OA — ” da bör det kunna bli. enighet . på gränd av den prekära ekono-- os miska simation som flera N LAHOLMS TIDNING fl or sr AR re Måndagen den 72 OMID 1967 = LT: Mändagen den 23 oktober 1907 LT.= . Partiarbetets Idealet i ett så avancerat de- . mokrätiskt samhälle som vårt ” svenska är givetvis att medlem- > finansiering. gar: befarin sig i sedan den lin- dellska pressutredningens förslag spolats eliter hård kritik både från mar i och sympatisörer till de Politiska partierna själva finan- sierar verksamheten. Då skulle inte ens skuggan av en misstan- ke om ovidkommande inflytande uppstå och någon övermäktig eko- nomisk uppoffring skulle det inte heller vara. om alla hjälptes åt. Faktum : är emellertid att parti- - medlemsavgifterna i regel är mycket blygsamma jämfört med avgifter till andra" tioner 'p egna led och från åt- skilliga remissinstanser. Dessbätt-., re startar en ny utredning sitt arbete, nästa vecka och man får; hoppas att den kån finna Vämpli-' gare väzar för stöd åt pressen. , Det taas åtskilligt om hur stat och kommuner försunimar sin in= formationsverksamhet och hur 7” nödvändigt det är att allmänhe- ten genom informativ annonse-. ring i tilei får reda på in- och några stora belopp brukar mannen 'r ledet' inte heller satsa i valfondsinsamlingar och liknah- de, Följzen har blivit att parti- inst nserna i regel fått arbeta un- . der knapphetens kalla stjärna. Socialiemokratiska arbetarpar- " tiec har haft, och har, en stark "ekonomisk . bundsförvant fackliga arbetarrörelsen och i den mån detta inte gått ut över po-. ltiskt olktänkande bör inte ett sådant ekonomiskt stöd inge några samvetsbetänkligheter då dessa folkrörelser : traditionellt - haft samma , målsättning i' långa styc- ken, Centerpartiet — och dess fö- regångare . bondeförbundet — har - mer än något annat parti finan- sierats och' insamlingar, Partiapparaten, såväl centralt som disriktsvis, har drivits red minsta möjliga per- ' sonella och "tekniska resurser. De frivilliga arbetsinsatserna är be- römvärda och har säkerligen bi- . dfagit,till den ganska livliga poli- "tiska aktivitet som fått ersätta el- ler komplettera press och. annan informationsverksamhet. Högern och folkvartiet har åtminstone tid-. ' vis kunnat räkna med-bfårag från näringslivet och därför inte ibe= hövt dnstränga medlemmarna - in i den genom medlemsavgifter » större wtsträckning än för när- . te bara de skyldigheter de har utan ockeså de förmåner de kan ; komma 1 åtnjutande av En sådan' information bör kunna betalas ef- ter affävsmässiga principer och får därmed inte karaktären av! under. utan betalt för presta- tion, Se lår kan man givetvis tän- a sig att Sveriges Radio-TV be- talar för de programupplysningar .- tidningarra ger kontinuerligt; att : "det statliga penninglotteriet beta-” lar för Jragningslistor m m så-- dant, Ore bara 'den 'goda viljan finns, saknar inte stat och kom- . mun " möjligKeter s att ,. utnyttia pressen tör informativ" verksam- ' het och att göra rätt för sig eko- ” nomiskt också. Därmed skulle även det statliga partistödet. i varande kunna, förbehållas. sitt Ios fällbingssällskapet kr ring den hela gröten Av agronom Erik L. Larsson, ”pet äg a en 'obsstämd känsla av ssimism inför - "sällskapets möj- ligheter i framtiden” hette det inledningsvis i denna tidnings referat från det hållna extra sammanträdet : med - Hallands ; läns hushä! Aningssällskap, Tvivels- | utan var detta en fult riktig be- dömning och flertalet lantbruks- t ombud var säkerligen själva över-” I raskade av den. praktiskt taget helt , uteblivna .debatten, Därom gavs. goda bevis i kringsnacket efter. stämman, som skingrades utan att läntbruksombuden i norr och söder "eller nå slättbygd. och i skogsbygd fåt! tilfälle till närm- re kontakter. Det finns plats för reflektioner. "I en -.tidigare artikel om den ovissa framtiden för sällskapet "har avslutningsvis uttalats en förhoppning om att det vid den stundande , extra stämman skulle bli uppenbarat vad kommer att ske. i Hallanid,' sedan det blivit känt att de båda . hushållnings- sällskapen ir Älfsborgs läm inlett Jett samarbete med SL:s drifts- byrå. i Vänersborg. Vidare var det bekant att de båda skånska hushållningssällskapen — etablerat ett samgående och enligt en upp- gift. av direktör Zachrisson 1 Hus« håklmingssällskapens Förbund fö- rgåg samarbetsplaner för de tre småländska hushållningssällska- pen. På vilken grund han därut- över. nämnde att ”Halland. är in- tresserat av ett.samgående med egentlig " . änd främjandet av det' politiska arbe- tet, som jv är utomordentligt” ber tydelsefuilt för, hela vår demokri se ti. Skulis det: alltjämt finnas tid-', ningar .com inte kan, klara. sin ekonomi efter den inkomstökning som erhåtles genom generella åt; gärder, och” dessa an så bety- . delsefulla för den 'polit'ska' opi-: ” nionsbildringen" att ett parti inte: vill. undvara "dem, bör det dock samma utströ ing. Ki terna slut'igen har säkerligen fått . satsa 'åtskilligt/på-sin rörelse. Förr ansågs . ajlmänt Matt partiet fick ekonomiskt stöd utifrån, men hur det än förhåller sig med den sa-" ken kan man dock inte påstå att de haft några stora pengar att rö- ra sig med,.: ( | Sedan. det ' statliga. ”partistödet införts, har väl de ekonomiska be- ' kymren lättat åtskilligt för par- tiernas , finansministrar;. men - det vore oriktigt påstå att de elimi nerats, , Alltjämt... behövs , såväl: medlemsavgifter som separata in=. samlingar . En orsak härtill är att. 7 de kännas skönt för. ; partilednin: "en betydande 'del. av partistödet ” går till ekonomiskt -svaga tidnin-. jgar, som behöver -bidrag .för att klara fortsatt utgivning. Som be-. kant beslöts det statliga -partistö- det hastigt — och hafsigt.— just tidnin. vara : part! öbetaget att. hjälpa åcm via partistöd et. Är Klart är emellertid, att våra po Itiska partier inte" själva kan kla- | ra .ekonanih. Just därför. måste man "Pr ata”. av Ipås krävet om i självfinatstering som'''det. alléfia suliggörat.de... Några, ” som helst” "villkor "för erhållande 'åv -statligt partistöd ställs "självklart" inte hel- ler, vilket : bör noteras som, för- mildrande, omständighet. Det gör 2 känske inte- heller de: storfinan-> siärer, 'som lämnar. pärtistöd på: miljontals kronor, men; det, bor: garna att inte känna, sig alls beöv, roende av dessa bidrag för att; kunna dr:va verksamheten. Sedan har, väl, den diskussion;: som förts. under dén senaste tiden om huru- . ida partiernas inkomster bör re- visas öppet eller inte,” "närmast N skådemiskt intresse... : fp? OLIKA "HETT -I KANSLI » olika het inom: kanslihuset,' ” va -styrelserepresentation” alter 7 dra , HUSET, on an " Socialiseringsivern tycks. ver RLF- Tiäningen När statsministern förra "veckan presenterade, Voclaläomolarater: nås dh , LO:s gemensamma, nä- ringspolitiska pragram förkla- rade, haw'— enligt tidningsrefe- tat — att regeringen skulle-krä- Nativt :nevisorsvla's i de, företag som sfär. lokaliseringsstöds KT probl mét'mer ur'praktisk än " politisk synvinkel; Ham vill ha samina +Ansymn som. bankerna, och vill nå 'der- målet genom att. an- lita pri rata. revisionsfirmor, Tå- let. ' om ' styrelserepresentation |” blir hip "aktuell i första om: gång Fen vilket ter sig fullt nar turligt. Får invikesministern rä- kring den fortsatta lokaliserings- pottiska vepksamheten. VÄRRE. ÄN I SVERIGE. '” Någon tröst är det inte för annat än tigerhjärtan — och sådana skall man inte ha — men dej är dock så att de dan: ska lantbrukarna” ser ännu dyst- rare spå sin situation, än de svenska,” 'påpekar Jordbru karnas Föneninsblad De jylländska landboförening- arna” har haft delegerademöte i Arhus, och därvid. kunde man inte .se ”en enda ljuspunkt”. Läget. är ohållbart, sades, det. «Under nuvarande villkor sker det en nedbrytning av näring- ens produktionskraft och kon kurrensförmåga, Stämningen var så pessimistisk att man inte upp- levt "något liknande : sedan 30- - talets krisår.,y Mötet uppfordrade mot bak- grunden 'av de senaste måna- dernag utveckling de 'samver- kande landboföreningarna att "tillsammang med «lantbrukets övriga organisationer uppta för handlingar med regeringen om åtgärden till förbättring av lant. . brukets ekonomi, Vad som kan +» bli resultatet av detta initiativ vet inte vi. , Man kar bara säga att' om de västerländska tillåter ”nedHrytning” av sitt jordbruk, så lär de en + dag få industriländerna | SOC” NEDSKR framgång så: väl föré som efter "valet beror i. .fram- häller Leif Vindeväg ien kel i Tidskriften Heim dal. viken fred Här gäller det. klart, och kon; 2 HIN) det inte finns Hågon som helst: ” anledning att tvivla. bå-det bor-: « gerliga ansvaret för. de, medbor- gare som' behöver samhällets stöd. I själva verket har vi här " borgerlighetens första” och störs..: ta samärbetsuppgift.:" frågan om >» att utforma”en egen. och tids-” enlig socialpolitik, . . 7 ärligheten 'mot väljarna. ford- rar att detta så snart som möj ligt” presenteras.'som ett: borger- / ligt alternativ, inriehåHande i varje fall principerna för de: förändringar man. vill. göra. Par." tierna bör nämligen ta chansen -: att unden det år som återstår. utforma något nytt. och' bättre 1 stället för att bara Tappar på "det gamla, - Det är att svika det, pot tiska ansvaret :. att bara slingra” si; "undan frågan genom att 'säga att man vill behålla allt /som , iinneå just nu och dessutom: höja litet här och där, betonar artiketförfattaren: Istället gäller det att föra ut den självklara sanningen att so- « cialpolitiken måste utsättas "för «en fortgående revision alltefter- som ' samhället utvecklas En gång införda reformer som av utvecklingen blivit närmast vär- delösa bör ge plats för en an- nan fördelning av resurserna. -.Samhältet måste precis som varje annan ”förvaltare” vara ständigt redo att dirigera re- surserna dit där de behövs bäst och gör störst nytta, istället för att försöka stå på god fot med alla genom att i praktiken ald- rig upphöra med en gång inför- da ”förmåner”, SÄMRE SERVICE, SJ har gripits av det ' allmän- na rationaliseringsraseriet, Man rationaliseringen 1975 och då kommer att av de nuvarande 1.100 bemannade stationerna en- dast finnas kvar mellan 200 och 300, Detta betyder att: glesbygden, ängra det. räknar med att ha genomfört : skåni na" är skrivaren 'obe- kant. Nägon har sagt att, Halland "löner risken -av' att. bli sönder- klämt meltan sköldarna och be- klagligtvis synes som den profe- "I tiarN skulle bli verklighet; i Det kan'efter stämman» konstä- teras dels att ingen vågade fram- träda med. förslag om ett” sam- gående ' med skåningarna - eller erkänna sig "som. upphovet till detta rykte och dels att der ovan uttalade förhoppningen icke upp- fylldes; """enär. — förutsättningarna för sällskapets "fortsatta bestånd och, dess: verksamhet ej upptogs till” prövning." den vid stämman förda debatten Ir ansiutning till, skall väljas inom; varje valkrets, Också detta spörsmål har tidigare belysts i dessa spalter- i samband varmed ifrågasattes .om ej hus- hållningsgillen — och valkretsar kunde göras kongruenta' Därige- nom kunde, som. antytts "antalet fullmäktige (ny. benämning av lantbruksombuden) minskas från 38 tillY cirka 25. Med 40-åriga er- farenheter "av lantbruksombuds- församlingen, finns det anledning antaga att: denna ändring skulle vara till det bättre. Ävenså bör uppmärksammas stt stadgeförslå- gets. $ 13 anger att f u ”skall bestå av högst nio ledamöter”, vilket alltså medger ett' mindre f£ u, sofmr tål diskuteras, . Redan nu borde detta sjörsmål ha ven- tilerats för att förbereda de. vik- tiga besluten därom vid årsmötet. "Vad här och tidigare - anförts må. icke av någon tolkas som vore skrivaren ute med syfte att skapa ett motsatsförhållande till lantbruksnämnden. Syftet) med skrivarens inlagor och yttranden är det rakt motsatta, Visst är det riktigt att begreppet ”kontaktor: gan mellan lantbrukshämnden och näringsutövarna” först gav upp- hov till blandade känslor hos en gammal sällskapets tjänsteman, när man då högsta ort först bör- jade Yala därom. Men, allt efter som innebörden i statsmakternas åtgärder. framstår i sitt rätta — "den nya tidens! — sammanhang, måste man inse att dessa åtgär- der — av politisk arp — är ett utvecklingsnödvändigt steg i vår jordbruksnärings ' rationalisering, Det bör även beaktas aw; närings- utövarna själva att den politiska vägen framdeles blir allt mer svårframkomlig, därest det ej.kan åvägsbringas samarbete över! par- tigränsérna, varför f ö mening- arna är starkt delade, — Endast de kortsynta. kan förneka bety- delsen av en stark .jordbrukskoo- peration, vad kan kallas den koo. perativa | vägen men det ;måste stå klart att; kooperationens prin. cip är av rent kommersiell 'art syftande - till billigast möjliga ! va-. ruförmedling .: beträffande: -. såväl kaffning . av: produktionsmedel om ”en- ledande tjär ” ställ- nihg” inom -f-u framhölls att; då |. sällskapete.: fortsatta ” verksamhet måste nära : förbindas .med jord- brukskooperationen -borde.: -För-|' eningsnämnden utsé mins: två le- damöter av f.u.I stadgefö. slagets $ 13, stod att sällskapet. "äger! ”be.- släta. erbjuda” dels - landstinget, dels” eamarbetsorganet "för: jord brukets: ekonomiska föreningsrö relse. dels ock länsförbundet" in- fom. Fire ue or Isar Då kande rätt och lantbruksombuden på denna punkt teg som" muren, skulle: man kunna tolka' sällska- pets: mening som "avvisande "men 5 helt visst är denna tolkning icke rikrig oc . Hur skall 'så den ätålade tystnaden förklaras? « Veterligen var icke Föreningsnämnden” eller den ekonomiska föreningsrörelser: representerade vid stämman, Hä il? svara" att ej heller landsting- t eller "REF var företrädda samt att. det endast tillkom lantbruks- " mycket hög grad. på furuvidasgmbuden att besluta om stadgar- fr. ju självklåra' förhål- landen "men de är också het; siälvklart att om sällskanet! skall estå uta, hjälp av statsmedel så mäste "det skaffas nene Iden årliga "verksamheten u vad kan Ses på årsbudgeteéns in- sekvent påvisa "för, väljarna att-komstsida," I fortsättningen kan man ej ”mjölka” kontrollförening- en och kan Veterinäravde'ningen t.v. drivas Någon. ahnan får man vara "nöjd. Någon ahnan möjlig. iN' som marknadsföring ' av produk- ter,” häri, inbegrivet förädling. till färdigvaror "för "konsumtionen. 41 detta; sammanhang finner skri varen. det ' lämpligt. redovisa sin syn . på , Övriga - organisatiornsfor- :'. Den 'yrkesfackliga vägen "fö- r +'solidatiteten > såväl. inbördes :mel- Jan. näringsutövarna ' (med öppen blick .för tiden. kräver!) "som mot fackliga organisationer på sslivetg eller. samhällets, oli- ä + Ka Fomraden.;> Medelst RLF-skan räbruket. bevaka sin rättmätiga andel > 1. . nationalinkomsten : och skydda .den 'klesnande. lanidsbvg- n mot sotiåla orättvison Det fär” skrivarens bestämda överty- gelse allt ifrån den dag då” RLF såg dagens ljus (1929) atp-dessa uppgifter. icke" kan överlämnas till. den kommersiella -jordbruks- kooperationten eller till Lantbruks- | förbundet - med därtill anslutna branschorgarisationer, Vissa :tec- ken de sista åren antyder att det tyvärr” råder delade meningar; >" Men "det geg även en : fiärde väg, den” viktigaste, upplysning. ens väg härom eller den väg som de hittillsvarande hush-skapen har följt och denna väg måste. via lantbruksskolorna' beträdas av de unga ' jordbrukarna redan innan de > blivit --egna : företagare, . Men det stora flertalet av nya jord- brukare — i Halland cirka 2/3, vilket är relativt bra — startar F 'alkenberg nämndens Sortbildnings och råd- givningsresurser (j kan' icke väntas Åka de aktu- ella: behoven i olika delar av ett långsträckt Jandskap.: ökade och fördjupade, insikter i biologiska och ekonomiskä- sammanhang är vad tiden! kräver och vad jordbru- karna främst behöver för att kun- na hålla takt med utvecklingen inom andra grenar av näringsli- vet och med den internationella tivsmedelsproduktionen, Att om- sätta jordbruksvetenskaparnas rön till praktiskt jordbruk under skif- tande betingelser och bedriva en objektiv information därom sy- nes skrivaren erfarenhetsmässigt främst . böra tillkomma jordbru- karnas egna organisationer, Här- med. måste äver förbindäg' en 1o- kal: försöksverksamhet och risk- förbundna experiment, för vilka Lantbrukshögskolan — eller: den statliga 'larstbruksnämnden ' icke kan väntas vilja bära ansvar, 'Ti- digare .har med skärpa framhål- lits nödvändigheten av ett sam- arbete -metlan jordbrukarnas egna organisationer och SL:s driftsby- råer, — Se där några av de ar- betsuppgifter som vid de ändrade förutsättningarna tillkommer hus- hållmingssällskapen, . (om denna tråkiga benämning behålles). För dessa , halftannat sekel gamla fri- villiga organisationer, av stats- makterna benämnda ”kontaktor- gan”; kommer alltid att finnas-be- hov och "stora rbetsuppgifter. Härmed "åter - till : våra lokala halländska förhållamden, Då man nu vid' extra stämman förbigick eller. avstod) från all överläggning om sällskapets framtida verkgam- het — en ensam röst höjdes för att glesbygderna berde uppmärk- sammasg : — och. inte utnyttjade tillfället att ge em:översikt av sällskapets- finamsiella resurser synes detta kunna. förliknas vid katten - kring, den heta gröten. Mån. saknade: deras: närvaro, vil- ka hade kunnat vittna om lands- tingets : och: RLF:s hållning till den förestående omorganisationen och” stadgeförslaget. :' Än” mer ; be- klagligt-: van att: vår jordbruks kooperationm lyste med "sin: från- varo, "vilket "dock. icke skall:tol- kag "om i dessa spalter framför- da: synpunkter på. förhand avvi sas såväl ' av. 'Föreningsnämnden som" av sällskapets ' fu i «Ehn detalj . och en mycket vik tig sädan framfördes av: direktör Blixt, som ansåg att. sällskapet framdeles borde: behålla: sin /'tid- skrift, ” däri .- han. knappast: blir motsagd. .: Men tidskriften är: en dyrbar historia (för detta år cir- ka 20.000 kr) och. det borde. ha dryftats om ej en rationalisering av den halländska lantbnuksprés- sen. vore något att. fundera vida- ne:över. Självklart bör med med- lemsskapet ' som hittills . förbin- dag . kostnadsfri distribution av tidskriften och i varje fall blir en: väsentlig höjning av HevET ten >ofrånkomlig, — :: ”Att därvid kalkylera med' nu. varande” medlemsantal håller ta- turligtvis. icke. ;Den framtida per- sonella ' utrustningen "måste emel-|' got. annat. (Just i skrivande" stund meddelas. att älfsbongs läns södra hushåtlningssällskap inlett samar- bete med SL:s driftsbyrå i: Ulri- cehamn;- för” det norra har tidi- gare" dylikt samarbete ordnats i Vänersborg), - Allt som allt, .: det nya förvaltningsutskottet och den valberedning, som ' tillsattes vid onsdagens extra, stämma — för att avge förslag till f u — leda- möter -— kan omöjligt undkom- alttjäm; utan en" grundläggande oemksuaning och lamtbruks- me att beakta de förhållanden här ovan berörts, -het till medel än ifrån jordbrukskooperationen kan nte skönjas ty med en höjning av "medlemsavgiften ”e&ekulle troli- gen följa ett svårberäknat med- lemsbortfall. Det. var med syfte att uppnå en samverkan ' med fning jordbrukskooperationer: förslaget | ' om en ' större :Föreningsnämnds- renresentation I, f.u blev jämfört. Därest vid stämmohandlingar och stadgeförslag varit :fogad en. bud- i igetplan för. den framtida verk- samheten . skulle lantbruksombu- den ha insett lägets allvar. Extra stämmans beslut att in- skränka' det stundande' årsmötets förhandlingar till en dag var väl > betänkt .m h t kostnaderna, Be- sparings- . och- . effektivitetssyn- Punkter borde även ha beaktats när det gällde antalet. valkretsar dch det antal . fullmäktige, som i stora, svårigheter när det gäller . service. bl. a. kommer att få «det än värre. Det brukar ofta- i - offentliga sammanhang talas om vikten av att behålla en levan- de "landsbygd. Men hur skall det egentligen gå till när, mo- nopolföretaget SJ får härja fritt i stationsförteckningen kommen- terar, RLF-tidningen, Det talas "visserligen om att där tågen inte längre skall stanna där skall i stället landsvägsbussarna ta vid. Men det, vet alla som upplevt en bannedläggning vad de löfters om busservice som SJ så runt lovar betyder. Det bru- ” kar inte dröja länge förrän man finner passagerarunderlaget för Ntét och börjar göra indragning- ar i turerna, Och så försämras . möjligheterna att bo i glesbyg- den ytterligare ett steg "Talet om en levande bygd låter alltmer ihåligt mu när SJ:s ra- tionaliseringsexperter presente- . som redan i dag brottas med "rat sin syn på trafikfrågan. NAN I en debattskrift kallad "Arbete och trygghet för kvinnor och män” preciserar Centerns Kvin- | noförbund. i:sju punkter. målsätt- ningen för arbetet på att skapa rättvisare förhållanden ' i familj och arbetsliv. Utgångspunkten är, heter det i förordet till skriften, kvinnans och mannens egenvär- de och jämställdhet i nämnda av seenden. 1, -Särbeskattning införes för al- la, även för makar som båda ar- betar i det egna företaget, Ur principiell synpunkt mäste det 22 riktigt att man inte fortsät- att gynna familjer med hem- arbetend man eller hustru, -2; Översyn av pensionsbestäm- melserna så att dessa ger atta förvärvsarbetande samma - 'skydd för Inkomstbortfall och samma |. pensionsförmåner i övrigt oavsett kön, Frågan om den hemarbetan- des andel 'av förvärvsarbetande makes pension bör utredas för att ge den hemarbetande ekono- miskt skydd vid t. ex, skilsmässa. 3. Den som vårdar barn under 3 år, far eller mor, bör ha rätt att : tillgodogöra sig ATP-poäng för dessa år, dock sammanilagt högst 10 år. 4. Obligatorisk sysselsättnings- försäkring -även för arbetssökan- de personer som inte tidigare va- rit förvärvsarbetande, t. ex, tidi- gare 'hemarbetande personer samt ungdomar utan tjäigare yrkes- verksamhet. Den” som avbrutit sitt förvärvsarbete under barnens VÄLGRUNDAT? — Han kallade er alltså för lögn- hals och fårskalle,' men tror. ni inte att han sa det i ögonblickets upphetsning? = Nädå, han "såg först länge undersökande på mej... & Centerkvinnorna presenterar -- 3 en program för liksvällighet | småbarnsålder ' och efter denna tid inte kan erhålla -lämpligt ar- bete skall ha rätt till omedelbar arbetslöshetsersättning. Samma regler bör gälla" för . man/ och kvinna. 5, Övergångsbestämmelser när det gäller äldre familjer. för, vil- ka särbeskattning innebär "en försämring. Förslagsvis kan nå- gon form av kontantersättning ut- gå till familjer där hustrun vid särbeskattningsreformens genom- förande är fyllda 50 år och inte varit förvärvsarbetande under: de senaste fem åren, . 6. Stödet till : familjerna skall inte ges i form av skatte- avdrag -utan genom ett förstärkt kontantstöd såsom s höjt barnbi- drag och vårdnadsbidrag. 7, Utredning om intensifierade arbetsmarknads och lokaliserings- politiska åtgärder för att även äldre — kvinnliga = arbetssökande skall erhålla arbete, Ökat utrym- me i skolan för yrkes: och ar- betsmarknadsinformation för att motverka slentrianmässiga utbild. nings och yrkesval efter kön. Flickor' och "pojkar bör | genom skolans medverkaré bli i lika hög grad medvetna om sitt ansvar för framtida - gemensamma arbetsin- satser i hem och förvärvsarbete, Behovet av gedigen" yrkesutbild- ning måste bli lika självklart för flickor och pojkar. "Frågan om kvinnors förvärvs- arbete och de faktorer : och” vill- kor ' som påverkar 'detta "måste enligt CKF' ägnas ökad uppmärk- samhet från samhällets sida. Med debattskriften Arbete och trygg- het för kvinnor och män har man velat bidra till en saklig diskus- sion kring. de' mest brännande frågor som måste lösas om jäm- ställdhet skall kunna. nås inom fömiljen och ute i arbetslivet, Danmark!) | lertid anses vara viktigare än nå- | Under senare år har bhiblio- teksväsendet byggts ut avse- värt i vå gott som alla kom- muner i. våra, trakter. Vi be- traktar det som självklart att bokutlåningsservicen är en > kommunal angelägenhet, Bara -för ett par—tre årtionden sedan var förhållandena helt. annor- lunda, Kommunala bibliotek saknades på vissa. håll, och i övrigt var de — åtminstone på " landsbygden "av relativt blygsam omfattning, Studiecir- kelbiblioteken,; grundade och upprättbållna av olika bild-, ningsorganisationer, svarade för en mycket betydande del av utlåningsservicen — till allmän- heten. Ännu 1949 fanns det näs- . tan lika många bakband i stu- diecirkelbiblioteken ; på halländska landsbygden som i kommunbiblioteken där. Siff- Torna var 53.000 band i cir- kelbiblioteken, mot. -: 57.000 i kommunernas bibliotek. ' Nu finns det inte många cirkel- bibliotek kvar i Halland, och de få som ännu finns hk As X | Studiecirkelbiblioteken'”” förda: utlåningsställena. > på flera platser 1 länet den ' RF inom Distr 21 dieledi e Sture Iva' några år att vara sammanslagna med kommunbiblioteken. Cirkel- biblioteken har ingen uppgift läng- nllt större uppgifter ifråga om bok- utläningsverksamheten, De första studiecirkelbiblioteken upprättades inom IOGT. Det allra första bildades av ”studiecirkelns fader” fil. xand Oscar Olsson 1902, samma år som han startat den för- sta studiecirkeln. Redan 1912 bör- jade statsbidrag utgå till dessa bib- liotek, N I Halland var det sbidiocinkal- folket som också var banbrytare för biblioteksverksamheten, I 44 av de 87 kommunerna i länet var det frivilliga organisationer som 'inrät- tade det' första lårnebiblioteket. Det var” nykterhetsorganisationerna, JUF, SLS, och "ABF,'som tog ini- tiativet tilll de flesta av dem. Stu- diecirkelbibliotekens gyllene tidin- träffade' på 19302 och. 1940-talen, 1949 fanns det. 126 cirkelbibliotek i Halland ' 40 procent av dessa åter- fanns inom SLS. I och med kommunsammanslag- ningen förändrades förutsättningar- na, för d2' små folkrörelseägda bib- loteken radikalt. Storkommunerna satsade. betydligt -,mer. på. biblio- -teksverksamheten än vad (dé mind-- relserna insåg det=rationella i att kommunezra ensamma, hlev Iu- vudmän för biblioteksverksamheten. Studieförbunden' uppmanade "sina biblioteksstyrelser att överlämna boksämlingarna ' till . kom bibliotek, med enda : villkor. att kommunen skulle åtaga sig att upp- rätthålla minst samma. utlånings- service so Myekeriblioteket” gjort a NEDLÄGGNINGSRUSH Resultatet av den förändrade si- | tiationen. blev att antalet cirkel- bibliotek minskåde kraftigt.' På tre. år, från 1949 till 1952, lades 70 så- dana bibliotek ner och nedläggnin- garna fortsatte, dock i långsamma- re takt än under åren. närmast ef- ter kommvnréforimen, Ännu för tio år sedan -fanns -det dock 40 stu- diecirkelbikliotek kvar på Hallands - I landsbygd. I dessa fanns 25.000 bok-' band, vilket motsvarade en sjätte- del av det sammanlagda bokbe- ståndet i iardsbygdsbiblioteken, " Nu har: antalet . cirkelbibliotek kommit, ner i ett halvt dussin. Av dessa finns lejonparten inom SLS- organisationen, vilken som bekant numera beter Vuxenskolan, Enligt dess "'distriktsstudieledare = Sture Ivarson är i flera av fallen citkel- bibliotekets böcker ' uppställda: i kommunbibliteket; Det torde inte dröja allt för länge innan det. sista cirkelbiblioteket har gått upp i kommunbiblioteket, menar herr Ivarsson, : ON -— Våra kvarvarande bibliotek fifins i Hishult, Nyby, Frillesås, För- landa och Hanhals, Vi ställer från organisationens sidä inga andra krav för att tillstyrka överlämnande av våra bibliotek till resp kommun- bibli än att lä inte skall medföra en: försämrad bokutlåningsservice, säger har.” " Hr Iarsson säger också, att det inom WVuxenskolans ' föregångare i länet, LSS 1949 fanns 75 bibliotek, 25 som startats inom JUF- och 50 som bildats av SLS. 1953 var av dessa : kvar : 10 JUF-bibliotek och 20 SLS-bibliotek:" Medan det i SLS- och JUF-biblioteken tillsammans 1949 fanns 24.700 bokband, samti- digt .som - utlåningen omfattade 29.500 bard till 4.900 låntagare, så hade de kvarvarande fem SLS-bib- Yoteken i Halland under det se- naste arbetsåret en boksamling på lendast 2.000 band, Utlåningen om- fattade 1500 band till 200 Jåntaga- re. Studiecir' relbiblioteken har allt- så förlorat den betydelse de hade då de tillrom och årtiondena när- mast därefter. Det finns dock an- tek ledning att erinra om den betyelse de på sin tid hade som kulturför= Prenumerera på UT i re, sedan kommunerna påtagit sig Te :-kommunerna "gjort, och: folkrö- Vuxenskolan." medläre rå i första . hand" lands” bygden och som serviceorgan "fö : J9e läshungriga ute i bygderna.” en Starkt” ökad: in och utlåning i jordbrukskassorna , > Inlåningen + jordbrukskassorna steg under september månad med 55.8 milj. kr till totalt 3.132" milj kr mot 2.772, milj kr. vid; samma tid” 1966; ; : ”Utlåningen - tember månad. m ed Smög genom” granar Borta vid åsens kam, Tände' "varsamt jen: strimma Je sgäde "skuggorna bort” x Skingrande nattens.dimma ” Men så förgängligt Kort, ARR Ej hinner väl dagéni tändas ex: I senhöstens gråa dis oa Förr'n aut 3 mörker Skall > För | vakande vindars bris, RÅ skuggorna lura” redan ' I skydd 'undan dagens ljus Blott stjärnorna. lysa sedan Vv över de sovandes hus. ' . Hilding Strandh. - s fer ORD VPA VÄGEN Abba. Pader, allt är mö De. Tag de na kalk vöjltgt för icke vw: a; 3) äv. vill! (Mack ex vill, utan vad Jesus bad denna bön: till "Fa- dern " under : sin. ångest . i Getse- meane örtagård, Varje gång jag läser de orden tänker jag på nytt nå att Jesus var lydig Gud: ända därhän att ham var villig att mö-. ta döden —' korsets : död. . Jesus försökte ; att få slippa” det före- stående lidandet, men han visste att göra Guds vilja, .. sonli; önskemål kommer I andra rum- ver - EJ Han” lärde sina "lär un; år att Pedja: ”Ske din vatja a här getsemanedramat Präktiserar sin undervisning och - visar Oss I hamdlling vad. tron innebär, Också -i vårt liv möter wi sam- ma kamp som Jesus :hade. .Vi är dant som; vb själva ; önskar Oss; det är inte orätt. Men vi honom bedöma våra önskemål. Tron fordrar att vi åter vär Fader bestämma Över" osa "och , att vi gör allt för ”att hans vilja skall ske, inte vår egen. CE: få 3 . VR ris böna de TITTA UPP : upp mot .det där "huset, -— Jo, Karlsson bor där uppe och jag loväde att titta upp när jag gick förbi nån ' gång .., bör. läta NY / [| N att en, människas första plikt är. .. i benägna för att be Gud: om sä ' ok — Varför går. du, och, stirrar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.