- > . :med att satsa -huvudsakligen" på a LAHOLMS TIDNING Onsdagen den 19 juli 1967 " Det brukar "ibland sägas att skillnaderna mellan. de” politiska]. partierna 1 Sverige är :så små att de endast, är att betrakta som 'valmaskiner, som ger med- borgarna, möjlighet. att” få fram ” kandidater :: till. representations- ' församlingarna. "I någon mån ' är detta riktigt när det gäller + de tre partier som befinner sig i det politiska mittfältet: cen- "ter — folkpartiet och socialde- - mokraterna anser Ung Center f sitt nyutkomna nummer. Inom]. dessa » tre, partier finns, fort- sätter centerungdomarnas "för- bundsörgan, en "djupt grundad "> samstämmighet" vad gäller sam- hällets” änsvar för individen och), behovet av samhälleligt engage- .mang på olika områden, främst : ; socialpolitiken: : Däremot är. Ung Center ' osär ker på de båda ytterlighetspar- ”ternag — högern och kommu- nisterna — inriktning. Beträf- " fande högerpartiet har det sam- tidigt bäde- markerat ”sin pro: fil” och. pläderat för sl k. bor- gerligt samarbete. Ung' Centers funderingar har framkallat en sur reaktion hos Svenska Dagbladet (h), Detta ” är efirattack mot den borgerliga samhörigheten , -hojtar. SvD: dylika ' skriverier: i ' underiättar inte. en os i Centerungdomarnas hemska 'tan-!: . kar är identiska med vad FPU-r ordföranden Thomas Hammar: berg nyligen” framhöll” om ung Uberalerna ”som "många gånger . känner en avgrund, gentemot högerpolitiken”." Sådana. opini: . onsyttringar inom mittenparti- förstör, suckar höger- Onsdagen den 19 jalt a 1967 Sur högerreaktion "IT. serna”. för en samverkan. mel: Jan de tre oppositionspartierna. inte lätt $i sommarvärme ningen någon: ro. Men egentli- .gen borde inte SvD känna sig -så , förnärmat 'å ”högerpartlets vägnar. .Mittenungdomens . syn- punkter. är helt korrekta kom- klusioner av tidningens egna funderingar" i ämnet; SvD har envetet. hävdat: så sent som den 1-jull, — "att mittenpartier- 'nå bara följer med i ”de social- ' demokratiska. ”turerna”, , höger- ”har ett riktigt, "annorlunda, al ternativ. + till: den” förda ' rege ringspolitiken. . När Center.. nu talar om; samling i . mitten: är" detta ett. koristateran- då som: lika. gärna: kundé vara en konsekvent: slutsafs av SvDs å égen argumentering” I "Man; nde : tycka att, SvD skulle "inse. det: "ohållbara i:sin i ; samlingspropaganda, Ä ena "sidan" "framhåller tidningen stän- digt "att mittenpartierna snällt följer — efter; . . socialdemokratin, att: mittenpolitiken ' är en" ”ge- är. uddlös etc. 1: är SvD alltisöm. oftast; irriterad ver att centern och folkpartiet, inte visär några tecken :till; samarbetsvilja, att ” mitten inte "vill "sätta sig : ned vid" förhandlingsbordet”: stillsam: mans med högern för, att få stånd en samordriing av de treT partierna a politik. ia Tidningen I tiken; ätt "den: "Ja, Svenska Dagbladet har det : ”tenungdomarna lämnar inte ”uid- N noråslågskopia”" av. ”regeringspö: P den. Kongolesiske f. d. statsminis-. terni:och f.d Tshombe? Otvivelaktigt, han illit!ik sina fienders händer. Hang; "kidnappning och överföring till.. Algeriet är alltjämt en i mystik inhöljd historia, men - det råder. ingen, tvekan om, att han fär lika innerligt hatad i Algeriet om "han är fruktad och hatad - Kinshasa” (f. ja» Leopoldville). Skulle Algeriets diktator Boume- dienné ;.besluta :sig .för att ut- diktator: Mobuto, så är hang öde avrättas,” "Tshémbe Har i sitt. 1v visat en ”enastäeni te förmåga att över- leva? Zisvåra kriser . av, alla -slag, men&den "han nu råkat in nomtett mot honom anstiftat pi ratdåd förefaller ör döden: för. ”högförräderi”. domen tog väl Tshombe då "lätt, ty: han” satt i all säkerhet i'sin privåta”' villa. I- Madrid och var oåtkomlig i för . dem, som dömt honom '-att > dö. "Men i dag ' har han anledning erinra .sig, att i juni förlidet år avrättades en an nan; f.. d. .kongolesisk statsminis- ter; Evariste. Kimba, och tre av neg. kolleger ..i -Kinshasa, De hängäes offentligt, säsom. Mobuto had )bestämt. . fiKongoshår' ej utan skäl kallats den > afrikanska .'. världens kräft. | svulst, på" "grund, av. landets poli: alt "med att "ur. sin "politiska Jek- : saksbod, dra fram förra. årets Sn SvD: synes" vara ; för- gungbräden. :Vem "vill dräga , färdiga, s | slulsatser redningen dm. värt eget förs" . storisk « .erfarenhet” alldeles för tidigt, skriver Gt ötebor g > Posten: a NE räckligt : att. erinra . om. att..det ädcke: vår mot: någon" stormakt |: Som Israel genomkämpade: detta, I: "knappast, ens ' veckolånga ” krig. Lät; vara" att arabförbundet: är tio, gånger så: folkrikt,i och åt-|. . mingtone - Akalla: slffror i. hade stor: övervikt i exempelvis? flyg- lösliga förbundet ock? icke: än- nu betecknas såsdmrensimilitär |: dän Skullé3: Sverige...en » gång komma 1: krig, så blev, det m väl däremot till försvar. mot än- grepp" av någon "militär - stor ' makt, Icke av ett eller flera av] våra direkt angränsande” noråis- s ok ka 'grannfolk,. =, ' . : Vad som dock redan nu i skul- le kunna sägas är att detta Sinai- "krig, enligt tillförlitliga uppgif- ' ter, bekräftat de tidigare be-, styrkta erfarenheterna från Is- . raels förra,.'också . blott vecko- långa Sinai-offensiv, för elva är sedan: att den snabba framgån-, gen till väsentlig del berodde på "folkets samhällsanda, stridsmo- :;ral och disciplin samt på en praktisk; och häård' militär ut- bildning" av befälet och trupp- förbanden. Saknas sådana för- utsättningar, , räcker det Icke ”vapensystem” och moderna 'krigsmaterial ' av' . andra -slag, Dessä takttagelser leda, även de, tanken tillbaka till den mång- omskrivna finländska, = ”sisu", som, gjorde Finlands "folk" och "försvar ” världsbekanta under :ären 1939-1940, RRIUGION SFRIHETEN t ”Rktt program för religionsfri- he har publicerats av Frikyrk- liga ungdomsrådet," skriver Fot ket KOH | "Det antogs: redan. förra Året, " men har sedan dess bearbetats. ” Det är:ett ytterst intressant do- kument och det mest konsekven- ta utslag av en frikyrklig syn - man kan tänka sig, Det drar — från denna inte folkkyrkliga ut- gångspunkt utan omsvep slutsatser av sekulariseringen o. av 'den så kallade. pluralismen, det vill säga det förhållandet att 1. värt moderna samhälle finns sida vid, sida en rad ollka rell- glösa föreställningar c och mora- liska värderingar. + FriKyrkorörelsen fick en gång "kämpa hårt för rätten till rell- .glon annan än den officiellt till- . handahällna. Denna kamp till- hör utan all tvekan den svenska ! ”frigörelsehlstorien. I'dag emel- Jertid problem 1 det förgångna, Därför är det på sätt och vis inte de, egna möjligheterna. och. intressena .som . frikyrkoungdo- men nu är ute att vinna utan i stället" andras, ' Lite drastiskt skulle man. kunna "säga, att när frikyrkoungdomen 1 dag inte be- , höver slåss för. rätten till rell- -gion. kämpar -den istället för att ingen annan på omvägar skall riskera gå miste om sin "och" .pansarmateriel,”. går "kän. det |. Yngve: Holmberg? . närmare en miljon krorior har: "till: närmare”, en, milj krhar uppstått på .barrskogen i de ne=" net och inspekterar. i tallar! mest angripit angripa top= parna på inga granar och kallas då dri ist sporer tränger - Svampen som nu brukar. också , angripit. Fr T-Lidhults soc-' + ken väster om Ljungby har" på sett enda område 70 hektar” 40- i pert: hektar: pe amalilset” kan. väntas satt” 200 till 300 hektar skog" rå Sverige och man måste' vidta åtgärder för att: bekämpa 'den. Pro- fessor Erie" Björkman från Skogs- högskolan Kommer i i slutet av nästa | på tall som det är fråga om | under: hösten” in i trädens knoppar och utvecklas” ”där) Dess hyfer eller. rottrådar dödar knoppen och trän=" ger undér våren och försommaren in efter kvisten och dödar denna:».;; Mend 'Sjukdomens skadeverkningar på gran Känner. de flesta skogsmän ' till. medaÅ angreppen på” tall är i stort isett !okända. Så stora skador I hölt har mig veterligt inte föreko ns mit i "landet tidigare, framhåller . jägmästare Johansson. : = Det finns säkert områden som ans gripits av”sjukdomen men ännu ej är. kända ' av skogsvårdsstyrelsen. Ägarna ' uppmanas” "att inspektera = vad” kommer att ske med : Katangaledaren , ns liv nu på spel, sedan lämna :honom till Kongos militär-- H Zn så ec på yförhand.. givet. Han kommer partiet är det' enda parti som a . i ge-. att : kunna bli. den. "sista, :blott .3-—4' måna- dere? 7sedar > - Kongo : dömd. — 1. 'sin frånvaro —” till Den ' Lid] : dagens insk: t Molso "Tshombe iska. abilitet, " rivalstriderna -ån- om. armén, stamfejderna och "den kaotiska' oredan i statsförvaltning- en. I synnerhet sedan :”general” (f. d. sergeanten) Mobuto övertog makten 1965, har Tshombes. namn blivit föremål för en systematisk nedsvärtning i "afrikansk press och radio,” och 'det är ingen hem- lighet, att det är Mobuto:person- ligen, . som ' stått . bakom denna kampanj, ' vilken brett "ut sig över hela: det. svarta" Afrika, . Mobuto och hans regering i'Konshasa har om > och om igen '-pästått, 'att Tshombe ” alltjämt '. planerade .. en kupp. föratt. återta ' makten, "att han . engagerade 'massor av vita legosoldater, vilka: han tänkte gö- ra'; till... befälhavare- för: Kongos ärmé och att Tshombe tjänar: som ett. frivilligt verktyg för den in- ternationella” penningmakten och ”nykolonialismen”.. Det: har, aldrig framförts : några. godtagbara. be- vist för.sdessa- anklagelser. och ibe- skyllningar,; men ++i «Afrikas. nya svarta stater. stögs; de:-allmänt”för t; .. och : nyligen. hette 'det Igeriska + radion:"”Lumum- båg mörda] den . internationella finänséns. ja”? hand; Tshombe, symbolisera synherhet ;föj "Afrika: imperialis- ö der. "Afrika "fördömer honom och. världen". kräks tipp honom. :”. = " Dessa : "algeriska : utgtutelser ty- der; på, att: Boumedienne: knap- past." .komme; att-vägra- den -ut- es öde "tidigare hölls fången i Nordafri- "svarade. på angreppen genom att främmande ..be'och väckte med dessa ord sina begärt. Den algeriske diktatorn torde inte bry sig ett dyft :.om de inte alltför energiska protes- ter, som framkommit. på skilda håll i världspressen, framför allt i' Belgien och USA. Det kan f. ö. erinrag om, att Tshombe en gång ka. Det var i:Kairo' 1964, då han mot'sina rådgivares önskan begav "sig till. en neutraliststats- konferens 1 Nasserg land,' Han möttes där med skällsord och förbannelser och i spetsen ftör hatkören stod Ben Bella, som nu är. Boumediennes fånge, Då- varande statsministern Tshombe påpeka, att Kongo avskaffat alla militärbaser, något som de flesta av de, afrikanska staterna varken vågat eller velat göra. De stater, som aånklagade honom hårdast för att "vara. "en amerikansk . imperlalistlakej, var just de som mottog ' den största amerikanska hjälpen, sade Tshom- motståndares ursinne. De anhöll och spärrade in honom, så länge konferensen ' varade, men lät ho- nom :' dock med « livet åå behåll återvända, V "Vad som ”t synnerhet väckte afrikanernas (och Moskvas) hat mot Tshombe var, att han under sin statsministertid satte in vita legotrupper för att bexämpa det blodiga ' Simba-upproret ' i "norra Kongo: 1965. Under, den tia han verkade som regeringschef” lyc- kades han faktiskt skapa en ny ordning I den väldiga, rika men svårt förödda' staten och: fick i. gång en 'administration, "som visade sig kunna fungera, näs- tan som under. den belgiska . ti- den; ' Redan . detta . faktum” blev en tagg. i ögat på de flesta and- ra. afrikanska: statsledarna,, som just inte: kunde (skryta. med dy- lika framsteg, . — Oavsett vad som, nu blir Tshom- bes, öde — döden, eller .&n fort- satt exil > ett är: ganska. sä- kert: '-t Han” kommer aldrig 'åter till "Kongo. Han! 'har aldrig gjort gemensam "sak" med ' den” afri-j kanska” nationalismen" och "dess åvart av socialism” ' 'och aldrig; blivit : accepterad" av "sina svarta” kolleger i de.: andra afrikanska' staterna:- Tshombe var en svart; man. med. en europeisk -själ. och: han > hade lättare” att göra sig) förstådd - med: européer än. med sina ”svarta- bröder”, Men var-! ken . européer "”' eller” amerikaner, torde ' nu kunna . bringa: honom] räddning.” oc H lämning av.sTshombe, som Mobu- tos : répresentanti FjAlger nyligen” . (Copyright .NPS, jama, LT) 3 med : u.betalningsbar de ekonomiska”:-bokslutet” ; för 1966: var föga; hoppingivande,' "skriver .ordförander fi" Bankföreningen i ; Finland," f bankdirektör: :'Ehrnroth, i ”Ekonomisk revy. ' > Brubtonationalproduktens " tin: växt stagneräde till följd av: mins. Vigrup ppen. | = Ana goda” "äng & är tre, har Al Hambe "sagt om » visgruppen 'Tre från Halmstad.; > + -'Tre bildades i september , förra året. Nu har gruppen gjort” sin första LP-skiva, spelat in program för Danmarks radio och skall inom kort göra .detsamma för. Sveriges Radio. Det. är raskt ' herat, och "rapporterar : fre = ve, i Holmsal Deh inspelade skivan innehåller arrangemang på enbart svenska vi- sor. Det. är kompositörer som Ham- be, .Faube. "Ferlin-Söderlund och Bellman "som "är representerade samt dessutom några. folkvisor och ballader. a rr r repertoaren i övrigt finns ame- Iska,' franska och 'is- Men så är gruppen, musikaliskt sett, Rågonting långt utöver det normala. Det ryktas redan om större och fetare anbud. ' ” : Halmstadungdomarna / i Tre he- ter Gunilla Smedgård, 16: år, Ulf Gruvberg, 21, och Peter Wiberg, '18. Det 'är Peter som gör alla grup- Ppens "arrangemang. Den 19 och 20 juni iår gjordes! inspelningarna i "Göteborg för 'Tre:s första och hittills enda grammofon- Inu opublicerade: visor. Pre raelitiska "folkvisor, . allt i egna är- rangemang,. signerade Peter Wi- berg, Han har även skrivit en me- lodi' till" Ferlins ' "dikt Du har”tappat ditt ord «i: 07 t Hambe ”har gett halmstadsgruppen vragarvisa och strandkväde, t två? än- "GUNILLA KOM MED De tre. prörjade uppträda mera or; ber. förra året. skiva, en LP. Den k utiau- gusti och blir med all säkerhet 4 en iktlisk bomb i Hal -Speciellt ” populär: är "gruppen bland ' ' Örjansskolans' elever i Halmstad. Gruppen har varit stöt-' tepelaren -i' skolans ' egen” visklubb under året. Men även den stora allmänheten fick under sommarens körfestival i Halmstad en försmak av den fina visgruppens musikalitet, ."Det blev' en ordentlig succé i detta krävan- marks radio' passade - på - tillfället att göra en inspelning av vistrion; : Gunilla :Smedgård, från Harplin- ge, och Peter Wiberg från Halm- stad 'är båda gymnasister: vid Ör- jänsskolan i Halmstad. Ulf' Gruv-| berg är f d-elev vid samnmia skola men går nu på? lärarhögskolan i Göteborg, ' Ulf och Peter spelar gitarr mfl "instrument och -alla Fed sjunger; De är också li i v | de repetitioner. de musikaliska ' sammanhang. -Dan=-'|)- Det: var då Gunilla kom med. Men "redan . hösten 1965 uppträdde Ult och Peter :i' mindre: sammanhang. Första gången lär ha varit vid ett SSUH-arrangemang i Laholm. In- hoppét. då gjordes utan -föregåen- .I september förra året fick Gu- nilla" en- vistext' av Ulf och Peter på i villkor:att hon sjöng den med dem vid en privat tillställning. Och det var så gruppen bildades. Gruppen började redan att upp- träda vid läroverkets visklubb,som hette Röda Kanaljen, Klubben hör till. skolans 's k' klubbrum:; De fick inget betalt, utan uppträdde för att det var skoj och för att de blev mycket" uppskattade, t " SAMARBETE MED ALF HAMBE "Vid, ett, tillfälle -i vintras hade visklubben ett 'större ar gånger ' på visklubbar i Göteborg. Då de; blev” mycket ' populära be- slöt de r:g för att göra. en : :band- inspelning. ' . + Ulf, som studerar i Göteborg; fick i'uppdrag att ta reda på några ad- resser. - till grammofonbalag och hamnade till slut på grammofon- bola distributi al. Han stövlade in och frågade första bästa kille. Då denne undrade vad han skulle med ' adresserna till, förkla- rade Ulf, att han ville, att de skulle höra på bandet. - Killen” visade sig vara Produ- cent" Gunnar Jonsson vid Philips- Sonora, ett av. de få bolag I Ulf inte hade räknat upp. ; LP-SKIVA INSPELAS . Gunnar Jonsson blev” genast in- tresserad och ville. höra på bandet, Så for hela Tre Byttor-till Göte- borg .och spelade upp sitt. band. Producenten blev begeistrad. Det var inte lönt med singel. eller Ep. Det skulle bli LP.med "en. gång. Och därmed , var. karriärskruven, I gång. Skivan. Kommer uti > begränsad upplaga.: Därför :. bör ingen hall- ländsk vi älskare missa att köpa en gjordes hamnbytet, "Fre :Byttor blev bara Tre, V ne Ulf anser" att den publik: som' Tre vänder :sig till är de övriga tonåren och” äldre, Peter, som har: en: "god portion humor, säger: " V — Popen är död; Länge leve vis san. Och det bästa av allt: Vi är medbröttslingar till detta. : S Några flera - lustigheter? Det är sånt som Monkees sysslar” med. Vi'sköter musiker. -: : + med - "bl a Alf Hambe, Gruppen som då kallade sig Tre Byttor, ef" den kända halmstadskören. Colle- gium Musicum, Gunilla -är- ti också välkänd från denna solist: med många "framtfädanden frihet från rellgion, ter Bell kända krog och visa, var också med, Det var då den fina kontakten med Hambe inleddes. Alf är en av” "gruppens största suppor- ters. Å stora sammanhang," Tr våras spelade Tre Byttor flera Och "framtiden? Gruppen är ung och "skolan -måste 'skötas. ' Men” sä- kert blir det flera 'skivinspelningar och” "nog bör väl: TV' nappa” snart på ett så fett byte som Tre. ' — Men vi skall börja experimen- tera nu och finna. nya vägar, Kån- I muntrande bild behöver den inte kad export >= främst på” Stor! britannien :—-och den fortgående: kostnadsstegringen'. inom - landet: "som försvagat industrins lönsam-"| het och äpternartonent . konkur-i renskraft. 3: : on "Särskilt: har sägindustrins pro-. ;Göran duktion. och export gått tillbaka; farande är känt om 'laserstrålens > : men: även massa-.. och - Pappers., industrin ligger . illa tilll Detta? måste. bedömas som allvarligt. då: från utvecklingsländer än någon- qvid Bethesda. kommer . man. att Handeln. med u-länderna - främjas på: många” Förenta Staterna köper. nu me ra. färdigvaror. och halvfabrikat sin tidigare, framgår det av en redogörelse som givits av ame- rikanska delegater "inför ett.ut- skott av FN:s Handels- och ut- vecklingskonferens (UNCTAD). Enligt : statistiken - från åren 1958 till 1965, de senaste uppgif- ter :som finns 'tillgängliga, tre- dubblades. den amerikanska im- porten av sådana varor från u- länderna. Importen steg från 524 milj dollar är 1958 till 1502 milj år 1965. . UNCTAD:s utskott för fabriks- industrin har som främsta punkt på dagordningen diskuterat möj- ligheter att prioritera u-ländernas export av fabriksvaror. U-länder- nas export av sådana produkter ökade med 11 procent årligen från 1961 till '1965. Under samma tid steg "den amerikanska importen med 18 procent, alltså långt över medeltalet, påpekade den ameri- Laserstrålen ett : vapen mot cancer? » Ett omfattande forskningsprog- ram "för. undersökning: av laser- strålens användbarhet som ett: va- pen. i kampen mot cancer har inletts vid National: Institutes of Health i Bethesda; Maryland, Den amerikanska regeringens främsta cancerforskningsorgan, : Nationella Cancerinstitutet, skall ansvara för forskningsarbetet, - N Laserstrålen' är en elektronisk konstruktion som utsänder abso- lut" koncentrerade : ljusstrålar av en enda: frekvens och med stor räckvidd. .Laserstrålen kan -skära rakt igenom: diamanter eller vapo. risera metaller genom”. Jen. enda kort " exponering: ” "Vid tidigare försök” päde i För- enta' Staterna" och andra Tänder | + hår det: visat sig att lasern; snabbt och blodlöst, kan avlägsna. smärre hudtumörer. : Men »sådana - fall; av hudcancer -kan lätt opereras "på konventionellt. sätt - och " använd-|” ningen: ay, lasern "innébär inget framsteg,” s Nyligen rapporterade "emeller- tid. en kirurgi Ohio att han fram. "gängsrikt behandlat en "allvärlig]- hudcancer - (melanoma); som intel kan -opereras -och-dessutom: spri- der sig till andra delar av Kkrop-L. L jaserbesträlning av ';-djupliggande.. .tumörer -hosj Jur har' givit: varierande resul- | tat. I några/ fall har tumören tyd- ligen upplösts, i andra ' fall. tycks | ljusstrålen ha påskyndat cancerns "J utveckling. - Under forskningarna söka klarlägga. vilken. effekt. la- serstrålern. har. 'på en rad "olika typer av inre: och :yttre cancer]. :” samt. vilken :dosering "och vilken teknik som är äkräst och: effek- itivast. ' ' Talesmi cancerinstitutet " sätt: alnne kanske. talesmannen ' Henry, pro . die 1 ett inlägg. Förenta staterna svarade för omkring -en- tredjedel av alla inköp från u-länderna un- der denna tid, förklarade utskot- tets' fungerande ordförande; I diern R. : Krishnamurti, . mot 3 procent för mpOändegna .003.3 rocent för Storbritannien. ' P U-ländernas export ökade" högst betydligt under femärsperioden ifråga, men handeln mellan«rin- dustriländerna steg ännu snabba re. Slutresultatet blev därför, trots allt, att u-ländernas, andel , av in- . dustriländernas import "av ”fabriks- varor och halvfabrikat- var, något mindre år 1965 -:än 1961: :! Inom OECD 'pågåronu: sälskusslö- ner om olika: alternativ för till- fälliga tullättnader "för en världerna vid export” till, indust il Det finns ätskilliga pr der taljer som äterståre att » lösa. Samtidigt håller en rad amerti-, kanskå experter påratt utarbeta riktlinjerna för USA:s framtida handelspolitik” och fået sämman-. hanget . fäster” man, största vikt vid olika förslag att förbättra un ländernas handelspesitioner.'- ie : Under förhandlingarna I Ken nedy-ronden avskaffade eller sänk- te USA importtullarna på tropiska produkter från u-länderna till” ett årsvärde av nästan 120 L milj dol- lar och förband gig att inte tull- ; belägga andra varor till "ett värde av -140 milj dollar som. nu förs in' "tullfritt.: : - Usis. ——— ' VAD NR Sagt och — apropå det'— fortfarande. i en, -del.. - ortstidningar . angående” det . där att TV släpper 'ut. fotbollsre- : sultaten för. släpphänt. Det var in ' te alla som hann uppfatta sist, när TV-hallåan sa att svenska. folket .skulle: blunda' medan hon, visade - resultaten, ..... H ”Tillämpa. gärna. bhindningss .stemet på andra saker i TV; oc " så”, skriver-i något dunkla. oi dalag signaturen ,TV-tokig.' Han: menar' antagligen: att hallå: an t,ex' ska säga, så»här, att nu; -.kommer- vi att visa.Olof, Palme om "en stund, men de som vill kan blunda coch titta när han gått, Fast det gör han ju aldrig, : . .Vädrétt: (som Rännaläth £F sött - säger): s + Det ser ut ant bli, en riktig sim- marsommar år.:' Redan första | simborgardagen : visade, framhåller att ' ganska lite fort- inverkan :-på -lévande :vävnader.: Ett-viktigt inslag. i-de nya forsk-; ningarna blir. studier av -.försöks-'. .. 65.000 personer att .dom kunde 200 ” meter utan. att" gå” till. botten... Det lär vara nytt rekord, ett rek rd, : som självfallet kommer att. bli äär i 2/3, "av "Finlands : export bygger djur för att: klarlägga eventuella..:?u mer imponerande. om man på skogen: som. råvara. N Penningpolitiken ,. har varit stram men: ändå inte givit' synh- liga ' resultat, Lönenivån har sti-: git avsevärt. snabbare än.levnads- omkostnaderna med ökad. ':kon-j sumtion: som följd: samtidigt” somi de "privata investeringarna stam. bar på samma” fläck, N - Även om exporten 1966. kade med 5,5 procent , steg, importen med nästan lika mycket, "Här delsbalansen, nådde därigenom et underskott på 700 milj mk, byte: balansen: noterade: ett minus pål” 650 milj, Då Finland också skul- le betala: nära:400 milj mk i rän- tor och 'amorteringar: på. sina långfristiga utländska skulder. blev påfrestningarna : på. valutareser-]: ven stora, 2 NN » För första gången - på tycks 'nu' regeringen ha gått: in för en finanspolitik som är av- sedd att. stödja den. strama. pen- ningpolitiken. . Man . har" höjt -om-| sättningsskatten” och inkomstskat- ten för. både'” fysiska personer och företag; även. förmögenhets- skatten ' har skärpts. En lönenivå] som i är nominellt stiger. med 8 procent och 'en. fortsatt. snabb? expansion på/ budgetens "utgifts-' sida kan emellertid motverka des- sa åtgärder, ae Penningpolitiken är om möjligt strängare än förut, Rediskonte- ringstaken och straffräntorna har återinförts och kompletterats med ett: kassareservavtal - enligt vilket under' detta år .sammanlagt . 300 milj mk skall frysas inne, ..;; För 1967 "räknar Finland nu med en exportökning på 6—7 procent medan importen : beräk- nas växa med 3 procent. Bytes- balansens underskott ' skulle - då förvärras till 500 milj. mk vartill kommer de tidigare nämnda rän- torna och amorteringarna, Även om detta inte är en upp- , betraktas som hopplös. Finland har ännu ' rätt stora -gamla kre- diter att dra på och har sedan årets början fått nära 400 milj. mk från utlandet, även om Fin- land "behöver ytterligare krediter utifrån är det uppenbart att var- aktig jämvikt endast kan någ med ske ger vi oss in på jazzens. om- råde, siar t Peter. : 1 förändringar, i vävnader, efter. sar serbesträlning. : en även i fortsättningen" varje sim-= | Jmardag i tär" samma summa simma, . ” (Cenoy : - « Göteborgs stads ' "fastighets- '' kontor - framhåller. i påminnel- se ' till JO med ' anledning ' av sina klagomål art Skogsägarnas , av ett uttryckligt och inför 'r ten lämnat medgivande fr . doms stolens sida, Anordningen t bör också. vara sådan att . motparten alltid" vet, > ' Industri AB:s b gav: ” ' Värö-målet ja ttend len ” LI Varberg : : maj i år var ett. I ärrangewmang, "som inte "torde ' kunna ' försvaras « 'i modern ' ; svensk" rättegång.” Bandinspel- : ningen torde inte ha anordnats i - - något processuellt ' otillbörligt "> syfte, heter det, men sakägar- na sägs inte kunna freda sig från tanken att' processmate- "rial genom" en : okänd anord- ning som denna kunnat nå mot-' part på ett otillbörligt sätt, | Alldeles frånsett den favör, som med vatt Fr medgivande fått genom att ha tillgång till” en. egen ”bandupptag- ning, anser ' : fastighetskontoret att risk förelegat för avlyssning av mot- partens interna överläggningar un- der' förhandlingarna. Man :påpekar härvid att skogsägarna hade'en en- ligt teknisk expertis högeffektiv ut- rustning till sitt förfogande, Det är inte utrett, konstaterar fastighetskontoret, om interna över- läggningar mellan sakägarna tagits upp på band under förhandlingar- na eller under kortare eller längre pauser, Anordningarna var sådana att man ingalunda kan vitsorda den uppgift, som skogsägarnas ombud lämnat i en tidningsartikel att man icke haft någon möjlighet att. av- lyssna vare sig rättens eller mot- partens hemliga överläggningar, Personer såväl i som vid domsto- lar har enligt fastighetskontoret också funnit företeelsen 'märklig, Det har't o m- ansetts vara lik- tydigt med ett otillbörligt gynnan- de. av part. Även om formellt inga hinder fanns mot bandinspelningen, en målmedveten ekonomisk. poli tik på hemmaplan, - om uvptagning pågår eller inte; Se, jag har låtit di öppen dörr, som in sluta!” (Uppb.” 3: 8). "Den -lilla kristna. i Filadelfia var om mur av sedeslöshet samhet. Deras enda - tycktes vara att kun On Ssamling ännu - Till.dem kom: från: den "levana Kristus ge uppmuntrande - orden om Be nya Jerusalem och evigt. liv, "Be, jag har låtit dig finna en öppen dörr”, Dörren, stod" öck- så öppen för dem att missi och evangelisera,. Det ord som missmodiga försa: också mänga av kom. mer till den församt g- som kän ner sig ' isolerad av- "likgiltighet och ofördragsamhet' från de sida som' den vil hjälpa, : Det kommer till enskilda kristna är 'kringgärdade' fav "yttre." Om ständigheter men som. finner, "åt Gud ändå - -Ber s.dém . Möjligheter g finna en Ben. kan till -församlingen Blven av en och ofördrag- förhoppning na' överleva en tid, riktades" ir | borde förfaringssättet ha föregåtts rn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.