Fredagen den 15 september 1967 — LT . Fredagen den 13 september 1967 LT = Att lägga ner järnvägar - eller ej) I vårt land har under de se nare åren företagits en omfat- tande nedläggning av järnvägs- linjer, Motiveringen har varit, att järnvägsverksamheten är förlustbringande. Som = ersätt- ning" för den rälsbundna trafi- ken har. landsvägsbussar satts in, :För. många . har konsekven- serna blivit försämrade kommu: nikationerr'det, måste också an- 'ses obekvämare' att åka buss. När även busstrafiken inskrän-|. : kes eller upphör blir det emel- lertid verkliga problem för mänga, . Det är dock meningen att nedläggningen -av "järnvägarna , .« hetens - sida - Få » skall fortsätta. I varje fall om generaldirektören I statens järn- vägar, Erik Upmark, får som! han vill kommer järnvägsnätet att bli betydligt kortare. Generaldi- rektören vill 1 stället ha bussar. Även om det forttarande skall på ' tåg på/ stambanorna är det "inte meningen att de skall stan- 'rna — "mer än på vissa knut punktsstationer, Mellan dessa -och: andra orter 1 regionen skall -påssagerarna transporteras med hjälp av bussar, Naturligtvis kän allvarliga in- emeilertid på att det: inte sker så ofta. Vid centerstämmorna i Kalmar i juni dryftades' också trafikpolitiken. Därvid höjdes många kritiska röster mot. den? linje statens "järnvägar nu sla-, git in på. Partistämman under- ; strök bl. a. vikten av att ned-; läggning av järnvägar -skedde med en allmän ekonomisk be- dömning som... grund. Större återhållsamhet borde iakttagas med nedläggningarna. ' ” Även "på stämman) med cen- des den järnvägspolitik som bär hr Upmarks signum, ” Höstriksdagen som börjar '1 mitten av oktober -kommer att få ta ställning till motioner an-' gående den ' framtida trafikpoli-| - tiken. Frågan togs nämligen upp i partimotioner från ' centern i våras och behandlingen av /'des- sa "här uppskjutits till i höst. Yrkandena i motionerna går ut på utredning rörande en sam- ordnad, översiktlig planering för investeringar på trafik. och samfärdselområdet, Om man så | lunda” ser 'trafikapparaten "som; en "helhet och inte Inskränker.;, sig till" -företagsekonomiska be- vändningar riktas mot den trans- iportpolitik. som statens .järn- vägar vär "I färd med "att ut- "veckla. Reaktionen från" allmän- har ”också varit «stark. ' På. sistone har frågan - taktualiserats 1 bl. a. några mo- itioner, till socialdemokraternas extra partikongress den 21—23 oktober. Sålunda ifrågasätter "Vetlanda arbetarkommun ' med |. eftertryck om inte tiden. är in- . ne för. omprövning av, järnvägs- trafiken; ”Undan för undan drar "man in för bindelser på sådana linjer, som SJ-ledningen anser .som ointressanta, försämrar an- iknytningen för återstående för- bindelser . och åberopar ' sedan det, vikande . trafikunderlaget som argument för definitiv in- :dragning”, "hävdar motionärerna bl... a. Dessa ' erinrar också om att 'söcialdemokraterna tillsam b' mans med högern. vid höstriks- "dagen ' 1966 röstade mot en 'cen- 'termotion” om ökat regionalt inf - flytande innan avgörandet om en "järnvägsnedlög ning: faller, "Motionärerna,. ;hemstä att par tikongressen , "måtte. asig fören: omprövning -av.. den statliga ” trafikpolltikeri syarvid, . det "borde övervägas, trafiken :på: befintlig vägs Uhnjer skall avvecklas: iden takt och den omfattning, som avise- rats av: statens' järnvägar. Den socialdemokratiska partistyrelsen : visar emellertid inte, något stör! re intresse för de "här "frågörna, a A A I "I sitt yttrande över motionerna |” " upplyser: partistyrelsen. om att "beslut om nedläggning av järn vägstrafik alltid prövas av. re- ". geringen, Före den : -prövningen har olika intressenter fått kom- ma till tals, I vilken utsträck- ning de lokala intressenternas synpunkter -- beaktas ' upplyser .» styrelsen dock inte om, De "många ”nedläggningarna tyder FÖRETAGSDEMOKRATIN . . Det. blir kanske 'svårt för so- cialdemokratin 1 fortsättningen att inta en negativ attityd till företagsdemokratin, tror Väs- 'terbottens- Kuriren. Jap): | a «På. fredagen tlikäfmagav de sbåda ”mittpartiledarna Sven Wer dén och Gunnar Hedlund, sitt starka intresse "för en utökad företagsdemokratl, Något "som för övrigt äf gamla politiska krav, främst inom folkpartiet, och alls inte den stora sensation TV:s politiskt oerfarna report- - rar tycks tro. Båda var. eniga "om att ett ökat inflytande ;för de anställda i företagens ledning skulle skapa större" effektivitet och förbättra samarbetet mellan företag och ansjällda, Speciellt 'under den strukturrationalise- ring som nu pågår inom närings- livet, ansåg man det angeläget att gé de anställda insyn ide problem företagen möter. Det kommer naturligtvis att ta tid att utarbeta former och ” metoder för en utbyggd före- tagsdemokrati.. Det största problemet gäller att finna möjlighet att både öka de anställdas insyn och samti- digt bevara den sekretess be- träffande t. ex. produktutveck- ling, utbyggnader eller omorga- nisationer, som ofta är nödvän- dig. Företagsnämnderna har "knappast visat sig vara effekti- "va instrument, när det gäller dessa krav. Direkt representa- tion av de anställda i styrelsen . är möjligen en bättre väg. Folk- partiledaren, Sven Wedén synes också närmast vara av den me- ningen. Men problemet behöver bli: färemål för fortsatta -stu-' dömningar är det sannolikt:'att "många "järnvägslinjer, som: för- svinner med nuvarande krite- rier| för nedläggning, kommer att: bibehållas. yF. ö. "måste . man för tillgodoseendet. åv > kravet på goda trafikförbindelser i oli ka delar av landet vara. : berédd på. att upprätthålla, trafi ”som; inte går ekonomiskt, ihop; . Med det. svaga” "intresse. för de hår frågorna - som . socialdemo: kraterna -att' döma, "av. partisty- relsens. utlåtaride har är det, väl föga. hopp. om att 'regeringöpar- | tiets kommer ' att. stödja "motio-.t nerna i riksdagen. Men repre- senanterna ' för, Vetlarida., arbe tarkommun och andra .pärtimed- lemmar. som. "delar; deras upp- fattning får inte underlåta att försöka ' ertyga,. "de. /socialde" ss riksdagsmännen ' om I HANDELSBÄLANSEN | - är inte. grundad på någon 80- lid. bas och" kan lätt" försvinna” » vid. en konjunkturuppgång, skri ver Industriförbundets Tidsrift' Vårt. lands "mycket. ” starka beroende” av de utländska marknadykonjunkturerna.' är ock- så uppenbart: =. r ox : >» ”Den svenska: xostnadsutveck- lingen, som "alltjämt går” väsent- ligt. snabbare i det" övriga Europa, är ägnad att” ytterligare! "skärpa ' denna": osäkerhet. Det finns alltså. ingen anledning "att .slå sig. till ro med de' resultat som nu uppnåtts, Redan inför, hösten finns det också anledning att tända- varningslampan, Vad som vunnits genom en återhål-. len ökning av: den statliga. ..ut- giftsstegringen' kan .komma att ätas upp av 'stigande kommu. ”nala utgifter och framför "allt den starka ökningen av bostads- - byggandet. Det ligger" dynamit: i en sådan utveckling, speciellt: som den kombineras med något för ' "svenska / förhållanden så ,ovanligt som en likvid penni B- / marknad”. . : [.- FÖRSVARSVILJAN Sc H En opinionsundersökning” vå - Sar att försvarsviljan hos värt folk /antjämt är ”stark och sta. » bil”, noterar Görenorgg. Posten (fp): ' - . Undersökningen visar opinio- nen under sådan fredstid, då nå- gon angripare svårligen kan sär "skilt utpekas. Kanske en liknan- de: undersökning sommaren 1940, efter det rysk-finska vin- terkriget 1939—40. och särskilt efter Hitlers ockupation av Dar- mark och Norge våren 1940, skulle uppvisat en ännu starka. re motståndsviflig folkmening. Någon har ju sagt att försvars. viljan tydiigast kan 'registreras, om man har något att försvara och fäågot att försvara sig 'med, men också ”någon att försvara sig mot”. Det sistnämnda<vår' ju fallet just sommaren 19409 och åren närmast därefter under det senaste världskriget. Ett folk, som strävar efter att bevara sin neutralitet under, el- ler inför risken av ett krig mel- lar, andra makter, besvarar kan- ske en sådan här opinionsunder- sökning på ett annat sätt i nu rådande läge än. vad fallet, skul- le bli; om frågorna framställdes i ett läge, då ett för alla uppen- bart angreppshot föreligger. Skulle man kanske därför kunna fråga, om inte den nu redovi- .sade opinionsundersöktlingen i högre grad avspeglar vårt folks j nuvarande inställning till ”för-: "svarsfrågan” än dess försvars-' vilja inför 'ett påtagligt krigs- hot? Det enligt vår mening intres- dier, experiment och debatt. santa i undersökningsmaterialet ; a terns ' kvinnoförbund : underkän: |- 'senteraå .de olika kostnadsråmar- -ceverksamhet som: icke? täcktes” av » hindrade satt. karaktär avi offentligrättsliga” organ, «verksamhet behandlats. vid extra "MAO, : - - av överstelöjtnant Chr. Lilliehöök a Mac” Tse:tung har 1 Militärpo- 'litiska Skrifter, del II, som bl a. sammanfattar en del föreläsning- tar” som -han. höll i maj-juni 1938, skrivit: Den ' temporära förlusten av en. del: av vårt territorium" är det pris vi betalar för det stän- "diga.. bevarandet av allt vårt , territorium och för återvinnan- "det av förlorat territoriu I sett negativt läge, närhelst vi tvingas in i en ogynnsam :ställ- ning, som i grunden sätter be- ;varandet: av våra styrkor i fa-' ”ra,.bör: vi ha mod nog att dra c oss tillbaka för att bevara våra .styrkor och .slå fienden när nyä- tillfällen : uppstår. Vi har altid. förespråkat po- litiken ”att locka" flenden in på, djupet” just därför, att den är den" mest , effektiva ' militära politik. som en svag armé, ivil- "ken strategiskt är på defensi- ven, kan använda mot en stark motståndare. r Kanske "är: det sädana tankar som legat bakom” vär .försvars- ministers uttalande: om försvaret t på »ytamr och ett segt försvar :av territoriet?: Hur "hans 'utrednings- direktiv omsatts i praktiken el sar sig i'sista veckan av) sep-; tember, :då. ÖB kommer. att. pre- näs försvarsalternativ, Innehållet iföB. förslag är icke känt, men väl-de svårigheter som förelegat törrjämka” ihop 4 försvarsgre-; narnas krav — I främst i de ägs ta kostnadsramarna: Här nedan presenteras några av de begrepp och de argument som varit ak- tuella under årets livliga debatt i försvarsfrågan, Ett ord som ibland dyker upp under diskussionen och: då :'of- "tast 'som' ett invektiv mot dem som . ej helt accepterar en oin- skränkt satsning på periferiför- svar är dess yttersta motsats: centralförsvårsprincipen, Den lan- | serades år 1809 av sjöofficeren: och kanalbyggaren ;Båltzar von'sa sagesmän — berett ”Man ;- Platen,' som bl a. ' skrev; har förr uti ett glest. bebott länd velat försvara alla punkter,' till den ändan spritt sina jämförels- vis svaga krafter alltför mycket för att de kunnat understödja varandra”. , Han , rekommenderade 1 stället att fienden skulle för- dröjas, medan - huvudkrafterna samlades 'i skydd av fästningar till-centrala Sverige, där den av-|] - görande bataljen skulle levereras. Som en följd av hans memorial anlades Karlsborgs fästning år 1820, Ursprungligen ingick .ytter- ligare två fästningar, en vid var- dera . nord-. resp Ysydspetsen :av Vättern i .planerna, ' men . dessa : "kom av' ekonomiska skäl aldrig till utförande. Däremot fullfölj-! des: Götakanalsidén, som. utöver isina ”civila”. funktioner hade vä- sentliga uppgifter i den militära centralförsvarsplanläggningen. : Denna” strateg! som kanske : vär Hur skall bekant är” avsåg 1965' års , rikedagsbestut att hushållnings- som. formellt” frisfående organ” "och bla verka som ”kontaktorgan mel lan” lantbruksnämnderna och ringsutövarna”. De skulle ;kunnå ta upp sådar; rådgivnings- h .servi- de" statliga orgar.en och :vara oför- 2 kilda in- rättningar på affärsmässig proposition nr. 74, till årets” riksdag | i framhöll”. "jordbruksrninistern vidare hushållningssällskapen i själva skulle'.”dra. upp riktlinjer; för: den framtida verksamheten”. skapen" icke. längre: statsbidrag, men fikvi "behålla" sin .varmed skulle: följa vissa: förmåner såsom" bl -ad tjänstebrevsri sällskapen senast.den 1 jan 1968 ha: antagit nya stadgar, vilka fast: ställts. av Kungl' Maj:t: Vad jord- bruksministern sålunda» föreslagit blev” älltså godkänt" av Årets” ”riks- dag. vg ss Av en notis” i fackpressen' CJ F 2/9), har framgått att hushållnings- sällskapens ' framtida ställning ' och stämma. ;. med . Hushållningssällska- pens 'Förbund i slutet. av augusti. Därvid" rekommenderades .-sällska- pen att vid, stundande årsskifte väl- " " ”otfentligrättsliga" ställning, makterna; fastställda” stadgar.'. N grund: för dessa nya "stadgar: borde man följa ett inom förbundet 'utar- |] betat förslag . till normaistadgar för | hushållningssällskap, Sistnämnda förslag. har emellertid — från, skri- "yvarens horisont — icke i skrivande stund varit offentligt publicerat och har. sålunda ej heller varit föremål för "en. fri och "öppen debatt. "Det det bli med 'bushål Inin Ngssäå ällskapet NEN "Av ar Erik L Larsson a" vara kvar | basis”. It dets egen tidskrift = dess. siste nummer ' presslades” 8 augusti lämnat främst sällskapéns förtroen- ä nistem Y välbehövlig . därom; Därefter ' hade vänta ått- såväl. jord-, som - dagspressen” . var 'informatio; görningen till. äet store, | jordbrukarkåren,; som Iskapen själ: . 'Emellertid . inser: sig ” signaturen ; ä G i HLT böra, meddels- att.. en” ligt. föreliggande, stadgeförslag skal i förvaltningsutskottet” utses äv lant- bruksombuden, .för:. framtiden". be; Tämnda : fullmäktige, "Dessa - 'kar uppdra. åt; -landstinge Föreningsnämnden ätt se "en ledamot. Landshövdingen. är icke längre "självskriven" ordförande varken ' i” sällskap eller: i. FU”::S! Jångt' Ä G fom finner lämpligt inle: då en debatt. om ordförandeskapet sällskapet ; (till; denna" debatt. skall ej här ges något -bidrag)..men har förbigår den framtida sällskapsorga- nisationens , fundamentala” spörsmå berörande" bl a medlemsskap, 'av- gifter; representation; antal tjänste: män m m. Det 'synes högeligen an- geläget: ätt huskållninessällskapen: alla hittillsvarande” 'medlemmar bli . klart: och : fullständigt : informerade om ' sällskapens framtida .arbetsupp- gifter. och organisation, : samt . om förhållandet” "till jordbrukets : egnz kooperativa” och : fackliga organisa” tioner och till dé statliga lantbruks- nämnderna, Däremot är " valet av förtroendemän av sekundär ar Gjedan Höllands läns höskållning : sällskap ' vid :årsmötet :i decem- synes | orimligt begära. att förbun- är, att de friare villkor för de: batten om försvaret,” som upp: . står, då borgfreden mellan par- "tierna bryts, gör svenska folket mindre benäget att svära .på ma: » gistrarnas ord, skriver Falket 5): Dl " Man vägrar att slappt” accep- tera att allt är bra som det är. » Hos medborgaropinionen är de "belåtna ' i ”lagom:' stora”-gruppen i sjunkande och de tveksamma och inför "framtiden frågande i stigande. . Det är en god: utgångspunkt för . en konstruktiv tävlan mel- lan . partierna i behandlingen av försvarsfrågan, Viktigast är inte att man slåss om kostnadsramar »utan att'man från politiskt håll hårdare engagerar sig i debatten om hur: ett totalförsvar bör upp- byggas för att kunna vinna med: . borgarnas förtroende. Den de- " batten' kan, föras med betydan- "de "fränhet och uppriktighet i förvissning om att försvarsvil- jan, hos' den övervägande delen "av svenska folket är grundmu: "rad men att samma opinion gi vetvis har mycket klart för sig att on anpassning mäste ske av totalförsvarets olika "komponen- ter till. skiftande säkerhetspoli- tiska lägen, NATURENS MENING | -— Det måste absolut vara natu- rens mening att. kvinnor och män :;skall bada var för sig. ” » = Naturens mening? Hurså? — Jo] titta på dom där kvist- hålen i planket. Dom måtte väl :'vara "naturens verk. Är dom inte ber 1966 fattat' principbeslut om at! förtsätta : verksamheten även sedar Jantbruksnämnden wid halvårsskif- tet. övertagii huvudparten, därav har sedan några månader tillbak: varit känt alt de båda skånska hus- Kållningssällskapen beslutat 'om: et samgående Detta: beslut ' torde I underlättats därav att-redan föru' fanns ett sådant samarbetsorgan, : Skånska,, - Hushållningsföreninger men: också därav .att direktören": Malmöhus läns. h-sällskap” Sture Kristiansson ställt sig till förfogan- de efter eft sådant samgående. Et liknande” ”samgående är. som redar bör våra känt planerat för de 4 säll- åkaperi' i' Mälarlandskapen,'- Söder- manlands, Stockholms, Uppsala och Västmanland och är det uppenbar att därmed : kan - göras bety: dande. rationaliseringsvinster sämti- digt som effektiviteten bör kunni bli avsevärt större än om de fyr: sällskapen som -hittills skulle fort. sätta 'sin verksamhet var för. sig Som säkerligen många: torde'min- nas , var. skrivaren , i. vintras. nog djärv försiå ett samgående i ena el- ter .andra formen mellan de väst- svenska hushållningssällskapen, vil- ka borde ingå som medlemmar i er s 'kilantbrukskammare med place- ring i Göteborg, Detta senare för- slag har mötts med både välvilj: och misstro men något öppet me- ningsbyte har icke följt därav. Li! väl är käat, att representanter för i ska shållningssällskar sammanträtt i "Uddevalla i början av februari — hallänningarna ute. blev trots erhållen inbjudan — mer resultatet av därvid förekommande "förhandlingar - har veterligen icke kommit till de olika hushållnings- ällsk : fbevis nog, kanske? I Dir Sten ”Zächrisson i Hushåll- Dingssällskapens Förbund -—1 Tjur välja det försvarsmedel som hål- "g ingensenytta och" kar | välmotiverad i ett penning. och vägfattigt Sverige, övergavs r& dan under senare hälften) av 1800-talet oll Ga . i . PERIFERIFÖRSVARET är däremot fortfarande aktuellt och rekommenderas av alla fack- män. En utrerad linje.företräds av många inom flygvapnet som helt frankt förklarar att vi bör ler striden utanför gränserna. Flyget är nämligen — enligt des- att verka mot alla typer av 'mål i fiendens hamnar, un- der sjötransport ' och över yhuvud taget till sjöss. samt " », i skärgård, . att effektivt bekämpa en kupp: artad luftinvasion, att genom sin inneboende för- - måga skydda liv — inbe- gripet naturligt nog civil- befolkningens -— och egen- s " dom, . a H att aktivt och uthålligt bestridå : fienden luftherraväldet, - Chefen för flygvapnet, som f.ö. anser h att attackflyget "kan: åta sig. dessa: uppgifter : även under . mörker och tämligen - ogynnsam: ma väderleksbetingelser, har I juni I år. förklarat, att kostnader: na för den, allmänna värnplikten är för. högaN varför : han . föreslår en nedskärning av antalet tjänst- 'görlngsdagar med 30 procent, Och den minskade kvaliteten på aärmé- förbanden , bedömer "han ”kunna accepteras, - då man "bör räkna med att: förbanden kommer att möta en motståndare, som lidit förluster. och landstiger eller luft- landsätts "i: viss grad desorgani- serad > och -1' avsaknad av. bety- dande del av sin tyngre . utrust- ning”, su N DET MASTE BETRAKTAS / SOM'EN UTOPI, - . Kuvudförhandlingarna i Varbergs JO efter avslutad utredning, En grundläggande princip för huvudförhandling inför svensk . domstol är, att domstolen inte i samråd eller samförstånd med ena parten vidtar. eller tillåter åtgärder . utan- att motparten”. underrättas, framhåller JO, Av- -: steg från denna' princip är äg- nade” att rubba tilltron - till . domstolarnas opartiskhet och kan därför inte godtas. Med hänsyn till risken för att motparternas interna överläggnin- gar avlyssnades borde dessa par- ter egeatligen ha fått: tillfälle att före ''vattenrättsdomaren: ställ- ringstagande yttra sig om "anord ningen, .I varje fall borde SIAB:s motparter ha . underrättats = om vattenrättsdomarens . ' medgivande, lämpligen vid förhandlingens bör- jan den andra dagen då bandspe- laren installerades. | Motparten borde underrättats' om bandspelaren i värörmålet Samtliga parter i målet om sulfatfabriken i Värö skulle ha un- 2 derrättats om att SIAB fått tillstånd till privat bandinspelning vid” Härottshan) den 9—22 maj, uttalar . ” Då motparterra nu | först under sista förhandlingsdagefi fick klärt för sig vad som förekom väckte detta hos dem en indignation, som JO finner tullt förståelig; Något stöd för "antagande att nå= - got otillbörligt avlyssnande av in=- terna överläggningar verkligen för rekommit synes - inte finnas. Men redan att misstanke härom har kunnat uppkomma vi= sar det ovllfredsställande i vatten= rättsd ens 'underlåtenh att upplysa samtliga parter om den rivata bandinspelningen. ”Vattenrättsdomaren handlade så«e tunda oriktigt. Men vad som före= kommit kan inte läggas honom: till last som «traffbart tjänstefel. kon- staterar JO Klagomålen från Gö- teborgs stad kan därför 'inte för= Glas- från minibilan "Det började med 'skördetröskor och . scooters. . Sedan byggde Glas- . säger "arméchefen, ått en "jiten nation försvarsstrid: ”jutanför . gränserna. Det. första. som - händer är: flyg- i , fabriken framgångsrikt små två- av. bilar. .Men . man - ”förbyggde: "anleda någon vidare åtgärd ar ti BMW eräicllan. | Företaget övertogs av--BMW...Och .BMW ;har nu' ra. tionaliserat , bort en del av Glas- "skulle: kunna hålla sin 'taktsbilar som : fyllde en lucka. ia modeNerna. z H &+den tyska efterkrigsproduktionen i Kvar står en bil:som utgö och: robotanfall' mot, försvararens 1Tsig”,: för. med. åren "blev, fabrikens .egen modellinje: -.Glas.:£304 Combi. .flygstridskrafter och : kommunika- Itioner; -Flyganfallen" :kan endast program både digert och mindre , lönsamt, "omfattande allt ' ifrån. Denna; får .nu i. och :med Frank: furtsmässans: öppning, BMW-sta- delvis och robotanfallen "inte alls-småbilat till pretentiösa . GT-vag-'. tus.' Det - betyder. att "den .genom- i hejdas. ling. mot vårt . flygvapen för. att; å tillräcklig: grad. av: luftherrå- | äldet”” börjar > invasionen; '- som måste mötås "av, den. mångsidigt"; amlade "effekt. som. alla tre för- ; På svenskt territorium möts fien- den av svensk trupp, som . måste ! | värä skolad .för” avvärjande styid | och för ' motanfall för: att. slå! si ”motståndarerls anfallskilar, återta; i "fortsättningen mi nst t 5 iedamöter förlorade '- områden ”éHer” föratt; | bevara? i handlingsfrihet ir ett” hö - svarsgrenarna kan i åstadkomma. I Efter denna” förbekämp: nar. med V&motorer." 0 sol : Så. trädde . bayerska staten och a et . : tor: av' betydelse.” Skulle: dessa styrkor « ersättas -av :färre, ”kort-: , tidsutbildade förband . minskas , uppenbart "' försvarseffekten och" det . kan. te sig, lockande, för, en stormakt - at: med en snabb ope- >ratio; besätta hela: Nordkalotten. SEN "ENHAÄLLIG RIKSDAG har. så sent som 1966 fastställt ör” armén: avvisar med : vu ..60 — en, sexårig värnplikts- skärpa: allt tal. om "att. man är,utredning som :bl; a. fastställde" beredd ;' att,.redan' från" början, variabla ” utbildningstider; De. uppge, stora, områden, tt sådant: ”värnpliktiga , 1 allmänhet” 'spal-" snedvridet resonemang kan utom/i tädes. upp. i. tre. kategorier BR, misstro mot Vår -be-: att: : avvärja .Invar: I lands. skar stämda; vilja: : sion, 1.4 «Det ' nuvarande arméförsvaret : låntbrukeditektös' i Skaraborgs län | har meddelat, tidskriften Sådd och 'Sköra att planer föreligger på ett samarbete mellan hushållnings- sällskapen "1 de 3 smålandsiänen, Jönköpings. Kronobergs, och Kal- mar län och att det även är fråga om att ””vidga samarbetet. till att omfatta sällskapet i Östergötland”, Hans 'uppgift . om. | att ”Hallands län är intresserat av ett samgående med kåfingarna?. är | uppseende- väckande öchy borde ge: anledning till en öppen fråga om i vilka. hjär. bor -slika . tankar. frodas. Hur. som helst kommer Halland eller. rättare sagt hallandsbönderna att bli kläm da mellan sköldarna och läget.blir Påtagligen just detsamma för Blek- inge eller : blekingebönderna, . I Norrland är förv:sso dessa problem ej mindre lättlösta än i sydligare landsdelar : Härtill kommer som dir N A Svensson i RLF framhållit i ett anförande vid RLF:s årsstämma att ”den krsaftiga nedgången .av an- talet . företagare och omstrukture- ringen” i iordbruket och skogsbru- ket måste framtvinga en anpass- ning av organisationsstrukturen till de ändrade förutsättniugarna Med detta för ögonen är det orimligt att nu eller på en tid av" ett par månader framlägga en. i' längden hållbar lösning av hushållningssäll- k -'eller . lanthushållni mångahinda organisationsproblem; tterst i dessa dagar (J F 9/9) har meddelsts, att Älvsborgs läns - hushållningssällskap - träffat ett avtal om samarbete med Lant bruksförbundets Driftsbyrå, avdel= h oret i Vä Bg, vars chef agr - Sven Jacob skall fungera som verkställande hos hushällningssällskapet samtidigt som han alltjämt. skall vara an- ställd i Sveriges Lantbruksförbund, Det gemensamma chefskapet inne- bär icke någon sammanblandning av deiftssyråns ach sällskapets egentliga verksamhet. Vidare 'upp- ges att ett liknande avtal är nära förestående mellen driftsbyrån och Älvsborgs läns södra hushållnings- sällskap i Borås, Därmed skulle ; de första stegen vara tagna för ei utveckling mot vad skrivaren grov- skissat tidigare i dessa spalter, Vad : som skett eller sker här i Halland ' torde bli uppenbarat vid det stun- dande extra mötet med vårt hus- hållningssällskap i slutet av denna iF "och; GG. vilkas utbildningstid: ivärierades med. hänsyn till den r militära . befattningen, civil skol- gång 'och yrke m.m, Ett exempel framgår: av ;tabellen: I äretg. inskrivningar uttas. till "hela krigsmakten - 'Unhderofficerare "c:a 2000: = Underbefä 8 i VpE kat EH - Vpl- kat Fö nu Vpl kat” GV 9000 . ”Dechär' olika” 'grundutbildning vid olika. försvarsgrenar. Vid . Vr armén: in Allans 450 dagar, - 2882 0 2: 332 = + + 300; 12-255) -På' ett :utbiläningsår har man inbesparat era 1/2. miljon, tjänst- göringsdagar vå detta nya system. 'Armén kommer icke att kunna lösa' avvärjande försvarsstridsupp- gifter om en ytterligare, generell nedskärning - av utbildningstiden blir aktuell: Arméstaben bedömer de .: korttidsutbildade: förbandens stridsvärde : som lägt och finner det: helt ansvarslöst mot indivi- den att låta honom med så ringa utbildning ta upp striden med en -stormaktssoldat med 1—2 års härd tjänst. : Kostnaderna för: produktions-| bortfallet, som ofta framförs i debatten: som ' skäl .mot allmän värnplikt, har arméchefen belyst med ett exempel: Antag att vi skapade en yrkes- armé på 50000 man med en ärs- lön per man på 30000:— 'kr i genomsnitt. Det ger. 1500 miljo- ner kronor, Eller m. a. o., lika myc- ket som arméns' nuvarande. an- slag. Men inga pengar över till vapen, fordon eller utbildning av denna ”elitarmé”. Det är uppen- bart att denna lilla, ”dyra” elit- armé på 50 000 man icke kan lösa de krigsuppgifter, som idag åvi- lar värnpliktsarmén . på 600000 man. Ej heller kan den utåt: be- dömas få samma fredsbevarande effekt, I är inskrivs knappt 5 000 man som under grundutbildning- en kommer attyvara borta ur produktionen avsevärt mindre än ett år. Elitarmén med samma nu- merär är borta ur produktionen varje år och. under kontraktsti- deng alla år. ”Produktionsbortfal- let blir i huvudsak lika. Sedan överbefälhavaren presen. ;terat. sina alternativa lösningar jinom de olika kostnadsramarna kommer det hela att granskas av Försvarsutredningen (FU). Man 'må hoppas att utredningsmännen kan enas om ett förslag till för- svarsfrågans lösande som kan få långtidsverkan och som icke för: orsakar upprivande försvarsgrens- Nordsverige utgör en- Tredsfak-: "timed många variationsmi "gått :- omfattande; testprocedurer - och "att produktionén. lägts :om ätt passa" de normer, som BMW "sätter för toleranser: «och. arbets: metoder. I och med att BMW an- svarar, för produktionen har;yag- nen - försetts med -. kvalitets-stäm- .peln ”BMW”. Den finns bl. a på navkapslarna. , » I -och. för, sig är Clas Combt redan. genom sin tekniska. -upp- de” kamaxel, -V-hängda . ventiler och 5-lagrad vevaxel 'har i upp: » trimmat skick förlänat märket he: dersamma placeringar i tävlings- ' .sammanhang. Sålunda kunde Glas, trots. sina: 1,3 ' liter bli snabbare” bil: under 1,6 liter i det hårda bel- -giska .24- -timmars-loppet.. 1966. ;; + Den «mindre . trimmade, Combi- versionen -har 60 hk:och "10 kgm vridmoment . vid . 2000 ' varv/min. Deh här, stel bakaxel men. växel låda av typen Porsche med "golv- växelspak. Toppfarten . anges : till över. 145 ' "kmt. enligt. tyska? tid- ningars testrapporter och accele. rätionen från ,0 -till 100 är "168,45 dar diätr ustning: . > Karossen 'som ritats. av italie- naren, Pietro Frua är inte av'ut- präglad. Combi-karaktär'' på trots av den stora bakdörren,.1I stället har den omisskännliga. drag -av den nya - europeiska strömningen i 'familjebilsdesign . när. det gäller mellanklassbilar, dvs "fast back” "Således. går framsätena; ned helt liksom baksätet. När, ibak- , sätet. fälls. ned får man en stor, jgenom: bakdörren . åtkomlig - last- yta på 1,45 meters djup och med en största bredd av 1,24 meter.. Totalt kan man alltså säga, att med : Combi-möjligheter, -- BMW port AB skall. nu ' göra den åt-' komlig för en bredare publik, : SVENS ETT ORD PA: Vacen|. "Saliga: de som lida för? för' rättfärdighets skull; Föll hör himmelriket till. (Matt. 5:10). Det är egendomligt att :Jesus' föllar dem som lider förföljelse ör "saliga, medan "världen ansér dem. saliga som inte lider, an man fråga: .: ”Ärp « alltså nödvändigt att utsta förföl jelse för att vara salig?”: Nej det är det inte. Men förföljelse, drabbar ofta dem som är trogen: Gud, Världen älskar dem som är dess vänner, inte dem som, häl- ler sig till Kristus. Människor kan utstå "lidande ' för familjens heder, för landets finet, . för Vetenskapliga framsteg/Men Jesus Kristus ' och hans sak för förmer, därför : att i honom innefattas alla ideal, he- la mänskligheten, Han synden. är vi lever i Krist 1 allmänhet vår tro, vistus. växer vårt kristna hopp genom förföl- jelse, Låt oss därför altid se.på Kristus som genom" körset :ger oss inre harmoni, Låt oss inte glömma att 'i .Mmörka stunder :är Gud med oss för att stärka vår Istrider. Itro och uppehålla . vår ande, t utmärkt; komplement: Ull BMW:s' 5 ygghad en” intressant konstfuk-). -- fåtion. Dess motor med, överlig; an.” sek. ”.Skivbromsar: fram. är stan-. och importören Förenade Bil Im-, - och död för Mänskliga » syften; - av. sig + själv för att "frigöra oss från 2 i - I bilen. -är. en sportig, familjevagn -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.