga anhöriga i |tienter, som vårdas i hemmet, -be- förtroendet. NEN San ”svektinte genom int Pp | ta statsrådet 4 attade : oförändrat | ton | romantiken a er akgrunden. |" OCh ”lräknag oftare la än |för att han a, inte på samhällslivets olika områden”, frågor som bö uppmärk på de men" fartygstrafiken visade ned«- |Idyler med åsnan och dess ryt-lgen utan sjukvårdsutbildning. Tathas r vara uppegående än för att han ' hagatt en synd utan 5 m bör vara vägledande för 5 is till | tare eller ox; f för Pl ; . |patienter- på. sjukhem, kan man t emot fre; Vi anser att detta var klara 'och att Hallands län bibehålles, och ut gång. Inkomsterna belöpte sig till k art att vara or PloBen] Vårdbehovet skiftar, ' men för i prå! juk a Ingen är kimplig fö stelsen. , 2 | 1181.000 kr mot 1117.000 kr året | Kommen snart att vara ett minne | somliga anhöriga värdare är vär-|'2 I anspråk .en sjukhemsavdel.| tjänst som inte visat on ou högre ast ka. väl preciserade direktiv som utred- ningen erhöll och visar, att den nya "lånsindelningens huvudsyfte var att trycker vi 'till sist den förhoppnin- gen, att statsrådet vid ärendets vi- dare” handläggning beaktar de syn- dessförinnan. - : Ifråga om Falkenbergs hamn res naré från 166.000 till 215.000 netto= lyckats dämma upp en del floder blott. Man har här och var redan som givit elkraft åt industrin och den tung och orsakar stor bun- denhet. Anhöriga vårdare har in- ning, som. annars genom brist på hissar och . dylikt inte kan helt! utnyttjas.. raktär i en mindr ställning. Ett rent h absolut'villkor om man arr, ett åstadkomma en förbättrad service ' punkter som ovan, framförts.” Ak ös ng äv håde sanna även möjliggjort piikare skördarlte bara i genomsnitt mera svär- I övrigt diskuterar 1, m gig |N2 Se Gud. man skall kun. trafik. ej vattning. kötta patienter än icke-anhöriga; an möjliga | vi : 160.000 till 217.000 ton och den se= | äÄnm skotte patienter an. fc riga, gjorde väl i SN u vilar: dock det mången de arbetar också oftare 1 omoder- åtgärder, : Kanske - kan - man, ha lsjälva i ljuset av Rit Pröva oss ärs registerton. Här blev det en in= komststegring från 507.000 till gång hemska över Jerusalem, sta- den där fred och kärlek till näs- tan predikats tidigare än annor- na 'bostäder, Trots detta får de mindre ofta hjälp än de ickean- sjukvårdsbiträden - anställda . för att inte minst .i glesbygden av- lösa de anhöriga någon dag eller dighet. Vissa skymmer Gud för ossraktärsdrag 1 : te - Gehet, girighet och: & X, Oär. 710.000 kr. I hamnen tillkom ny städes men där det tycks vara|höriga. Man är dock i allmänhet 'vund ! - 4 - h ga. r enom dem ndsjuka 2. | Belvyta av ea 6.000 kvm. mellan människorna. — cn "ed nöja med värdformen och vill in. [7489 Batt per vecka, 'Kanske begå" andra 'synacs ndylått. att AR ca 6 , J på pä 3 de 'renhjä : aliga . NERE . Tore Leth, |te ha någon förändring just nu, (Forts, å gid. 7) ponhjärtade, ty de- sö la ro me i So ea Ian I oa ta - el or . . SN nn) : A 6 - 2 Er N — - - reisen G Lassenme rr kn <p . oe | mn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.