RV "LAHOLMS TIDNING . serna marsken SSR : "Tisdagen den 12 september 1967 —— = IT Tisdagen den 12 september 1967. LT: = ' Ett steg mot demokrati SN Enligt officiell historieskrivning slåss" Förenta Staternas soldater i Sydvietnam för 'det sydvietnamesiska folkets rätt att självt bestämma över sitt öde och inte tvingas under- kasta sig en kommunistisk dik- 1 tatur. Men verkligheten - stäm- mer inte med denna förkunnel- ae. Sydvietnameserna kan lika litet som”deras landsmän i Nord- viletnam' bestämma” sitt lands politik, Sydvietnam är en reak- tionär militärdiktatur och Nord- vletnam en .kommunistdiktatur, folket har inte 'i någondera sta- "ten något att säga till om, Det minst sagt antidemokrtatiska/ styrelsesättet i Sydvietnam har känts besvärande för USA:s re- gering, det'har gjort ett dåligt intryck, när opposition mot mi- . Htärregeringen i Saigon under- :tryckts med brutala polismeto- der, Saigonregeringen har inte folkets förtroende och den sak: när också juridisk legalitet, Den kan inte åberopa mandat" från någon nationalförsamling, vald av folket: : »'I' syfte att råda bot: på detta "och ge Sydvietnams regering en "laglig grund- för sin maktutöv- " ning har den amerikanska: re-|- geringen "förmått den härskande ». militärjuntan i Saigon att anord- na' allmänna val i ländet. I fjol ” valdes . en "konstituerande. natio- nalförsamling, som har utarbe- tat' ett förslag. till författning — och. nu har val förrättats av president, 'd. v.s. statschef, samt 'vice president, Samtidigt valdes även ledamöter av en; första kammare; en senat. Senate "skall även en" anära. kamrhare väljas. Det 'är' inte första "gången" väl har hållits i "Sydvietnam, 1956 "och 1959 "hölls val'till"en natio- |". nalförsamling, «men dessa :val var av "samma typ! 'som; val vi kommunistsfater. ” : Valutgången | "Var" given på förhand” "och" de " valda "blev "den Kärskande: regi- "mens ' nickedockor:” Et: "val ”av| samma. slag hölls förresten: 1960 I" Nordvietnam. NIE . Har årets vall syävistnam |. varit” Uka. ohederligt, som” valen - under. 1950-talet eller, har. de älminstone någon: likhet med ett]: | var I ett demokratiskt land. Det ÅA SN N " är svårt "att ge: något 'svar'på den” frågan, ”omdörmiga ”servatörer vid . vale / Journalister, som ma, växlar, 'men "all ens om att något verkligt/fritt val 'var det inte fråga begärt 1-'ett "land son härjats av krig nästan oavbrutet i Hju go år. Valfusk har förekommit men I hur pass stor omfattning ; är omöjligt att säga. Det verkar dock som om valen varit något hederligare, än vad man på för- hand hade anledning att tro; Den nuvarande a regeringschefen r ör VINDELALVF EN oci, i ”BÖKEBERG oo " "Ibland har man, skr iver Jord- brukarnas Förenings- blad; Nar alltför ensidigt riktat in sig på punktbetonade objekt, för all del betydelsefulla men inte med bre: dare. ver kan: : : Envis tstrider har utkämpats "mellan ekonomiska intressen och företrädare, för vetenskap, fri- tidsrörelse. och turism, Hetast står striden emellertid kring Vat- tenfallsstyrelsens långt avancera- de: planer på att bygga ut Vin- delälven, en av värt lands sista orörda älvar av format. : Mot detta offer talar inte bara att man — oavsett atomkraftens utveckling — Inte är säker på att de väldiga Investeringarna i vattenkraft I de stora värme kraftverkens. tid verkligen lönar sig. . Vetenskapen, fisket, turis. "men och samerna — som redan är alltmer kringskurna 1 sitt livsrum — skulle lida oersättli- ga. förluster om älven bands — ..vågar man ta på sig detta an- svar inför kommande generatio ner? Därtill kommer att den bo- fasta befolkningen klart sagt ifrån att den inte vill flytta. Längst i norr hotas alltså en oersättlig naturtillgång av förin telse, men detsamma gäller även genom flygfältet i Sturup i Skå- | ne, Myndigheternas första över- enskommelse om anläggning av en storflygplats har visserligen ' något' modifierats, vilket innebär att något mer av Bökebergssko- gen kan skonas, 'men den skulle i alla fall fördärva en stor del ”av det förnämsta större bok: skogskomplexet i Sverige. "Vi har nu kommit därhän att allvarligare än någonsin" måste övervägas vad som. kan' offras och vad som bör bevaras på be- - kostnad 'av kortsiktiga materiel la vinstintressen, "Ve ol Sydvietnam a amerikanek' tyckt att naturvården |. "general Van" Thieu sograde i. presidentvalet men hans röstsiff- ror blev 'så pass låga, att'det! är tydligt att de. militära che? män ute i provinserna inte 'har: kunnat manipulera med sedlarna i. alltför. stor , omfatt-' sning. Segern för Van' Thieu och". marskalk Cao Ky som kandidat" är helt. beröende därav att. de båda generalerna" kontrollerar: både armén och den civila. fö " valtningen. Ändock fick" de inte. mer än ca'35. procent” av de avgivna rösterna. ' | + ” Det märkligaste resultatet! avi " presidentvalet var, att” andra. platsen närmast efter. generaler. , nå erövrades av" en buddistisk” . öppet agiterat mot militärrege: "ringen , och krävt förhandlingar ' med FNL för att -ämtligen 'fi slåt på kriget. Framgången : för. Dzu 'syneg "ha överraskat alla hans: medtävlare och även ame rikanerna; Det verkar som om. betat effektivt för hans valse del, Detta. kan också tas som ett; tecken på att valkampanjen kun:i "na genomföras utan” att 'rege ringen saboterat de civila kan - tärjuntan och längtan efter fred. . samma intryck, . många . kan » dater har invalts, vilka. liksom? « ledande män: fått "regeringsmak- ten på laglig” väg, imen” sam. " generalerna / att” ”ertvilllgt : accep- itera demokratiska spelregler. el-1; ler: tänker de” senom.;:en. upy- I funktion; om : den” blir” "alltför i kupp och när , allt” kommer. 'om: I kring : bygger deras « ;maktställ-]! iing : "helt" på” det". amerikanska; stöt Kan; den Tagstiftande]: försämlingen, får "arbeta enljgt' IH reglerna iden nya författningen |: : kan årets val i Sydvietnam .be- i dömas som 'ett första”. litet steg ; fram'imot:den ännu: obefintliga : demokrati Å landet, som ameri- Kanerna' | siger sie försvar FÖRSENADE. SKOLBYGGEN ” i Lärärtidningen/' 5. vensk skoltidning: Te dovisar . sitt senaste: nummer) resultatet, av en -undersökning]' tidningen gjort med . länsskol- nämndernas hjälp. Den gäller : 1 vilken utsträckning skolbyggen inte blir. färdiga till. den "med | - entreprenören ' överenskomna. tidpunkten och om kommuner- | | na genom vissa' kontraktklausu ler, t. lex. vitesbelopp, försöker få entreprenörerna att hålla. de överenskomna tiderna. Från: 16 av 24 länsskolnäninder "har "så fullständiga uppgifter: inkommit. att tidningen kan ge en ungefär- ig bild av -hur vanliga ' förse. ningar” är inom länen samt om . eller" hur vitesjörfaranden; tin, ”lämpas: - . ört Bland de län som anger att de i stort sett slipper uppleva" att nya skolor inte är färdiga på ut- satt tid hör Kristianstads, Väst- manlands och: Norrbottens län. Tämligen illa ute när det gäller förseningar är bl.a, Gotlands och Älvsborgs län. Gävleborgsi län .står för rekordet i det före- liggande materialet: centralsko- lan i Valbo, som enligt kontrak. tet skulle vara färdig 1 oktober 1964, var i sin helhet klar exakt två år senare. I Malmöhus län har man upplevt försening av skolbygge med 20 månader. För seningarna rör sig i allmänhet om en-fem månader. ; Kontraktsbestämmelserna om vitesbeloppens storlek varierar enligt länsskolnämndernas upp gifter mellan 0,2 och 0,5 procent av entreprenadsumman per på- börjad vecka utöver kontraktsti- den, om ' parterna stannat för , procentmetoden, eller mellan ! 300 kr och 13200 kr per vecka, ; om man föredragit att fastställa” belopp per vecka. De närmare: detaljerna om' vitd i kontrakten ; tycks vara svårtillämpade, skri-, ver tidningen, 1 varje fall före-j ligger mycke olika uppgifter när det gäller vitesbeloppens er- läggande, BL, a, skriver en läns- "skolnämnd lakoniskt att bestäm ferna och regeringens - tjänste-: röst-: till posten söm vice president: fruktträd, "odlas. flera år i plant-: :; körsbär och delvis även: på päron advokat Truong Dinh Dzu, som! det, bättre tillgång. Här bör alla han skulle ha lyckats bygga upp: obevandrade står det långt ifrån sen "politisk organisation, som ar; klart vad”: kvalitet egentligen in: : samt Vet, ingen. för att en. villatomt skall bli triv- didaternag möjligheter. att ta del. i densamma, Dzu's seger avspeg-' i - lar folkets missnöje . med -mili; Statens. Plantskolenämnd efter ett ' Utgången ” av. senatsvaler, ger: ; i troll - innefattande såväl" sundhet 2 com kvalitet: och. sortäkthet.' När det gäller sundheten 'hos. frukt- | stätskupp sätta församlingen ur |; ag köper” kontrollerade plantskolealster | Av rektor Sven Grön, Statens trä En ny +planteringssäsong för träd och buskar är i antågande, Efter en för all växtlighet i stort sett utomordentlig sommar har dessa pläntskolealster nått en ut- s veckling; som; måste ' betecknas: som enastående, Intet synes jäva förhoppningarna om att avmogna- den skall gå bra och att svenska plantskolor: därför skall kunna er-' bjuda varor i en hög kvalitet, som ger "den - grundläggande garantin. för att tillväxten på den nya växt platsen skall bli den bästa, ' - Som tur är följer” goda år på ämre, Vi har inte glömt den näst föregående vintern," .då mycket, S allt för mycket; frös bort, inte. "blott i'de privata : trädgårdarna utan även i piantskolorna. Genom att många ” växter, inte minst' då ' nipeln namnetiketten visar att växterna verkligen står under kontroll. tå - bh träd och vissa Bärbuskar är denna kontroll obligatorisk. Det får så- ledes inte säljas ett exemplar av dessa växter, som inte bestått pro- ven i den besiktning som kontrol- len innebär. I övrigt är kontrollag. ännu så länge frivillig] d.- v. s. plantskolan bestämmer själv, om den önskar få sina alster kontrol- lerade .eller' icke: es skolan innan .de är färdiga för i försäljning, föreligger det fortfa- rande brist på vissa växtslag, t.ex. plommon. Av rosor och prydnads- i buskar: liksom av. bärsbuskar ' är, "kunna få. vad som önskas åtmins- tone under höstsäsongen, som allt mera övergått till att bli den sto- ".I glädjande stor omfattning I har r planteringstiden. | plantskalorna ” "emellertid. anmält sig till/ denna frivilliga "kontoll, väl medvetna om att det: innebär ett visst merarbete och extra kost- nader men också att avsättningen med tiden kommer att främjas ge- nom att efterfrågan på, kontrol- et" lerad vara stiger efter. hand som i är, som varje billig hiten 8-. allt flera” trädgårdsägare får kän- Mig historid att. nedom ' om- kontrollens. existens. ånskaffa"alla de växter som krävs Redan i dag är 'det möjligt att överallt i landet erhålla kontrol- lerade rosor, prydnadsbuskar och även stora träd. Att växterna verk- ligen 'står Ne kontroll visas av. Ä XTER MED "GARANTI Det talas så ofta om kvalitet på plantskolealster, '. Men för den ebär när det gäller en buske; «kan helt; enkelt inte tolereras. it-.Sedan” ett. år "tillbaka iarbetar att på namnetiketten återfinns en kontrollstämpel, ”&g :å Så X - KVALITET SOM LÖNAR SIG Intensifierad odling ” medför ty- rr ofta större risk för att sjuk- domar och skadedjur skall upp: träda. Med stigande, priser på va . ran följer lätt att mindre nogräk- nade ”affärsmän” säljer en kvali tetsmässig undermålig vara, som därtill kanske inte .ens är vad den "uppges att vara.' Är kunden med- , veten om att. det rör sig om se- - kunda varor, må vederbörande. stå sitt eget kast, men som. ovarivan- tytts har de flesta” trädgårdsägare "små möjligheter att bedöma orm ven växt är behäftad med skade- görare, om den är sortäkta. eller om kvaliteten är sådan att växten har rimliga chånser, att övervin- na den chock som en ' omplante- ring innebär. Å I stort sett har de plantskoleals- ter : som - erbjudits tidigare på marknaden från svenska plantsko- lor varit av hög kvalitet, Ända se- dan ' början av' 1900- talet har branschorganisationen : ' Svenska Plantskolornas Riksförbund ' sökt vaka över detta. Genom att dist- ributionen "i stigande grad tagit nya . vägar, har denna överblick inte kunnat vidmakthållas. Det är därför ' med glädje. man noterat statsmakternas : beredvillighet att ge ett handtag genom att förbätt- ra och 'intensifiera: kontrollverk- samheten ' på detta område. Glöm alltså inte vid nästa inköp av vedartade växter eller jordgubbs- plantor kräva. att de är försedda med kontrollmärket, "Det är "till största nytta för er själv. H : "SLI uvidgat program, som ger köpa- ren. möjlighet att få en garanti r-att-alla de. vedartade växter som köps. är underkastade en kon- ”melserna: o om” vite: Mörde aldrig kunna tillämpas”, a Att skolbyggen- levereras' före I kontraktet” angivna tiden Jönköpings. län en skola klar fyra och | här: eventuellt - skrämdes - av. vi RN må vara” "osagt, "men SBYGDEN KOM. BORT. '. Storstäderna” ”blev., inte” "bara i dyrastivvid - förberedelserna för strafikrevölutionen:. De fick ock- tar hela" propagandan, "an: ; Ser, Jordbrukarnas För- ' eningsblad. Horse sb I birdg tillexempel. det: allra viks I -tigaste instrumentet TV:. Det lil- : la intresse som. däri snpilldes på ; NÅgot - annat än: de större 'stä- - derna 'gällde- helst rena kuriosi- j teter utan allmängiltig:betydelse. Denna” skevhet " vittnar-- inte i blott om hur svårt det -är fört: ; stockholmarna att komma utan- för sin tränga cirkel. utan ,ock- så 'om en allvarligare felbedöm- ning at än allvarii Eg sak, I stor- 'städerna” kan visserligen. trafi- t ken bli, kaotisk. och tidsödande, i men måéd den noggranna :över-|: vi ; vakningen. och den effektiva Detta är är den interratione 12 | hastighetsbegränsningen är YiS-lplickpunkten: koncentrerad på Ka- ken "för: svära: olyckor där be- nada, , då landet firar, sin 100: åri- E I I ärdinnä tillsammans med en ny vattenrenare, utvald "för att visa betydelsen, av vattnets kvalitet ' för” mannens hälsa. ST vo . gr födelsedag som nation — och det " iögonfallande : evenemanget" —- "Expo: 67, den ' Kanadensiskt | tyangt 3 mindre än på, landsbyg- dens: "vägar. De är- ofta smala Y orh krokiga och fulla” av farliga verfaskningar,:/.. ! Alltjämé finas det. till och med ! hästskjutsar' på: vägarna, inte , bara: någon- fromma äkerkampar - (I NOrk Köping,” si st ! SÄGVERKSINDUSTRIN. br »Rationaliseringstakten sinom iden ;'Svenska sågverksindustrin här, degat”, rätt högt under 60- Ftalet, skriver RLF- :Tidning i en! uvae få i ' Mellan” 1958 och 1965 minska. de! exempelvis ' antalet sågverk " från cirka 6.600 till cirka 4.500, ; antalet " anställda minskade nå- i Bot men produktionen steg. Pro- »- komster, De långa — tröttande -”kör man hårt” på sina träffar: programinslag” och "allsång. - mängder av gemyt kring brasan. — Detta har varit ”vår stil” i tre år nu, berättar distriktschefen Åke Järnliden . . vid höstupptak- dagskvällen, ” Programutformningen är vår egen, men vi ser: nu, att män även på riksplanet anammat : duktionen per. anställd ökade] våra idéer. - tt - » med cirka 32 procent från 19601 . ., - : till 1965, för hela industrin var . FLER DELTAGARE ON I motsvarande 29 -procent. Trots : detta är "i dag lönsamheten in: ; Om sägverksindustrin låg, alltför | VPP sina träffar, som triyselkvällar. Hallandsdistriktet har i tre år lagt ” Hallands NTO-ate har skalat bort : st ten; i Åkulla friluftsgård - på "lör Gemytlig höstupptakt «för Hallands N TO-are hete! från sina — föredragens tid är förbi. Nu . god, musik, korta anförande, dans, Och så en 2 god bit mat förstås plus ”öppna dörrens politik.” Medlem- mar får alltså ta med "vänner och ' till na. | Detta är god PR för nykterhets- folket: medlemssiffrorna är i sti- gande, N PROGRAMMET | Efter kort hälsningsförande. av distriktschefe man sig rakt över bordets hå- vor. Under kvällen följde med jäm- na lanrum - dels" inf ti N ; 1åg "enligt mångas mening: Bi-| Man kan nu utläsa. r av i ; dragande till detta har bl. a, va-| satsningen på ”pågot nytt”. ; rit kostnadsstegringarna och den| '— Eftersom våra medlemmar re- I svåga pPrisutvecklingen på världs. | presenterar alla åldrar och intres- "marknaden, Rationaliseringsverk- sen måste -vi skapa något som ac- samhéten har inte kunnat mot- cepteras av-alla. Det gör. trivsel- I Hetna” siegringen I i lönekostna- kvällarna. Vi kan glädjande notera erna" efs - = on 2 av a Som "BCA-chefen" Eije : Moss- ökat deltagarantal från år till år berg framhöll i et; föredrag ny-| När regionkonsulent Sture Hed- ligen kan denna utveckling intej berg redogjorde för kampanjen fortsätta. En förbättring av lön-| ”Aktiv i NTO” inledde han med ' samheten genom en än intensi-| att säga följande: — Det är mycket glädjande att få tala "till så många - vare rationaliseringstakt är nöd- :; vändig. Och denna rationalise- människor på en :upptaktskonfe- "rens. Det är man inte van vid. "ring måste också gå ut över an- talet. mindre sågverksenheter. Normalt brukar sådana här sam- besökas av mellan tio Ur "den enskilde, k igarens - synpunkt är detta 'nödvändigt. och femton personer, H " Det är" endast en rationell såg-|: . verksindustri som kan betala rimliga råvarupriser. Skogsägar- na har ingen anledning att ge- nom låga råvarupriser hålla en orationell .sågverksindustri vid liv. l personer, som drack kaffe och åt Jandgångar. ÄVEN VÄNNERNA i Hallands NTO har också ”ömsat skinn” . gentemot icke-medlemmar. Nu driver man rörelsen efter 'den I Åkulla ”prickade' man av” 1501” - (aktiv i NTO av regionkonsulent Sture Hedberg och - ”Femklang” av — distriktsungdomsledare. Lilly B ) och dels prog i (framträdande av. en grupp från Holms : avdelning, "allsång, solosång m m). Mellan varven dansade man, . i : : EGEN INSTRUKTÖR Det stigande intresset för verk- samheten möter man i distriktet upp med att anställa en egen in- struktör, som man hoppas mycket på.' Leif Andersson från Oskars hamn heter. den” unga förmågan, som man väntar sig så mycket av. VARFÖR AKULLA? | "= Vi anstränger oss verkligen, att fördela: distriktssammankoms- terna över hela distriktet. Det blir allra trevligast så och det är fak- tiskt en del i vår. ”nya giv”, sä- ger Järnliden, i "urr högertrafik ! centrala” Lottan Britta Bergkvist är ena av de tre lottor som war Emu. . I , - Här registreras ni > Om ni gör trafikfel os rapporter från hela Sverige, noterar. dem på blanketter som sorteras ; ' länsvis och vidarebefordras till forskningscentralen, Rapportcentra=" >- len ligger.i Rikspolisstyrelsens lokaler i Kristineberg. . Två små rum; sparsamt uttastade ned tre—fyra telefoner, en telex- -pparat, en” bänk vid långväggen om är fylld av korgar med läns- veteckningar. . -Det är sapportcentralen i Riks- | volisstyrelsens lokaler i: Kristine- berg, Stockholm. : Det är den första anhalten för Je rapporter om bilolyckor som alla landets polisdistrikt ska skicka in. : Tre löttor frivillig arbetskraft, tar fFmot rapporterna. som rings” in. Fyller i uvpgifterna i en blankett. :Prickar in när olyckan hände, om ulis Vilka påfölider alyckan "hade. Sersonskador » eller". enbart» "skador | - ch bilen td FVar "olyckan", hände "tätbebyggt | £ je glesbebyggt område. Vädret ch ghatans art" noteras: också. Typ av' fordon; Vilker 'manöver. som gjordes". . samband "med "olyckan: IT ex. i er vänstersväng eller: : Ser en omkörning. ” "Är det en, olycka mellan” 7 bil och en gående noterar” mar var. fot- ängaren befann sig, Han korsade ). .nske ett övergångsstärle: : - Rapporteentralen har åygnetrunt garna -närmöst ef- införande. När en . vpport: kommit, rings den 'sedan I. inedeibart in Hm :HTK:s forsk- ningscentral som hat! sitt högkvar- wgr i riksdagshuset. Men nu flyttat sillhaka till sina vanliga » lokaler. - FORSKNINGSAVDELNINGEN Forskningsch en Anders ' Eng. änd och hans" wedhjälpare" be- tendlar” materialet omedelbart Om er, viss typ av 'trat olyckor visar en hög åts srkomstfrekvens Kan, det bli aktuellt att sätta in motåtgär- -3er; Härifrån skickar man också de fapporter som är grunden: till den vegliga olvv ksstatistik vi får via tid oingar,; TV och rå ch. "Internationella Ut "Även polisens intormationsavdel= ning tar del:av rapporterna. Under dagarna strax efter högertrafikena - införande bildade de grunden till | pressmeddelanden om olyckor vilka nogsamt lästes av de utländska journalister som förgäves väntade rå dramatiska nyheter. INGEN DRAMATIK 2 0 " Avdramatiserat, -Iugnt, välorgani= serat. De orden återkom med jämna mellånrum, under, dé första höger dagarna. Det passar ; också in på rappor sentralens. sarbete de? öra rata tälle” där ERA skulle ström= ua in. Man: kommer: sanningen när= tänrum mellan dropparna. . "Andra .dagen” var .både” Götlands och Västerbottens - korgar ' tomma, men Gotlands” korg: var? fortfarande -ugnt. Och olyckornas art var över vägande" äv. typ plåtskador. tände kl 755 på söndagen på en nkelriktad i gate” .j Hälsingborg, berättar informationscher Kurt Fal kenstam på polisens ä följer" man” både: ålveksstatistiken noch "de! rapporter "trafiken Den” senare ' : kontrollen ka också: igga till grund för even= ruella ändringar. av, 7. polisens, i SKILDA. BEKYMMER ställningen, 77 nationer deltar, vär och"en skildrar. någon bild.av .det temat, ': ”Mannen :och : Hans Värld”... M En. av uiställningens I huvudatt- råktioner är .”Mannen och Hans | Hälsa”. När | mani, kommer . in, skildrar en 6 meter hög ”rafisk,, vägg” forskningens roll : nens' framsteg mot god hålsa, och : ger exempel på nu pågående och: potentiella allvarliga. problem som påverkar ', mannens 'hälsa. God hälsa ”—' mannens främsta ” nödvändighet för att kunna ar-' beta och njuta -av livet är grun- dat på bra vatten, bra luft och bra mat. Culligans Aqua I Water.Pu- rifier utvaldes för att skilda en ny teknisk framställning för .av- saltning av vatten, vilken nu' an- vänds för att omvandia -vatten från nästan vilken källa som helst till" dricksvatten av hög. kvalitet. Denna nya famställning, vilken 'använder :sig av. ”motsatta tryck- principen”, är det första. hushålls. redskapet vilket framställer .vat- ten av hög kvalitet och renar .det till ' dricksvatten, för - kokning, | ' matlagning och mycket annat, På varje plåts i hela världen är '|: det av största betydelse att dricks- valtnet är absolut rent. Därför att det har förmågan . att avlägsna bakterier. och virus har ”motsatta tryck-processen” stor möjlighet att förse dessa un- derutveckiade områden i.världen, där förorenat vatten är -källan el- ler bärare av många allvarliga epidemiska. fjukdomar, med abso. |4 ut rent vatten. Aqua I Water Purifier kan. om- vandla saltvatten ' till sötvatten. Den kan också omvandla ordinärt stadsvatten eller privata vatten. förråd till vatten av ytterst hög kvalitet. Grumlighet, avlagringar, ej önskvärda- upplösta mineraler, organiska ämnen, renande medel, anstötlig färg, dälig lukt och då lig smak, som klor, avlägsnas ge- nom renaren och förvandlas till man-” ga är framfö kristallklart välsmakande vatten. «Lite. "synd tyckte” man "nog om läen? man "som - 'sagt " till" sin fru: i, Etockkolm ett han inte kunde kom- ma hen, från affärsbesöket i Link5- Ping på grund av. trafiken . När frun ' ”ingde till" polisen för att kolla om det var sant kunde ge bara upplysa henne 'om fakta. Han, kunde visst koma från. klara. sk till Stock- 'olm. OcI för la för hum rå saker och ting En annan hade. bekymmer "med sin ”vänsterhund”.: Hur ska. jag gö- Fa för att få "honor till "”höger-' kund” så att'han inte snor in' sig "kopplet, nä då han ska byta sida, frågade den oroliga .hussen., Vad po- isen svarade på det är det ingen som. vet, Antagligen , fick han rådet ett vända sig till' nä 4 Hundsklubb. SENS e brukså ETT: ORD : Saliga äro de's d OM.;s skola bliva tröstade, dr 5 "Jag har "mån; att ingenting el Herren som att vik vara Mm det att vi: lidanden" fram inför honom, MSE är. alltid red, tröst ända in att ge 'oss..sin” 1 tidens ände, .sSa- er över. sina AUt de som grå mMedlidande —— ,SYnder eller av "det svårt, . ändra som har ' TAR VUNNA 2 a , I IT age "tom, De tre'lottorna kunde ta” det om trafikanternas sätt; att uppträda . te gånger döptes t PÅ VÄ IGEN N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.