4 LAHOLMS TIDNING 0 Må Ksth loge LJ LT "Torsdagen den" 19 oktober" 1967 , s Statlig | företagsamhet '" gan upprätthålles, så att de många ” Lagom tll höstriksdågens öpp- nande” har "statsrådet Krister Wickman presenterat ett 84-sidigt ” redögörelser för de- häfte med statliga ; ” företagens 1 het örsdagen den 19 oktober 1967 see DT = ' företagen inte bara får fortsätta i gamla ' hjulspår, I ett demokra--: tiskt 'samhälle har medborgaren” « både rättighet och skyldighet att ver under senaste bokföringsår. Det är en skrift som borde läsag och debatterss både i riksdagen och annorstädes. Där får man nämli- gen en god bild av utvecklings- tendenserna inoin svenskt nä- . ringsliv ij allmänhet och statlig företagsamhet i synnerhet. De stat'iga företagen i vårt land är av skiftande karakfär. Av tra- dition har staten speciellt ansvar för sådana allmänna nyttigheter som post, teleservice, kommuni- kationer och energi. Även då det gäller umyttjandet av vissa na- turlillgångar såsom gruvor, skogar o d har'staten getts vissa före- träden framför privata vinstin- tressen. Ifråga om nykterhetspo- litik, — svsselsättningsbefrämjande åtgärder och vissa andra områ- den har det också i stort sett rått politisk enighet om de stat- liga engagemangen, : Statsrådet ' Wickman ' under- stryker i ett företal till skriften att han är personligt övertygad om att de statsiga företagen på det he- la taget är väl skötta och gott tål en jämförelse med privata företag i de avseenden, där sådana jäm- förelser är" rättvisande. Han un- . derstryker dock att lika väl som man är beredd att etablera nya statliga företag, måste man vara beredd att ompröva betingelser- na för de redan befintliga, : " Det, sistnämnda kan man säkert instämma i. Bland statens brokiga företagsflora kan man nämligen finna många exempel på både då- lig lö het, dyrbar administra- tion och bristande effektivitet. Då de statliga. företagen går med för- lust, får man ta skattepengar till hjälp för att hålla det hela fly- tande. ,Å undra' sidan finns det en. b : rad "statliga företag," frömst'. RV, monopolkaraktär,.,dät "mas. .kan redovisa "stofa vinster. till! statså kassan, Det är 'alltså en: form' äv ; Ahar nn , extrabeshattning av "Låt osa ta några axplock: bland | . redövisningarnal . Uddevallavarvet .» AB hade 1966 en fakturerad för- :" säljning på; 198" milj kr. Rörelse=" - en årsvinst efter avskrivningar I summan underskottet uppgick till 37: mil: joner: och. inklusive; räntekostnas der var årsförlusten' 48 milj kr. | AB Svensk Torvförädling omsat-. te 22 milj kr'— nettovinst 350 kronor. AB: Statsgruvor: .. gruv-:; |. driften 1 Intrånget har 1966/67, varit. förlustbringande - på” grund äv Jägre produktion än beräknat. Svenska Lastbils AB, ett statligt speditionsföretag med 885 lastbi- lar 1: teafik, : redovisar” eh" års- omsättning på 170 miljoner'ioch å 0,4 milj. Sci fig. "På andra håll håvar 'slaten. in . pengar; Svenska Penninglotteriet AB sålde under sitt. senaste .bok- föringsår lotter för 325 miljoner, och därav inbetalades 172: miljo- ner''till staten, När så bolaget täckt sina" omkostnader, blev det inte så. mycket över till vinst- pengar. Landets bilägare fick be- tala 63,7 miljoner i besiktnings- avgifter hos AB Svensk Bilprov- ning och tipparna fick lämna in SL milv.ner tillsammans med si- na kupinger, Av den sistnämnda gick drygt 155 milj till staten,” NO Te Många enskilda företag har un der. senaré år haft bekymmer på grund uv höjda omkostnader och hård. konkurrens. Precis 'samma svårigheter gäller för de statliga företagen," Lönekostnaderna öka- de med 11:procent under 1966, och sedan 1960 har lönekontot sti-- 4it med kortåt 50 procent, Stats- företagen har dock utvägen att kompensera sig genom skatte- subventioner, om andra inkoms- ter inte räcker till." > os Den sutliga ”förelagsamhetens vara eller icke vara är i viss mån ett ideologiskt: problem Det kan anföras skäl både för och emot. Viktigt är dock att debatten i frås läskande, läckert, lätt gjort — och därtill ett fullvärdigt mål med hög proteinhalt - hålla ett vaksank . öga på den" «' statliga företagsamheten. . a . SNART äl HELA LANDET LOKALISERINGSOMBADE Det är mycket som talar för att vi redan nu rnåste börja be- trasia hela vårt land som. Iokz liseringsområde — d.v.s, i: för- hållande till övriga länder 1 det gemensamma Västeuropa — och inte enbart inrikta den lokalise- ringspolitiska = aktiviteten — till norra Sverige, hävdar general- direktör Bertil Olsson, Arbets- marknadsstyrelsen, i en artikel 1 Svenska Stadsförbun dets Tidskrift. ” Förmodligen kommer =hela Skandinavien att ligga -ogynn-' samt till lokaliseringsmässigt sett i det stora väst-europeiska blocket. At vårt geografiska lä- ge kan vi emellertid inte göra mycket, såvida det inte går att INFÖR SPARBANEKSVECKAN: a, - Svensken nummer tre i ban ksparande = och hushållen får ökat sparansvar < SoA banksparande nation bar; Sverige en framträdande plats, I den ”sparolympiad” som interna- tionell statistik här kan sägas-ut- göra ligger Sverige på klar brons- plats efter USA och- Schweiz, sä- ger »chefew för Sparfrämjandet, direktör Olle Lindvall, i en kom- mentar till. aktuella bankfrågor inför årets Sparbanksvecka. ' I Sverige har vi under senare år -|-haft anledning att av flera skäl särskilt observera .hushållssparan- det: omfördelning som skett mellan olika grupper står det” ganska i klart att hushållssparandet över- tagit en del av det ansvar även för en ”riskvillig kapitalbildning, som förut vilat företagen, : betydelse.. Med den inkomst- på sparandet i Att hushållssparandet även i fortsättningen kommer att bli av en ytterligare accentuerad bety- delse framgår bl. a. av, längtids- .utredringen och specialutredning- ar inom: denna. Man har där pe- kat på möjligheten och behovet av. att överföra hushållens spar- medel till företagssektorn, som ju i framtiden: kommer . att lida en . viss brist på kapital, H .snabbt återgå till handel'både väster- och österut, som under många: hundra år varit tradi- tion i vår historia. vidare får vi räkna med: ett en- . sidigt Väst-Europa-alternativ för huvudparten av värt utbyte med utlandet — som betyder så myc ket för vår standard — och där med ett ogynnsammare geogra- fiskt läge. Den svenska lokali- " geringspolitiken måste ta: hän- syn till denna utveckling. I den skärpta konkurrens gom 'ett Väst-Europa-alternativ förmodli- gen .innebär, bör "Sverige med sin knappa men kunniga arbets: kraft i första hand kunna kon- kurrera med kvalificerade varor och tjänster. Porduktionen av|. dessa” måste. lokaliseringsmässigt förläggas "så, att. det ökar. våra | möjligheter, att: konkurrera, ; Företagen "måste lokalise dä! de kän, konkurrera, förmod'| ligen "så nära” den ekonomiska tyngdpunkten" 1" Väst: Euröpa” som möjligt! Den interhationella konkurrensen, som: redan nu till sist : måste "avgöra iokaliserings- "politikens "utformning "i; vårt | land, , kan bli än mer ' skärpt . |. ett enat: Väst-Europa' och där- njed, också skärpa kraven på den lokaliseringspolitiska '' : målsätt: ningen. ; Lokaliseringspolitiken måste underordnas de större och viktigare målen, EON : SKOLPRODUCENTER "AVVAK: "ITANDE TILL Sö:s. NYA GIV "FÖR LÄROMEDELSUTVECK- ; Vid en konferens i Grisslehem "med företrädare för Föreningen "Sveriges Skolproducenter (FSS5) |. och för Sö har dryftats bl. a. | möjligheterna till. samverkan mellan överstyrelsen och produ- centföreningen samt "producen- -terna emellån vid framställning |- av läromedel, rapporterar Lä- orarttdningen/Svensk 'Skoltidning. ov 1 diskussionen kom frågan upp om möjligheterna att genom 'ett anbudsförfarande utveckla. en pedagogisk idé. . Det var vid skolmässan i Ös- '"tersund som =: generaldirektör "Hans Löwbeer först. uttalade -tanken att: Sö skulle kunna läg- ga ut beställningar omfattande ett projekts alla led från "ut. .vecklingsarbete till produktion ] och distribution enligt sedvan- ligt anbudsförfarande. I Grisslehamn kom en första reaktion från ' skolproducenter- "na: de var rätt kallsinniga till en sådan uppläggning: det gär ;. inte att lägga ut en pedagogisk idé till anbudsförfarande. För att lämna anbud behövs konkre- ta anbudshandlingar, exempel vis i form av ett vid en lärar- högskola utprövat system. Men om Sö kan lälnna ut basmate rial, exempelvis typ SIM, är, ”skolboksförlagen = beredda .att producera motsvarande lärome del, - - i Från producenthåll |-beklagas vid konferensen de stora pro biem som är förknippade med informationen från skolväsendet till producenterna, ytterligare försvårade av existerande be- greppsoklarheter — ingen kan entydigt definiera t. ex. indivi- dualisering, Vidare fungerar Sö - dels som skolmyndighet som ut- färdar anvisningar och tolkar gällande bestämmelse, dels 'som : en diskussionsklubb. där skolpo- litiska, pedagogiska och meto- diska uppfattningar ständigt bryts mot varandra och avlöser varandra, I ped 1 frågor Men tills : dupliceringsapparater - laga ska företa "den ska” ocksä”kunna lare, småbildsprojektorer,' film- projektorer, .:; arbetsprojektorer, etc, In struktionen kommer från ett på en - instruktionsbandspelare, me- dan " lärarkandidaten över, på den apparat som inlärningen gäl- ler. oc : ef Mot slutet av detta år beräk- nar en kommitté under ledning av Curt. Lofterud vara färdig med "en sammanfattning och ' vidare- utveckling för produktion av lä- .romedel för der tekniska meto- diken. De föreslagna 15 timmars undervisning ska på detta: sätt effektivt" kunna utnyttjas. Med de utarbetade banden som; för- laga. ca -förelage "kunna göra .égna- instruktionsband' för' i den tekniska "apparatur : som' ma nadsförs "på skolområdet. Bän- "ska ranvändas 1 lärarfortbildningén. ". ! ! Na ” isavien objektiv konsumentupp- lysning är" omtvistat i vårt land men" borde” inte "all upplysning samlas på ett. ställe undrar. tid- ru- VT hingen. briken' ”Ett samlat grepp”: ; En av 'de.stora frågor :som kräver ett snabbt svar är: Skall . konsumentupplysningen ' fortsät- ta” att "splittras på olika” insti- tutioner'-- .eller bör den sam- las på ett:ställe? Mycket talar för att.all samhällelig: konsu- | 'mentupplysning bör kanaliseras :ut genom ett: enda organ, ' Nu . upplyser 't, ex. Konsumentinsti- tutet: om varors egenskaper. me- dan prinsinformationen kommer från Pris och kartellnämnden, Såmordningen . dessa Institutio- ner emellan är inte effektiv, vil- ket drabbar de allt. mer medvet- ha konsumentrna, co ocer i Hur skall forskningsunderla- get, vidgas? Det. kan inte vara ' fationellt. att enbart bygga ut ikonsumentorganens egen under- ; Sökningsverksamhet, Det finns en rad institutioner, statsunder- stödda och enskilda, som -bör - kunna ' åta sig åtskilliga uppgif- ter. Frågan är väl närmäst: vem skall. planera och styra denna " undersökningsverksamhet och kontrollera att resultatetn är till- förlitliga? Det är inte orimligt "att ett nytt konsumentorgan skulle få en sådan uppgift. Konsumentideologin har i förs- hand syftat till att göra kon- ta : sumenterna till mera kvalifice- rade köpare — till glädje för dem själva men också till nytta - för :samhällsekonomin. Kunniga konsumenter styr produktionen i vettiga, banor, har man sagt. På den punkten har många bli- vit: allt mer skeptiska." Numera talas oftare om kanaler för att direkt påverka produktions- och distributionsledet. Speciellt in- tressant är att den nya utred- ningens direktiv också pekar i denna riktning. ”Ett mera di- rekt inflytande på produktionen åstadkommes genom samarbete mellan konsumentupplysning- ens och konsumentforskningens organ ä ena och företagen å and- ra sidan. Förutsättningarna för att i ökad utsträckning få till stånd en sådan samverkan i lämpliga former bör närmare undersökas”. : För drygt tio år sedan drogs riktlinjerna upp för Konsument- institutet, Konsumentrådet och Pris- och kartellnämnden. , Sen dess har mycket skett. Varusortimentet har utökats med många tekniskt komplicera- de produkter, svåra för konsu- kän en konsulent driva en ståndpunkt som av en produ- |. Cent uppfattäs som skolöversty- «relsens linje. Men eftersom skolkonsulentuppdraget ofta är en genomgängsstation till andra uppgifter kommer snart en ny konsulent — med en ny linje, något som skapar osäkerhet hos producenten. . Försöksvis har man på lärar- na programmerat in. : lärning av skötseln av bandspe- n att bedöma. Realinkoms- ternas ökning har medfört att konsumenterna i dag kan efter- fråga ett bredare sortiment av varor och tjänster. Samtidigt - har . detaljhandelns rationalise- ring betytt mindre personlig vägledning vid köpet. Detta och mycket annat ställer större och delvis nya krav på samhällets "insatser. | .emellertid då samtidigt inte döl- ibland inte--tycks -vara-observerat "> Från ; svparbånkernas "sida ' har "Man kan konstatera, säger d rektör Lindvall, att hushållsspa- randet 'i Sverige ökat'”avsevärt och "att en "del av det resultat som fört oss' till internationell bronsplats i banksparande är en bild ' av det samlade hushållsspa- rande som 'sker i de skilda' sla- gen av bankinstitut, Svenska fol- ket är tydligen fortfarande ett ovanlig, sparsamt folk. Det bör jas att det är ett ovanligt tåligt folk, som envisas med att bygga upp sin likviditet i paritet med sin levnadsstandard trots besvi- kelser i fråga 'om 'penmingvärdet. Man behöver. därför inte från denna synpunkt överdriva. talet om inflationens" skadeverkningar. Vi 'har det standardmässigt sett bättre än de flesta. Men man har på ' sparmarknader onekliger; en viss vision av Sisyfos dagliga be- svär, Spararen 'har. dock: succes- sivt sett om sitt hus, Med den. korta omloppstid som också hus- hållens i pengar i genomsnitt nu- mera har" i banksystemet torde därför: en måttlig inflation inte förorsaka nämnvärd förlust. Men det är hela: tiden en anpassning som » spararen själv "har gjort. Samhällets uppmuntran har inte varit: påtaglig. 3 > . Fortfarande är svpararen från skattesynpunkt : relativt .missgyn- ' nad och mycket "missgynnad i förhåNMande till låntagaren. Åt- gärder för bl. a. en skattemässig uppmuntran : eller åtminstone me- ra jämnställda villkor för sparan- det borde fylla också en viktig samhällsfunktior med hänsyn till det enskilda sparandets betydelse för kapitalbildningen. Från rätt visesynpunkt framstår sådana åt- gärder 'som klart angelägna. Spe- ciellt: för - ungdomen skulle en koppling mellan 'ett':visst' spa- rande, och företrädesrätt till: bo- städer. kunna ge både socialt och ekonomiskt ; betydelsefulla ; verk; mn h :1 Sverige vett ovanligt "effektivt" banksystem, sä- ger direktör: Lindvall. Dev är, ack- så ' väl. balanserat. mellan, olika ägare ocH företagsformer, vilket den.» allmänna »bankdebatten. Med” de medet som stått till buds, och. med betydande insatser ock- så' av ett rent utvecklingsarbete; har "vi försökt : övertyga: allmän- heten' om det förnuftiga i en. god likviditet. Genom solika . kön mer har vi:kunnat för is kl rörliga 'penningmedel in "i banksystemet iyen "omfattning "som "gjort:att det -totala penningsparandet en' viktig del. av sådana insatser gjorts "under 'sparbanksveckorna och .gensvaret har också: varit på- tagligt. För varje år har. sparan- det .under dessa :veckor ökat och inför. den ',10:e "sparbanksveckanr den 23—30 oktober i år. hyser vit: stora. förhoppningar. om..ett. nytt. gediget gensvar. Bara i fjol. in- nebar ”sparbaiksveckan över, 2,2 miljoner : insättningsposter, ” 700 milj kr i totala insättningar och inte mindre än 55.000 nya konton. Det är säkert Vett rekord som det kan bli svårt att slå. Det är inte. heller. främst det resultatet Sparfrämjandets chef direktör Olle Lindvall: familjens bank — andelen hus- hållssparande i sparbankerna är ju' också väsentligt högre än i övriga bankinstituts inläning eller över 90 procent, I ärets spar- banksvecka går vi ut med temat ”Sparbanken-Framtidsbanken”. I sak innebär detta ingen föränd- ring av'sparbankernas policy, men det är ett led i. sparbanksrörel- sens egen 'utveckling, "som väl allmänt. uppfattats ”som ett av de mest .”markanta . inslagen under senare år i bankutvecklingen över huvud taget, Det har varit fråga om en allmän serviceanpassning till ,.kundens' behov. .och till nya I områden för:kreditefterfrågan, till moderns teknik, på: rörelsesidan ppgiften! att , effektivt fungera" gom .en -prisledande och 'konkurrensstimulerande faktor på bankmarknaden,.= . "”Attden”senare uppgiften” kun- hat fyllas utomordentligt väl har framgått på; allra. senaste tid spe: ciellt. av "utvecklingen på” person- krediternas - område, är . viljan tillinybildning:-från sparhankernas sida : tämligen - omedelbart : fram- kallat : en. -:motsvarande 'serviceut- vidghing från” andra institut, Vi tycker» atts-konkurrens: skall fun- gera” jdst' vå” det sättet” och hop pås ratt skall:' bli ' bestående ' också obero- ende' av ett: mera tillfälligt. flöde på penningmarknaden," Vi" kom- mer för. vår 'del att.också'1 fort- sättningen :'medverka till 'en 'ut- veckling : också är” spararnas "och! inte främst "bankernas "angelägenhet, — BL--8,---sparbanksveckorna- -har genom ären varit uttryck för den- na, syn.' Inför. ärets arrangemang har vi presenterat två nyheter. Jag har redän syftat på den ena: sparbankernas, redan i. september skriften presenterades. i | utbildningsmöjligheter "resuttaten-.för.. spararna |: r sparandets' marknad]: »”Arbete och. trygghet för kvin- nor 'och män” har Centerns Kvin- noförbund kallat sin debattskrift som avses vara ett inlägg i den aktuella diskussioner om anställ- nings- . och - trygghetsproblemen: Dessa 'frågor dominerade också hög grad debatten. Skby' där höstkonferens. i. Sångå mäcskild uppmärksamhet ägnades ät kvin- nans ställning i arbetslivet och de” orättvisor 'som måste elimi neras för att talet om jämlikhet skall få reell innebörd. . — Den. principiellt uttalade lik- ställigheten ifråga om yrkesval, ställning motsvaras långtifrån av iIde faktiska förhållandena, hävda- de förbundsordföranden redaktör Sonja Fredgardh i sitt inlednings- anförande. Det finns en eftersläp- ning på det praktiska planet som vi mäste ägna skärpt uppmärk- samhet åt, inte. minst som för- äldrar och i den mån vi kan på | verka våra ungdomars yrkesval. REGERINGEN ACCEPTERAR GAMLA CENTERKRAV, ":— Omställningsproblemen skär- per kraven på solidaritet fram- höll centerng förste - vice ordfö- rande riksdagsman Lars Eliasson som medverkade vid konferensen. Det får inte vara så att enskilda människor skall tvingas till sto- ra uppoffringar medan folket i övrigt njuter av standardhöjning- ens fördelar... Ännu återstår myc- ker innan trygghetsfrågorna fått "= Av största betydelse för tryggheten :-i arbetet är den eko- nomiska politiken, underströk hr Eliasson, Tyvärr. har regeringen misslyckats. med uppgiften att många " företagsnedläggelser och permitteringar. " .- NH På åtskilliga punkter ansåg hr Eliasson att det program som so- cialdemokraterna. nu framlagt. in- te. innebär ' något nytt utan när- mast ett accepterande av vad mit. tenpartierna'". tidigare: framfört. | Längre , varseltider, avgångsvederlag, :' ökade - insatser för att:bereda äldre arbetskraft ny: sysselsättning : samt" generö- sare regler; för förtidspension är exempel på detta. "74. v .. Märkligt. är, dock "att i.:pro- grammet saknas” den allmänna arbetslöshetsförsäkring som .cen- tern länge krävt: , Ett framsteg .är däremot;" på- pekade hr Eliasson,.att man på söcialdemokratiskt' håll äntligen börjat inse behovet av de mera målmedvetna miljöpolitiska 'in- rade. redan; för” flera 'år'”sedan. ”HöG TEVNÄDSSTANDÅRD KAR BROTTSLIGHET. : om. ungdomskriminaliteten: och dess 'orsaker, Ju bättre levnads- ett 'mera värdesäkert sparande på lång .sikt och att samtidigt ästad- slussning. äv hushållens spararide till. näringslivet. Också: här tycker vi. ätt det är bre med flera'val- möjligheter. nå marknaden. Aktie. sparande är ' naturligtvis, ingen lanserade" Familjekonto' med. kre: ditgaranti.. Det är bl. a.:tänkt som ett: medvetet - och prismässigt vi åsyftar: med 'årets jubileums- bättre - alternativ. till' flertalet nu vecka. Framför, allt vill vi infor- mera om . förutsättningarna för rande i vårt samhälle. ' ” Sparbankerna. Kar. ju under de senaste ären i sparbanksveckan sen Sparinvest har avsikten va- allmän samhällsdébatt, säger. di- dominerande :': koönsumtionskredit- n N former, inom: köpkorts- "och avbé-: utveckling 'och näringslivets :wvill- ett - gott -'och.. tryggt. .framtidsspa-, talningshandeln. : Med ..den. upp-. kor. med- en. betydelse som inte 'märkrammade rjybildhingen .på aktiefondsområdet. genom .stiftel- garanterad form av värdesäkring '— möjligheterna ; får alltid vägas mot vissa risker, Ett brett aktie- sparande kan också stimulera: och fördjupa intresset för ekonomisk "skall underskattas vare sig:för enskild ekonomisk, planering eller främst framhållit sig själva. söm rit att skapa ett alternativ för. rektör Lindvall: - ell färg- >> Beskows sagor interration Efter ea intensiv och mycket lång planeringsperiod av Omega Films och Sveriges Radios produktion av satsar vardera hälften av produk- tionskostnaderna. : Som ansvarig för den kaonstnär- I ript liga utf av sex TV-filmer i färg, b de på fem av Elsa Beskows sagor, står man nu inför inspelningsstart, berättar O:nega Föms verkställande direk- tör Lennart Berns. Det är ett mil- jonprojekt som kommit till stånd, mycket beronde på ett markant ut- ländskt intresse som i sinom tid bör täcka de ovanligt stora investe- ringar det” här är fråga om. och scenario, har utsetts regissör Gustaf Molander, nestor inom svensk film och TV-produktion, känd sedan årtionden för sina kom- promisslösa krav på kvalificerad underhållning. Regissör blir Mille Schmidt. Ett antal barn har prov- filmats för olika roller, men bola- get har för närvarande ej gjort Sveriges Radio och Omega Film någon — definitiv = rollbesättning, Provfilmerna synes dock mycket Iovande, , . Omedelbart efter det Omega film för några år sedan förvärvat film och TV-rättigheterna, färdig- ställde bolaget .en 8 k pilotfilm. Det var ”Hattstugan”. Med denna i bagaget har sedan Lennart Berns åkt jorden runt och bland de stör= re länder som =:demonstrerat ett klart uttalat intresse för serien CKF-konferens debatterade +"... -.. arbéts- och trygghetsfrågor. förhållanden "vi får desto mer” bemästra pris :och' kostnadssteg!: ringen ' och. detta är orsaken till: - förbättrade. satser," som "centern ”aktualise-[. ; Professor Knut' Sveri talade] komma ytterligare: en kanar' för |. ta äl vi, hävdade han 'och.be- lyste detta med: siffror: 1950 var anmälda brott 160.000, är 1966 var de uppetl 410.000. Den största procenten av dessa ut- görs slonstider går.' brottsligheten ner." N ” — Omkring 3040 procent av brotten klaras upp "vilket ären relativt hög siffra Den får emellertid ses mot bakgrunden brotten av ganska snabbt me- dan det är långt sämre ställt i storstäder och större tätorter, Av samtliga svenskar som åker fast är 75 procent under 20 år, Om och hur bain och: ung dom” påverkas av film och TV de professor Sveri. Själv hade "han - konfronterats "med endast två brottsfall där förövarna di- rekt påverkats av film, Ett av fallen gällde sexuellt övergrepp. Ifråga om förebyggande åtgär: der för att nedbringa ungdoms. brottsligheten har "samhället försummat åtskilligt, ansåg pro- fessor Sveri. MA a Svensk vann -.- "internationell... - Frimärksgravören Czeslaw .Sla- nia vid poststyrelsens , frankotec- kensavdelning i Stockholm har i dagarna utsetts. till. segrare -i, en .internationell motivtävling som republiken. San Marino anordnat. All världens ' konstnärer inbjöds . Czeslaw Slania, som är vår in- "ternationeilt ' mest" + kände = fri- märksgravör; gjorde inte bara ett motiv .— ham” utnyttjade : också sin yrkeskunskap. och graverade ett märke i storleken .35 x,48 mm efter Rubens - berömda. målning Konungarnas, ' tillbedjan," "som |Gravyren utfördes efter ett foto- grafi' av tavlan, ”Slania :får:100.000 nor. för det vinnande bidraget. utän så- Aj som av .hjär- Guds, vilja. ' 6. killiga "år sedam förbe- redde -sig; några av mina vänner att rese ut” till 'missionsfältet,.. De hade blivit, antagria, "den: fö delserna i.-det närmaste ' avsluta- der ns ne Då kom bakslaget. ' Av orsaker. som aldrig riktigt 'klarlades häde' "skulle reea; 4 Jag - skulle" nog" ha: känt mig frestad att -bli-förargad över av- slaget. Men de' accenoterade. det i tro..och började söka efter. Guds vilja med deras liv, Bland, män. niskor i nöd, på nära ' håll fanri de vidöppna dörrar, I de isole: rade skolhus som ännu finns på prärierna. i Alberta "förkunnade de. Guds .ord.. Många .håde , barn och föräldrar hade "aldrig "gått i söndagsskolan.' Här har nu mina vänner helhjärtat” gett: sitt liv'1i Herrens tjänst, =. 0 st ös, . Jesu tro nå Gud borde under alla förhållande - vara - ett för oss. Av allt sitt hjärta under- kastade han sig Faderns vilja Det kan inte vara enklare - att köra bil än att bara gasa -! - och bromsa. vogeA Attslippa koppla ur och växla, > = . » Så gläder åt den här nyheten: "> Volkswagen Automatje, ra I den bilen finns inte ensnågon : kopplingspedal. : - Ni kan hålla båda händema ”' påra 2 Ochä åttrafken. > oc : -Prova, En helt ny körupplevelsel —. VW Automatic kostar 13.390: på gatan. ses > r . : Volkswagens priser: VW 1300 11.890; 1500 12.540: —, 1600 L och TL frn Ak VW Voriont 16.750: — Extra: kupévärmare standard i VW 1600 och Variant, kostar endast 315: — inkl. oms, i VW 1300/1500/Avtomatic. Motor AB: Fallan Stationsgatan 74 MSTAD-Tel 11.86 90." = Filial: LAHOLM Tel. 0430/112 85” "Filial: sting. hör Amerika, Australien, Kanada och Japam . . "> TORUP Tel,'ö67 . av stölder. Under depres. . av att på landsbygd klaras: finns inga säkra belägg för,'sa- - frimärkstävling att tävla om bästa motivet på . temat Jesu födelse aret « ” finris' på Konstmuseet 1. Göteborg. ' lire — cirka -10.000-- svenska” kro-'' resan" var "fastställd" och 'förbere- det blivit" bestämt at; de. inte. föredöme » ' ten. ev . igna hela uppmärksamheten ' > X
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.