ärmarna oe rr burna br orre LD | a Lo Sr - CN Läabon, dk € . ” Medan NN RSA den si- ; ; tuation som uppkommit i Mel- . ..Janöstern' efter:kriget; har. Is- el gnider ”sklleståndet ” agerat På ett sätt som väckt uppmräk- såmhet' världen över” Hela stå-' '. i Vara israelisk. Utan någon form : oe av. förhandlingar med motpar-. fen" Jordanien har Israel inför- "livat den ockuperade gamla" sta- dem med Israel. Detta har gett anledning "till :vissa' teologiska ' spekulationer. Frågan cm det : gamla ”: templets ” återuppbyg-"' ' gande; har på nytt. börjat dis-" ; kuteras. "vr Re vd : Jerusalem är. en; helig stad för" Israel och har genom tiderna 'spe- "lat" en stor roll för judendomen. ' Sedan staden år 70 e Kr förstördes av romarna har tanken: på att det” » utvalda folket en gång skulle åter- vända dit och bygga upp det gamla : F . igen hållits levande. På samma -sätt som Jahve en gång. förde folket ut ur Egypten till det utlovade lan- ; det skulle judarna ' återbördas dit. Man skulle återfå ett nytt Jerusa= "lem och ett nytt tempel, '' i: I en bön — De aderton lovpris- ningarna :— 'heter: det: Förbarma Dig Herre: och: återvänd till Din , stad Jerusalem, Bygg upp den: för " evigt. och. upprätta snart Davids tron där. De religiösa festerna präg- las också av detta hopp. Det gäller inte minst påsken, som firas till åminnelse av uttåget ur Egypten. ”Nästa år i Jerusalem” är en fras som upprepats år efter år i påsk- ' ”n Eturgien. . | I MESSIASHOPPET : "I vissa kretsar blev detta hopp | tidvis så levaride, att man ständigt hade en färdigpackad kappsäck stå- ende'klar för att utan förvarning kunna ge sig av till Jerusalem, När man sände ut inbjudningskort, häl- sade ”man sina” gäster välkomna i " "Jerusalem — underförstått att fest- ligheterna'skulle äga rum i. hemmet på den' aktuella adresseri" om läget : ""skulle förbli oförändrat. Dessa för- « hoppningar "knöts: till . Messias-ge- stalten — den frälsare som kristen- domen funnit i Jesus, men som ju : 'dedoråen ännu väntar på, « - Messias-hoppet har inte varit li- > Ka starkt i alla tider — svåra yttre omständigheter. är den ' bästa iord- månen för att längtan efter Meésias skall växa. Dessutom tillmäts Mes- siastron ' inte samma betydelse av ella riktningar inom judendomen. Alla" judar” :omfattar ” inte-' samma troslära, 'Man ' har inget enhetligt . dogmsystem och heller inte ett ge- den Jernsaleny har förklarats - t högsta . beslutande organ il: AV | 3 43 Sobogran prlargång, Ne "Joe purtver 45 Korg el Jerusalems förstörin; varit hänvi i töring, Judarna har och Blivit en symbol för 'ae ge där man samlas kring gemensam bön och läsning ur skrifterna. VR H MIN ORITEYSÖNSKAN I dag. finns 'de teoretiska förut- sättningarna för att uppföra ett nytt tempel. Det är emellertid knappast troligt. att - den minoritet. som . så önskar lyckas genomföra en sådan plan. De flesta är. av. flera ' skäl nöjda 'med synagogan, (no -av Bland mycket annat innehåller de gamla tempelritualerna föreskrif- ter. om. djuroffer — något som är främmande för majoriteten av ju- dar, Offret har ersatts av bönen och tolkas numera symboliskt. På samma sätt har templet för de allra flesta - mist sin. verklighetskraktär ideal som judarna ge nom tiderna har samlats kring. - Slutligen är tempeiplatsen' upp= ", den -plats där "Salomo 'ursprungli« domen. Den uppfördes på. 600-talet arkitekturens främsta verk. judendom, kristendom och islam — mötts: i Jerusalem; Det förefaller Ised att bygga ett nytt tempel.: I den riktningen skall man väl också tolka i "dagarna ' har lämnat: "Jerusalem skall b bli en öppen, stad. sa ”frågor, 5 som Ivis ka> foliker har i -påvestolen. orörd tr 'Sionismen :—" som 'så småningom tedde till: staten Israels” grundande — "var . ursprungligen 'en sekulari- serad, icke-religiös rörelse, Men «= När statsbildningen väl var ett fak- tum, betraktades det av en del be- kännrande judar på den liberala fa- . langen som ett tecken. på. att för-| och den ska tids- åldern brutit in.' Andra väntar än- ädelt — ”SALOMOS TEMPEL / . När staten Israel. bildades år 1948 kom gränsen mot Jordanien att' dras genom Jerusalem som blev en de- lad stad. Till Jordaniens ' område hörde den gamla stadsdelen med de heliga” platserna ' och Klaägomuren -— det enda som i dag återstår av templet. -,. - Genom "att tempelområdet - nu har blivit israeliskt område har, de som ännu väntar på 'Messias an- komst fattat nytt hopp Drömmen "om det Heliga landet och den ode- " låde Heliga staden har gått i upp- fyllelse nu återstår ; det nya templet. : Det: första "templet byggdes på 900-talet £ Kr av den för sin vis- dom och rikedom ryktbare kung Salomo. Det blev ett kultiskt cent- | rum "för de tolv stammarna ' och gjordé snart'anspråk på att vara . den 'enda legitima kultplatsen där .. man på rätt sätt kunde frambära st | offer till Jahve, -+ oo" ; År 586 f Kr ödelades templet av + babylonierna och judarna. deporte- "> rades men det återuppbyggdes ef- +” ter ' "judarnas .hemkomst från. den SS ” babyloniska" - fångenskapen, + Då "templet år 515 f Kr kunde återin- - vigas, blev det en. självklar sam- lingspunkt för judarna,.. - Inte minst. vid högtiderna ström- /' made folk till Jerusalem, När det i Lukas-evangeliet berättas om Je- sus- besök ; Templet vid 12 års ål- ' der heter det: ”Nu' plägade' hans "+: föräldrar årligen ' vid påskhögtiden " begiva sig till Jerusalem”; .”. . >: Eftersom det ;var '— och ännu är — förbjudet "att offra på andra platser än i templet, har. "något. of- fer inte: kunnat frambäras : sedan Det finns många gamla "ordstäv i folkmun som är giltiga "också i vår tid. Ett-av de gamla ordspråken ly- der så här: .”Kasta inte stenen, den kommer tillbaka”. Nu är det inte längre så vanligt med stenkastning, man kastar boll i stället.' Indianer- na har ett gammalt kastvapen som vände tillbaka till handen som kas- tade' det. .Vår' tids människor har andra ' kastvapen i sina fejder än bollar och sten, De'har handgra- nater och vätebomber, de. har tr och Imbomber. De Äv. Märta Leijon | förödelse som en. eller "ett par av de stora. De som nu gjort sig ' till världens herrar med fasans. vapen som de hotar med, de kan bli ho= tade, de kommer: att "bli hotade. Bibeln :säger: Med det mått I mä- ten skall det också mätas åt eder. Det går inte med ' kompromisser, | Människan "äger inte jorden; Hon skall vårda den och odla: den. Män- niskor har ingen rätt att:förstöra den, : Människan 'har sitt - eget liv som, sär dyrbart för henné, Alla iskor "har också liv. som är sår. ut gift över den växande skör- den från sina himmelsfåglar. Det inte änglar längre som flyger un der molnen och tar hand om små barn, :det är den demoni som be- satta människor 'skickar ut över si- na medmänniskor. Jag 'var' bekant med en mor som var med på den stora blitzen över Hamburg när, de första bomb "med svavel. föll över den stora staden, De föll över husen och tände dem De föll över de små barnen: och tände eld på dem, Elden kunde inte släckas. Barnen brann upp: i sina mödrars' famn och stora och små ' måste hoppa. i fioden,. Det brann också i vattnet. Man förstår att folket i Vietnam måste hata dessa .. napalmbomber, : man : måste förstå att de arabiska ökenkrigar- na måste slås av' panik när denna eld sållades ut över dem och deras läger. Det var. inte 'Guds änglar som skickade ner dem.: Men om det är :sant att den stenen man :kastar |" kommer: tillbaka måste de” folken som använder kriget som ,;vapen hal., något. förfärligt. att. vänta. sig till sist, . När ,jag..var: barr. läste jag om det bri d h om S0o- dyrbara för dem, Det är bara den absoluta 'fåkunnigheten som ”. talar "om fred på jorden och' samtidigt bygger ' verkstäder för vapen som skall förstöra den, ' ' Någon yttrade. här om I dagen att det borde hållas. kurser för rege- ri 31 och riksd innarl de får sina ämbeten. Det är gott och väl. De som är mäktiga i denna ' världen behöver : också .en småskola åtminstone” innan de ör= jar regera världen, I” småskolan. lär sig åtminstone svenska barn :tio Guds bud men de som: har; världs= herraväldet tycks :inte : veta något om dem. I Tyskland ' håller :man' nu på att trycka de tio budorden och dela ut dem gratis åt folket, Det är en idé att ta efter men då är det viktigt. att' amiraler - och FÖDELSEDAGAR "735 år : : Lä 5 fylter i morgon fru Gerda Jo hansson,- Hus 114, -Tjärby," änka efter, hemmansägare Sigfrid de hansson. : S 10 är. . fyller: i morgon hemmansägare Kärl Niki son, ' Rishult, Hishult. DÖDSFALL | Klara Jeanette Anäreasson. T en ålder a av 92 år avled i lördags än: keftu' Kldra” Jeanette” Andreasson, Södra Vägen, Markaryd, Den bort- gångna vär född. i Skiphult,' Mar- käryd, Efter att under uppväxt- ären”ha hjälpt föräldrarna med de- rås jordbruk ingick hon äktenskap med lantbrukare 'August Andreas- son.' I samband med äktenskapet övertogs arrendet på kronogården i' Amot där makarna därefter var bosatta under en lång följd av år, fram till 1937 'gå de inköpte .Ul- varyd Östergärd. Änka sedan 1942): sörjés den bortgångna närmast av) en dotter, som under de sista åren |. ömt vårdat: den gamla. I sorgen deltager dessutom -: dotterdotter och dennes maka samt barnbarns. barn, övrig släkt och mänga” vän- ner. Sc / Nils Wedel --Konstnären Nils Wedel, . » Kleva-Orust, en av våra första abstrakta målare, avled på mändagen, Han var. född -1897..i | Göteborg, "genomgick Slöjdföre- ningens skola . där. 1913—17' och -studerade sedan: .vid Académie Moderne i Paris, 'där han också 'debuteräde 1921 på Salon d'Autom- ne Han ' fortsatte studierna 'på olika håll utomlands , och ' hade en, rad separatutställningar med abstrakta och surrealistiska kom- Pösitioner; i bl.a. Venedig, Mila- [no och: New. York" samt 1: de. fles- ta" större städerna "i. Skandina- vien. Han framträdde även. som gräfiker 1938—58 ; var Slöjdföreningens" skola i Göteborg, där han 1964 i Konsthallen här de: en ' uppmärksammad utställ- ning i' "vilken även" "hans "hustru deltog med prov på i produktion, | och ; konsthantverkare. han "Märare: vid. SA Sen ny ”världsmästate? « Nya Cortina är. här! bygga på 'erfarenhet i av en ”miljontilr- ' verkning, Men NYA Cortina är MER Cortina! Mer utrym: me; Bättre vägegenskaper. ökad spårvida, Starkare, . . N Snabbare, . oss LAHOLM 20003 » Repr. bost. 035/10 09 88 et SE = Provkör! . Tel, nn 80 : U Nu med vagnskadegarantl. "Felräknade” "kommer i in på se Sammanlagt 3 166 ” sökande - gr skoleseminarierna” år. De tagen av en . annan byggnad, På" r gen uppförde sitt. prakttempel lig= > ger nu en moské, den s k Klipp- ” e Kr och räknas till den Islamiska or foo " På så. sätt har tre. regligioner. = orimligt att Israel” skulle rasera den SS ”h för i den utfästelse som israeliska staten | anmilde sig till inträde vial 14 seminarierna har i höst 37 pten Åke Dalé på komminister ; Caspar Persson: Fremför truppen be v vid andra lottaskolans examen: När det på t var ex; CÅ NR vag 3; - | ; för andra sommarkursen . av . armélottaskolan . å Varbergs fästning var. det till 'skillnad från första, .kursens 'avslutningsdag ', ett. strålande väder med d sol som jagade upp temperaturen" till: närmare 40 "grader ec - Därför mötte det inga hinder att' denna gång förlägga den' högtidliga delen av. 'avslutnin-/ "gen. till den sedvanliga platsen På östra vallen, Programmot gick helt. efter ritningarna, och: Caspar Persson, Varberg. , Programmet inldddes i sedvanlig ;... ordning. med. att öv Fries. och de föl och i presidenter '. får sde « första exemplareri: "i Västtyskland . Tyska, i andra "och kapten Stig Hansson, höll exa- ” mensförhör ' med de olika tjänstes "grenarna, Vid middagstiden'var det tid för avslutningsteremonien å öst< "ra vallen, dit en heldel civila per-1' ' soner samlats för: att få bevittna det Jet| «> DEKRA Deutsche Kraftfahrzeug= Jagt doms och Gomorras; fruktansvärda undergång. . w . » Nyligen. har ett par; av. "denna -världens stora haft överläggning « om hur de ska: hindra" människorna att mna skaffa 'sig vätebomber - och" andra | farliga vapen, . Det slsulle varit enl :. 5 vä : mot,:'mänskligheten om har ”avslagit de be "frå, Bernice .över..den del-sav tacgorinigen: évär -som anförts av" Brange, Nyhamnsläge; - ändradé stadsplanen: för . kv. Gälldan i Markaryd: Vien nå smällare kan också .de -stora folken; d brandbomberna. och: det där, lovade "att "förstöra .det. "Tack ivare. dessa. fruktansvärda, va- pen: har. de för tillfället. makt över folken på jorden., De tycks inte :ha tänkt, sig att. också. de, små folken kan skaffat dessa vapen. De -tycks inte sveta att om sen "pojke ;köper en. smällare, till :påsk, är..det ,hopp- löst -att försöka . hindra de. andra pojkarna från att också. skaffa: sig smällare. En stor :smällare kan bringa ;stor - förödelse ; men många |: e som: har | Ski Jeberwach vereiii) har: fn en omfattande utredning om kör skicklighet "och olycksfrekvens” å Västfyskland..; Änligt”. + föreningens experter". behöver :: bilisterna? "minst a förare. . Mest Jeritiskt.. för 'bilisten är de- fjärde. och, femte å åren då han eller hon vanligen tror. .sig redarr ha nått toppen sor ,”erfaren'? bilförare, "Därför förslår -DEKRA:s experter. att nya” körkort ic mninst två: års tid : bara "skall gälla ””på prov”. Under” dennä: tid skall:körd kortet ha 'en'annan TfTärg., Den bil :som :den -nya:körkortsinnehavaren kör; skall: alltid "bära tydliga och synliga: märken: visande attdet. är MM fjol” dödadeå : 16.813'p Personer i trafikoyi bringa lika 5 stor Vögokop en nykomling som sitter vid "rattén; : i Västtyskland "militära skåd HARRY SERNKLEF "GJORDE SUCCÉ: 77” > För första' gången i'lottaskolans historia medverkade Stockholms "spårvägars: blåsorkester under av- ..slutningsprogrammet, Musikdirek- - när, han; 'nu «tillsammans med sina melodisäkra, gOSsaT: i "blått. och vitt : de vid a är "det enbart att konstatera fullkom- ” kapten | " Nils Erik Nilsson, löjtnant Lidman | - ör Harry Sernklef är en gammal|[ r' bekant för varbergsborna och|. : orkestern, vars per” R iehle . värmen” . Överexamenstörrältaren t övl Lennart Fries Fo 31/32 "Gbk, förklarade: att Tottacleverna- blivit mer. än : godkända vid förhören” tidigare: på förmi ddage - Lottasången, överraskade 'mu=” sikdirektör , Sernklev .- med: att spela denna efter ett helt nytt . eget arrangemang, en sak som han sedan komplimenterades för . av skolchefen vid 'den' efterföl-; ” jande lunchen, Fv: a ”Spårvägarna? bevisade se: dan ytterligare sin toppform vid , en ' efterföljande konsert .inne > på borggården: ' Där «Gunnar v " Westman överraskade ' med att ' :sjunga ' Mats Olins beprövade: "> ”Jag tror på sommaren” med en". ” brio,: som : våra" manliga folk: , parksarltister kunde avundats ' ”; honom. ' Han 'fick sedan hela " lottaskolan plus befäl och exa- ” mensförrättare att sjunga med i refrängen — en sak som "slog... ' Komminister: Pehrsson' höll ett skolan, med utgång från Psalt 103: a manér ”att det döljer sig en hel del av É d kronans pojkar bakom spårvägens emblem, För första. gången fickvi .sé ;hur tre trumslagare . marsche- rade fram till komminister Persson -och ;'kapten Dalåker, där 'de' lade ned sina trummor som fick tjänst- förld -Avskh i: på vallen blev det |. äran. a av > märk och förtjänsttecken. rostat | Denna gång var det Ingegerd Mag- Flickorna: skötte sitt äppdrag” mi kärnfullt till hjärtat gående tal tilll stergillt.;'; Som en pårentes kå ämnas att kompis : Haapaasari har , den, lilla byn Narken i Norrbotten som, hem- ortsadress. Narken har 300 invåna- re som livnär sig på potatisodling och . kretatursskötsel: där: uppe un- der midnattssol och norrsken några mar' tar resan ner till Varberg, båda flickorna för första gången det en outplånlig upplevelse. av > KYCKLING OCH. GLASS. E ] stå - av kyckling och glass med Per : mensproy för förplägnadslottor: — Maten var utsökt härl och: ger ett gott betyg åt .flic-5 ' kornas kunnande, sade överste-. . löjtnant Fries i sitt tal, där han de alla eleverna att re-. högtidligt inslag i dessa avslutnings- cer fö H i ar och , avlämning ' till, kursbefälet, göra-söm altare under :— en, gammal. svensk . militär -sed "vid fältgudgstjänster. + : , , När orkestern sedan ;' efter d: . nusson, Jönköping som fått det krä- vande uppdraget att bära: fanan i de hårda kastbyarna, se-l il Ett alltid lika stämningsfullt och |. . :.— en PR-grunka som kanske: ':[ hl inte turistföreningen tänkt på, röda . rosor "av ' | skolchefen, som tack för gott sam- | . kommendera Varberg och: dess kurser för vänner och bekanta: Cheflottan - lick arbete, och musikdirektör Sernklef kunderad av Tyra Tervahauta. från |, ”Vyår. Gud är 088 , ven väldig Oe Norrbotten . och och - Agneta » Karlsson ” Tyra Tervahauta. och. hennes kurs-" mil norr om Polcirkeln. Ca:26 tim- |): mötte havet. och fri horisont. Bara N » gubbar, var' samtidigt ett exa-'> : j .| daler. Fidigt på måndagsmor- minarium ändå sönd Mel onar intagningsklasser med I 110 utbildningsplatser. Ett ' antal av dessa: platser är reserve. blev antagna förra ' äret men +» av olika skäl då tvingades Bbe- | Bära” uppskov ett är” med sin ' | "sökande, som! på "grund av fel. i "intagningspro. "”eeduren: inte kom" in 'I första ' ntagningsomgängen, har un- ; derrättats per ' brev om att N öckså de' kommer att få börja ' ! vid? seminarium ' i' höst. De in i början minarieort. | Intagningen till " förskolese- : minarierna sker. centralt via "skolöverstyrelsen, ' -Intagnings.: platserna har i dagarna förde." "Jats, och samtliga sökande har fått "besked om ' intagningen. Liksom” förra året har intag-' " ningsproceduren utförts ge- "I nom en kombination. av mar, 'skinell ” och manuell beärbet- ing av. ansökningarna, . Trots : "att, ruti Ven ändrats | föregående år är man, ännu inte i helt: ”garderad "mot att : : en, "omtalar man. hos .skolöver- "styrelsen. | "Vid en kontroll i "samband ! med; ”att "intagningen avsluta» des -— och sedan de 'sökande - hade fått sina besked — kons- .taterådes att ett 80-tal sökande - inte hade iblivit intagna, fast= ' än de: med hänsyn till behö- righet och meriter borde ha - blivit” de . + Felaktigheterna > hade ' upp. stått dels genom ett missöde i den manuella delen av hand- ' läggningen, dels genom ett fel xi systemarbetet. Åtgärder har ; . vidtagits. för att förhinära att > liknande missöden uppstår vid "kommande intagningar." då rig: fru. Siborgare ”nååriga Beda- Asplund från Borgholm. var inte. ens trött; när hon på fredagen klev upp ur badet efter att just ha kla- rat provet för simborgarmär- ket. Det: var ' sjunde gången hon simmade de 200 meter som krävs för att bli simborgare, — Jag kunde ha simmat den dubbla sträckan, sade fru Asp- lund, Innan jag startade gjor- | de jag en uppvärmningstur på 100 meter." ot Fru Asplund kommer igen nästa 'år, Med tiden skall det bli. många Simborgarmärken för hennes del. Kd HAVFRUE- | BLEV: RÖD . ”Stafyn Den” lille” Havfrue” | Köpenhamn, älskad både-av kö- hamnarna . och, te a har återigen råkat ut för van- gonen upptäckteg' det att nå- gon hällt röd: ärg över "den Lilla | statyn, ass ns "Under - morgontimmarnå och trombonisten i orkestern: fick i” er som -' minne. .av var. '. betade -expertisen med att ren- göra "statyn, "så att. den åter blev presentabel, för” "de skaror |-Av turister som dras ait för att fotografera. - . |, För två. år: sedan" var: "det . någon -illgärningsman som så- gade' av den lilla sjöjungfruns 'huvnad, ! "pet" -återfanna! aldrig Te > BNo. I och ett nytt mästé gjutas. in rade "åt lä arkandidater, ' som ' 2 av augusti få besked om. se." "fel kan uppstå ' i. behandling» '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.