' UR LAHOLMS TIDNING i Sör - augusti 1967. tå Tisdag Tisdagen den ' Arméöverläkaren är. bekymrad för rekryternas kondition, som blir ellt sämre och sämre. Kanske fån- gar han -orsaksbilden i ett nöt- skal: när han säger, att männi- gkan' är- skapad - för att använda gina muskler och inte bara stor- tån att trampa på gaspedalen med, Utvecklingen 'går -— inte minst på yrkegarbetets områden — mot allt mindre krävande fysiska insatser. Maskinerna : gör grovgörat, Män-> niskan" dirigerar eller övervakar dem. Hiärnanv arbetar mera nu: - och" musklerna mindre än. förr. Samtidigt sker förflyttningen Fer — Dälig kondition 8 augusti 1967 . CI = Cykeln har "ersatts av mopeden, - motorcykeln och bilen eler tun- i nelbanan. Den fysiska ansträng- ningen är minimal under förflytt- ' ts slut" står den; ler den jämfört med förr 'gene=-: röst utmätta ' fritiden användes "i : "större utsträckning för motion el- : ler träning.' Idrotten anses! vis- : serligen vara vår tids största folk- t rörelse. "Och visst är det många? som utövar, idrott, men de flesta i idrottsvännerna återfinns . trots i allt på 'åskådarplats: och det ger i t något mer än spännin- i lan ' hem "och arbetsplat: långt mindre muskelansträngande sätt nu än tidigare. Undra på att till ..exempel benmusklerna blir underutvecklade. Ännu så länge märks - inte detta 'för ögat, men gå. småningom förtvinar kanske" benen och armarna med, "Men skämt åsido, Det är inte mer än femtio år sedan det ailra - vanligaste färdsättet till. och från ' arbetet var att ta sig fram med . de 8 k apostlahästarna. Det fanns människor då som kanske hade en mil att gå morgon.och kväll Dessutom var arbetstiden betyd: kanske 10 timmar, 1 i de gen, . glädjen. eller. besvikelsen : " över andras prestationer. .. io Man. skall naturligtvis inte för: söka rida spärr mot utvecklin- : gen och naturligtvis är till exem- ;' pel motorismen till stor nytta och : - glädje för' massor av" människor. ! I: rationaliseringens tidevarv. kan ; "inte den manuella arbetsinsatsen . konkurrera” med 'den maskinella, | vilket. inte heller är önskvärt: ur - andra synpunkter. Följaktligen är det 'självklart att vi utnyttjar de” ; tekniska hjälpmedel utvecklingen : ' frambringat till vår tjänst. Men. ; samtidigt är det önskvärt att- vi! årdar, och utvecklar, även . de. =S , tunga arbetena utomordentligt hård. Visst fanns det dåliga ryg- gar även på den tiden, och ben med. för 'den delen. Men i stort seit var konditionen. god. Män- niskorna klarade ansträngningar "na, både i det dagliga förvärv: arbetet och;i militärtjänsten. : Naturligtvis : önskar : ingen den, tiden tillbaka. Den var inte alls så god, som vi ibland vill göra! gällande, Fritid var ett okänt be-" grepp för många. ' Arbete, föda" och sömn "det väsentliga. Resor, , förströelse, , läsning, film; teater, :' därför utgöra 'en' verksam: medi i kiska' siukdomarna. - « Arméöver! änskliga fysiska re En : vältrimmad kropp ger i regel ock-' i så god psykisk: balans.: Förbätt- ; rad konditiop på -bred front, na. cin mot de alltmer utbredda: ps: > karens konstaterande om den d liga konditionen. hos nutidens Te krvter'” bör betraktas som en all-| | män ' varningssignal: De gamlas grekerna visste tydligen vad" de"! » talade om då de vägene uttryc- > keti.”en "sund ' själ" i. en-sund? ” $ i kropp”... konserter och allt det som i dag är tillgängligt och "överkomligt för! praktiskt taget alla medborgare, var . då. en utopi. för de flesta, om det ens fanns att tillgå, :. < Det var ett väldigt framsteg då cykeln ' slog igenom och arbetsin- komsterny' tillät :vem som helst att köpa en sådan, Tidsmässigt sett flyttade arbetsplatsen. mycket , närmare. hemmet samtidigt som ' kad .un= der ' förflyttningen, ' Men ' cykling är . utmärkt motion ' och: på den tiden hördes inga klagomål från de militära 'medicinmännen, Där- till var cykeln det allmänt före- kommande transportmedlet, lika användbart i ' arbete som under friar» och kyrkfärder, ' : "FÅ NTRRUKSNÄMNDERNA. NÄ ' Listan över de stätliga ut- v.nämningarna av nämndledamö- ter till: de nya lantbruksnämn.- "derna finns nu tillgänglig, skri: ver RLF:tidningen' på le: darplats, . Det kan då konstateras, att ""lantbruksnämnden;' med hänsyn tagen” till "den nya" sanimansätt: ' ning som riksdagen beslutat; 1 "många län fått en 'väl 'batanse- rad sammansättning : med "just dén förankring bland det. prak! - «tiska «Jordbrukets. utövare. :som måste, anses. vara: en förutsätt: . ning för ett gott samarbete mel Jan. Jordbruket: och statsmakter. na ;framöver, Detta "skall erkän- nas, Lia oc anmärknirgsvårt ” "är ” pmellertid att man från jord- ”hruksdepartementets sida, inte minst I de mest' framträdande jordbrukslänen,. tämligen full » stiindigt nohchalerat betydelsen nv att blond. de statligt utsed- .da nämndledamöterna, 1 första , hand dö ordinarie, ha goda för- . hindelser med jordbrukets orga- nisationer, Härl" ligger Ingen sti dovördnad för dem som utsetts. VI är, övertygade om att 'de kommer att ta uppgiften på all- "var och så småningom bli väl Insatta' I problematiken, Men det borde ha varit möjligt för jord- bruksministern att i större ut- ”sträckning än. som skett ta hänsyn till de synpunkter man » från jordbrukets sida velat, se heaktade vid. utnämningen till . ledamöter I. de nya: lantbruks- . nämnderna. ” Tyvärr finns nu rik för att Tantbruksnämnderna i en dellän kommer att mötas av, misstro bland närlngsutövarna, > GOD SKÖRD MED , " PROBLEM Arets skörd lovar att bli god. Det bör man glädja sig åt, men ten kan också skapa problem i den män den medför svåravsat- ia' överskott, skriver Jordbru- karnäs Föreningsblad: Om regleringsekonomin .' för- fämras i väsentlig omfattning På grund av en stor skörd kan Noa 2 ar | och - risktagande - ”prismässigt,r I kött, fläsk och ägg' kan det un- der. regleringsåret 1967/68' med dess. 10 månader endast bli över- skridande uppåt eller nedåt av prisgränserna - som : föranleder ändringar av införelseavgifterna och därav betingade dämpning: ar av prisrörelserna.. mkr Jordbrukets .prisreglerinig, 5 så "dan den gäller från den 1, sep- tember i är, innehåller alltså en, - del nyheter, men: det. är ändock : mycket : som är sig likt, Någon » omvälvning är det inte fråga om, N H "FÅR I OLLEDARIN NER : 1 En undersökning som Lärar- 'tldningen/Sversk Skol tidning låtit göra visar att snäv 32 lediga rektorstjänster, i "grundskolan under en "period i aprilSjuni ; ingen' enda besattes med. kvin Hg innehavare. Av - Omkring: «620: Jediga' 'studierek- torstjähster sander aprit fick en- ast” :28"" kvinnlig -- innehavaré. "Fördelningen om läraryrket. är i stort sett :50. "På "ledande ' befattningar inom' skolväsendet är emellertid antalet kvinnliga innehavare 1 tet, = a nea] . Undersökningen beträffande rektorstjänsterna var. ett :stick- prov under perioden :20 april G juni I är. Då var. 32 rektors- tjänster 1 grundskolan lediga, av vilka åtta avsåg långtidsvik: riat längst intill utgången" av: juni 1969. Av. 332 sökande till tjäns- dessa placerades "endast tre" 'på | förslagsrum, Ingen kvinna ”pläce- rades emellertid i första rum- -met, och ingen kvinna blev: ut. nämnd till rektor. Den undersökning ' som avsåg studierektorstjänsterna har-:ut- förts med 'länsskolnämndernas hjälp och' gäller antalet kvinnli- ga sökande och tillsatta under april månad. 2 : Inget län har tillsatt mer än tre kvinnliga studierektorer. De "två län som toppar listan med vardera ' tre. tillsatta Kvinnliga |: studierektorer ' är” Östergötlands (17 kvinnor av totalt 349 sökan- de till 34 tjänster, därav "tré kvinnor av totalt 48 med skol styrelsens förord) och Västmanr "lands (tolv kvinnliga av.totall 109 sökande till 33 tjänster, där- av fyra kvinnor av totalt 37 med skolstyrelsens förorda "cost I Malmöhus län har kvinnor: na 38 stycken — varit flitigast att söka studierektorstjänste jämfört med landet 1 övrigt, även med reservation för att ena "del sökt flera tjänster samtidigt, medan ”utdelningen” bara blev två tjänster med kvinnlig inne- havare, Från Norrbottens län fö- anliet vårens över det" deffnitiva InKisenspriset för brödsäd komma att bl lägre än det preliminära, Övergången — till den ”nya”" jordbrukspolitiken Innebär 1 frå- En om prisregleringen bl. a. för- stärkning av gränsskyddet per den 1!september, motiverad av "den allmänna -kostnadsutveck- lingen inonr landet fram till det- ta datum, Intill den 1 juli 1968 . sker därefter inga generella, för- ändringar av gränsskyddet, var- ken 1 höjande 'elier sänkande riktning. Jordbruket har alltså att se fram emot ett ökat chans- religger en att två väl meriterade kvinnliga sökan- de inte fått skolstyrelsens för ord. Slutresultatet för hela” andet , under den aktuella perioden; blir att omkring 620 studieréktors- tjänster söktes av ca 160' kvin; nor och att 2S av tjänsterna "bet "sattes med kvinnor, .+ rr : Av läinsskolnämndernas” kom-, . mentarer till de begärda uppgift! terna framgår att: de kvinnliga sökande som inte kommit ifråga | fråga om produkter sådana som |; "Men " "aätalet” kvinnliga: sökande : mi rkåttonen på mjölkförpack terna var tio kvinnor, och av lg - ”Barn som leker "glömmer lätt högertrafiken” är "ett av tre . vänliga budskap "som kommer att finnas på mjölkförpackningar- + na: i,samband med högertrafikomläggningen - den 3 september . och .minst två månader framåt. En mycket värdefull medver- "kan från mejerierna och förpackningsföretagen, anser högertra. d fikkommissionen Md : Högertrafikupplysning - . ve | "på. mjölkförpackningar ”Le ite grann , i högertrafiken, Visäm alla. nybörjare” "är ett. av de budskap vi kommer att se på mjölkförpackningarna. i samband med högertrafikomläggningen den 3 september och ' minst: två .må- nader frammåt. Mejeriindustrin har bestämt. sig ' för att tillsammans > med :förpåckningsföretagen på det- ta sätt .medverka i säkerhetsarbe- tet efter högertrafikens införande. -”Innan" Du: korsar "gatan, se åt åt båda hållen”. och ”Barn' som leker' glömmer lätt högertrafiken” är de två andra texter som dyker|' upp samma dag på mjölkemballa- BUDSKAP gen, Budgkapen: skall tryckas medk Inforinationen på mjölkförpåck- negativ"text i en blå ruta på en-tningårna: ingår. som en integrerad och tvålitersförpackningar ' medidel i Högertrafikkommissionens konsumtionsmjölk, Utformningen t (HTK) ., 'stora -informationskam- blir: densamma. för såväl Tetrapak pånj. HTK har. Sökt alla upptänk- som Brik och Pure-PaK. Varjef liga vägar för att nå ut med den förpackning får ett budskap. Ef- | viktiga informationer före och ef- tersam man - vet," att. -varje hus- ter dagen. H. HTK:s'" verkställan- jde ledamot; "generaldirektörv Lars Skiöld säger: — Vi är mycket: gla- da och tacksamma över den -in- | sats ' i' högertrafikkampanjen ' som | görs och kommer att göras av så- väl näringsliv, organisationer som enskilda medborgare, Ett strålan- de exempel på företagsmedverkan är 'mejeriindustrins och :förpack- ningsföretagens aktivitet med hö- gertrafikbudskap på mjölkförpack- ningarna..Ett inslag i den stora kampanjen som torde bli mycket uppmärksammat; Det. är viktigt att vi en relativt lång tid efter dagen.- H dagligen påminns om den "nya trafikmiljön,.Med de.va: rierande budskapen på .mjölkför- packningarna : når vi i det syftet nästan alla kategorier och åldrar i hela landet, Särskilt mycket be- tyder ”högermjölken” som ett dag- ligt morgonbudskap att tänka på barnen i den nya trafiksituatio- nen. KS nå om sedan , trafikomläggningen genomförts. .”Le' lite: grann i hö- gertrafiken” t.; ex. vill, locka -:till avspändher: i. den nya .trafikmil- jön. Kampanjen med Shögertrafik- mjölken” "har utformats i samar- bete mellan. Svenska; Mejeriernas Riksförening, förpackningsföreta- gen. Tetra Pak AB och ' Svenska Elopak" AB samt Statens Höger- trafikkommission. ENE ta vr amma DAGLIGT MORGON. | mjölk orm dagen,.skulle' det be- tyda;ratt ca. 400 miljoner sådana tryckta "påminnelser distribueras under” "september och oktober. vt ningarna. hör til den mest unika delen av företagsmedverkan i sä- kerhetsarbetet i" samband med trafikomläggningen. Mjölkembalia- get. brukar av tradition inte för- sesi med någon form av reklam. I "detta speciella fall. har 'mejeri- industrin; emellertid gjort ett av- steg »från sden principen, Ur re- klamseunpunkt.. anses -. mjölkför- packriingen. vara en. drömplats med .-hänsyn till att mjölk dricks av sså många människor, inte minst: barn, .som det ru speciellt ä Tatt: må med trafikinforma- tiom:: nt ES "Samtliga tre budskap är veten. skapligt testade med avseende: på vad som--är lämpligt att påmin- Text & Bilders vfarénhet,: t. ex, i form av vika- 7 miljoner foto iv å ”riat på rektors- eller studierek- --torstjänster. Beträffande den for- mella, . meritvärderingen anger några” Tähsskolnämnder att de kvinnliga sökande poängmässigt "inte skilt. sig från de manliga. köpta av radion Sveriges Radio har förvärvat ett stillbildsarkiv omfattande 7 miljoner bilder. 'Fext och Bilder har nämligen sålt hela sitt bildarkiv — till okänt pris — och den förnämliga sam- lingen har redan överförts till radiohusets källare där man fått utrymma” ett 20 meter långt rum för ändamålet. Text och Bilders bildarkiv är ett av landets största och mest omfattande. I arkivet finns bland mycket annat en fullständig samling bilder från " Olympiska spelen i Paris 1924, storstrejken '1909 och hela mo- " dentvecklingen från sekelskif- tet fram till våra dagar. Med på köpet har Sveriges Radio fått arkivarie Eva Eriks- son, som under tolv ärs fid ägnat sig åt att administrera den väldiga bildsamlingen. Sveriges Radio vill att arki- Fet inte bara skall utnyttjas av TV, I mesta möjliga mån "OLJ. N'VID VÅRA KUSTER Oljehoten runt våra kuster kommer på löpande band, erin- Gotlands Allehanda in; När problemet med oljeska- dor var. uppe i riksdagen i vå- frab' sadåés att frågan bör lösas på ett internationellt plan. Detta "är säkert att börja i fel ända: - Först. borde, saken till en bör- jan tösås' för svenskt vidkom- mande, ” kanske genom någon 'slags' fond eller försäkring mot oljeskador. Säkert kostar detta »en”del slantar -— men -nu, då 'vi som aldrig tidigare har blivi måna om vården av vår milj J . bordé: det vara en överkomlig "kostnad. Vv årt' nya naturvårdsverk har här! ett. utomordentligt tillfälle . att visa sin eventuella styrka, på- ; pekar GA, > Dess chef Paulsson borde rim- ligen ta det som en av sina förs- , ta uppgifter att utreda ansva- righetsfrågan' och katastrofbe- till de lediga studierektoråtjäns- + . terna haft bristande skolledarer- kan snart vara framme igen, redskapen vid > 'åessa ;" olyckor, kommer m göra mate- Y göra det snabbt — olyckan van att gö rialet tillgängligt för enskilda Poesi: och:p Dp Ua Den som ' vill sova lugnt och gott. om nätterna utan att. an- vända. receptbelagda sömnmedel bör lämpligen fylla en -del av huvudkudden. med väldoftande humle — det är” ett utmärkt sömnmedel på sitt .sätt.. Humle odlas "numera i: Sverige uteslu- tande som prydnadsväxt på. veran- dor och balkonger, där de gröna rankorna slingar sig" uppåt och man på hösten kan skörda” dess -| kottar. Det är,nu, exakt-107 år sedan det lagstalgade åliggandet för, . Sveriges. bönder :att hålla j humlegårdar upphävdes och för bryggningen av maltdrycker im- ” i porterar "vi ärligen” ca 400 ton humle, som ger ölet dess beskhet . t och . bidrar till dess hållbarhet. Humle, på latin -Humulus lupu-x Jus, : lever: emellertid kvar i svensk dikt, och redaktör Erik G. Ewerth skriver här om humle, prosa, Ingen svensk 'skald har som rad motiv om jordens must och örters saft och kraft, I hans dikt Mörkt är mitt. öl. PE . Svartmältat korn dess” kärna, - Skummes som månglittermjöl, Tankar och löjen ' Sväva 'som läderlapper Sväva som :guldlöv i. Lund, + Det är ingen”: tillfällighet att Karlfeldt i väl ett tjugotal dik-! ter - hämtat : inspiration. från & pors, humle, malt och humleö! brygd. "Som son till en burgen bonde och” uppvuxen i en:'tid, då allmogen ännu bryggde sitt öl med malt och humle av egen ' skörd, var han väl förtrogen med både bryggning och rätt bruk av denna folkliga dryck. Gång efter annan talar han i sina dikter om ”mörkt ' öl, mustigt gammalt öl, dubbelt öl, starköl, dunkel hum- lebrygd.: Kannan ljutes full ”med ljuvlig vört”, på bordet står: fest- ligt bräddade krus med 'högtidens brygd. '-Sin 'dikt : Värdshuset; i” dalrokoko” .— inleder han: Säg ' främling; ” varför " häver du det rungande böl? > > vad” fattas dig, vad kräver du? ' ”Bespisning. och öl” Då är du på behaglig ort och må '" > ej smäkta mer. Du ser den humlekrönta port till nöjets . högkvarter. ... Där bor den store konungen : av tunnor och fat, . Som blandar starkt med honungen - och-reder allsköns mat. Här fjällas lax,” här flänges ål, » den . feta ”hönan fläks, ., "| Vid marmorbrunnens: klara skål, där draken evigt kräks, Där står den täcka oxellund, vars bär ge öl och. mäsk, Därav 'blir mäbskan glad och sund h gott blir djurens fläsk, En sentida” 'svenisk. kan det fö- refalla.. egendomligt att. skalden pästår i att oxelträdets bär kan'ge malt till:öl Karlfeldt var: emel- lertid en lärd, man, som studerat gamla : skrifter i lanthushållning och visste att oxelbär kunde vara nyttiga även. för andra än:' him- melens: fåglar... En annan skald, som var verkligt naturvetenskap- ligt utbildad, Sten Selander, näm- ner i ”Det levande landskapet i Sverige” som exempel på: allmo- gens beroende av lövängarnas 'rå- varutillgångar under äldre tiders självhushåll: : ”oxelbären tjänade att ersätta malt vid .ölbrygd och draven : användes ' till att göda svinen " med”; När: man 'vet .att Gustaf Vasa förbjöd fällande av oxelträd och att Linné i sin Flo- ra economica” förklarar att öl kan beredas ax oxelbär, frestas man kanske tro att sådant öl var van- ligt förr i tiden. Så var dock ingalunda fallet. Visserligen hade ett förslag att bereda öl av oxel- bär framkastats redan år 1697 av den annars för en skrift om järn- och stälframställning känd bruksägare, Otto Dress, men upp- slaget togs aldrig på allvar — utom av den - ingalunda helt orättvist förlöjligade rudbeckians- ke fornforskaren och svärmaren E. J. Biörner, som fåfängt propa- gerade för oxelbärens användning i lanthushållet. Karlfeldt, som ju var historiker av facket, kände tydligen till upnp- slaget och utnyttjade det poetiskt, helst som han i andra samman- hang hyste stor veneration för det majestätiska trädet, som läm- nade ett så fast och gott virke. Gick det klent att få fullgod er- sättning för det mältade kornet, så var det däremot ingalunda ovanligt att ersätta humlet med andra, - vildvuxna = 'kryddörter. Främst — ja kanske redan före humlet — användes pors, den starkt aromatiskt doftande örten, Pors och öl'i svensk poesi och Erik Axel Karlfeldt tagit upp en ' JSub Luna (Under månen) heter det i en strof. : Axel Kar Ieldt venska 'humleod ngen — under Sen hållaren. Karl XEs tid för-. att sedan" "gå tillbaka mer”. och mer. - I svensk. "dikt. lever emetifértia den s rogivande humlen . alltjämt sitt eget poetiska liv, som inga. stormar och ingen vinterkyla når. Om Erik Axel Karlfeldt resigne- rade beträffande ”vårens'" vin” gjorde han det aldrig om humle och malt: ot rs ; : : 1. bröder, låtom oss vårens ”w-' drömmar. fara och resom lyckans: "tjäll i höstens - "sk gå! : Förspillt " är vårens. vin det ' morgonklara, ' - san om ”Konung Göstaf och Dale-. "karlarna” . klagar en jute bittert: [”Jag hafuer druckit dhet starka 1 Pohrsöl, som . är från Dalarne fördt. Jag hafuer så ondt i Huf- lvud, jag gitter ej lemman rördt.” en annan samtida variant av ) Dalvisan heter det: ”Hin må me- 2 dricka det Pohrsöl de hbrygdt, i smedjan vid Dalkarlens städ”. Porsen, . som alltså tidigt använ- des 'som -ölkrydda, . ofta: kanske beroende: på att humle. var svår- odlat. här hemma och betingade höga ' priser att importera, hade nämligen egenskapen att —' om den 'ej blev ordentligt 'urkokt — vålla ett-utomordentligt rusgivan- de öl,: som, efterlämnade koppar- slagare som ”inte. lär ha, varit av denna; ' världen.” Att. rus” av ' por 1. "Också ska pade” benägenhet ' för väldsamhe- ter. hår omvittnats av inte; bara den mångförfarne” Linné, som ju tog reda nå.det mesta, utan :också av, åtskilliga" dalapräster och-, till- fälliga:. resenärer i Dalarna. Pors |. och: -porsöl .: har alltså "gammal 23 "vintern hävd :.1« «svensk . bondehushållning vad mer. om vinterna svaryly och under: medeltiden åtnjöt .por- 1 - sen t.o.m. lagligt skydd. Det stad- blott . vär. hugsvalans väta” d vad förr: var. ljuvt "blev. auvert Jano snart i smaken; . : vi röra sjungande vär: heta? mäsk och lyfta stånkor, skummande : mot taken av dryck, som är. ÄSk. rån” början gades att den inte fick. brytas på ; han spart "va. allmänning. före. en viss tid, inte”! th eljer vår iycka på fick brytas på annans; mark och och gömma dem : att "tionde. till prästerskapet, lik-| Hate som skater,' fick: erläggas i Pors. Sin: poetiska i höjdpunkt når vä porsen i en av Karlfeldts Dalmål- ningar, den 'om Tuna ting, då det Om lena: kvinnolockar ej" gylla vär, shiivudgärd” och; dofta oss till så "Det sista är inget dumt -recept för «sömnlösa: fyll: huvudkudden = : med ' humle. Den. har en. sömn« givande: och lugnande verkan; väl bekant för skördefolk i Bayern , och Böhmen; som”då och då mås- 4 :te ta sig en” paus för att slumra under skörden, :Det är heller in- te för:ro skull läkare stundom rekommenderar - en ”nattpilsner” - till hjälp för. insomnandet » K lyste ' dalkarlarna "att: träta. med Gustaf Vasa fy ör usta S - ES och 'slumra. ungt! som björn i Låt. porsölet draga och äsa! vinterbo,. ot i Kung Gustaf är vansklig att kväsa Hans "mästermän äre. så kvicka, Ty. vilja vi mandom” "Oss "dricka Er indirekt: anspelning. på por-.; sens: "och "dessutom enens använd- ning '-till - brygd :' finner man i Vårlåt :i Fridolins. visor, rnen' för rimmets skull är öl här utbytt mot mjöd:.. ”Porsen'. och . enarna skänka ut sitt mjöd”, . Det "är. emellertid mest med. humle och humlebryget 'öl Karl- feldt sysslar: humleskörden skän-, ker en dryck som är ”ärligt Kr ' och som skummar. i -de stånkor som höjs . i 'höstlig tankfullhet eller i festligt. stajande lag, Hum- [ETT ORD” lebrygd: 4. stR Ake s SUK nde Mam] PA VÄGEN | av mognandets must och kraft, t När' humle - började. användas till! "Ant vad du ölkrydda i vårt lånd var visser- din ' kraft' få fr en med . ligen bruket av pors; enbär och | (Pred, 9: 10). Öka , uträtta, . andra kryddor vanligt, men hum-| Det enformi; let visade sig snart överträffa allt annat när det gällde att få ett gott och inte minst hållbart öl. Ännu tvista de lärde om hu- fordrar Tåg ruvida humle växte vild i Sve het. Ta ill rige eller om den infördes av som arbeta munkarna och sedan spriddes; timmar daglige över landet via klostrens humle-' en skruv nä. gen vrider han" på gårdar, vilket anses mest sanno- | passerar honom del av en motor likt. Vad vi säkert vet är att det, Han: försöke På” transpörtbån- humle . tidigaste omnämns i de'formighet er kompencera en. gör ett av Många män on egentlig” skicklig: exempel en ung man ; ri en', bilfabrik. Åtta en med ra medeltida landskaps- och allmän-!ett par att gå på: bio - na landslagarna, först i Uplands-|så Utingar i veckan eller :ock- lagen och Gotlandslagen, därefter under 1300-talet i Södermannala- gen, , Västmannalagen, Helsinge- lagen och i Magnus Erikssons all. männa landslag, I Kristoffers landslag av 1442 stadgades att! varje bonde var skyldig att hålla jä humlegård med 40 stänger, ett' åläggande som år 1474 höjdes till inte mindre än 200 stänger, Trots dessa och senare påbud blev dock Sverige aldrig. självförsörjande änner horiom' ser rats, Han”får en arbete och sin fri som på itatin heter Myrica gale. I den gamla, mycket spridda vi "företag och organisationer, ' .. a med denna för ölbrygd så viktiga alltin råvara, Sitt maximum nådde den ön kretsar.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.