ka affärsbanker fått allt större HN | time | Gm | van | andres | nan me = a . I OT ” "LAHOLMS TIDNING NS - le "> Onsdag den .27 september 1967 vr | ( . - mber 4 em A 3 i z N - "e. i : | | | q eg ' LS : er : | —= LIF 002599 LT = Hallands Bildningsförbund Bankernas utlandsengagemang ...— > fon i comp på hur svens XY 1 i Regeringens ekonomiska pol- tik blev den dominerande frå- gan då ' riksdagen i veckan in- ledde sin höstsession. Samlings- partiet lämnade omedelbart in "en interpellation i vilken det görs gällande att det ekonomis- — ka läget under regeringen Paa- slos tid kontinuerligt' har. för- sämrats. Förslaget till misstro- endevotum stöds också av riks- dagsmän från de båda folkpar- tierna, «oo Vvs . os 1 regerIngspartiernas tidnings- press har det påpekats att sam- lingspartiets interpellation är eh uppräkning av de ekonomis: ka svårigheter som är välkända: "svårigheterna med "landets be- : talningsbalans, - valutareserven, produktionstillväxten och ar: betslösheten, Centerpartiets or- gan Suomenmaa framhåller att högern inte -har kunnat påvisa . hur ”' statshushållningen ' skall skötas, utan "skattehöjningar. . 4 Det anses i politiska . kretsar att riksdagen har. en, arbets- tyngd ”höstsesslon framför sig. I första hand är det de ekono- miska -frågorna och. sysselsätt- ningsläget som kräver uppmärk:- samhét. 'Frågan hur man skall avvärj en hotande arbetslöshet i vinter. väntas Atlösa: hårda debatter bäde i anslutning till samlingspartiets ” interpellation och, den tilläggsbudget. som Te: | geringen . nyligen lämnade till riksdagen.” Redän” första 'dagen låg 'det närnare 20 nya lagförslag ov riksdagens bord. Förslaget till grundskolereform skall. upp. på dagordningen 1 höst liksom frå-|. gan om frigivningen. av mellan- ölet. 1. den. senare frågan :kan debatten : väntas" stå het :även om man vid 'sonderingar lär ha ” ” kommit til att det var en myc- ket "liten: minoritet i riksdagen som” motsatte ' sig att mellanölet fritt skall få säljas i livsmedels- affärer, Regeringens beslut var enhälligt "och det väntas undér- lätta, frågans lösning. .Men det fintts "de som: påpekar att det behövs -endast 67 "riksdagsmän för att ölreformen”skall läggas vilande över nyval och att ”nyk-]. -terhetspartiet” brukar vara. rätt ” starkt i. riksdagen: "och >. i Hur det politiska klimatet blir under hösten återstår att” se. ' På: grund av sysselsättninkslä- ' get finns det också 'en. viss, oro och > oenighet ' inom regerings-|]. blocket, På vänsterhäll” tycks ” man vänta sig er hårdare" oppo: sitionspolitik än tidigare... mot regeringen, Det är 'én sak,-att den borgerliga oppositionen, in- ”N te tillmäts -några chanser: ;att direkt fälld regeringen,-'och en annan, att detär då i dagens något bistra ekonomiska . läge finns möjligheter att: påverka känsliga" väljaropinioner. ' Nya Pressen (liberal) har 'ta- ". git upp den frågan" och skriver bl, a. att ”man kan mycket väl tänka sig att-.en hårdhänt 'op- positionspolitik, , +. . ex. av' det slag som "vänstern. demonstrera- de ;åren 1963—065" kan vålla en så stark omskiktning av, väljar- opinionerna att det ändrar styr- keförhållandena : vid "nästa riks- " dagsval”. Tidningen framhåller : 1 H . see " 4 Fel; hr' Hjörne ' " "På en del håll i pressen har fabricerats mer eller mindre befängda förklaringar till att inte centerpartiet deltog i "val . duellerna” nyligen med social- demokraterna. Bl. a. har, det antytts att céntern skulle, lida något slags brist på debattörer! I Göteborgs-Posten (fp) skriverh Harry. Hjörne ”Oentern' som : också inbjöds sade nej, vad det nu kunde bero på”. Det är fel, hr' Hjörhe. ve sn Det var folkpartiet som tog Initiativet, till 'den politiskå gene- ralmönstringen. och inbjöd så- ledes . soclaldemokraterna, "Man figk' positivt svar. Högern höp- pade 'på' uppslaget en tid efter- åt och 'rönte samma gensvar. Inom centern hade "man helt . enkelt inget intresse av att bi- dra till ”debatt-trängsel i höst. Däremot sökte centern få” till stånd en TV-duell med socialde- mokraterna, Sveriges Radio sa- de tyvärr nej. sa Ho Det "kan emellertid upplysas att centern planerar att inbjuda socialdemokraterna till debatter på > vårkanten. Förhandskontak- . ter har redan tagits 1 saken, Det talas om 100 upp till 200) debatter, Så någon brist på de- battörer lär centern inte lida "av. Om'.nu någon . på. allvar "trodde det. vr | > Politisk höst i Finland att politiker på vänsterhåll har ge. uttryck för sådana farhä- a gor. 2 Budgetförslaget. för nästa år är 'ännu' infe klart och väntas komma på riksdagens bord först 1 början, av oktober. Hittills har det inte förekommit uppgif- ter om hur stort läånemoment behövs för att balansera bud- geten. I tidningarna framskym- tar det.att finansminister Mau- no Koivisto står inför en oer- hört svär uppgift med budgeten där "problemen är stora. Finans- ministern lät nyligen förstå att det inte kanjbli fråga om nä- gon mjukare] finans- och pen- Bingpolitik som krävts på cen- terpartihålls och inom fackföre- ningsrörelsen, ' Penningvärdet mäste . försvaras och: med) en mjuk politik kan. inte investe- ringsnivån höjas utom möjligen helt tillfälligt. =. V:o7 . I debatten kring den ekono: miska ' situationen . och syssel- sättningsläget har det . också förts 'fram- krav på socialise- ring som ett lämpligt: boteme- del. Det väckte uppmärksamhet att det med eftertryck gjordes . av” socialdemokratiska partisek- reteraren -. Erkki: Raatikainen. Centerpartiledaren Johannes Vi- -rolainen Kar framhållit att cen- terpartiet bestämt motsätter sig varje "försök till” socialisering. Vi" sitter inte kvar i en' rege- "ring som börjar socialisera, sär de talman Virolainen, «no. Också ' inom socialdemokratis- ka partiet var man tveksam in- för," Raatikainens, Rtspel och vi- " ceordföranden . Olavi Lindblom tog avstånd från, hans 'tanke- gångar... Lindblom: tillbakavisade också, förslaget om en speciell sysselsättningsskatt,' Han ”ansäg också att de; ekononiska nöd- läget 'har: gett: upphov?till lätt- köpta ' spekulationer inom ,par- tiet. Vad' som nu:behövs är en ligt Lindblom: en "förnuftig eko- ”nomisk' politik och : inte ' opla- nerade åtgärder” som ytterligare « försämrar. . sysselsättningsläget - och -minskar dén sociala trygg- heten, vs obasee osa H H Md tål bef " BEKLAMJIPPON "+ > +. "vär ett diskuterat och oftå tiserat konkurrensmedel, kri- om - SIFO-undersökning om husmöd- rars inställning, utförd 'på upp- dråg "av. konsumentkooperatid- nen, är ett försök att utröna vad konsumenterna anser. « It Några tendenser. är intressan- . ta,. skriver tidningen Vi i sin ledaret'w Ja se oa . Det visar sig att 8 av 10 hus- » mödrar: hågon gång använt sig "av jippon och åthävor; mest:gäl- Jer. det .rabattkuponger:- Man är övertygad om 'att 'det 'är konsu- menterna som får betala fioler- na. I allmänhet tror. man inte att jippon-varor är sämre än and- ra, men å andra sidan lockar :så- dana - varor inte. till 'merköp. Dessutom, och dét är väsentligt: många husmödrar- är övertyga- de om att, jippon” .och åthävor minskar pris- och kvalitetskon- kurrensen, «i a. tis dla Nu skall inte döljas att jippon och åthävor både uppskattas och utnyttjas. av många hushåll; utan sådant: gensvar skulle åt- . gärderna avskaffat sig själva. Särskilt är det yngr& familjer och familjer” på landsbygden som deltar. Ser. man till kon- sumhusmödrar jämfört med and- ra så framgår det att yngre kon- sum-hushåll är förhållandevis aktiva i det här sammanhanget, samtidigt :som konsum:medlem- mar är mera kritiska mot -jip- Pon och åthävor än andra.” = 3 > J, Resultatet . på den punkten kan 'verka - paradoxalt — : hur kan man vara både entusiastisk och kritisk? Förklaringen är att både jippon-vännerna och den kritiska opinionen representerar jämförelsevis små grupper. Den - stora gruppen husmödrar, majo- riteten, har tills. vidare ingen be- stämd uppfattning alls om jip- pon och åthävor. Ser man ute- slutande" till. konsumhushåll är et 29 procent av de tillfrågade om anser att konsumentkoopé: "rationen inte .bör använda sig av jippon och åthävor, medan ungefär lika många accepterar i varje iall rabattkuponger, Vi har ' tidigare "påpekat att det finns en stor grupp konsu- menter som 'genom sin tveksam- het eller okunnighet är åtkom- liga för påverkan när det gäller jippon och åthävor. SIFO-under- sökningen med alla dess be gränsningar/ bekräftar detta. Och härigenom läggs också ett an- svar på tillverkare och säljare att ytterligare utveckla den sak: liga konsumentinformation .som gör det möjligt för. konsumen- "terna att" bedöma pfa försälj- ningsmetoderna å la jippon och åthävor är Vad folk vill ha, leder stor kulturaktivitet -- : Under verksamhetsåret 1966—" 1967 rapparterades i Hallands -Jän 2.269 statsbidragsberättigade "studiecirklar med totalt 21.493 : deltagare; eller för att tala ett . mera ,lättbegripligt' språk: mer än var nionde hallänning stu- ,- derade i cirke!, Av övriga kul- « turaktiviteter kan nämnas att ; drygt 10 procent av länets be- » folkning såg utställningen Mul- » tikonst, och nästan lika många ;i besökare noterades vid stats- ” bidragsberättigade kurser och 1 föreläsningar i länet. Uppgif- "+ terna. är hämtade ur den års-' x + berättelse, som Hallands' Bild- - ningsförbund 'publicerat inför - sitt årsmöte på fredag. = cc oc , > Bildningsförbundets årsberättels är en fyllig, vacker och rikt illu- strerad skrift, betydligt annorlun= da än liknande' skrifter" var förr. Den kan också beräita om en livak- 29 lokala kurser och konferenser har under året ordnats i länet, of- ta i. samarbete mellan bildnings= förbundet och andra organisationer, . sex föreläsningsföreningar är allt- jämt verk | med regett arrangemang, och ett par andra verkar ' mera ' sporadiskt. Särskilt stort tycks intresset vara i Varberg, där man under vårterminen: note rade :i medeltal 232 åhörare vid tio' arr ig. De k da bib= lioteken på Hallands landsbygd om-= ' fattar nu ca 219.000 bokband, och under 1966 hade/de 216.000 boklån. Hallands Bildningsförbund håller på fredag sitt årsmöte på Katrine= bergs folkhögskola, Utom förhand= lingar blir där föredrag av läns= skoleinspektör Bengt Jakobsson, Halmstad, som talar om ”Synpunk= ter på vuxenutbildningen”. Vidare blir det = underhållningsprogram -S . hö . o "1 början på - Det är, närmäst en klické att vi lever i en krympande värld' med — i bästa fall — tilltagande inter! nationalisering på bl a det ekorp- miska området; Men även om man bara ser till den industriallserade västvärlden är. det också en tid av växande kapitalbehov . och minskade, utbud, =. oso 0 "Hur skall man möta den situa- tionen? En-väg är att internatio: nalisera också bankernas och fi- nansinstitutens verksamhet. Svens- ka affärsbanker har under sena- re år visat ett allt större intresse för att gå ut på den internatio- nella marknaden, I ett par artik- lar skall vi belysa den utveck- lingen, 0 ce NN ne -Om man ser på de svenska ban- kernas utlandsengagemang finner man att det grovt sett följer två linjer: dels en med tyngdpunkten förlagd till den industrialiserade världen, dels en med 'speciell in- riktning på mer eller mindre un- tig och mångskiftande ' kulturakti- vitet i länet. Bl a sägs att både stu- diecirkel=' och bibliotek ihé ver samt en utställning av halländska emäigrationsminnen, ) derutvecklade länder. IV 7 é N ten i'länet nu står 'starkare och "arbetsvilligare än någonsin förr. De sl ivande myndighet ar också visat god- vilja. gentemot det frivilliga bildningsarbetet,. Lands- tinget har bidragit med drygt. 30.000 kr:i. organisationsbidrag, och vida- re har betydande statsbidrag utgått till bl a kurser: och föreläsningar. t 'Tre stora kampanjer'har :under året ' bedrivits inom "bildningsför- bundets ram, En, kampanj "för emi- grationsstudier har sökt '"'larlägga förhållandena kring. den halländ- ska emigrationen till Amerika i slu- tet av 1800-. och början av .1900- talen. Operation Folkbildningsmin- nen : vill bevara: minnena kring de frivilliga bildningsorganisationernas tillkomst och utveckling. Slutligen kan : nämnas atställningen Multi- konst, som i början av 1967 visades på tre platser i länet och drog mycket stor publik. . sk KÖNJUNKTURLÄGE NÄSTA: ÅR 7 "-. Konjunkturl 1 t dubbelt" intressant. eftersom det påverkar både. valen i.september och ”avtalsrörelsen, "som :börjar något senare; "skriver Vec kans - "Affärers ös se, DL -' Det. är. nästan hundraprocen- -tigt säkert att konjunkturläget kommer att vara mera uppåt än :i .dag. Bruttonationalprodukten "ökar troligen i.en - årstakt på i över 4 procent och exporten bör I gårbra-bli ar tack :ivare;en ny » högkonjunktur. , i - Väkttyskland. 1 Ihdustrinssy 'investeringar < och ; vinster :har troligen kommit ur i sitt: nuvarande” bottenläge. .Den "inhemska prisutvecklingen har (utsikter att öka så pass lågt som :3 1/2 procent mot 4 1/2 just /nu, : Samtidigt blir lönestegringstak- "ten . säkert lägre än” på: länge, ! Bostadsbyggandet -: håller '. knap- past nuvarande ökningstakt och ' handelsbalansen kan, på grund av stor import, föranleda vissa ibekymmer. Arbetslösheten kom- . mer knappast ner i de låga -ta- "Jen 'från . 1964-65, men genom kraftfulla -insatser> från ”arbets- :marknadsstyrelsen — ”döljs? "en -del.av. de arbetslösa, = r SS I-,. Summa för hösten” 1968: snab- » bare. ekonomisk tillväxt, | pris- och" lönestabilitet men kan- 'ske vissa) problem med . handels- : balansen. NT I DEN: ÄLDRE ARBETS- Frlbll oa I "KRAFTEN | rbetslösa över 60 år skall en- ligt: förslag få.700 Kronor och t om! vederbörande inte. kan få ; nytt. arbete :utgär - bidraget -till ; pensionsåldern, ' noterar Syd = H östrä Sveriges Dagblad 2 der "Utredningen understryker att '-geformen skall, utgöra ett ekono- miskt ,skydd ,vid längre sarbets'. ; löshet. Att skaffa ny sysselsätt- j ning r alltjämt framstå som ; den ;bästa. lösningen. "Vad som I kan göras i den vägen får givet- I vis inte «bli. eftersatt. . Det har « emellertid visat sig vara allt svå- . rare ,att placera den äldre ar- > betskraften. Riskerna för att bli utan . sysselsättning stiger kraf- tigt .med äldern, och arbetslös- : -hetsperioderna blir ofta långa. Det har särskilda undersökning. ar visat... : Det är alltså i hög grad befo- gat" att" här "åstadkomma .en snabb - reform, som 'skapar ett visst mått av trygghet för en ut- satt grupp. Meningen är ju att KSA-utredningen skall fortsätta med sin ursprungliga uppgift att förbereda nya former för kon- tant stöd vid arbetslöshet. De nu föreslagna åtgärderna får be- tecknas som temporära, . : ' I-blickfältet på längre sikt lig- sger "en allmän inkomstförsäk- ring, som skyddar mot inkomst- bortfall på grund av arbetslös- het, Det är en stor och kompli- cerad fråga, som kräver! nog- granna -överväganden -av. både , ekonomisk,. teknisk och admini- .strativ: natur. Flera. skäl talar dock för en lösning inom en inte alltför avlägsen. framtid. Den nu- varande .arbetslöshetsförsäk- ringen omfattar bara 1,5 iniljo- ner löntagare. "Det finns nästan lika mänga som inte har något skydd. Här finns plåts för yt- terligare initiativ, [blott i tjugo år -— för en hjälte- | 1ens' läkarmis U NYA BÖCKER | INDIEN : Indien är ett stort land med en ytvidd äv 3.267.500 kvadratkilo- meter, Invånarantalet närmar sig snabbt . 500 . miljoner.. ”Vi. svens- kar har så många. Indien i vår föreställningsvärld”, skriver stats- rådet Alva Myrdal i ett förord till en :nyutkommen . bok om Indien ; och ' ställer frågan vilken bild som är sannast. Är-det den om maha- radjornas gnistrande lyx, mysti- kens, vidskfepelsens, sedsymboli- kens, blodsoffrens magi, eller är det. den hotande -hungerkatastro- fens Indien med” den: totra jor- den, de lergrå byarna, de utmärg- läde' människorna? . :' v Dagens Indien, — självständigt modig kamp :'för att bygga upp eri modern demokrati : och: koope- rativ. ekonomi.” I "detta ' väldiga, mångskiftande land 'har "även vi svenskar gjort och gör alltfort be- hjärtansvärda" insatser på. skilda områden, : insatser som i-ord. och bild skildras i föreliggande" bok. Landets. historia, natur, folk och näringar samt' religioner presen: teras, Därefter följer. redogörelser för de svenska kyrkosamfundens insatser/ 'inom..- olika. . områden, främst på folkbildningens. och häl- sovårdens 'gebit.: Slutligen 'skild- ras de hjälpinsatser som bedrives av Lutherhjälpen; Landsorgani- sationen, Kooperativa Förbundet, Böda" Korset,; Svalotna; Sida, Räd- a Barnen och. Svenska Journa- e sion. s a » Bokens 'senare ' del utgöres av en' förnämlig bildsvit. som förevi- gar. Indiens: natur, byggnadssätt, människornas . >. vardagsgärning; klädedräkt .. och .sist bilder från missionens". och - övriga :: svenska organisationers ' arbete, —:' =" «En verkligt: festlig. bok! — ett riktigt praktverk — som. bär vitt- nesbörd, om . vad : människokärlek och offervilja kan' utf men KELLER a. Hg. / «Allan Hofgren ' (red.): Indien, Ett bildverk om svenska insatser 1 ett asiatiskt land. EFS-förlaget. Inb, 35, 20 ls SINAI I DAG > nG . Sinaihalvön befinner sig i dag I världshändelsernas . brännpunkt. Det är inte första gången i mänsk- lighetens historia. Under, Israels folks uttåg ur Egyptens träldom spelade Sinai en avgörande roll. Vad som där skedde, då Herren genom Mose gav Israels folk som lag, sina levnadsregler, är. fort- farande +: grundregler. för den mänskliga sammanlevnaden, Leda- rinnan för . Evangeliska Maria- der. några veckor' bott: vid foten systraskapet i Darmstadt. har un: | snabb utveckling Denna form av utlandsverksam- het är ny för de svenska banker- na, den har helt.växt fram under 1960-talet. . Tidigare fanns. endast representarntkontor, enmansinrätt- samhet utan mest såg efter svens- ka "Intressen, förmedlade och upp- rätthöll kontakter, de finns fort- farande kvar. : Nu är bankmän emellertid ense: ' '”— Vi befinner oss bara i början av en snabbrutveckling! Fyra av landets stora affärsban- ker har ett drygt dussin engage- mang- i lika många" olika utländs- ka , banker och finansinstitut (se ill). Låt oss se något på motiven: - De två ”egentliga” bankerna är Nordfinanz-Bank - och Banque Scandinave en Suisse, De är 'var- andra ganska lika i uppbyggnad, bägge. är baserade på praktisk nordism. nor L | X i > ERSÄTTER UTLANDS- . « FILIAL a oe Bankdirektöf — Konråd Lund- berg, Skandinaviska Banken: — Man kanske kan: säga ' att Banque Scandinave mer eller mind- sina mäktiga 'gärningar. 'En mängd utmärkta färgbilder från det område som nu är mycket aktuellt och var det under Israels barns uttåg levandegör landska- pet. ov + . Författarinnan - låter. oss - följa Egypten till dess”Gud sluter för- bundet: med dem på Sinai, Av- snitt ur Moseböckerna belyser mentarer och meditationer kring dessa bibelord levandegör den bib- liska berättelsen 1 all sin aktuali- tet, Med andakt, läser man boken -— det är ju på helig mark man vandrar genom Gudsuppenhbarel- sens platser från Nilen till Sinai. En bok som ger ljus och vägled- ning för vår- personliga livsvand- av: Sina. och i en levande. bok förmedlar. -hon » en - påtaglig - bild. av den" omvärld, där Gud utförde ; ring.. a -M. Basilea :Schlink: Sinai i dag. EFS-förlaget, Inb. 18:50. TN Värna tidningar innehåll många ” tänkvärda ' notiser, För. någon vecka sen kunde man läsa i Ar- betet om en skolklass som förbru- kade ..den : ena ' läraren ' efter - den Sandra. Den senasté var en” lärare som -haft lyckad; tjänstgöring -för- "ut men som måste medge" att un- der den tid han tjänstgjort i pro- . blemklassen "hade det blivit 700 an- märkningar mot klassen i skolans anmärkningsbok. När jag läste det- ta kom jag att tänka på en liknan- de historia från ett annat läroverk på en annan ort. Där hade man ;”också en sådan klass' som fått det till ambition att besegra varje lära- re den fick." Den tvingade skolan - I. mitten: av ' "oktober " startar Postbanken 'en / speciell. postgiro- service för blinda, som innebär att de trots sitt hahdikap själva skall" kunna sköta sina: postgiro- betalningar: Postgirokontoret öpp- Bar speciella konton, på vilka de blinda: kontoinnehavarna” kan ; få inbetalningar av. alla slag — lön, pension, barnbidrag och liknande — " bokförda, '- Kontoinnehavarna beordrar . sedan Postbanken att göra utbetalningar, såväl till sig själva som till andra -mottagare. Det kan gälla! både. betalningar av tillfällig .art och stående upp- drag som hyra, försäkringspre- mier, radiolicenser och ' liknande regelbundet ' återkommande . be- talningar med fasta belopp. . ” De” synskadade ” behöver bara skicka fakturor, premieavier, in- betälningskort : etc.” till Postban- ken i portofria kuvert, På 'Sam- ma sätt kan de också skicka in utbetalningskort och 'postanvis- ningar för beloppens . gottskriv- ning på, servicekontot! De syn- skadade skall alltså slippa besvä- ret att gå till posten "med sina ”Postgiroservice åt blinda” till "flera -lärarbyten varje termin får den "synskadade ett kontout- drag på blindskrift. För att kun- na korrespondera" med de blinda har Postbanken därför låtit ut- bilda några'damer i att läsa och skriva . blindskrift.-.. Blindskrifts- maskiner är det senaste tillskot- tet i Postbankens maskinpark, Den verksamhet som nu. startar på försök i mindre skala sker i samarbete med De Blindas Före- ning, ' som också skall ' ta. emot och pröva framställningar om att få utnyttja servicekontona : för blinda. >, Ma or —"Postbankens initiativ är: gläd- jande, ' säger ' direktör Charles Hedkvist i De Blindas Förening, Inte bara därför att man nu tycks vara på väg att lösa ett problem, som har: varit: rätt be- svärande : utan också därför. att det mig veterligt är första gången ett statligt företag på allvar ta- git upp frågan om att ge de blinda samma service som man ger ' andra, Vi hoppas naturligt- vis att andra offentliga service- företag skall följa exemplet — penningärenden. Varje gång det och privatföretag också för den delen... ” FÖR "Av Märta Léijon - | Problematiska skolklasser och det var inte till fördel. varken för trivseln "eller kunskaperna. I nödens stund upptäckte någon. i skolans ledning att det kommit en studentska från landsorten till stan. vila sig ett år innan-hon sökte till: universitetet, Hon: hade fått den ambitiösa studerande, Det var inte hennes" avsikt att bli lärare men: bra... Jag känner flickan personli- gen. Man bad henne: enträget att pröva” åtminstone någon månad” i den evåra klassen, Vikarier har bra betalt och". studenter har sällan mycket i sin kassa. Flickan var in- gen pinuppa, men en snygg och trevlig och bra kamrat. Hon hade själv studerat med stor iver och eftersom han var nybliven student hade hor allt klassen skulle" läsa i friskt minne. Det fanns inga före- satser . hos henne' att hon skulle uppfostra klassen eller kurera den, Hon kom helt enkelt som'den lug- na rejäla studentska hon var. Må-. hända märkte också hennes elever något av. den omedvetna sprödhet som hennes sjukdom gett henne, Klassen blev från första dagen en mönsterklass, en sådan flicka är det inte något nöje "att "snäcka, När månaden .var. slut övertalade ele- verna henne att stanna och skolans ledning gjorde detsamma, Hon var kvar ' hela ; höstterminen och ele- verna gjorde allt de kunde för att underlätta hennes arbete, Efter jul övertalades hon att komma. tillbaka. Då fick hon tjänstgöra som klass-: förestånd. Den i gick också bra, Eleverna lärde sig mer detta år än de gjort förut under sin skoltid, Det händer ibland att ele-! vernas 'ridderlighet kan väckas av en lärares personlighet. : Nästa år iick studentskan sin vilotid 'och har sen gått vidare i det som nu är' hennes yrke, = ' oe Det borde vara så att skolmyn- e, A3 skett en omsättning på kontot Högertrafikkurs sl on N Med ett välkommen i höger- trafiken hälsas eleverna välkom- na'i den nya brevkursen I hö- gertrafik "som ' Brevskolan och Statens Högertrafikkommission i samarbete har under utgivning. Kursen erinrar om att över- gången till högertrafik den 3 sep- tember var något på :sitt sätt absolut enastående och att I hö- gertrafik som en följd därav ock- så är något ovanlig. För närva- rande är det bara den första de- len- av kursen som föreligger färdig, Den andra delen grundar sig på det som hänt "efter "omr läggningen ' öch den skrivs och trycks medan många” studiecirk- lar redan är i arbete med den första 'delen, Ett färskare studie- material än det högertrafikkur- , te krivs. medan eleven studerar sens elevér / får arbeta med tor- de knappast kunna åstadkommas. Brevkursen : I högertrafik är avsedd att studeras i studiecir- kel. Undervisningen bygger - på samtal och erfarenhetsutbyte mel- lan, cirkeldeltagarna, Brevkursen utgör elevernas faktasamling och arbetsbok mellan sammanträdena och ger dem möjlighet att kom- ma väl förberedda och laddade med argument till cirkelsamman- trädena.. Kursen innehåller också en del fältarbetsuppgifter som är så utformade att: eleven själv får göra observationer ute i tra- fiken och också medverka i den omfattande uppföljning av höger- trafiken .som HTK genomför -— allt i syfte att på allvar” skapa js inte alltid behöver bara ta hänsyn till höga betyg och exa- mina när, de tillsätter en lärarbe- fattning utan att de framför allt får lov att välja den, vars väsen väd- jar till det finaste och bästa hos eleverna, Det kan också vara så att en ung lärare måste göra flera för- sök innan han kan nå det bästa hos sina elever. De flesta har väl hört talas om Mr Chips, läraren som började så veligt och avigt och som blev så uppskattad som människa och som lärare till slut, . - - Det vore också önskligt att både elever och lärare fick lämna den uppfattningen att lärare i de hög- re klasserna skall fostra sina ele- ver. Han skall inte sköta anmärk- ningsboken 'eller vara profoss i skolan. Alla disciplinfrågor bör ele- verna i de högre skolorna ha för- stånd nog till att sköta själva, När de kommer 'ut i livet efter det som förr kallades mogenhetsexa- men bör de också ha den andliga mogenhet och självdisciplin som de behöver för att efter skolarbetets en säkrare trafik. v i slut inta en betrodd plats i sam- bällsarbetet. - / ningar . som inte .drev bankverk- « Israels folk på dess vandring från ; Hoön var hos' släktingar: där för att. blodbrist som då och då drabbar: hon var lugn och käck och därför intresse för att engagera sig 1 utländska banker och finansin- gtitut. I ett Par artiklar skall vi försöka kartlägga hur långt utvecklingen nätt. Den första ger några exempel på de motiv som kan ligga bakom dessa en-, gagemang re ersätter en' utlandsfillal' Den viktigaste delen av de bägge ban: kernas verksamhet är att lämna . och förmedla finansiellt stöd åt nordiska. företags dotterbolag - utomlands. De kan också finanste- ra nordiska hemmaföretags €ex- port- och importaffärer. Svenska företag behöver då" riksbankens tillstånd." Bankerna sluter vanliga låneavtal med sina kunder och lånar upp medel i eget namn på olika häll utomlands. Ne Svenska Handelsbanken har in- tréssen' i en spansk industribank. Varför. det, bankkamrer Ingvar : Gannéus: ., Å a '— Spanien befinner sig just nu i en dynarmisk utveckling på det ekonomiska området, den indust- riella expansionen är mycket snabb, Banco Udquijo är landets äldsta industribank — även :affärs- ibank — och aktieägare i ett par hundra av. de stora spanska in- dustrierna. a i — Ett svensktiintresse 1" ban- ken — även om det rör sig om en minoritetspost aktier — är också — ett givet intresse för svenska fö- Iretag som vill investera i Spanien, Vi har ett mycket gott samärbete med Banco Urquijo. ' AR Skandinaviska Banken: har ett "litet men dock intresse i Elfen- " benskustens ” utvecktlingsbank. Bankdirektör Lundberg: I. ikt. Men det är också klart vi lär av erfarenheten. Och vi kny- ter värdefulla kontakrer: vi är med .i' den här banken tillsam- mans med bl a amerikanska. Chase Manhattan Bank och det är" absolut > en förbindelse värd att- vårda, | Sot TN ” Mäke ”det ett slags u-landsvärn-' SATSA PÅ TEKNIK - I European Enterprises 'Deve- lopment Company är både Han- delsbanken ' och : Stockholms En- skilda, Bank delägare; genom när- stående ..investmentföretag.' Bank: kamrer , Gannéus: - Non N9 nr — "Man : kan kalla! det för ett Promotion-'. eler. Incentiveföretag på det internationella planét. Det är ett investmentbolag som: satsar på främst tekniska nyskapelser — oerhört viktigt om. Europa skall kunna hänga medi utvecklingen. '— Dessa innovationsföretag har ofta svårt att hitta riskvilligt ka- pital. .EED ;satsar visserligen inte på vad som helst, det skall verk- jektet' skall" också"ha kommit en bit på vägen -— "åtminstone till prototypstadiet.” ; vi " EED är i allmänhet inte intres- ritet i de företag där man satsar pengar och hjälper till med know- how 'inom -:administration : och' marknadsföring. Man nöjer "sig i stället med en mirioritetspost. Det var på maröockansktsinitia- tiv.som vi kom -med i Marockos ' utrikeshandelsbank, berättar bankdirektör. Lundberg i. Skandi- naviska Banken: OR > —; Marockanerna sade att. Sve- rige . skulle hamna helt utanför landets" utrikeshandel" om , ingen svensk bank kom med, Då talades det-"också om att banken skulle få monopoi på utrikeshandeln ">> så har inte blivit fallet..Vi' skall i alla ”fall inte klaga — den svens- ka andelen av handeln på Maroc- ko har troligen blivit större på som annars blivit fallet. Även här samarbetar vi med ett antal be- tydande internationella banker, '' I Tunisien har Stockholms En- skilda Bank intressen genom en bank, Bankdirektör Carl de Geer: — Denna bank skall inrikta sig på att' lämna medelfänga , och långa lån till privata företag, sär- skilt för en ökad industriell. verk- samhet. Vidare skall banken inom ramen för Tunisiens fyraärsplan stödja Projektet inom jordbruk och fiskerihantering samt främja turistnäringen, Svenska : företags kontakt med Tunisiens näringsliv ön jöpna främjas avs att” en sk bank ä 2 : lingsbankon. är delägare i utveck- Mt "ol lETT ORD En" Zuluflicka från at: F Ifrån ett” icke- bjistet hem "ville få. skölunder. Sning. Den närmaste skolan; låg men hon Mt borta från' hemmet. : n lät skriva in sig där. N Hon. vistadeg' i dej n- några . den skolan n. år och under den tiden tog on emot Kristus som sin Frälsare. . las deras liv. . 7 nl behöver bedja för Guds vitt-” Afriko Crallt, 1. mitt eget land,” Ari 2 och i andra länder. Vi beh ör bedja att de som; lyss- Pie vårt. vittnesbörd skall rid med Gud i sina hjärtan, serat av att. skaffa sig aktiemajo- grund av värt engagemang än vad . i framställningen. Och hennes kom-! — Om man så vill kan man ju ligen vära något mån tror på: Pro- 1 t i I H I NN Nl minorHetspost . i en utvecklings-' | PAI VÄGEN! H i : t I i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.