J[ Hamann 0 a ee — - I / LAHOLMS TIDNING FLER I i eve T- Torsdagen den 12 oktober 1967 LT . Tr — GES ene 2! EECs N politiska. målsättning och. vårt förhållande härtill "Sveriges. ansökan om Törhand- lingar för anslutning till EEC har utlöst en debatt här hemma, som av "tidskriften Vi karakteriserats som en blandning av hårt ladda- . " de aggressioner och prinsessan på - ärten. Allt detta spelas upp med tanke på valet nästa år med ide- - liga vädjanden till väljarna som - "konsumenter och löntagare. Var- je parti tolkar Romfördraget på wsitt sätt, fortsätter tidskriften, och tolkar in sitt önsk de, när EEC:s ”grundlag”, samt den s 'k Bonn-deklarationen från år :1961.' "Det torie vara sannolikt att mi- nisterrådet kommer att inta sam- ma ståndpunkt som | i nen ifråga om metoderna för” att avgöra om neutraliteten = läg- ger hinder i vägen för ett svenskt medlemskap, Det innebär att Sve- rige sjö'vt får besvara den frå gan. Besvaras den jakande, före- ligger inget hinder för svenskt. medlemsk Besvaras den: ne- man "förutspår hur Sverige skall - behandlas i framtiden, Tidskrif- ten, menar, att debatten inte. har klargjort en enda punkt, Det har gått bynolitik även i vårt förhål- lande till Europa. +: Bortsett från den onödiga och "försmädliga glosan om bypolitik kan man helt instämma med Vi, som är den svenska konsument- kooperationens språkrör. EEC-de- batten är förvirrad och har san- nerligen inte gjort det klarare för allmänheten hur Sveriges förhål- lande till den mark- kande, vilket ju förefaller själv- klart, får Everige genom förhand- lingar med EEC söka utverka för- behåll, sam garanterar fortsatt al- lansfri. utrikespolitik för Sveri- ges del, om' vårt land skall bli medlen. Komr.er denna förhandlings- > ordning att följas skapar det in- trikata problem för Sverige, De ansvariga svenska instanserna måste då bilda sig en någorlunda hållbar uppfattning om, vad EEC:s " politiska "målsättningar egentligen bär och vilka konsekvenser naden kan tänkas bli" utformat, Förvirringen i debatten beror dels på brist på fakta och dels på lust. - att begagna EEC-frågan som slag- trä i den valdebatt, som kommit i gång redan. ett år innan valet ' äger mm Ännu mer förvirrad - "har debatten blivit sedan EEC-" kommissionen lämnat sin rapport till EEC:s ministerråd angående". olika länders ansökningar om an- slutning" till EEC, Rapporten har inte offentliggjorts i sin helhet, men. olika. - brottstycken ur den- "-somma har sänts ut av nyhets-. byråerna Lösryckta ur sitt sam- . ”manhang ger: de. ingen: samlad: -"bild av vad kommissionen verk- ligen sagt. Dessutom har det ald- : . rig klart och tydligt sagts ifrån i pressen, att kommissionens rap- port. utzö tt förslag, som: "skall .underställas ,' EEC:s- inisterråd, , d'v 5 utrikesministrärnal i de sex: länder, som' nu "gemensamt bildar ' . EEC; Det är "detta ministerråd, som beslutar. - AN: 2 Den: svenska ansökan om an- . "knytning till -EEC- lämnar. som bekant frågan om formen för an- slutningen öppen,- om : det- skall” bli. medlemskap, associering eller dd eventuellt någon : tredje ' lösare form, : Kommissionen '”anser att: svenskt medlemskap av. EEC inte; skulle kunna övervägas, i'annät? fall än: att "förhandlingarna: med. Sverige, skulle visa att vårt land; ; är I ståhd att utan förbehåll ac- ..ceptera EEC:s politiska målsätt- ' s ningar. Kommissionen säger vi- dare att associering inte är lämp- lig för ett så högt utvecklat! land som ' Sverige. Ur ..tekniska. "och ekonomiska synpunkter är. Sveri- ; ge" enligt ': kommissionens ' me- : ning : väl kvalificerat - för fullt :- medlemskap, Kruxet för Sverige blir då, om vår alliansfria utrikes- ' : politik; kan förenas. med de poli-” : "tiska målsättningar EEC har ställt ' ' När regeringen. lämnade sin an- sökan till EEC tänkte den sig att ' de kormande :: förhandlingarna, skulle "klarlägga, ' om detta var . möjligt. eller inte, Kommissionen " vill angiupa problemet från en an- / nan utgårgspunkt och anser, att Sverige siälvt måste avgöra, om dess utrikespolitik medger med- , lemskap, I fråga om definitionen : av EEZ:s, politiska : målsättningar 7 hänvisat" .kommissionen + särskilt. , : till Romfördraget, som - utgör > "för Sveriges del deras förverkli- gande skulle betyda, Lättare upps gifter än denna finns onekligen. Med politiska mål måste , man jövangeisk gudetro, AR inu re rubba. Rymdforskningen har in- 3E" Ande, ”gudskollektivet”, som den amerikanske biskopen hädan- de kallar treenigheten. Ingen av oss har sökt. himlen bland stjärnorna, Vi vet, att även de högst stående v. bamo, sapiens släkte i med sina fattiga fem" sinnen aldrig kan nå Löftets land — dit ingen jorde- varelse kan komma förrän efte” döden. : 'mot artiklar i profan västtysk press, författade av förespråkare för den "ya. avkristningsvågen”, sammandrag sorn vi hoppas bely- ser den aktuella situationen: - Människorna har genom den mo- liga illusioner. Den ena gudomli- rämnat under trosföreställningarna. Där tidigare den ouppnåeliga him- austronauterna 'omkring. Där man förr "trodde helvetet var tillfinnan- des, sitter så säkert ingen djävul De klara förställningarna" om ett hinsid har upplösts i ett töcken .., förstå rent all litiska före- teelser och således i sammanhan- .get eliminera' de handelspolitiska målen, för vars”. förverkligande EEC ju ändock bildades. De po- litiska målen anges i tämligen dif- fusa ordalag och har veterligen aldrig" konkret formulerats ' i. nå-' gon fördragstext. De i Romför- draget och Bonndeklarationen an- givna »;lmänna politiske ' målen står inte på alla punkter, i över- : ensstämmelse' med varandra" och härtill. kommer att 'den "politiska utvecklingen i väsentliga. avséen-. den slagit in på andra vägar än som förutsattes, då Romfördraget ” och ' Bonndeklarationen. under- . tecknades. na i När " Romfi 'drage' dstes - I på papperet ' vär "ännu .visionen om ! "Europas förenta stater stark, Den/ blivande, ekonomiska : organisatio- nefs stora, allmänna syfte angavs vara ”att lägga-grunden för. ett ständigt "fastare förbund mellan ' -.de-europeiska- folken”; Några 'reg- ' ler för det politiska” samarbetet : finns emellertid inte' i fördraget. Bonndeklarationen antogs. i skug- 'gan hv Berlinkrisen:'.1' densamma | - angavs, att statscheferna i 'EEC- länderna var eniga i att stärka dé' . politiska, ekonomiska, sociala och i 4 kulturella banden; mellan, Europas . folk. :Bonndeklarationen.är ett do- : kument från det kalla krigets mest.” kalla dagar. Frågan är, om det överhuvudtaget längre kan anses | äga någon betydelse, .,..: i :Visiohen' om , Europas , förenta ' stater har dunstat bort, men kvar står strävandena, att åstadkomma en” "vidareutveckling av det poli- ' tiska samarbetet mellan den ge- mensamma marknadens medlems- länder,” Hur” fort "och "Kur" långt ' É denna utveckling kommer att gå torde knappast någon i dag kunna lämna något säkert.svar på,.< . Kontentan härav blir' att EEC:s "politiska målsättningar. är angiv- na.i mycket allmänna ordalag och att de förändras.i takt med den politiskå utvecklingen i Europa. Om Sverige kommer att; bli .med-. lem av EEC så lär detta inte ske förrän” in på 1970- talet. Då kan EEC:s ' politiska. mål vara andra än de som, är uppställda 1967, - skriver Accent, tidning - för " från alkoholen eller. delta 1'ett NT N TIDIGARE HAR MAN bi, a. velat Se flykte” ni alko- holen som uttryck. för 'en kul- turell fattigdom. liksom man "inom den unga arbetarrörelsen ansåg ' att man 'skulle komma tillrätta med' de sociala” 'miss- förhållandena för att kunna Jö- sa flkoholproblemen, I "dag är det!en annan variant av samma teori som är populär: Alkohol- missbruk är inte en, följd av : drickande..1 .och för sig utan främst ett. symptom "på under- liggande defekter hos individen, IOGT och NTO. N Det är "emteori som inte minst är' populär. inom alkoholhante- ringen, Den vara man säljer blir exculperad, förklarad utan egentlig skuld. Men den inställ- ningen är också ägnad att vara ett försvar för dem som är oro- ade av alkoholskadorna men än- då:'inte personligen vill avstå frontalangrepp mot dess funk- tion i det mänskliga samvetet. DÅ .gömmer man, undan en faktor 1 alkoholskadornas. ekva- tion. Man vägrar helt enkelt att se &tt förhållande som dock ter sig ganska uppenbart, nämligen att alkoholen i sig, då den förs in I en människas liv, alltid in- nebär att "man tillför en risk- faktor. De defekter och skador som man åberopar finns hos de |" flesta människor. Vi fungerar ändå 1 regel hjälpligt om . det tryck alkoholen "utövar på oss . inte är alltför starkt. Men alko: holen är inte bara en komplice- rande utan "också en multipli- cerande faktor i en människas liv: Svagheter som han skulle I . / MN Kan oa ha kunnat leva med. och. klara upp blir genom tillförseln. av al kohol allvarliga och ofta livsho- tande, Då fallen av delirlum' tremens försvann = från : "Köpenhamns sjukhus efter. den stora .sprit- prishöjningen år 1917: berodde det.inte på att köpenhamnarnas andliga" och fysiska stätus änd- rades, ' Bara på att en komplice- rande , faktor, starkspriten ren- sades ut. eller -: försvagades i många människors: liv. De poj- kar. i de nedre tonåren som i dag berusar sig på, mellanöl är inte sämre utrustade Personligen än de som befann sig 'i' samma älder - för -tio år--sedan. Deras berusning är' en följd "av en ny faktor i det sociala sammanhang där de framlever.. sina' lungdoms- är. HAR SJ FÖRPLIKTELSER? - Statens järnvägar skyler 'sitt dåliga driftsresultat' bl.”a, på Att ekonomin belastas av förpliktel- ser som inte har motsvarighet hos' landets övriga transportfö- retag, Jordbrukarnas Fö- reningsblad kommenterar: Det torde vara: en utbredd uppfattning att SJ har sådana förpliktelser, men 'de planer som antytts vittnar om att man sö- ker komma ifrån dem, På lands- bygden är oron stor för vad som kommer att ske till dess utarm: ning ur kommunikationssyn- Punkt. Oron delas av dem som måste anlita SJ:s »kring storstäderna. Trots ”ratio- naliseringar” och mycket kraf- tiga höjningar av biljettpriserna, går t. ex. lokaltrafiken i Stor stockholm ' nästan lika dåligt som- persontrafiken på "lands- | lokaltrafik . . Man. citerar »den, katolske. filoso- fen Michael Novak, knuten . till Stanforduniver. sitetet i USA: ”Om jag händelsevis skulle upp- lyfta mitt hjärta i bön, är den in- kan se, höra eller känna. Min bön riktar sig till en gud i den kalla svarta polarnatten med ' en känsla som hittills endast” förnummits av de icke-troende”. Ett yttrande äv Nationalkatedra- lens "dekan 'i: Washington" har, åbe- ropats” i sammanhanget: . ”Vad' Gud är. kan, 128: inte med bestämdhet säga”. om I <Man' "har kopplat” på Infrainstitu- tet i Västberlin. Specialitet mark: nadsundersökningar ” och, opinions- undersökningar. Metod: "Prohabili- tysample-systemet. Resultatet - av den genomförda rstesten.: betecknas som högst förbryllande." : 7 vs | För: 57. procent av. protestanterna och 31 procent av katolikerna fanns det inte längre någon himmel. Den hade” rymdskotten förintat, "Men nästan ingen ville utträda . ur. kyr- kan, Det hade de testade, inte halt en tanke på NE Ännu förunderligare' - = 32: .pror cent av katolikerna och 51 procent 4 av protestanterna gjorde; gällande, att .de-nu' oftare, ä tidigare" besök- te kyrkan söndagar och helgdagar. eller för att verka respektabla. Det behovs «0 yvr - --En-teol professor I te! rar:j ”Det religiösa behovet före- finns. Det"är. bara det att folk inte | vet vem de skall falla på knä för”, "Även; .svästtyska gudsförnekare har fått komma till tals. De upp- ges för övrigt inte vara influerade terna”! Nu.skulle man kanske ha väntat 'sig en aggressiv attityd från det hållet. Mer: nej då. De anser religionen; den kristna i synner-' het, som en. värdefullt tillgång. Man kristna ateisternas” förespråka- . "edödat Gud — Jesus — Pen heli-. Det är kontentan a av en polemik Här etts. derna vetenskapen berövats åtskil- | ga hemligheten efter den andra har. förlorat sin nimbus. Marken har” len ansågs vara belägen knallar nu. te "ställd till en' gud som jag inte | Inte för. att. visa- sig--i-finkläder; var bara" så att det var. ett” vInrel . I z : Gamla testamentets böcker och Nya testamentets f rkunnelser äger ”enr nya avkristningsvågen bryts av en klippa i ingen kan krössa "en styrka, väldigare är den verklighet man nu upplever. ren , Bertrand Russel, som tycker; att! den religiösa eggelsen är "en biologisk nödvändighet utan vilken människosläktet längesen ,, skulle varit 'utdött. Övertygade om -jor- delivets meningslöshet skulle miljo- ner pinade varelser ha dukat under i den hårda kampen för tillvdron. Den tedde sig ' inte så tröstlös då man efter att ha kämpat ut hade ett, lyckligt liv ' i "en "fullkomlig värld att hoppas på. 'Interlokutö- rernd : "anför såsom exempel farao- nernas piskdrivna 'byggnads-: och gruvarbetare och likaså den krist- | na tidens tvångsarbetande " neger slavar. 2 X Naturligtvis ville jordevarelserna ; veta lite närmare-om hur' det var, beställt hinsides. Så vardet väl veterligt med, folken på Gamla tes- |. tamentets "tid." Vem var ' det som styrde! ”och -ställde” därovan i'det blå?--, Forntidens' högre : kulturer fann i naturens och universums ' gå- tor "bevis för!att det'måste existe- ra många gudar, I- Babylon :tillbad i man : 700" som, "måste, dyrkas ock T blidkas. - De” kristnas” Gidp var en gång| för iskor . med | harnasi en gammal vördnadsbjudande man med stjärnorna. Nu här; för" de : flest troende världsrymdsraketerna fö drivit honom: till: en :himmel" lång bortom den ytter li ju finnas... En. fackskolelärare- be: rättar att: håns elever: "skapat". sig rätt. så fantastiska ” föreställni itt skägg som'isvävade mellan. | udd att här: möter 'man det "underba- raste mest formfulländade som skri- vits, och utbrister när han talar om Jesu Bergspredikan att det är en förkunnelse ' som saknar sitt mot- stycke och instämmer när han ci- terar en: kommentar 'i den ameri- kanska tidskriften Time: ”Gamla testamentets "böcker" och Nya tes- tamentets . förkunnelser säger en. styrka, väldigare än den verklighet man nu upplever...;” Och under det naturen då dem kalla årstiden nalkas sitt 'slut,' vaknar upp. ur sin vinterförlamning : och « sjunger sin "sång om” uppståndelsen från de dö- | da, då sjunger plötsligt alla med, Då-trängs .de 'i de kristna templen i Väst "och Öst de 'som tror på Gud och de som inte tror. vi en tanke på vatt uta träda: ur "Kyrkan. "Och" så” -slutvin- . jetten: Kri tendomen är alltför. vae- ker för ätt inte” vära 'sann.... i "Det är inte att” undra på att de troendes. polemik 'mot det Årreve-". lanta ordfyrverkeriet blir en aning Den bä sta repliken. änn vii en anonym . "insändare: publicerad " av kristningsvågen. slås” 4 klippa den” inte kan beln, Vicke Viking hos indianerfia Det fanns en tid då våra vikin- gar gjorde Sveriges namn ökänt genom sina härnadståg i främ- mande länder, . men , nu, nästan tusen” år-”senare. har det dykt upp en mycket populärare repre- sentant för vikingarsläktet — det är Vicke Viking, den kvicktänkte lille "pojken "som : håller I på att bli "världsberömd. I Sverige, Nor- ge, Danmark; Finland, Tyskland, Holland" och Tjeckoslovakien kan barnen redan - läsa om honom och hans äventyr tillsammans med. pappa. Halvar. och de andra norske . männen från: Flake. Och översättningar. är på väg också i Italien, USA och Japan, " Fyra böcker hår: Runer Jons- son skrivit. om honom, de första håller i. höst på att läsas i ra- dioris . Berättardags. .'I Tyskland fick -författaren priset för årets hästa.- barnbok 1965, 'och-i svensk TV stiftade Vicke en egen klubb med flera; tusen medlemmar, ' när "var : med | och - pro. trafikvett” i Onkel "Men varken :: Nicke; hans > |-fattare .RuneriJonsson; ler hans hovporträttör EWK har låtit - berömmelsen , stiga" sig Nåt huvudet. 'Det visar de: i årets bök 'j”Vicke ' Viking i' Vinland” (LT 13:50); lika "humoristisk och finurlig som vanligt och lika rö- ande för: alla från åtta år och uppåt, Vicke är, precis Ii ig skakis! som hän: brukar” när de vilda vrésarna, Kavens' skräck och” fasa, » härmar sig, med . vattnet Men när han slutat skaka. är han : också lika snabb fill att plixtra . fram goda idéer, som” räddar nom och "hans kumpaner ur he mest knepiga knipor. -. : : Aldrig här de varit 'säå "langt borta från mor Ylva och det tryg- ga Flake: som; den här: gången, då” deras skepp grips av. «en or- kan och ' blåser tvärs över. Atlan- ten "ända tills de brakar Öpp på stranden, till..ett stort” land, som" de kallar” Vinland (och” som vi kallar: Amerika). Här, träffar de vänligt sinnade människor med rött skinn och fjädrar 'i håret, Men friden blir kort: den 'elake' Snobbe Guldlock kommer, seglan- ' de för att röva: skatter i gamnral otrevlig vikingastil, och 'i spet- sen :skickar.han de fruktade tvil- lingbröderna Hugge , och Tugge. Men täck vare" Vickes och de rö- da: männens: samlade ”påhittighet jagas'. Snobbe själv nesligen på flykten, medan. hans män stan- nar kvar och den. planerade stri- den : vänd: er stor 'förbröd- ningsfest mel Vvear: och. india- ner. 1 Rune. Jonsson: VICKE ' VIKTYG ig VINLAND: III. med teckning-. Far av EWK. 13:50. LT: :s förlag. tet. geci 3 skarp” FSénskå slog av mej Katten ''—"& ihädé jag då bara varit et; huva längre så håde jag om" en” eventuell allsmäktig "gud; Han är en kraft; "någonting i stil med - elektriciteten... < ;En formlös massa,, Någrå ansei vara én kärnfusion, De ”kristnä ateisterna” i'/Ame hyllar 'den kristna etiken. Och visst: 2 har Jesus existerat; '' Han vår: en 'renlevnädsmar som saknar få stycke, Men -bara. en ' människa "och. inten gudsson.. . Hans" exempel ma nar. till efterföljd och man ska" s ska efterlikna hans vandel, 5-0. cn En gudsförnekande tysk" bedö- mare — — det gäller fortfarande den, ” visd == "blir åberopar den åldrige engelske fri- tänkaren-fil fen, belpristaga- | nästan lyrisk: Om vishetslitteratu- : ren'i Gamla testamentet säger han - möjligheterna. Ibland + undrar "man. om SJ vill tvinga alla att "använda bil för sina resor både på. landsbygden och i storstäder- na Kan. det vara samhällseko- . nomiskt klokt? ' : "Bortsett från att det . altid människor som av olika skäl in- te. kan am nda egen bil. t 1. DET NYLIGEN: utkorina numret av SJ: s kund- tidning - TransportiJour- nalen "berättas bl. a..om. att -SJ är först av alla "järnvägsför- " ”valtningar i Europa att med da- ”tamaskinens: hjälp . lämna sina kunder alla önskade .uppgifter "var lastade- godsvagnar finns 0; de väntas komma fram till bestämmelsestationen.- " Chefen för SI: banavdelning intervjuas om, banstandarden o. upprustningen av huvudlinjer- na. Rangerbangårdarna automa- tiseras mer och mer och övertar en rad manuella och tidsödande ”arbetstempon för snabbare och : krare” "godstransporter. ” Ä Antalet” ”Sgodsexpresser, som kör med 90 km i tim, har ökat ; mycket. starkt. och bidrar till . snabbare transporter: till när ringslivets fromma, sa Tidningen berättar också att godstrafiken på järnväg till kon- tinenten - ökat kraftigt. Under förra året passerades en ny mil- stolpe i järnvägens färjetrafik, då 3 milj ton gods passerade över färjeledarna > Trelleborg- Sassnitz, Malmö-Köpenhamn och bygden. Följden har blivit en -Hälsingborg-Helsingör, : : ' fortgående försämring av rese- "kommer: att finnas ven' rest av” .|bjöd "vår pastorsfru hem - flera [ETT ORD” . PA VÄ (CEN | Det 'är gott ”att ' tacka" Herren och att lovsjunga ditt namn, du den Högste. (Ps, 92: 1. För :några år sedan "under en veckas kampanj » för -husandakt familjer till aftonbön. : Hon -upp- månade dem att ge-ett tackoffer som en; det av” familjeandakten. via slutet av” mötet bad: hon de sina. att komma: fram till fa- miljealtaret, med sig ett offer i pengar eller in natura, lade det i skålen och |" bad en kort bön. Någon tackade Gud 'för' att. han , lyckats-i sin examen, en annan för återvun: nen hälsa, en tredje för: sin. fö- delsedag. Pastorn tackade 'för de många välsignelser hän fått mot- taga under sin tjänst i:försam- lingen. Hans hustru överlämnade sedan offret ' till församlingens kassör som deltog: i" mötet, NH Vi kan alla prisa Gud för fräls- ningens gåva och för den krist-| na gemenskapen i världen. Vi AN kan prisa Gud för att vi.är kal- lade att tjäna honom i vår dag- liga gärning. För alla dessa väl- signelser bör vi alla säga: ”Tack; gode Gud”: . SOLGÅVAN TILL BLINDA: er F003 28 ! . Var och ens hadel” stsprutande kring . drakskeppen. strax blivit. ett: huvud kortare. Ni skall inte koka bevaras på ett utsökt sätt. " Vitrorossinte ha smakat en bä ttre flä. skkorv. Ny tillvecknings- ” metod och speciell förpackning gör att arom och kryddsmak I kyltemperatur från -+2 till +4 - grader håller den sig i fjorton dagar i obruten förpackning. den — det har vi redan gjort åt er. Bara värma upp till max. 80 grader, ändan och avlägsna skinnet. Klipp sen av förslutningen i ena Korven går sedan utmärkt att ' ugnsbaka eller panera, om ni föredrar det istället. En ny, U ny ypperlig Scan-produkt. En S-garanterad ff SS vara från Scan. K 4 Fråga efter den i fore er livsmedelsbutik, Fläskkorv | Originell Fräs fläskkorv dirket i . stekpannan, Servera den ' med brynt potatis och SR en härlig 'sås-.av gräddfil; - utrörd med lite tomat. ketchup och smaksatt .| medriven pepparrot eller nn ppäckad med Kryddgrönt,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.