» ket så «småningom: Bengt Jörgen » son på straff slog in 4—3, Vid ställ-' ” AWvrigt. blåsande domare vid namn tag 1 Sandviken, - LAHOLMS TIDNING, ” HK Drott förmådde inte kan . ; fra av KFUM Borås vid ons- dagens möte i Halmstads sport- ' hall ulan” gästerna -kunde - överraskande lägga beslag på s den ena poängen ' i'en match :' som' slutade 16—16 efter . det' att Borås i halvtid innehaft en a Jedning med 8—9;. Nårot bättre 'spel presterades in- te av något av lagen utan 'det var hafsigt : och . virrigt överlag "och Drott. får nog.skärpa' sig om man gkall' aspiri era på en fortsatt ” topp- . poisiserien” Man hade" under första” halvlek märkvärdigt svårt att komma till t"'3 metl boråsförsvaret då man en- d>st vid ställningen 4-3 hade led- ria'en i matchen. Efter 'paus 'trod- de man dock att Drott skulle klara av det hela då man under en stark period med sex' raka mål vände 9—12 till 15—12 vilket i slutske- det av ,matchen förvandlades : till 16—15 innan Borås minuterna” före eglut lyckades utjämna,' - v " Drott hade sin bästa spelare" 1 vänsterbacken Tore Olsson å blev: bäste målskytt 5 mål. Godkänt be-'" . 4 inar även fyramåls- ” skytten Bengt Ove Bengtsson ' samt Canét Norman som ned "tre" mål i svit. ändrade 'ställ- - ningen från 12-—12 till 15—12, " « Borås hade'en säker rnålvakt . de Lernårt Augustsson som också kla! rade två straffar samt centerhalven Olle Minell som tillverkadé sex av gästernas "mål: medan kedjan hade sina bästa i Kent Jönsson med iy- ra mål och Göran Lenberg,. + vc CT Borås : började bäst ' och" "kunde gkaffa sig en ledning med 0—2 vil Jönsson genom en lobb kunde ut- fämna till 2—3: varefter Tore Ols- nihgen 4—5 missade Hasse. Johans- son en straff och U Zander kunde. . strax. efter .även här genom straff ' öka på till. 4—6 vilket' resultat ' så småningom ändrades till 88 innan Borås strax före halvtid kunde skåf- fa sig en ledning med 8-9 vilken efter paus ökades på till. 8—11 in- nan Norman fick ordning på sin kas non och med tre mål i följd kuni de föra upp'Drott till som man trodde säkra 15—12. Man hade även TN ledningen med 16—13 efter mål av Bengt Ove: :Bengtsson' innan "Borås ! genom tre:mål: i svit: kunde fon » Btälla slutsiffrorna 16-16, Inte mindre än nio, straffar Gr dömdes "varav Drott. tilldömdes 5 : och Borås 4 utdelade av en alltför', Drot tt letar” ö efter k LTK IK begår plesthallspremär i tressant » match, Bromölla fick favorit; beta IFLORHT Sven Erik Svensson; Göteborg: Publiken uppgick" still 1053 per- söner. MN Ås: Jönsson 4, Göran Lenberg 2, Urban Zander :2, R Jokanssoh 1 I Lind- bratt 1:! >: ” Fen förmatch segrade Drott B: över" Varbergs POS ped 28-12 LE en match i "Bengt i < Prott Tore Olsson" 5, Bengt Ove Bengtsson 4, Canet' Norman 3; Bengt Jörgen Jö 2, Hän: 1, Lennart Ljung 1 : BENGT "OVE, BENGTSSON, : DROTT, ih : nas försvarsmur och. strax är det” +" Laholms: tennisklu söndag: hemmapremiär ,,i+-; plast- hallen,: nan ; möter, IFÖ-Bromöj Ia7och LYK har" faktiskt" chan H. en 'poäng, Det blir en in.” Gästern. rsta singeln, "7" Erik" "Thedeby går i I TG gen: spelar: för Lä holm Björn; Hellberg och hån får: 'vorit mot Jan, Hal! ' :;liksom LTK stryk i inledningen av ; Karlshamn, :3—1: blev det: ie peaår ER nan bar SR + sport). Det k Iden. kan se ut. En k man kan ' meningslös : då oktober är 1968 är tillbaka och "kvalar "boll. .De flesta klubbar” som ram data nedåt, men :gamla säkra, "ete Nammarby kommer alltid tillbaka, ring har ”stockholmslaget "unde "Skall det hinna bli en Nu är det. kväldags. igen. Sveå- landsgruppeng” vinnare brukar gå upp... det "skulle" inntebära att Brage från Borlänge finns:1 stor- serien igen 1968, men: det är " svårt att tippa. Hur placera exem. : pelvis " Sandvikens chänser. när : Man nu ställs inför. längt hårdare motstånd än vad som normalt bjudå I, ”norrserien. Sandvikens . IF skall wäl inte ha samma otur "'som Sandvikens AIK, som tvingas lämna div II sedan . Domsjö = den svåraste "konkurrenten vänt upp och ned på alla tips genom : att dänga till Luleå SK med hela 10--1, Skulle de allsvenska kva- ' len gå emot också SIF, så häm- tar man sig nog inte på ett bra a ' VISST ÄR KVAL ' RÄTTVISA 4... Den spärchake” som kvalen 'ut- gör, anses . av mänga sportsligt - grym, I sportradion sade en fö reträdare för Gunnarstorp härom-' dagen, att det helst borde ordnas ' så att alla fyra 'serievinnarna I div II går direkt till div I. » "Man kan undra hur det skulle gå. Redan nu brukar nykomling- | arna ha der'svårt att göra sig. gällande, - Inte blir storfotbollen . intressantare 'av att vi istället för ' två ; halvbra plötsligt får fyra. Nej., behåll kvalen. De behövs som. en välbehövlig mogenhets- examen, och dessutom är de tre ” veckornas : spännande händelser något som piggar upp och bryter av mot seriefotbollens monotoni. Många ' hoppas; att Öster, för första gången I skall lyckas att pricka in ortsnamnet. Växjö på den -allsvenska fotbollskartan .— ”b.så fall vore det premiär för Kronobergs län — men lottning- en har inte gynnat smålänningar. na, som tvingas börja -på borta- plan mot Sandviken och sedan «tar emot Brage på sin egen hem-' maplan, : oo ( KLARAR MALMÖ ! ”THE: DOUBLE”? > Y-- Ingen, räknar med annat än .av de 11. bästa. Utvecklingen av. men "Bosse 1..Bundesliga, där han nu "skåningarna "4 siktar på att också. mera | Fankas; högt, Nisar att" de- att Malmö FF tar guld, ” öm ett” å de innan H djupt orättvis. för att inte Se) så ÄRGANG nykomlingar . Här: "avgöres'i det' kanske om: LTK. får någon poäng i sin första", hemmamatch, I ” dubbeln r ; Bromöflaparet" Sörhede/Lilja klar i-favorit, mot Erik "Thedeby/ sti Borggt För: . "jämförelse mellån” LTK:s match och Bromöl lag /match mot Karlshamn, ger vi r iresultaten. ss ste ; » Karlshamn-—LTK 31: även 'öni'det är rätt ärvatt Hammarby an alltid förutse, det ular me st n "fortsätter ' att pålitliga, nyckfulla,. 'charmfilla, ioch medceårets degrade= r' 1960. Bertil talet ;ramlar ur tre, Fänge Pc shut? irtiondet Lars Dreje ÅN Nilsson. 8—6; 6" ib, Att ta .4,! Olle 'Spogardh—Björn Hellberg ”the': double”; 2som:: man; säger;.1;7—5, 6, 4—6. Dubbeln Hydén/:: England, är naturligtvis eftersträ. < Dreje—Thedsby/Nilsso; S—1, 6 vansvärt.. 2. > När det gäller” cupen har lott] ningen knappast , gyvnat ;; MFF. Norrköping är en besvärli arena 'för äningarna, som nade det man för ett, par veckor, sen" kla.' —Sörhede/Lilja 11—9,, 4—6, rade "oavgjort. i. serien. not. Norr- — köping,.. Det van t - B9k Om trör man. vå . Spännande dagar blir det för MFF kring smånadsskiftet. Först skall guldmfdaljernac hämtas ef- ter allsvenski utningsmatcher den 29, mot ÅK I. Fötbollstadion, och . tre: DIES der — på ons dagen = bjud; i Körlshåmn—Broimölla 3— "til "Hydén—Ulf ' Sörhede . Fars; Dreje—Göran , j "Olle Spogardh--Jan 7? den i; öndste tipsomgången ger. 17 "räder. med" tolv rätt på stryktipset 531: 50 elen var, 515 rader .med -elva bör döt arta . guldkalas.hé tipset: ger 3840 kr var och 371 rä«. der: med tre rätt ger 51 kr var. , «På poängtipset ger 23 rader med 2 poäng 7857 kr ' var, 560 rader med 20 poäng ger 134 kr var och 828 rader med 19 1/2 poäng ger 54' (kr var... . ee z RK Säkert; ommet. ; årets sveriska , mästare ; till Sleda få Yhöra talas ' om jämförelser mellan da- gens”.lagz och gamla ' tiders guld- I etvori Vi” gamla” fotbolilsvänner har ”svärt alt föreställa "oss, 'att något av .MEF;s- sju guldlag va rit I tillpärmelseyis. jav samma klass» som ' det "lag, som” vann cupen' 1943 "och" serien året efter. Birger: Buhre,; :' sportchef. Kvällsposten i Malmö, säger: Av..det . nuvarande, laget skullé enda; Ingvar Swahn, väns- , teryttern, "kommå med brand” de elva "1 2”tidernas" bästa" : Idrottssekr. "BTK; Sörve, Nybörjare träning ir dag , kl. 17.30. övriga kl. aohotme FE. "Träning i dag kl! a, Vad .-gör > det: med. Stellan | i 45. i plasthallen. OBS! platsen. Nilsson, . yttergeni? i... .v BK Walldia. Samling i dag kl. Jag. hörde N, telefon "Buhres in 18.30 "vid: lantmånnaföreningen. terna vånda; men "den STRONG och kaffe, : : experteriishävdäde" ändå Swahns] |nänneslövs IF. storhet och?! särart... Han. har, salser get och Mn, vAndrå pojklig tvekan. giort avgörande insatser, ;. dag 'kl...18, 'samling kl. 17.30. detta oe Igel ; Övriga kl. 19.30, or ling kl. 19... uhre'. OBS! ti - — Det!är svårt; vad »gör: vi - gymnastikskor, . med Bo :':Larsson? Alla de gamla I je yta TS 'mästarna var..ense om ,en sak, ras bedömning - omdöme har fog när MFF tog guldet". 1965, - "och för. sig. det .var att Bosse Var så” stor. > Ett förhanidstips: ” 'att .han inte "kunde utlämnas: i -blir cupvinnare; en sån här resonemangsuttagning Norrköping För östgötarna- måste det kännas som en - extra: stimulans att . få finalbesegra årets ' svenska. mästare! 2 Morris Hydén-—Erik "Thedeby 6—0; 6—2, ia om: en framgång när Hallkvist 3 6—0, Eiämfme ; 19.00. ; Nov fö es åre jue ev ta s . i å - abs; från: 135. 000. till 262, 099. männa” fårkontrollen " hå + 4,609 registrerade och: i år; . Orsekerna/ till: detta nimerära antal & är säkerligen f inån- Di | r tWllproduktionen bort..Nu befarar man, | denna sak bättre ull har under . tioårs-. ” katastrofalt. . Det; : "Priset - per oden” .sä' statliga et att fåröppfödarna' kommer att bort-- ullen, 'och" inrikta 'sig ån + avels inetet "helt" på köttet, som]. svarar fö 90 procent, eller" däröver "helt. an vecklinger . upp. Vkäpare.' råga 7 om” : hat: eln ;'med :"kohudar .« före-' "kommer cyklet;"$om man” kan ; örutse, Vi, har: beträffande ull vn! tetiska "material som "finns å'-marknadej Y "sade : verkstäl de direktör Bernhard Ivars fs pål Kontrollhudar 1 Var berg ” när Han . sammanfattade morknadsläget för deltagarna” den” av. Javtbruksnämnden an- ordnade utldagen, > r Omkring; 20 " fåruppfödare' Ioch andra deltog; vilket i hållande till: det totala antalet 'ä 7 som: genom ing för sin" produktion, retaget är att beträkta Jen länk, ett förmedlande or- gan ”mellen' 'uppfödäre ningsindustrin (gar nerier). .Det är inte. bara. fråga. om ull, utan även. hudar och' pälsar. Geriom” Kaontrollhudars' verksamhet har man:r vårt "land tppnått en centralise ad” ullhantering och en 'officiell ullnotering, båda lika vär- .defulla. Detta” framhöll dr 5 Skås- man vid Wiad i sitt föredrag på fästningen på eftermiddagen. 2 "> "Köttet äter alltså upp ul- : len”, vilket . inte. minst den : svenska hemslöjdsindustrin hy- - ser stora farhågor för, Man är > rädd "för att” tidigare utfört avelsarbete för att höja ullens kvalitet kommer att spolieras. Uppfödarna inriktar sig på köt- tet ach nönchalerar de. olika kvaliteter på. svensk ull, som finns fz:ya, finull och gobe- läng). , Husdjurskonsulent Sten Löfvenberg på lantbruksnämn- den i Halmstad framhöll: detta i kallelsen till ulldagen. +. Från Kontrollhudar i Varberg ökat” ännu ; mer; Det” totala produktionen är” 00 fon. Det" finns alltså! ett "Produ iktionsöknin, "den all 1958. fanns | och "antal tackor, i är antalet 39.000." sten "skatt fungera: gett "mot. Ijuset: av. att ullen av 'många' betraktas | som 'en avfallsprodukt' gör .knappast "Efter lunch i i Eski lades man” i yrken? Är: svensk: ull eri. ayfallsprodukt? å Därför var det naturligt, att: ulldagen. Untordnades på + Kotirollhudar: - v En Töfvenberg, disponent Arthur Henning och ofofpungschef Torsten" Jacobsson, Skåsman från. Wiad.' talade "om; avelsproblem - i svensk" fårskötsel Han redogjorde. för det forsknings- | sätt - arbete: som bedbivits, och "vad det har för: hetydelse för uppfödarna, i Inom kort: skall ull-problemet g— 'prissänk "ökade 'utslaktningen av nötkreatur, vilket "resulterar i i att ; det finns större arealer beten till fårens” förfogande. Få- en fungerar i i det sammanhanget Öckså som landskapsbe- s varande; de gör en insats för att hålla betesmarkerna i öppna. oe knin; + kv tas upp tll förnyad, seriös förhand ling” på Kontrollhudar. gårdagens överläggningar kommer 2tt' påverka, dessa. vet man inte i idag. Det får. framtiden. :ut= visa, : Den svenska ullen kan” ans. . vändas inom många nya omiå den." Det berättade författarin- ' nan Astrid Pettersson om i går . eftermiddag som en fortsä ” På den ulldag, som anordnades ; Varberg: Föredraget hölls i '|; ” kyrksalen på Varbergs museum där förfottarinnans egna ullva- . -TOr gav en fascinerande och . perfekt omramning. Hemslöj. se « dens syppunkter på den sven- ” ska ' ullen gavs av. konsulent ' Kerstin Nilsson, som bla be- ' rättade om olika typer av garn, ” och" på vilket sätt de kan an-"' . vändas De båda föredragen ef- terföljdes av diskussion, 7 ot ot Konsulent Kerstin Nilsson” började med att tala om den. gamla" fina halländska - stickningen,; till. vilken framhåller man, att ytterligare ra- tionaliser.ngar' r ullilassificeringep ”är nödvändi — Under tio år har vi inte, ökat "våra kostnader, framhöll ' direktör Ivarsson. Detta har möjlifgjorts ge- nom =" rationaliseringar. - - Ullsidan måste fölia' med i dena utvecklingen. En mör ighet att hjälpa Kontroll- hudar i -detia” avsende vore, att uppfödarna! själva genom ökad kännedom om ull gjorde en grov- klassificerin. ag hemnia på gårda Det måste emellertid "vara mycket svårt 'att få ut den nödvändiga in- - formationen för fatt ett sådant Byn man behöver ett mjukt garn, som ändå är fest, hållbart -och" starkt. :Hon berättade -också -atf Klippans 'ylleindustri, numera 'gör ett garn, med. ull, som "importeras ” från Australien och Sydamerika, '= Även 'ryagarnet består. av en del £, impor: terad- ull tortsatti konsulent. Nils- son... Till konstvävnader! vill vi hal, ett garn, som är både" glansigt och' 'hårt.' När man' här i Sverige : bör. "jade göra konstvävnader var kvali .f.tén dålig, men nu har man: fått [' jfram ett fint gard för denna yerk- samhet! | ei nt det är mycket svårt: att: 2 fram "ett garn, som helt består lav svensk ull och "som upptylier alla krav på god kvalté. Man ' måste seneded blanda med importerad ull. ULL som TERAPEUTMATERIAL Författarinnan. Ästrid Pettersson | berättade om helt nya och annor- lurda sätt att använda vår svenska ull. Handikappade människor, män- niskor, som är' mentalt sjuka, kan med pl själva skapa. Fru Petters- son Berällade om'hur hon kommit på der här idén dit göra ulltavlor. Hon träffade, en elvaårig opike, som var döv, lam! och spastisk! Man sat- te. ull i händerna på honom och lät” honom själv skapa av den, — "Vi ”behöver, alla' något att 'pyssla med om' kvällarna, sade fru :Pet- tersson," och jag skulle" önska att vi: kunde - få mer/ kännedom ori ullen och vad den kan använda tilll Varför ska vi inte väcka upp den gamla bondekulturen? . Våra Förfäder kände mycket av. det här. De kunde bl a få fram många fler färger än "vi, Vi måste komma: nä- ra. naturens egna färger. — 'ljun= gen, mossan, grankottarna, fénfa? nan, enr'set — allt kän” ge under- | bara nyanser. ; Svart ull är tråkig” att göra” nå- got av,” men fru Pettersson gav. ett fint tips: Lägg den svarta "ullen (i "Konsuleat; Nilssoå framhöll ått RER sienmossa, så får: den” en : härligt drvt Törneånn ge a fs grön rer Och hon gäv! "oss "en verklig tar ;keställare = varför, äg- nar vi ossj inte . mer / åt det, som våra förfäder gjorde och varför till. ägnar' vi oss-inte den kunskap : om ull "och våxtfärgning ,och kvalité, som mänriskorna förr ”kände i si-. na händer”? — När det föddes ett, nytt barn i en stuga förr i värl! den så sa man alltid att man "skulle" ”lägga te en söa”, sa fru Petters- son, Man använde ullen -till allt, t om fill att sticka barnens lin- ' dor. "Det gick åt mycket ull: och: man visste också. precis vilken kva.. lité som-'var den bästa. Vi moder=' ha husmödrar har:fått för mycket: PR från andra håll, om andra ting.” Vi kan helt enkelt inte känna skills > had på. kvalitéerna.”,.. nan. PR. ' Hon berättade om :växt. färgning cch, om att skapa 'av: ull, så att -man fick lust att: själv ge sig ut'i ckog' och. mark” och" ta vara på de. färger naturen ger, Hon; visade också en mängd prover" på ull, som färgats ” av olika” sorte: växter, "och 'hon' visade” på ulltavs lorna; som, ger bl-a de, mentalsjuka en ledning” till komposition så att de: sedan” själva -kan' skapa. Dessa alls tavlör skulle mycket- väl ' kunnat - passa in i) utställningen Up täcka = uppleva; t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.