be NN ” ! Onsdagen den 6 september: 1967 sock) > Invandrarnas anpassning in ' ! Den relativt omfattande in- vandringen av utländsk" arbets- ' kraft har .utan tvekan betytt mycket för det svenska välstån- dets utveckling. Vi har fått hit -— människor med en gynnsam ål- " dersfördelning som snabbt kun- nat .sättas in i produktivt arbe- te, Vi har dock hittills inte va- "rit beredda att i nämnvärd" om- , fattning betala något för denna förmån. Atgärderna för att un- derlätta dessa människors an- passning till svenska förhällan- den har varit klart” otillräckli- ga. Många invandrare har fått uppleva "svårigheter i sitt nya land företrädesvig i form av bo- stadsnöd, hävnisning till låglö- neyrken och social isolering, Av- sevärt -vidgade insatser mäste" till för att åstadkomma -en smi- dig integrering av invandrarna. ' Bland de åtgärder som behövs är. en vidgad upplysningsverk- samhet om gvenska' förhållanden futvandrarländernå, Det har vi- sat sig att de som. lättast anpas- sar sig är de som har bäst för- handskunskaper om vårt land. En kedja av informationskontor | behövs 1 utvandrarländerna, t. Mex, i "Jugoslavien 'och Turkiet, inte "minst för att” lämna upp- ”Jysningar om Jonjunkturerpa på arbetsmarknaden, ” Dessa 'informationskontor bör mötsvaras : av. "inrättningar av samma karaktär, i. Sverige, . Västerås finns exempelvis en a dan Informationscentral för att underlätta invandrarnas kontak- ter "med arbets-" och bostads- "marknad, myndigheter, etc, I 1 sammanhanget kan: efterlysas "= en.bättre samordning mellan de myndigheter. som han att hand- lägga. utlänningsfrågor 'sävär 10: kalt som centralt, - Arbete bostad ” och språkun- . ”dervisning är, grundförutsätt- ningar för attt: anpassningen skall lyckas, Ifråga om: arbete mäste det vara självklart : att den 'utländska arbetskraften” inte får användas som eh buffert "vid 'konjunkturnedgångar ;” och frå 'ställas' först av alla.. Invandrar- na, måste. naturligtvis "ha, rätt N ant samma trygghet i -anställ-| nihgen som: de 'svenska : arbetar- "na, "Vidare är, . att "Inva drarna i'så” stor > Ctsträckning" nödgats ”åeceptera arbeten 'som, står lågt på löne- och atatusskalan., De' brister ifrå- . ga: om: språk. . och: yrkeskunnig- "het som" är. huvudorsaken - till detta” måsta. avhjälpas genom -vidgade, insatser från, samhällets | "&lda.. Därutöver är det önskvärt "med ' en” "positivare : attityd” från arbetsmarknadens parter: till” ars ; Betssökande, « invandrare ,',. på många häll, "Att utlänningar, för rekommer I så ringa omfattning På exempelvis byggnadsområdet trots ”underskot "på sådan: ar: betskraft karr knappast förkla- Tas, enbart , med hänvisning till -brister ifråga om, Språk 0 och ut "bildning. . KÖPARNAS SKYDDSÄNGLAR « . Konsumenterna kommer 1 höst ”att få nya ”skyddsänglar” i ge: » 'stålt- av de.lokala, konsument- konimittéer som på försök trä- "der i funktion på' sex orter i » landet. Enligt initierade uttalan- den: skall det dock inte bli frå- gan' om amatörmässiga jämfö- . randen prisundersökningar,” se- "dan handeln gång på gång måst frikiinnas från skulden för pris- .stegringarna skriver Fri Kö- penskap på ledarplatst . "När detta' upprepats ett till- "”räckligt antal gånger, måste ju även de mindre klipska' bland .dem som retar sig på de stän- digå ”pråsstegringarna börja säga sig, att eftersom skulden alltså inte ligger 1 handlarnas profit- "begär, så måste den sökas' på annat håll. Och när vederböran- .de hunnit så pass långt på tän- ; kandets mödosamma stråt,. lig- ger slutsatsen farligt nära: det I är politikernas oförmåga att be- mästra inflationen som är den "verklige boven 1 pjäsen., .» Under sådana förhållanden "måste det, speciellt inför ett av- förande val till. riksdagen, te sig önskvärt för dem som mak- «ten hava att allmänhetens upp » märks samhet inte i alltför hög "grad koncentreras på prisutveck.- lingen, Det kan skriver FK 'väc- ka opassande för att inte säga orena tankar hos de djupa leden av trogna. vn Lyckligtvis finns det ju också många andra frågor av intresse för konsumenterna att dra fram 1 ljuset att kvarnen inte behöver - mala tomning och skyddsänglar- + na bli sysslolösa, även om pris- "frågorna för någon tid får träda ä bakgrunden. Konsumenternas höst kan bjuda ”uppskörtares” huvuden serverade på guldfat. | LIT Onsäagen den 6 'september 1967 det' en” uppenbar | LT = 3 Majoriteten ” av har av olika skäl hamnat i stor- stadsregionerna och många har där drabbats av "Verklig -bostads- nöd, För att undvika 'detta pro- blem måste der utländska” ar- -betskraften i ökad omfattning bereda$ sysselsättning i regio- ner där Bbostadsfrågan snabbt de är alltså en förstärkning av delse, - Nf Ett deltagande tb organisati- . onslivet är I vårt "land av ,stör- re betydelse än i "kanske något annat land för att uppleva den är därför att invandrarna 'enga- geras i-organisationslivet, såväl i fackföreningar. som i. religiösa; "politiska eller andra - organisa: » tioner. .Det framstår som ange- läget att organisationerna erhål; ler resurser för en vidgad ,kon- taktskapande verksamhet gent: emot invandrarna. Inyandrarnas ' kontakt med myndigheterna bör, underlättas Asåilängt möjligt, Det'kan ifråga- .isättasJom "inte det nuvarande tillståhdssystemet kan göras enk-. lare, Motiven för att behålla på: de: 'ärbetgtillstånd "och uppehålls! "tillstånd kan diskuteras. - 1961 'års utlänningsutredning; . vars förslag nu remissbehandlas,; "hade till huvuduppgift att ägna sig ät: " kontrollsidan ” av utlän- ningspolitiken. Anpassningsprob: lematiken . är .dock väl så vika] tig och det är därför: välbetänkt | att, som bl. a. LO föreslagit, eri särskild . utredning ..ges i upp: drag att: se över "detta område: "även om samhället sålunda kan göra åtskilligt mera för att, 'underlätta' «invandrarnas anpass-' hing är dock. kanske de d till” utlänningarna « väsentligast. i " En ökad ”vidsynthet: och tolerans är: på. sin- plats här / som på SÅ, många" andra omrädérn avs 170 000 färg" -TV-i apparater ko . mer, att säljas. före 1969 års; u : gång: 10 000 säljs i Är; 40 a Svenska” Philips . AB,: " Stockholm i Senaste nummret" av tidningen Köpmannen: Al Philips" grundar sin Prognos på att riksdagen beslutar om. färg- TV 1 höst. Om, färg-TV-starten blir "först. 1 börj an på 1970-talet "anser 'industrin,. att det. finns +» stor: risk för” omfattande: permit; teringär, «: i Det: finns > då "också risk : för '"att”den svenska industrin :inte «kan lägga upp .tillräckligt stora "serfer,' vilket 'skulle resultera” "vatt .utländska rhärken lätt kan slå sig in på den svenska mark: ! naden, Importkvoten blir kanske så hög att den svenska indust- " rin inte kan ta igen försprånget: . Någon nedgång i den svärtyita+i TV- "försäljningen .kalkylerår man inte med. tt Ett ' priskrig blir. också 'ound- vikligt : tror - Svenska. Philips. Nägra större 'prissänkningar > ä knappast att vänta på de svensk; tillverkade ' apparaterna. mot .kan konkurrenter som gör. avkall på service gå ner .i pris. Branschfolket tror. inte. att det; blir några. större skillnader. Enligt Köpmannen: kan: det svenska TV-nätet bli klart för: Så nåds utgång 1968 om höstriks-', - dagen beslutar om färg-TV: .Te: ”"lestyrelsens radiobyrå har. upp- gett att upprustningen skulle ta två År 1 anspråk. Tidningen upps. ger också att den "svenska fårö- TV-produktionen för hösten 1967, vär fastställd. Publicering av dens samma kan väntas inom kort, 3 - - invandrarna kan Jösas. även i detta avseen- lokaliseringspolitiken av bety] sociala gemenskapen. "Väsentligt |. e skilde medborgarens . inställning] «Hj hem still Amsterdam för. att hälsa Däre! ” sis vit .många program och, artiklar färg-TV-sändningar' före juli mår; papolitik 'i. allmänhet och EEC i NG msterdam i a (LT), veriges. Radios man i”Be-Ne- Lux heter Bengt Göran Gauffin. Sitt? dagliga arbete utför - han: i tre länder. I två huvudstäder har han. fast bostad: Amsterdam och Bryssel, På sitt. sätt ärjhan vår ”meste” "europé." « .z Som ”journalist och nyhetsmari. har Gauffin ' arealmässigt knåp- past så stort. område att bevaka som Norrbotten-Kurirens .lokalre- daktör i förslagsvis Kiruna, men med "tillsammans i runt tal. 23 miljoner "invånare ' är. : Belgien, Holland och Luxemburg politiskt och "kommersiellt 'så mycket be- tydelsefullare.-.Undra:'på att han: mot den 74 rädlons hör till: stam- högkvarter "vid i” Belgien) . efter. 'utflytt- Bryssel "som "Europas "huvudstad É ns propagandafras, "och""stålunionen flyttar dit från Luxemburg. Bengt Göran. Gauffin,.44' börja de: sin journalistban; på Uméea- bladet. i födelsestad tade så, småningom ” till. tidningen Upsala.” Kom därefter : till Svenska Dagbladet 1. hela tio'å hetiade,: London. (tv I Stockholm .-hadei äffat en: charmerande . ung « -hol- jländska vid namn Tons. De två gifte "sig, Så for fru Gauffin 1959 på Isläkt och " vänner...;Réturbil- jetten:kom aldrig till:användning:; Trea dagar före: återresan”ring. de. Bengt: Görån "och ”förkunnåde ” inom ramen för. ett Kort; treminu. ' 'kratik. till” hade”. han» funderat ver möjligheten. att. etablera. sig : som: frilansj urnalist någonstans Hustru 7 Tons | amsterdam "låg ” bra till, och lätt att ha.söm; operationsbas, fick: stöd av. radions dåva- rande utrikesredaktör.. dersson och av. den: erfarne ”utri- keskorrespondenten Victor ; Vinde, Att göra.unn med: Sveriges Radio tog: bara ett" nar, minuter... Kurt Änderssons . räd; "Sätt igång. månträdet talades:-det: om att vi an ”inorh BeINeTux”, TRE TIMMAR + BRYSSEL”, Under” åreng ”Iopp: har det bli TLL + i en rad olika ämnen, från pro- "vlederåonstrationer, - prinsessbröl- 10p "och ' översvämningar till eurö- Sypnernet:: EEC är älsklingsämnet ör "båda meakarna.Gauffin. De fö- spelen ”ha''det: mesta av det vid- "Ivftlga ämnet i huvudet, men Äskulle” minnet svika, så finns det "ett välordnat arkiv, Hustru Tons är. "mångsidigt ' bildad och därtill språkkunnig. Hon skulle kunna bli en perfekt internationell. sek: ”Teterare i EEC, men hon tycker att det är roligare och intresåan- "taré att fungera som assistent till N : Rotpostauktion ditionella tiden för prisförhand' lingar kring skogsprodukterna, Eftersom 7/7 konjunkturen = inom skogsnäringen under det senaste året stått i' blickpunkten i hög grad, torde, intresset för dessa för- handlingar' nu vara särskilt stort. Från skogsägarnas sida har alltid efterlysts tidiga prisöverenskom- melser på massaved. och sågtim- mer. Det är därför glädjande att de: första. inledande förhandling- arha i år redan igångsatts, men detta säger givetvis ingenting om när slutliga överenskommelser kan komma tin stånd. . Det är Olle Linnell i Södra för- bundet i Växjö som säger detta. Han nämner vidare att årets pris- förhandlingar i södra Sverige mel- lan Södra "förbundet och köpande skogsindustrin i år tilldrar sig ett speciellt intresse, då resultaten - Skogens prisförhandlingar har börjat Hösten är som bekant 'den trav! erna-har inställts i i år. från .. dessa förhandlingar blir me; marknadsledande än tidigare, örr omsåren har de stora skogs- auktionerna under förhösten upp- fattats som pålitliga Prisindikto- rer. I höst.anordnas' emellertid inga sådana auktioner, enär både Domänverket och Södra förbundet besluttat "att helt .nställa dessa. Utbuden av skog på rot kommer i'stället att ske genom anbud. Re- sultaten från dessa "försäljningar blir emellertid inte offentliggjor- da och nägra officiella noteringar i likhet med auktionerna kommer därför intte att finnas. De enda officiella priser som nu kommer att föreligga blir i stort sett de som kommer att framgå av exem- pelvis skogsägareföreningens pris- listor” på "massaved, och sågtim- mer: " För att ett tillfredsställande re- ”sultat” av de pågående - förhand- örn ma ntralt 3 Kurt "An-! ss senast; i morse på "redaktionssam- + "| fall Göran Gauffin är ständigt beredd på snabba utryckningar i tj klar på Hansikaden 1 framför det egna huset i Amsterdam, Till Bryssel tar det endast tre timmar NY N Uris stnikare; och tiocentare | di alist Då att.ir plocka fram: bak: -grundsmaterial: - eller ; fram till”rätt iternAtionell tern in Amsterdam blir det: många resor till. Belgien: i allmänhet och-Brys- sel: i synnerhet, Det. tar tre tim: -med'"-bil-sfrån: port till ' port. hjärtat av Bryssel har 'famil- en «liten lägenhet, bestående , [FA ”redaktiorsrum. och er soval” "karna" Gauffin . ägnars« fritiden åt kov. Dä arbetar man: när: det är iögsäsong i EEC. Ser man till Hela Benelux har det emeller- tid sina fördelar! att bo" i' Amster- dam, som ligger ”så: centralt: för de” flesta ” reportage. : . Med sin -ambulerande: tillvaro trivs: Bengt :Göran Gauffin, :Från första stund .har han: varit. entu- " siastisk: för: ett "brett: europeiskt samarbete, och det är något. som , han: Själv. . upplver I intensivt. Bryssel: « I— Samarbetet mellan de” "många H journalisterna i presshögkvarteret i EEC är något enastående. Det är. en, fri och, öppen nyhetsbörs, där. alla är som en stor. familj och utbyter” tjänster och nyheter. Sammaänträdena är. inte offentliga, men : varje ' delegation har ' in pressattaché som brukar tala om väd :som finns. att säga, Det är kanske inte alltid så mycket, men en bit här och en bit där brukar resultera 'i något sammanhängan- de. vid "Islutkonferensen senast skulle ” ordföranden ' personligen göra 'en sammanfattning av 'det arbete' som utförts,. Han" började ungefär så, att det jag har att säga har . redan stått i era. tid- ningar, men jag ska väl i alla : SILLKONTROLLANTEN S HUS :-Vid sängkanten har: Gauffin en väckarklocka och en 'transistor. Som regel klingar det till en halv minut före 8, Det är lagom för att få holländska radions förs- ta nyhetssändning för dagen. In- te så sällan har arbetsdagen re- dan börjat. Det är när. Stockholm larmat eller det funnits anledning till nägon morgontidig expedition i angeläget nyhetsärende. Men radio är ett särdeles in- lingarna rörande prissättningar- na äv dessa sortiment skall. upp- nås och för att dessa skall kun- na 'genomföras så 'snabbt som möjligt, är det nu väsentligt att .Prisförhandlingarna får pågå så ostört som möjligt. Det är därför naturligt att skogsägarna under tiden ej gör nägra utbud av skog. Marknadsläget är också rent allmänt sä. känsligt att det krävs ett försiktigt handlande om ett tillfredsställande resultat - 1 år skall uppnås, - , r ir dot rättens sä hin. ' er han inte ta omvägen via stu; -- hitta -ligt lager om kulturminnesvårde r fasaden:skyddad: Det kan ald-” tionen byrå rig "hända; att ..en neonskylt med” sten. Bilen står start- ) ”tressant "medium för "snabb. ny- hetsförmedling. Av. ingenting' kan bli en bra sak. Gauffin ler åt minnet och berättar om när de två till öststaterna flydda spion- britterna . väntades anlända : till Schipols flygplats. Ingen chans att komma ens' i.närheten. av flygplanet vid landningen, Polisen hade slagit en järnkedja av: be- "vakare runt hela området. ' På "åskådarterrassen fanng emellertid en tyuristkikare uppmonterad och centare .. kunde: Gauffin! från sin plats syna varje enskild som steg ur planet, I 'telefonhytten kunde han: säga till studioredaktören. för :Kvällsekot i Stockholm, att. de två britterna inte! fanns med. Det 1lå- ter ändå intressant, sade progräm- ' ledaren, 'Var beredd att gå. Ån om 20 . NE . "Jag gjorde förstås sökte berätta om ppståndelsen.' Sen, ljudeffekt: genom” att ppna : tele- ö å glänt; och”det Efteråt blev: jag; själv : : förvånad, -.när Stockholm kom och berömde för. ett så fint obb. Personligen”, pplevdé . "jag ideta "hela som; ett” litet "misslyc- "kande; eftersom huvudpersonerna försedd -med ett' större! antal 10- Vv jag "Nitet ]. t 'det”rådde. liv] SN SVERIGES MESTA MISSIONÄRSFAMILJ gMissionärerna Aron och Nita An- fundet har ett många år åt arbete i Kon- go.” u följer barnen i deras fot- spår, Deras dotter Mary-José :är är i Kongo till: med sin man Clas Milstam. Dottern Bir- gitta och hennes ' man Håkan Wes- tergren väntar sedan ett par år på visum, för missionsfältet' i Indien, Sonen Paul och hans finijan Birgit- ta utbildar sig för missionsarbete i Kongo. Även yngsta dottern Flisa- beth fär dras åt en insats i u-land, "- ' PRÄSTER SOM ' £BRISTENDOMSLÄRARE "Jur kand GL Hauschildt i Svenska Prästförbundet räknar med. att. det i hela landet finns c:a. 500 präster, som -svarar för kristendomsunder- visning i skolorna -; - Samman'agt finns det!c:a 2.500" Präster i Sve= won NsTorT ANSLAG - "> "ITLL MISSIONEN ' » "Under en treårsperiod kommer Rädda Barnen att »konomiskt stöd- ja pingstmissionens. arbete nå lev- rafarmen Addis Hiwot i Etiopien med avsikt att fördubbla dess areal, Kostnaden uppgår till c:a 709.000 kr. På farmen "vistas 650 i d lerpa- sjuka; ' av. vilka 159 är barn. Cor nom utvidgningen -beräknas ytterli- gare 700 f d leprasjuka få rehabi- Titets-. och utkomstmöjligheter vid farmen; N ST PÄR LAGERKVIST ” kommer till: hösten med ännu en roman med motiv från Bibelns ut- marker, Den 'heter Mariamne,' och + därmed lär :Jäsarna få se Herodes "den store i nå bild. : MISSION R ELEV INVALID Vid en svår bilolycka i Argentina nyligen . blev .. pingstmissionären Nils-Ivan Kastberg invalid, förla- mad 'i båda :bener från midjan och nedåt. : Men -på . sjukhuset» har han dagligen mottagning för” människar, som” behöver : själavård "under den andliga väckelse som. pågår i Ro- Jönn Dig, o Fadér och tanka Från kristna fronten ” kyrka församling i i Stockholrfi' före-. kommer Jektionerf för konfirmander av poliser, där 't ex budorden ' ställs i relation till svenska lagpa= ragrafer, Initiativtagarna — präster inom stiftet — har blivit överty-” gade om att ungdomsproblemen måste lösas i samarbetets tecken. Man "hoppas att, ett samarbetsorgan . skall komma till 'stånd -med repre- sentanter för kyrka, frikyrka, | polis, skola, barnavår organisationer m fl. Polisen är tack= , sam för detta tillfälie att hiälva till med att; skapa. samhällsmedvetna kor, säger” e Nils Liäning med anledning av det inled= : da samarbetet. - SS FRÄTSNINGSSALDATEN ” w FABIAN MÅNSSON > Frälsningsarmén i Kar!ekrona har firat 75 årsjubileum . och "mindes därvid - en : av sina tidigare med- lemmar: Fabian Månsson: Som sol= dat var han ”otrotigt I nitisk ochimed flammande hänförelse avlade ban sina vittnesbörd” FaBisa Månsdön, som var författare” och politiker, dog 1938: Sbm skäånlitterär :förfat- tare debu de han 1916 med Io=" manen digsörelse” ”geriöm tron.- en brett laga skildring från, - frikyrktga rörelsens getrom brott ; "Sverige: I-sin - :ungdom>=var , han grovarhetare och ralläre. "1532: blev han fil hedersdoktor 1 Uppsala . MARTIN KOCK 2” SOM PSALMDIKTARE Martin Koch”Far blivit berfimd för sina romaner, och visor mén 'det är först: under' den senaste tiden det: blivit - bekant” utt ban också skrev och tonsatte psalmer Han har: författat et -50-tal psalmer. ; som man.nu 27 år. efter hans”död Iskall granska, En granskningsnämnd har tillsatts av Svenska kyrkans hymn=". ologiska. inati tut)och denna skall ta del av det intressanta fyndet, Fjt' ning, ger iden sista "versen 1 iag så digt för ågelns sång, och helig jubelsåne" Så vil och himlens Hus] på; vi en." so infunnit” Sig, - «men enästående att få arbeta med. in . exklusivt. .De "har, k pt. deh tdérdormliga:” fastigheten +Bröu wersgracht 84; t. hälften uthyrt), som ligger i hjär- tat: av. "staden: vid Bryggarkanale : Huset: byggdes: 1626” av översi ' konitroHanten” Blauwhelm"och 'het-', "te länge ' De Haring (sillen). En-: namnet: Sveriges .' Radio sättes ". 8 i Även om huvudbostådsorten är. ovanför ” porter: " Däremot skulle : : det. bli fritt fram, om. det. gick - F latt spåra det emblem i sten sonr "ursprungligen ' fanns ovanför por- talen, men vid .en :'större restau- rering år 1804 slarvades bort. Em: blemet föreställde en sill, och ma- en "intressant deckarjakt i: för- höppningen : att. spåra ' dyrgripar. Stora delar av Stadsantikvarieäm- lor ätt undersöka. "SNICKERI. FRITIDS. HOBBY on «En "annan , fritidshobby är snic- aktningsvärda hantverksinsatser. örmodlingen hinner han bli:helt färdig långt innan Sveriges an- slutning till EEC: blir klar. . Gauffins tips: Det sker . 1970, samtidigt med att. England kom- mer med. I det långa loppet kom- mer de övriga EEC-länderna inte att acceptera Frankrikes. avvisan- ide attityd gentemot” Storbritan- nien, Även i två så lika länder som Holland och Belgien kan priserna vara högst varierande, Ännu för ett par år sen betalade Gauffins lika mycket för ett och ett halvt rum i Bryssel som för en rymlig sjurumsvåning i Amstérdam. :; Radion. är något: 1 .Amsterdam bor. familjen, Gauf- ' betets 'arkiv' är redan genomsökt, .: men det finns flera. tänkbara käl-T keri., I det höga garnla huset har |' ij Bengt Göran för egen hand gjort kor, Innehållet räcker Om man som Gauffin: delar ar- betstiden mellan två länder kan det löna sig att vara prismedve-' ten, . Sina . holländska cigarretter köper han. exempelvis i Bryssel," .|Där kostar ett paket (trots im- | port) 1,35 kr. I Amsterdam där- emot betingar sig tobakshandlaren två kronor jämnt för samma vara, Däremot är det förmånligare att: handla livsmedel i Holland. '- Att ha sitt arbete i två länder innebär en ”angenäm «valfrihet. Bengt" Göran Gauufin tycker att han valt rätt. Han trivs. Lennart Wrethagen. . XY [ETT ORD PÅ VÄGEN Vill då någon annan nu i dag frivilligt fylla sin hand med gå- Ivor åt Herren? (1 Krön. 29: 5.) "Kung David hade kallat till sig sin son Salomo jämte allt folket; för att tala om tem; mpelbygget. Da. vid gav vad han själv ägde i -|de hungriga skarorna, därför att —-— te till guld, silver och andra: metaller | möjligheter, Det är det dagliga och uppmanade andra att göra tjänandet- ute i livet som betyder detsamma, Folket Insåg att jorden "något, Hällbarhetsbehahälad Kaffegräd- de i små portionsförpackningar om endast 1,5 cl — det räcker till två koppar kaffe — häller på att .provförsäljas i liten .skala inom Mjölkcentralens distributiogsom- råde. I början av september börja- de en mera: allmän " försäljning starta i området och sedan 'efter- hand i övriga delar av landet i mån av kapacitet. N och allt vad: därpå är tillhörde Herren och att det var han som gjorde så att de med glädje off- rade till hans ära. Herren Jesus sände inte bort hans lärjungars förräd inte räck- Han fyllde i stället lär- jungarnas händer med bröd, så att de fick möjlighet att utföra hans vilja, Är våra händer så fulla av li vets bröd att hungriga själar kan mättas? Vi förmår ingenting med tomma "händer eller med händer som är fyllda av vårt eget. Alla stora gärningar till: Guds ära har utförts av män och kvin- nor som gjort sitt bästa av sina Penna Lilla förpackning : marknadengär hållbarhetsbehan dlad och häll nu släpps” ut på häller si; ts till” två koppar kate. Senlien vec: - Portionsförpacknine, en' kantig .av Rackninga dekorfärg och rymmer el.:Den är därmed den raförpackningen som fö Förpackningen öpp rivremsa, När denna jer en bit plast med nas ett hål för. grädden: har en hållbi skilliga veckor" utan i id p ir Man räknar ti | at den nya ten h är: tre har grön ' alltså 1,5 minsta tet-, örekommer. ” Tas -med. .e dras ner”fö Och det öpp- grädden, Kaffe- Produkter: av detta engångsförpai exempelvis" skningen I gräddsnipor står och surn nar. Förpackningen h. framgång prövats ts IR med: ifstor.. där det nu Nordame av packad mrCSen G ra köping ait py Sanläggning > 1 En- hållbest, etsba Produktionen av alla Le andlade - t. ex. H-mjö öll Produkter ' centrerat. - och frgrädde kons fe sten sätt vd Koeks »psalmdikte - > a X
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.