LAHOLMS TIDNING Måndag | den | 18 'september 1967 = = LT Nändag. den 18 september 1967 : IT = | Dyrörtssystemét är än en' gång ' Det finns sannolikt ingen säm- hällsorättvisa i vårt land i mo- « dern tid, som utsatts för så mån- ”' ga attacker som dyrortssystemet, men : som trots detta ändå lever kvar, Speciellt under 3090-talet ha- «oo de bondeförbundet "denna fråga på entreprenad och motionerade i riksdagen praktiskt taget varje” år i syfte att eliminera systemet. " Partiet rönte. 'emellertid kompakt motstånd från majoriteten inom de övriga parterna. Någon ensta- ka ”fribrytare” från dem anslöt . gig till revisionskraven, men de var alltför fåtaliga för att det skulle bli resultat, Det hjälpte fö- ga att sympatisörer ute i landet sJöt upp bakom bondeförbunds- kraven. De mest gynnade dyror- ternas representanter i riksdagen "> såg alltid till så att «systemet. inte frubbades, = ” Vissa mindre justeringar” före- togs emellertid så småningom, men det dröjde ända tills bönde-' förbundet kom i regeringsställ-.. ning fill - med iald - gen uttala sig för en fortsatt av- "nom atfortsävdragen är lika för, : kvarvarande ren” inte heller då ville riksda-” veckling, varför centerpartiet fort-. , satt - bondeförbundets energiska - kamp för att få dyrortssystemet : elutgiltigt likviderat..— ' Under de senaste. åren | har! / emellertid regeringen och social. demokraterna energiskt värjt sig ' med att tala om att dyrortsfrågan nu helt blivit en lönefråga ge- hela landet." Men arbetsmarkna- dens parter, som berörs av det . dyrortsgrupperade lönesystemet, har hittills inte lyc- ” kats komma någon vart. Att det. ' förekommer en betydande' ”otålig- l he grund av att inget mer f ler hända i avvecklingssyf< s te, är uppenbart, Det senaste, ut-'. slaget härav är att Kristianstads -. avdelning av Teleförbundet i en, motion — till förbundskongressen + krävt att denna uttalar sig i frå" N gan, "Går det inte "att avskaffa > förhandli ägen,' . så ' bör". ril uppvaktad; anger = . mokraterna 1951—1956, innan ett. rejält steg mot avveckling togs. avdelningen. Den uppfattningen, H sammanfaller med den .som, några Bondeförbundet hade eystemet . skulle avvecklas etapp- vis och som första etapp flytta sw upp örtsgrupp ett i tvåan samt s reformera det inför den förestå- "NN. ' ende” kommunreformen orimliga , lapptäcket så att åtminstone sam- - +. ma dyrort tillämpades inom sam - ma kommun, Detta beslöts också . " vid” 1953 års riksdag på 'förslag ” i ville ' bondeförbundet. att riksda- gen skulle uttala sig för en suc- ” cessiv avveckling av hela syster . met, men så långt sträckte. sig . talar sin bestämda mening om - | , varken koalitionspartnérn social- ; att systemet nu definitivt böl "Det dröjde" sedan, ända till 206t inhan riksdagen var mogen; - nästa steg i. avvecklingen, Då be i slöte.- nämligen”. flytta. upp ud grupp två 1 trean beträffande negrupperingen-samt" avskaffa, de dyrortsgraderade ortsavdragén. så skattehänsechde: "Det "skall "inte ' . Eld ahnat "och kanske .. iviktigåre skäl. för fria Tresor re trafiksäkerheten, De: allra |” "flesta: värnpliktiga ahvänder i dag bilen” som kommunikations: 'medel. vid "permissionsresorna, N Under , dessa färder ' inträffar | mänga olyckor, Undersökningen har' visat att bortåt: Hälften , av | alla "värnpliktiga som ”omk mer” under värnpliktstiden olyckas i samband med permis- sionsresor. Helt fria resor skul- ie begränsa äkandet i eger bil och ., överföra - permissionstrafi- ken till kollektiva och företrä- desvis "då spårbundna trafikme- "del till gagn för' den allmänna i trafiksäkerheten, » Svensk Politik : (ep). Fal Laholms Tidning - lokaltidningen - vid flera riksdagar. föreslagit att i en motion vid årets. riksdag, . helt avvecklas. Detta 'är & har Även om lönegrlupperingen"” hör ett område som 'dej'statsa »ställda kan förhandla om, så är "av Koalitionsregeringen. Samtidigt det inget som hindrar att riksda- gen, som en gång infört systemel - och som genom 'sina beslut hit- tills reviderat detsamma, också ut- en av joräbruk svarar centerpartiriksd fört: fram. -nämligen att riksdagen skall ut tala sig för att dyror gen .av de statzangtäl id ket mer angeläget som 'd låglönegrupperna” Öppenhbara 3 1 kommer” + :alltf öv. 6 (at "ofta" "stora tfäningsblbrfkér, uebate och krav: på "sa hets" N tot lokaliseringspolitik son + fr mn i Sverige har: också "vara goda; instrument) linära de ”negati : Konse erna av; strukture rön san nu. återstår "myr utvecklingen.'3 nte ' får. gå Slltför hårt: ut. över'; människor: och” bygder, Ur: -.den" synpunkten ät a krav. på-en. än aktivare? närings. politik. -från statsmakternas : da:; LO:s: medlemmar ,; :uppleveri ju i hög grad den' otrygghet och. den" osäkerhet” som. kraven: rörlighet. "och anpassning med .sig..: Nedläggningen av jord .avfolkningen” "av ” lantbruks ringen får "emelleftia sällan" sto- "ra! tidningsrubriker..: Om 'veni.jn- dustri: med -100 anställda” läggs ned" blir rubrikrena stor h kraven” på”. samhällsingripa starka.” Den, årliga, "nedlä | tuation.. dt ; Även. de lägst stående folken firar årliga fester efter bestämda ceremonier, Australnegrerna, vilka livnär sig av rötter och insekt- .| larver, begår vid början av den korta australiska våren: en"stor fest, vilken främst har till ända- mål att befordra gröda och växt- lighet samt öka de matnyttiga jaktdjurens antal. , Ett fiskarfolk firar: varje: år Då ävdvunnet sätt en fest vid fiskets säsongmässiga ; början" "Eter 'slut, ett herdefolk då djuren om våren drivs. ut på ' bete eller om hösten återvänder ,' hem, Ingarriter och sedvänjor är: emellertid sål talrika och så fast knutnå . till årstidernas växlingar :Isom åkerbrukets. Sädesbärgningéen är ju för lant i befolkningen den brädaste tiden på året och än brådare var den väl förr. i världen, Det låg emel- lertids då. en poesi och, en fest- stämning över arbetet ute på fäl ten, som, nu' sakhas, och som nog endast den kay förstå som en gäng var... medé Tydligt. ser jag mig liar som vässades och Blänkte, . karlarnas vackra, ryt- miska rörelser, då de med de vas- sa: järnen: tog ett väldigt ”svep'", flickorna i. sina witstärkta förklä- . den soc - brokiga” hättor, alla de fiinka ingrarna, som sam- och band kärve: så ' hela» raden ayefter det böljan ; sånde sädesfältet. ' a de sig slutet på! It fick alla mycket bråttom, "ringen, upplever osäkerheten och t..ex. LO:s : mediemmar, - Men - man tycker sig också uppleva "en oförståelse” för "de svårighe- ter. som. omvandlingen”. inom H läntbruksnäringen för med. sig. "Till. detta kommer att :den äldre "arbetskraftens problem i än hög- » re-grad är'en realitet i inom Jant- «bruksnäringen, i D « Tyvärr: är det. så” "att arbets- - marknadspolitiken: och ' lokalise- ringspölltiken; främst är utfor- Ens. Folk, här därför satt till.en i fösta dk med 'uppgift:att-läg- köpkreta förslag. syf- ttre "anpassning landen och ”ut- antbruksnärin- I Ava "konsekvenser och" "starka värlgheter” fö "många: ygder”. d: i Intbruket. : Sr LA ; antalet företagsned- Ye Politik; (cp). hanget måste "för- nn företagsledning 3 as upp till pröv- sig ab: de. allla blir repre: råde i ”böfagsstyrelsen: Det al man finner for- jftaksdemokratin som enskilde arbetaren Treftt. mera direkt känna att ran der något. i företaget. 'So- demokraterna :- tror, ' ati ' all "rättfärdighet i detta avseenrle är "uppfylld .om det.'statliga 'dirige- i ; andet av; näringslivet ökar. Den : uppfattningen” är: svår att för- 'stå,. ty, de enskilda” människor- "na:i näringslivet 'och deras si : tuatiom. förändras” ju inte, 'om ”staten.. övertar funktioner, 'som : örändras ' ju inte,. om ; ligger hos ; företagsledningen. :Socialisering," som många av, de yngre. socialdemokraterna. vill ha ' löser: heller inte några problem "i. detta sammanhang... . Inga: andra åtgärder än inför: | randet av ;en:allmän 'arbbetslös- | etsförsäkring « kan emellertid 150 "sådana industrier "= sker - mycket 'i tysthet, Det: ä knappast för. Ihycket, sagt att de sysselsatta ” inom - lantbruksnä- . "radikalt i förbättra! förhållandena : för människor: som friställs på grund av, den 'oundvikliga struk-] 'turrationaliseringen, otryggheten i lika hög grad som 1. r som, en följd hv, nivecke k | omtalag ;'att-- man: ö & a; Ingen ville meja av de sista strå- na :eller' binda den sista kärven. Detta ansågs nämligen för en stor skam och smälek, och blev där. för vanligen den” söligastes Iott. Den ' sista ”. kärven' utoffrades också : på. ett. särskilt -. sätt. Ofta band man ,omkring .den ett fler- tal band och stoppade :' stenar el- ler "annat 'i den för att den skulle likna en kvinna, Ibland sattes den gränsle över en häst samt fördes 'omkring. och uppvi- sades för grannar och fränder, som ännu ej avslutat skörden. .I " Frankrike. bands åv de sista strå na en. ,skördebukett. i'vilken grö- na grenar och blommor, inflätades, Denna spikadeg så: upp. över. la- dan, där man hade. den i säkert förvar til nästa. år,''då. det an- sågs att den skulle ge god Skördk Då de. sista stråna på ett; fäl föll för en, ropade" alla högt! "Pass. 'upp.. på räven” och . fånga honom!” En>av drängarna stod redan i färdigställning med -en säck” eller påse i. vilken: räven skulle as, Att jaga, fånga eller ta haren är ett. känt uttryck i Norge och'som förr även var all- mänt 'i-g. Sverige: och. Finländ. Ibland framställdes detta: drama- tiskt. Vid skördens.. slut "släppte man en” :bockz. Ö9y förföljde och dödade . denna” eller: också .band man fast: en tupp. de" sista axen och; avlivade iden 7: Ofta lämnades: några dessträn kvar. i ena. hörnet ”av, åkern. :Dem skulle fåglarna, äkersorkarnå, de underjo diska": niskt ansågs Der” äldsta” berättelge. vi har: här- om daterar” sigfrån år: 1594; "men här: talas : blott i om att man "lät de sista" stråna bl "stående: som ;- eller ':Wodan, ki uk. not om hösten ” a pple : sitta den” och 7 från "Norge - vanligen lite. gräs .oslaget n skänk åt. :berga: plägade -lämn på vallen folket. ;Sammanst le man: dessa i till] synes « ra sedvänjor, ”. får man det bestämda; intrycket. att vi. här inte:har alt göra med ett tillfällig påfund utan. ett vitt för- grenad sedvä tja, "vars upprinnel- se. vi -utan tvivel. har:att. söka i ett offer: till. egetationsmakterna enligt : den ;; enkla" logiska "regeln att en gåva förtjänar , en:. gen- gåva, Mest sannolikt, är att detta offer får betraktas som en skänk åt det mystiska väsen som Fåder över växtkraften; Religionshistörien ” har" emeller- tid lärt oss; att det snarast är det först alstrade eller. förstfödda, som” tillkommer guden eller, an- demakten. : Herden bringade. så- lunda sin gud'det förstfödda av sån hjord ' som: ett” itacköffer "och åkerbrukaren det: först inhöstade av sin 'säd, Detta offer är äldre än åkerbruket självt. Vi känner det från Indien, från Persien och Arabien och inte minst från ju- dendomen, Gamla testamentet har på 'ett ställe en- antydan om bru- ? ket att offra det, förstfödda bar- net och Abrahams begynnande offring av" Isak är väl också ett dunkelt minne av denna barba- riska sed. ' Från” gamla testamen- tet och Rom övertog .kyrkan bru- ket att offra de:'första frukter jorden gav,. vilka skänktes till biskopar och präster, som sedan invigde dem i kyrkarL Oberoende härav finner man emellertid” ock- så i folktron rester av detta 'of- ferskick. I. Skåne och. Småland - lade man sålunda ofta förr bred- I satiriskt. brev,; över. på grannens läker. Den, som" fått. den ovälkom- vid den sista kärven i ladan”litet bröd och ost jämte något. drick- bart för att rättorna' inte skulle förstöra den övriga säden. . I Värmland talade man om ert kornmoder eller sädesfrua, vilken rådde över sädens växtkraft och i Halland hette det om den som skar de sista stråna att han fick ”källingen”, Här band man också v dessa sista strån en liten ”lökt- ek”, vilken hängdes upp i stu- gans förnämsta "hörn, men togs ned till julen och ;utdelades till korna med orden ”Ät gott. och trivs" gott, nu är det iulafton” eller sattes den upp på en lång stång som julkärve till fåglarna. Namnet betecknar ”negets” eller kärvens' egenskap, lökt .betyder nämligen" lycka... Detta ' ”nek” sy- neg vara identiskt med den nors- ka ..”haren”. "I , Östergötland ' var det sed att rycka upp” de sista stråna med. händerna och av kor- nen häri bakades ett särskilt jul- bröd i vilket en sällsam : kraft ansågs innebo; I Halland kallades den sista kärven för Knutgubben, denne var klädd i eländiga pal- tor och "hade dessutom ett brev med sig, vilket anspelade på Knut- dagen den : 13:e". januari. Halmen efter "den" sista -:kärven - bredde man om julen fordom ut' på stug- golvet och kornen 'uppsamlades och: ströddes överst i sädesbingen för att" ge lycka. och välsignelse. I- Jylland "satte" den ' som först bli- vit. färdig med | skörden "en ”fis- semand”, en. utpyntad ; halmdocka, |. försedd" med. en”. räfsa- och: ett nä- spresenterr förpassade "den sna- rast -Över: till] någon: granne, 'och så kunde den.få vandra -från gård till" gårds Aleve Deer Sambandet. .melll skörd och t | jul är” odiskutabelt..I. Skåne" skul-|. 1e alltid. den :som bundit. sista kärven.. om "julafton 'sitta vid öv- ferbordsändan, eller; f docka:med” samma” Stor. propagandakampanj. för frivillig sj! ' Att vara sjuk är förstås aldrig något nöje, svärligt för der som vid sidan av all miska problem att brottas med. dem som knappast ”har råd” att tillsyn, städning, tvätt och annat bli Hemmafruar och kostar säkert mer jukförsäkring men det blir extra be- bekymmer får cekono- ' studerande hör till Att skaffa hjälp för”barn="Y Män de sex kronor la andra sjuka, RN hot em dagen en husmor utan förvärvsarbet penning. Och studiclårlet rinner snal . blir liggande en längre tid. : Men både hemmafruar . en frivillig försäkring få upp till 15 k h studerand op til 5 kronor om dagen i sjukpenning. har i isk sjuk- bbt ji väg för den student, som e har möjlighet att genom 1 I dag kör de all försäkri gandakampanj för den, = ' Till alla som försäkringskassan anser ha möjlighet att teckna en nv ellej en mera omiftttande för- säkring, skickas informationsmate- rial: en folder, en ansökningsblån- kett och en avsiftstariff, nu HEMMAFRUAR En husmor, som inte har inkomst av förvärvsarbete, är obligatoriskt försäkrad 'för en sjukpenning av sex Ironor per dag, Genom frivil- lig tilläggsförsäkring kan hon öka den till högst 15 kr per dag. För- värvsarbetande, -som har en obli- gatorisk sjukpenning av mellan sex och 14 kronor, har samma möjlig- he”. ÅA För att få teckna” den här frivilliga tilläggsförsäkringen måste man va- ra under 55 år och dessutom ha god hälsa... . "Premien bestäms dels av åldern, de!s av det antal karensdagar man väljer. Ju yngre man ”är,: desto mindre kostar försäkringen, och ju fler karensdagar, d v,s ersättnings- fria - dagar efter insjuknandet, man väljer, desto billigare blir det! Man kan välja 'mellan 0, 3, 18, 33 och 93 karensdagar. . : Ett exempel: En husmor som är under 29 år och därmed tillhör läg- sta å'dersgruppen, tecknar en frivil- lig tilläggsförsäkring på nio kronor om dagen, Kvartalsavgiften' blir utan karenstid 9 x:3 — 27 kronor, "med 3 dagars karenstid 9 x' 2:50) — 22.50. och "ned 33 dagars. kaz renstid 9 x 1:50 — 13.50. : Avgiften betalas in direkt till för- säkringskassan och inte i samband med skatteuppbörden. Man kan be- tala per kvartal, halvår ellr helår, vilket man vill, AV Försäkringen börjar gälla från början äv tredje månaden efter den gång en stor propa= ." sökan. "Lämnar man in ansökan MM oktober, börjar alltså försäkringen gälla den 1 januari | ".STUDERANDE Den som är över 16 år och "räk. nar med att studera minst sex må- nader till; kan teckna en' frivillig sjukförsäkring för mellan sex och 15 kronor om dagen. Till det kom” mer barntillägg enligt sama ro ler som ' för den obligatoriska sjuk- försäkringen. + a För studerande utgår den frivil-- liga sjukpenningen' efter 18 dagars sjukdom. De kan inte som hemma- fruarna själva välja antalet karens- dagar. De studerande är alltså i för- sjukdom. Tack vare den Jånga ka- renstiden kan premierna hållas ne- re, : -För varje krona sjukpenning om dagen är premien 50 öre: i kvar”: öre i kvartalet, två kronor om da- vidare .upp till 15 kronor om da- premie; ; Studerandeförsäkringen + börjar gälla från och med månadsskiftet efter den :månad då ansökan in- kom till försäkringskassan, Gemensamt för de, båda typerne av frivillig försäkring” gäller, att der inte kan sägas upp, av försäkrings- kassan; De försäkrade kan däremot när "som helst säga upp försäkrin- ; gen eller "minska den. z I hela landet fanns den sista. de- cember i fjol 132.898 frivilligt för- säkrade hemmafruar och 13.297 stu- derande, För Hallands län var mot- svarande siffror, 3.878" och, 345; Nu räknar man förstå s med, att den fr då försäkringskassan fick; an- | na ;kärves den ;s.' inta. "denna . "hedersplåts, Sogn .'i Norge ” berättas - att den sist ' och ' korna; - Julda smorgonen ." Barset uppträder ' NH skiftande skåra = -av demoner. . djutgeastalt såsom kornbock,' 10- julbröden plägar man stundom ge djurform,:..de : åsyftar" nämligen fruktbarheten . framför: allt. -års- växten. Även ."den "sik. såkakan, som. vid! vårbrukets:: början : sön- dermaldeés och förtärdes samt gävs åt människor 'och boskap äsyfta- de” det samma, - Tore ve fra ERT. ORD. PA:VÄ (GEN. " Och detta” är” evigt liv; att de känna dig, 'den' 'ende sanne Gu- den, och den du har sänt, Jesus Kristus, (Joh: 17: 3). sade någon till: en kvinna som man”: visste hade det besvärligt hemma. ”Är det för att du inte känner ' orättvisorna och förtret- ligheterna?” | ”Jag känner dem nog lika myc- ket som du”, svarade hon, ”men de sårar mig inter, ”Har du. något. speciellt: läke- medel?” « ”Ja, för varje förtretlignet från andra har jag kärlek, för alla li- danden på grund av: yttre om- ständigheter har jag bönen, och starten har”. man” nu, färdigställt. | över hälften av det stora vägbygg- färdiga ”kärven lades: jundan | nadsprojektet i USA som skall gej , katt, 'håvreget m. fl. Men också” ”Du är aldrig på dåligt humör” j landet nära 66.000- km högmoder-: na motorvägar, Vägnätet, som har procent av de större. amerikans ar städerna, 'och ' bilisten "skalli-då kunna färdas över, hela den 'ameé- rikanska » kontinenten från "kust till: kust utan 'att- hejdas av” ett enda stoppljus eller möta: en: en. da korsning 'i samma plans” "Den: 1 mars i år. hade 38.200 km. av det "nya ''motorvägnätet , färdigställts. Det innebär att 5$ procent nu är; öppet för trafik, och ytterligare 9.120 km är f. n. under byggnad... Endast fyra pro- cent av det "planerade "systemet har ännu inte lämnat ritborden. - Totalkostnaderna för hela pro- grammet: . beräknas. till över: 50 miljarder dollar.” De federala myn- digheterna svarar för 90 procent av kostnaderna; medan berörda delstater bidrar med 10 procent. För att.täcka. sina utgifter ,upp- tar den. federala regeringen en särskild skatt på bensin ' (fyra cent per gallon = 3,7 1) och gum- mi, en accis på nya bilar som används i yrkesmässig trafik samt för - varje blödande ' sår har: jag |. | den undergivenhet under Faderns vilja :som Kristus hade”. ' Detta är verkligen liv och över nog — det nya, överflödande liv av himmelsk art som livet i Kris- tus innebär. Kristus. helar varje sorg, ger oss ny. kraft och ' seger, över. fruktan och oro, över liv ati dem, sarnt tar . uten särskild ärlig. avgift på last- bilar. och bussar som trafikerar motorvägarna, a Zi De delar av” det nya. vägnätet ” som är belägna -ute på landsbyg- "den märks kanske mest av den I fråga. om "gröda "och skörd beteckningen Interstate Highway , bilande allmänheten, men 13 pro- folktron "en" mång i System;: kommer "när: dét blir: fär." cent av nätet löner genom: städer i, digt år 1972--att'sammanbilda” 90; och andra -orter där. trafiken är” som :tätast.' Trots Interstate” Highwa Sys- tems enorma. omfattning" kömmer det. endast att. utgöra omkring en procent av det totala amerikan- ska "vägnätet. Men de nya motor- [vägarna 'skall ändå ta upp till 25 procent av landets totala ”mo- torfordönstrafik,". vilket innebär .att det kommer att avlasta trafik från äldre och. överbelastade. vär gar. . ' Förutom att vägsystemet spar ' tid åt "bilisterna, förbilligar varu- transporter och ger en rad andra fördelar är det också av stor: be- tydelse för säkerheten på ”vägar- Amerikanska : trafikexperter räknar med att de nya motorvä- garna redan 'spar cirka 3.000" liv i trafiken årligen och förutspår att siffran så småningom kommer att.stiga till 9.000,. dettabl. a väldoserade kurvor, vitt skilda körbanor i båda riktningarna samt smidiga in-' och utfartsleder, . ” Usis, : och över död, - så "Prästen sade visserligen att hen: nes död kunde de ta åt sig 'som tvingat 1 väg fröken Regina, men : vad: var. nu' det för prat? Ett ögonblick såg det litet hotande ut för . honom, . Det var då det blev . fråga om att meddela fröken Re - gina” och kalla hem henne, men - lyckligtvis hade ingen en aning - oni' hennes: adress. På växelbordet hade: legat en:liten lapp 'med .. adressen! »Hotell Krause, Moria- nenstrasse, Berlin. Det låg nu i ". Fristerdts ficka och han nämnde . ingenting. Hade det varit liv kvar va I guMMan, då hade det allt varit / => CT Knepigt att tiga, men nu då hon var död gjorde han sig inte något samvete. En fara hade dykt upp och skingrats redan innan han visste om den. Det va också pre- cis som det kulle vara. =” När Reginas lediga skolbard började svärma i Bruksgatan gick det äntligen upp: för Malte vad som vår :hans nännaste 'uppgift Först" när nentbostaden." Hår "var.'en helt annan stämning än: i. samhället, som om sargen flyttat hit och för- i LS den vaf 'klarad ech fikröåt Astrid Klintin sortRES I SL teder, "begav "han sig: Spo- 'tätats här när de andra glömde En: allé av unggranar "ledde. upp möt flygeln, 'på var och en av dem var toppskottet brutet och pekade mot; kyrkogården, mot" graven. Ljus brann innanför de hopfästa gardinerna i ett av rummen. ' Stora " husets -undervåning låg tyst och stilla, inga tecken till den vanliga begravningsbrådskan, men en. röst. kände han, det var Sofis ”Omålad kista'och inte en gång buljong 'och pastejer!” "sade den. Malte steg uppfö: trappan och gick. genom . den störa .matsalen där Klipping så nyligen dukat sin feta frukost åt Roili: I herrummet till vänster fann han husets herre A nersiunken i ett soffhörn. Olyckan bade farit. bä.rt.. fram med den väldige disponenten och! jägaren. Han hade sjunkit ihop och det där obeskrivligg som. kallas livs- ade svunnit, Nej deles, ty då Klip- ade, upp lyste en trotsig glimt i ögonen. . . . > Sätt dig kyrkoherde, sade han -1Sig. ta om hela brevet du? det förtjä- nar höras... I Klippings skrivstol "satt verk- mästar le Fort med glasögonen på näsan och ett brev med mellan- svenska bankens stämpel framför Brevet var från Roili, mycket hyggligt i tonen tyckte Malte och fullt av intresse och omtanke för denna ohanterliga Gåtatorps gård som han rådde över med dess le- vandåé och döda” inventarier. Det bekräftåde vad Dagmar sagt. att Roili" ämnade komms på onsdag i egen person. Han: uttalade sin glädje över att Fristedt och hans kamrater handlat. så snabbt att det såg ut som om man skulle kunna komma, till en uppgörelse redan nu, Han sade att han för- stod att Klipping inte kunde vara så förtjust över den vändning som sakerna tagit, men att för honom, Roili, var - det enda viktiga att driften kunde fortsätta under så betryggande former som möjligt Han sade vidare att han person- och hör på vad le Fort föreläser, ligen" sträckt "sig längre än han frår. början tänkt sig, bara för att han inte kunde förlika sig med tanken att Gåtatorp skulle läggas ner” Det faktum att den unge ar- |; kitekten skulle vara med som en förbindelselänk mellan det gamla och det nya. - Hör, hör! "ropade Klipping. . . ”..« kanske kunde bidraga till att försona den gamle disponenten med tingens nya ordning. Han lät inte Klipping sväva i någon -tve- kan om att det icke fanns plats för hohom i det nya schemat "Men var inte orohg, kära Klip ping”, skrev han, ”allt ska ordnas för: din framtid enligt. de önske- mål du uttalade vid vår oförglöm- liga samvaro uppe vid jakthyddan Tro nu inte att jag vil! skicka dig dit upp nu mot den stundande mörka tiden! Var förvissad att du sitter lugn i disponentbostaden tills din bostadsfråga blir tillfreds- ställande löst, antingen du! vill överta den Månssonska skogvak- tarbostaden eller bygga nytt eller vinterbona din jaktstuga. Om jag skulle vilja komma ner ett tag + och jaga hare då vi får 'spårsnö. så går det väl att ordna för mig oc Oroa dig inte för kostnaderna för din nya överens om .dem och som hoppas också om din pension även vm du inte har åldern inne ni mina eventuella jaktkamrater någon av flyglarna, eller hur? |O" bostad, vi ska nog bli iag ngen Hur dags blir den? möts. tag, etc.” s "Observerade ni att allt ska dnas för mig? frågade Klipping, med tjock röst. - Ja, sade le Fort, det ä är mer än jag väntat av Roili, han är bygg ligare än jag trodde. | Ingep. av de 'andra sade något. - Ni tiger! menar ni att den är: Du telegraferade något om att komma hit och tala med styrelsen, men jag hoppas att du vid när- mare eftertanke uppgivit att på något sätt söka sä'ta unga Fristedt i dålig dager inför densamma, Ja ursäkta att jag vidrör detta, jag har full förståelse för den förlöp- ning, om vi nu ska använda ett sådant ord; som' du kom att göra dig skyldig till i första utbrottet av din org. Min hustru ber att/. få uttrycka sitt hjärtligaste delta- gande. Hon har nu hört så mycket om Gåtatorp av mig att hon tro- ligen följer med, då jag tidigt ons- dag morgon startar i bil. från Stockholm. Om möjligt ville vi hinna att' närvara 'vid ' begrav- - Så slut? sade Klipping Nå sjung ut. Ni törs intel Ja efter mitt kon-"' trakt går ut så kan de tvinga nig att sluta, det är klart, men då har jag en uppgift kvar: att sitta och vänta på 'att :Fristedts andels-” förening går omkull! Det är -all- HÖ nå något att t leva för. Sen kan jag (bor) -N a sta hand skyddale. vid långvarig talet, En krona om 'dagen kostar 50 . gen en krona 'i kvartalet. och .så <. gen, som kostar 7: :50. i kvartalet i" | beroende på dess breda körfiler, N På
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.