NN : satelliterna” Lu Y ko i = IT Måndagen den 28- augusti” 1967 "serier, som rena science fiction- -Produkter existerar, Även I arti- kelform uppbygges tidningsläsar- na alltsomoftast med dylika ting. Genren 1 fråga har på senare "tid allt oftare kommit att om- fatta även Jordbruket. Man ut- målar framtidsvyer som 1 rea- Uteten helt saknar täckning. Om' det nu vore så att man! kände till problemlösningar av den art man skriver om, varför" skulle ” man då inte lika väl ta steget ut och genomföra .. härligheten med en gäng? kt : fet om att insekts- och" sjuk- domsangreppen . skall” höra'””-till det" förgångna ' är. nog” dock att ta munnen nägot för full;, Om rhiljön "skall omskapas till. sden grad "att varken insekter eller växtsjukdomar kan 'spridas ”öch utvecklas, så finns det nog” "risk för att även människorna stry-| ker med; Och i varje fall är det inte säker; att miljön blir" -lämp- lig för kulturväxter, om 'så” hår-| dä” medel skall tagas ! till. ”Marknaden för. olika; jora-] bruksprodukter skall exakt kun: na. fastställas från dag till dag | med” hjälp av "moderna b jäk iner”. i Ofta är det li 'oduk- Hon i nya former som är före- mål : för skribenternag utsväv- ningar, I en' : artikel som nyli- gen elrkulerat i pressen, signe- rad Olof Trollsved, arbetas emel- lertid "på bredare front. Prak- tiskt taget allting kommer att revolutioneras, Omkring år 2000 , kommer : livsmedelsproduktionen | »att' ske ”under helt nya beting- elser”, säger författaren, Vilka helt nya betingelser. är. det då som författarna har i sikte? ve ger” några exempel. >: "Hen; amerikanske "Jordbruks: - ministern ser framtidens" farma- re "arbeta 1 "sina luftkonditfone- rade köntor, medan olika ”jord- brukssatelliter” -: snurrag. , kring vår jord .och: insamlar data om -väderleksläge. . och” vattentill- "gångar; . / forämånsförändringar och hotande insektsangrepp”. OM ... Vad hjälper det om satelliter |, samlar data om vattentlllgång- ar, D . gäller "väl istället att .se till att. man har vatten, på den -plats, där. man” behöver det. Om entyrs. ;fåkar visa att. det . inte, ”finng. vatten, så, har:troligen, jordbrukarna: re- dan. upptäckt detta. U praktiken: Ö slags data om” jord: ändringar”. som, ' skall kunna Unsamlas': genom . .satelll- terna ock: lärlgeno; «tjän eröda kommer att odlas på: den För den effoktivaste "jordenvoller på: "arealer. som, har? pecialbe-'| . handlatg med” kemiska medel, ö att ce maximal , avkastning”, ah et "finns som .bekant "många andra problem sorm, måste" tägas k hänsyn tilll 1 "jordbruk-än sen? bart Jordens lämplighet för: en! viss gröda, Jordbrukarnå” i a; ka delar av världen tvingas att odla ' även de. växter söm Inte] "jorden är mest: impad! förkpå ki grund av att man måste utjäm- na arbetsbehövet sämtviti vigt vis även producera) vad söm kan finna avsättning, Skaan" hänsyn behöver mån "dock Inte" ta "sclenoe fiction-artikel,” ' Produkterna - skall förpackas ör leverans med överljuds- . aktplan,. ' till). helautomatiska centraler : för vidare behandling eller lagring”, oa "Det där med ”överljudsplan” äter ”natörligtvis mycket fint "och "mycket Intressänt, Troligen "kommer det dock att kosta en ”helder' att fråkta jordbrukspro- dukter på det sättet och om plå-j hen förverkligas, - blir det kan- ske inté enbart roligt att vara konsument. ' ”Insekts- och h sjukdomsangrepp på grödorna kommer att'tillhö- ra, det” förgångna, Även husflu- Ean "ock .myggen skall definitivt få kapitulera inför människan”. "+ Det där om flugans 'och myg- gans fullständiga utrotande låter balt gissel framgår av. ett tema: nummer av FN; tidskriften. Une: -C0 Courier, En skribent iJö ;a. noterat .denna poän :watt — hade rätt när han- get »att.. föra "oväsen i:'ren;maktbe-å visserligen "uppmuntrande; Löf- " Man fär reda” på att det: dan nu finns, 10.000 'sädana un; derbara "maskiner. is bruk arherikänska "gårdar. Det mäste vara : en istor. försummelse : av. alla, de. svenska jordbruksexper- ter — bl a, självaste jordbrinks ministern och ; i annat” samman- hang riksdagens ”jordbruksut: "skott" som rest i: USÅ utan” att: upp! ka någon. enda av de 10.000 undermaskinerna. ' om. jordbruksministern t, e de: fört med, sig. en” det appa- rat och- introducerat i det sven- ska” jordbruket. Vi” skulle" då kunna . sitta 1.'ombonade,:' rum s OCh" förutsäga ” - marknaden : förd : jordbruksprodukter och simsala- bint, med” > hjälp: av: andra lika "underbara". maskiner omställa "jordbruket ' till "att" producera just den mängd och de varuslag ” som enligt 'prognosmaskinen; kan ” säljas . nästa ' dag: Narför” skall Inte en sådan” finess. omedelbart introduceras: : i . Europa? Det finns' ingen anledinng. att: dröja! 2 det; upent; teknisk planet, på; även; på det. områc de viktigast: är kanske; sJandetl äv: "hybridinajsen; ( vilket], "skeddöa' LUSA I början” "av: 1940. ST ; ingar. fietionbetönadé artiklar) -utmäla + saker. och: ting ipå- detta” "områ- de på etg' sätt som kän komma brukarnas "Förenings: blad har. läst" numret" och bl Enligt Unesco: Courier är man nu på det klara: med att James] Watt '— han" med ångpannan, mannen- bakom : måttsatsen kilo: nomskådade de mekanismer som gör att omogen : ungdom : älskar] rusning. De inbillar' sig att. de; har makt om. de :med. sina for- don lyckas föra ett förskräck- ligt oväsen. Den tolkningen hem- : faller. även nutida svenska tid- ningsinsändare: åt när de kla- + gar. Över, dessa ynglingar som ,.ferrorisetar omgivningen genom att” ötorcykla I hög fart och med öppha spjäll.” NS Mot” ”sädang ofog finns "lagbe- stämmelser men 'inte. "personal .— från. polis eller hälsovårds- håll —. som kan se till att la- gen" blir - -efterlevd. Därför står den bullerstörde 'ofta skyddslös möt”Hallermakarna: - svenska ätgärdandet inför bul- . lerhotet, 'som dock "innebär sam- ma risker för vår miljö och vår hälsa. som ., vattenförstöringen och luftnedlortningen, De immis- sionssakkunniga . avlämnade i ;Vårag, tt "betänkande, som givet- vis nämner ' bullerplågan men eft, något förstrött vig, och i irvårdsverket finns : ”bullervrå, ja, inte en endaste .bulleröverdirektör . en gäng." Uv Den' enda tröst Föreningsbla- ”"det'”Kat" bjuda de bullerskadade ' 7 som numera . utgör .en skara 5 att bilda en folk- «möt: bullér. har bildats som tar 58ig an e. bullerdrabbades sak. ionella Kooperativa Al- n ICA); , kooperationens "världsorganisätion, har; i. ett brev till den grekiska -militärre- gimens” premiärminister, Con- "stäntivi Kollias, protesterat mot ”beslute att förbjuda all koope- vurativ verksamhet” i ' Grekland. MT döingen Vi kommenterar en Jedare: : for - Händelserna. ' Grekland har ju på, ett - -egendomligt : passivt vara 'skröpligt fungerande! — de- : mökrati blev ett faktum som om det var en följd av en naturlag. man ;; militärkuppen nigekyenser; efter van- j RSA som till. sin . . Hatur, ygger på en, "demokratisk princip, den hya regimen. "Redan morgo- nen. efter. kuppen, förklarades i. -iraflio.att inga" flera: kooperativa gar. fick” bildas, Det ome- "delbara mötesförbudet ; innebar sätt bl, CN .dle;kooperativa: före- ningarna, måste begära" tillstånd .iVarje "gång! istyrelsen” skulle'sam- las. Under de: första: sex veckor- av den” 10 junt Lagen ..är "en ren 'kopla;' men .klumpigare » formulerad, av..'de bestämmelser "som ' tillämpades ' i de facistiska ] regimerna: under :mellankrigsti- » den." "Samtliga" tstyrelser i” före- > ningarna avsätts omedelbart, ' de anställda : "tjänstemännen , savske- » das; Nya styrelser" tills tts ge nom prefekten, ; alltså :regering- «ens ;hanhangare, och" de, :avske- dade får:endast återanställas.om "de ”kan anses,.vara. lojala”, Att "Inte :följa dessa, direktiv. är en . kriminell ; . handling.” ”Kooperati- medlemsor; gan ,... vilka inte remät för bestraffning... ICA , vädjar, till den arekiska premiärministern, "att: han; skall återkalla 'tvångslagen : -och : öka- pa” nya förutsättningar- för "ett :.kooperativt. arbete. Möjligheter- i na: torde vara ytterst. begränsa- s de, för” satt inte- säga obefintliga "så länge "deh "nuvarande dikta- turen, består. En regim som re- dan, från” första stund 'gastkra- .mats av, skräck för . demokratis- ka, organ; torde inte vara benä- gen satt ge något utrymme för frihetligt :arbete — så länge re- -gimen kan utöva 'sin makt." ' Alltså” återstår det att. vänta "och se, Men inte-att tiga. Tvångs- ;Jlagen-kan tolkas som en:heders- bevisning" för: kooperationen: "En viss" lojhet : utmärker” det : ingen. ' Det är omöj is | pen. sommarens negerorolig- form av ”spartheid av sydafrikansk] heter ' tydligt visat stånd att slå in på en radikalt: för- . ändrad väg. , > : USA:s belägenhet. ä är uni "Alla de kända ”Jösningar” som på ”and- va håll tillgripits i "raskönflikter är fullständigt uteslutna. Raserna kan inte gå åt.var sitt håll, Någon ut- vandring av: negretna till ett kand som . kan ” bli ' deras : eget: är inte . tänkbar, De kan inte bege sig nå gonstans, ' Man kan inte: på' ameri-, någon. kanskt - territorium ' införa ” sannerligen inte: Ullfrägades in- : nan: kuppen” verkställdes. jenheten. får" och, Å "rartjänst inté inrättås, "Arbetsgi- "varen. gör: således -förstärkning- en av" den "pedagogiska ledning- ,en'-beroende av "rektors" tjärste- innehav.; Det är desto mera. be: lagligt. som åtgärden: drabbar i skolenheter :: där grundskolans ; högstadium är under: uppbygg-|: nad. : Ett. fi: sanning märkligt handhavande av ett för skolan ytterst". nödvändigt instrument, vilket: alla ; parter 'tillmätt . en avgörande betydelse för .den pe dagogiska - utvecklingen. .- inom skolan,, mtl FRIN i Tidningen ramhåller : vidare: " YFrån ” ”pefsonalorganisationer. nas' sida framfördes kravet- att varje huvudlärartjänst skulle Ie- .digahmälas för att bereda varje lärare ' möjlighet ' att genom an- "sökan anmäla "sitt "intresse ' för "tjänsten," Skolöverstyrelseri. har i sina anvisningar också pekat på möjligheten -att genom . an- slagsförfarande 7" - ledigförklara tjänsterna. Det råder ingen tve- kan om att ett gådant förfaran-|” de i olika avseenden är det limp- ligaste, varför :det är olyckligt om annan ordning tillämpas” vid "tillsättningen, ue "att USA misslyckats med sin raspolitik - är - det. amerikanska folket totalt ur märke," das Negrerna kommer inte; a tvinga en brutal fasseoaratic in. In- te heller, kan 'negrerna lägga be- slag på .t ex. Mississippi och -utträ- da ur unionen för-att' bilda en egen stat; Det.vore otänkbart; Det återstår ' därför int fortsätta att leva” tillsammans... och liga och drägliga som "möjligt. ,' > Amerikanarnas tro på en gradvis skeende. förbättring "av -förhållandet mellan de” båda" raserna” förefaller ruskigheter. Men” det” är. fd lr Unge ”negrerha örbättringar.” De tan 'och att levå på löften och små tecken: påsatt: bättre; - tider « "skall : " generation: äv "Heger: fedare, som le unga negrerna är - villiga att föl- Srganisationer kan - ligger: det. stora problemet! -Ty för" det. oförsonliga. "sådana .: som. Stokeley : "Carmichael, som anser sig vara 'i krig med den vita majoriteten; finns ingen fram- ir fängelse. eller "försök att tillgri-: 'pa , våld. skulle : ikerligen krossas. :De' vitas makt är överväldigan- de att de:få ades säkerhet. faktiskt "ligger i att de" vita: är (fast"beslutna att inte låta konflikten gå till : "terligheter / Skillnaden i styrka”. r så stor: att det är absurt av: Sto- keley Carmichael att tala" om "ett "raskrig, - Frågan" är huruvida och på vad sätt det vita samhället skall kunna förmås ”att betala kostnaderna — de ekonomiska såväl som de huma- ”nitära —:för de reformer som krävs för att minska negrernas anlednin-| jäg av den” bestämda” åsikten att förbättringarna för . negrerna. inte gt för USA att lösa negerproblemet så länge folket distraheras Nav - krigeti Vietnam, skri- "ver den kände krönikören Walter Lippman i denna: artikel. På bilden ses ett av, de. blodiga bråken i Milwaukee, en. polisman tar omhand. av sina kolleger, "annat än att! söka göra förhållandena så uthärd-] utan. : tvivel; vara. optimistisk. och I « dealistisk: sedd i "ljuset. av dagens!” od Jametralt: motsatta ting: som :| krig: på andra, sidan jorden; och ett en klyf” : | stora "intresse bär amatörens kän- gar. till missnöje. För min del är|'" r | angelägenhet ; en "generation fram- Jeen om aller kan, brv sig om" hur de många offren för ning” att förbättra hela: samhällets villkor, "För ' att använda "ett ' nu "vanligt. talesätt: vi kan höja neg- rerna ' endast genom att skapa det Stora samhället - The. Great 50- De Krävs c en alt överskuggande önskan "och vilja bland de-aktiva människorna ”, att .. reformera och bygga” upp deras egen' sociala ord- ning, Negrernas hopp ligger” i' ait de "kän "delta i ”eh' sådan allmän rörelse. 'Men det är enligt min me- ning föga hopp. för dem om de som medlem :' av. en" minoritet. beviljas. separata och speciella understöd |" De eva . vart; nästan” "möjligt att påndeét av The: Great Society. skufs Je” bh? 'amérikanarhas” stora intrésse= .. Men. - intresset " "upphörde? ” president Johnson -- Cl ki han: måste föra "| uppbyggande av de let därhemma? fann ätt han, måste segra i ett ut- i rig på det asiatiska fast- orade" The, Great; Socies bock; sin inhöhoc ende t ener« ning gick fi lorat. "President "Johnso påstå att USA är och "tillräckligt" rikt: betat vad det kostar; att samtidigt per 1.000 i inv 1 vårt område ” Stockholm. (PREJ. - : I hela "landet fånns. vid :in- -nevarande års ingång 3.745 041 telefonapparater, dvs faTT-per 1.000 invånare, . får man veta i senaste numret av telever- kets: statistiska meddelanden. Av. dessa ” apparater = var 2.470.456 installerade, i städer- na och 1.274.585 på landsbyg- den, vilket motsvarar” 546 resp "384 per. 1.000 invånare. Tele- fontätheten var alltså bortåt -en och'-en halv gång så:stor i städerna som på Iandsbyg- den, er Televerket har. också räknat 'ut antalet telefohapparater I per 1.000 invånare i de olika cen- i tralstationsområdena; resp: te- Jeområdena” där sådana, inrät- tats; Av ' denna "uträkning framgår att Stockholmsområ- ” "det med sina ;:647 apparater : "per 1.000 ir änare - var -tele- fontiätast,'. rmast följt 'av Göteborgsområdet ' (520); "och Malmöområdet (490). PÅ 26:e och . sista plats låg Gällivare- området (331) — som. alltså var telefonglesast. Därovan låg på 25:e platsen: Kirunaområdet (339) och på 24:e. Östersunds- : det. (389). a töver; kan nämnas, att: [v (Tarts. ä sid. 2) - eng i [ETT ORD — SPA VÄGEN "Den som förbi rer :Å kärleken, han. förbliver 1 Gud, och Gud' för-. a "Joh. 4: -16. "ständiga » fråga sär: ”Var är: Gud? Var. kan jag 'flnina honom?”, Svaret. blir som regel ätt. Gud finns ' i himlen; Detiär sant; Nå; "skulle. ; kanske säga : ått Gud ä& ö i är han. En "annan: påstår" att” Gud bor i människornas hjärtan. .rOch det: är också riktigt, : «I dagens bibelord möter! vi Pp ståendet -ått. Gud finns i .kärle: ken,.. Där det | finng-: : kärlek, '. där finns Gud." ”Den. som förbliver i kärleken, han förbliver i Gud h Gud förbliver i honom”; - I praktiken "betyder. det att när du "och ' jag. söker” Ghd: måste” vi : leta efter, kärlek, Och vi finher kärlek; Fråmföl t sallg finner "vi : Gud på ett kors" på :Golgata. där Kristus Jesus gav: sitt liv i. fräl- Om vi, visar Kärlek under” Vär trånga: andring genom livet, för- bliy yi Og: / "Därtill kommer alt folk som anser reformer": behövliga eller in- rb | te. "trör ,på det..rättvisa eller förnöt- tiga i kraven på skapardet 'av The föra krig I Vietnam -och , bygga upp The Great Society hemma. Det av- slöjar mer än något annat: Lyndon Johnsons = :bristande ' ;kunskaper | ifråga om” krig och hans brist: på klokhet när det gäller att leda ett sådant, mokratin såmtidigt kan omfatta två dominerande frågor: med. samma netecken, Det visar synen -av en man, som int€ inser, därför att han aldrig "själv känt det, med : vilket överväldigande intresse "ett krig omfattas. Han förstår inte.att när det gäller frågor om liv och- död, seger eller: nederlag, allt annat blir blekt. :betydelselöst : och ovidkom= mande. Ätskilliga åtgärder tili för= mån fr The. Great Society befin- ner putjänt” på Vita” husets övskelista! Men med ”en halv: mil- ion - kämpande i Asien bryr sig. in- Hans 'uttalande om' att de-" gitimt., skäl. att stoppar. reformerna eller, upphäva -dem! President Johnson gör. ett stort misstag öm "Gud och Han” förblfev1 - Great Society, nu har fått ett.le- ' han tror Goldwaters fraktion kom- | mer att. stödja tanken på The Great Society därför att han accepterat”. dess' bolitik i krigsfrågan. Inte hel- ler kan han övertyga den dominhe- rande majoriteten" av värt folk som att, den.-nittionde : kongressen" , är H orättfärdig därför att den sätter kri= : get framför allt annat. Med ett ord, negrernas missnöje kan inte blidkas genom en politik, som får formen av vit välgörenhet eller vitas offer för negrernas hö- jande socialt och ekonomiskt Enda utvägen är att jdetta senare får in-'. gå som en del.i en:>allmän .an- strängning att lösa våra stora stads- samhällens” problem; Detta företag, - även om det är upphöjt och inspi- . rerande, kan genomföras' endast om det blir en hela folkets stora: an- gelägenhet. Men det-är omöjligt så länge nationen är distraherad och. upptagen av ett krig. som den var= ken förstår eller tror på sWalter Lippmann a | fattade > inte Klipping, men var glaå att få' medhåll när Malte ta- lade om de skyldiga. "= ” <> Kalla hit dem då, så ska vi nog få dem att bekänna, sade han. "Vi är här allesammans redan, sade Malte, Regina lyfte sitt böjda huvud . Det var den. Degmar hade än "en gång misstagit 'sig och nu mås- te hon strama upp sig för att gå ut och säga de väntande det. När hon kom på tröskeln: kän: de hon inte igen sitt väntrum. Det liknade plötsligt ' en' domsal, människorna hade omedvetet ar: rangerat: sig .på.' Språng "var" do marn, han satt. längst upp med ryggen mot norra fönstret vändan- de sig mot åklagare, anklagade och vittnen, Endast Regina hade han tsgit upp till sig på sin sida av det osynliga skranket som delade rummet, En våldsamt flammande solnedgång flödade” in genom a dé blå "gardinerna. och bröts genom dem i en .ametistfärgad ton. Den]. fyllde hela rummet, ryckte ut det i overklighet och gav människor; na dödens kusliga hy. - : "= Än dröjer det, fick hon fram med svårighet. = Men varför? skrek. Klipping + Varför blir hon inte fri? Vad'är det för förbannelse över henne? - : + Det kan jag-säga dig, svarade Malte. Hon blir inte fri förrän de har bekänt som är skyldiga i hen. nes uöd! - och såg med stora svarta ögon på Malte: Hon förstod "honom, Ja hon kundé" tänka sig en ande snärjd och "hindrad som en fågel i sin flykt:av det Tögnnät som låg över allt: Men horn sade med stadig röst motsatsen: = Det stackars barnet där inne vet, ju ingenting om vad som hän- der. omkring henne. "Malte stod stödd imot dörrpos- ten med' blicken fixerad nånstans Tlångt borta mot. :solnedgången. j s "Han vände sig till Regina. ':=+ Hon är inte där inne, sade han: Hon”är här mittibland oss. I- förmiddags var hon i kyrkan. = Första gången sen hon vigdes så: fall; -mumlade Sjang som satt längst acer i en vrå. "Hur det kunde hänga ihop, "= sag vet det, svarade Malte, 1 och - därför kom. hon också så oväntad, "men kom gjorde hon, jag märkte henne plötsligt bakom mig, när jag stod på predikstolen. Dagmar gjorde en vädjande gest dn Språng: Stoppa det, här, bad Han. smålog litet och hoppades hon skulle förstå att det betydde: det” är ingenting farligt, det går över. ' Men verkmästarn och hans hus- tru satt där förväntansfullt lyss- nande, de visste vad 'som skulle komma, ty de hade nyss mottagit I mi, kyrkoherdens bekännelse till svår på deras egen bön och bikt. ” + Groteskt! var det enda ord sor; yttrades på en stund. ', - Du misstar dig Sjang, det var inte groteskt. Jag stod där mitt i predikan när det prasslade till lite varmt tätt bakom örat, precis som gå ens barn kommer och viskar något mitt i en viktig tankegång. Verkmästarn och hans fru kan vittna att jag kom av mig... ” - Just som han talade om hur det var på Kristi tid i Gåtatorp, V sadu: fru le Fort, "om > att » den gången var allt lätt som är svårt för oss stackare. - .- Ja det är rätt Just då. Och så Ulla: bekänn! . ' —- Och det var då kyrkoherden tvärsteg och såg sig om efter nå- gon "bakom sign. det” märkte alla... ” , . - Men jag ville" inte bekänna. Jo bekänna, men inte just nu här på predikstolen; en annan gång, jag tänkte att jag kunde hört fel och att hon i stället sagt: ”bed för mig” för det hade ju varit natur- ligare, så jag bad att. hon skulle få . vakna, men hon avbröt mig igen: ”bekänn”, sa hon, men jag tyckte ändå inte jag kunde. Så fort jag kom. ur kyrkan ångrade jag att jag inte lytt henne. Hon var så angelägen, fast jag inte kun- de förstå varför, men när jag ta- lade med vännerna här kom vi överens om, att det var för hon ville bli” fri och komma: bort härifrån, och endast sanningen kunde göra henne fri Det var tyst ett ögonblick. som iom" alla väntat att få höra Ullas P varma viskning i örat. Dagmar och Språng hon inte ger upp andan, snart får | vi” alla hörselhallucinationer. måste själva starka suggestionen "att ett osyn- ligt väsen befann sig I rummet, så fall bekänner jag gärna min del. För det-ska Fristedt inte komma undan, Han vände sig till Språng, accepterad » liksom > att han "var domare. : Jag' ska berätta varför Ulla kom till världen på en vind, sade han, det är inte cekommen- derande för mig, men man måste börja från början. När prästen sa ati de- skyldiga. fanns här inne, körn det för mig att jag kan vara roten och upphovet till allt. . > + dock kände "honom så 'väl, hade sett honom sådan förr. Det låg ett tungt, hemskt, Vördnadsbjudande lugp över honom, ' ..—- Det började med att jag for på kaninutställning då vår äldste pojk- kom -till världen, jag minns tänkte. "samma sak: om De värja sig mot den si Då. sade" Klipping oväntat: —-"I .Ingen "av de” församlade som vi fara f från henne till et är ju med det lantbrukare har. Vdenste en för 2ll del, och inte begrep jag, hur . hon hatade mig för jag reste” inté ” förstod jag att min frånvari fattades som hjärtlöshet och dik:'? giltighet, jag trodde hon visste att ". hon var storartad och att ja tacksam för ungarna.” gick och bar på förolä ma då , fömde hon sig över sädesboden där kattorna bru. kade kättla. Där låg hon och und- rade om jag skulle m; : var' för: rsvunnen, nee ot ROR: man precis var frun hål en stor gård, Hon fick för det var ju ohyggli att hon skulle dö i bar ind, jag sa till min hustru: här ska” du” få mitt första pris för din kanin Det tyckte skämt. Och andra gången bar: dety. jag var ett ”löstigt 8 inte bättre än att jag” måste ' en tjurauktion, > ey Hon sa: res! du TO Uupp-p. 8 vär Men hörn”. ämpningen:; tre år, och när Ulla skulle kon! ” på. vinden : men inte märker. ler.-hus på sin hämnd,” ' gt för mig erpsäng på en ne a (forma X honort i föräldrars! och. vänners . i va
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.