N > s N - Onsdagen den 1 november: 1967 —= IT Onsdagen den 1 I novemer 1967 i LT = | Emigration? av svenska företag Hur "kommer, vårt lands situa- tion att bli om anslutningen till | | europamarknaden avsevärt för" dröjs? Och vad kan göras för att motverka följderna av ett så- dant diöjsmål? Detta är ett par frågeställningar som gjorts i de- batten — kring - EEC-problemen. Konkreta förslag som nämnts är. bl a att flytta svenska i » industrier utomlands för att därmed bringa ned produktionskostnaderna ge- nom ' billigare arbetskraft. än den svenska. Det förekommer förres- ten redan, att svenska företag etablerat filialföreteg i till exem- pel Nederländerna, som ju är EEC-anslutet, Svenska filialföre- tag har även startats i Portugal, som tillhör Efta-länderna, När dessa, problem förts på tal har det ibland antytts att utflytt- ning av industrier till ahdra län=" der skulle vara ett fullgott me” del att lösa de industriella pro=- blem, som uppstår för vårt land om möjligheterna till en EEC- - anslutning uteblir. Detta är na- turligtvis a ur många synpunkter er felaktig ståndpunkt. : När ett'svenskt företag flyttar utomlands 'och' där finansieras med svenskt kapital, så är det i första hand fråga om svensk ka- pitalexport. I andra hand kan sys- se'sättning beredas för till exem- pel svenska 'tekniker och experter framför allt under uppbyggneds- tiden, men även som. ledare för produktionen. Några problem på längre sikt löser dock knappast en sådan utflyttning, ty 'vi kan" rimligen inte räkna med att lön- samheten skall bli så god ått dy- . ika filialföretag, finansierar någon sektor av :det svenska näringsli- - vet, t H Man kan i detta samrranhang även(fpeka ” på en del speciella avigsidor. Det är "självklart att om ' industriutflyttningar "kommer att ! gke i stor omfattning drar' detta : med sig en betydande kader av : ' framstående specialister och före- tagsledare.' Detta . leder i så fall till 'erstark avtappning, som "det svenska näringslivet kanske inte tål. Därined kan en sådan utveck- ling förorsaka en försvågning 'av . den inhemska industrin och den "övriga företagsamheten. inom lan<, det, : Vi kan alltså slå kast, att det viktigaste problemet måste vara att skaffa lönande sysselsättning för de människor som bor i Sve- rige, Detta är det väsentliga sven- ska" problemet, Samtidigt är det emellertid möjligt att peka på be- tydande fördelar av fiialföreta- geni andra länder. Genom sven- ska "filialföretag i andra länder" med "> en hårdarbetad mark- nad, kan mar exempelvis på 0 ort och ställe lättare studera vad som bäst lämpar sig att tillverka, Man får med andra ord bättre kontakt med den utländska marknaden, : På lång. sikt kan därigenom. fir - Halföretaget bana vägen även för ökad avsältning från den kvarva-. rande hemmaindustrin inom sam- - ma gebit. 3 Utflyttningen får dessutom .ses . som en. hHödåtgärd, "då man' inte kan nå någon annan acceptabel lösning. Det 'kan t ex gälla en anläggning i länder, där: tullmu- rarna reser hinder för export. Det kan också gälla en industri, ' där de svenska lönerna -inte: möjlig- gör tillräcklig korikurrenskraft,' om fabriken: ligger inom Sveri- " ges gränser, Utflyttningen kan va- ra en fördel genom att verksam- hetsbasen vidgas och utlandsetab- : Jeringen, hjälper till att betala ut- vecklingskostnaderna för helain- dustriföretaget, Detta är som be-" kant en av svårigheterna för in- - .dustrier, som arbetar: inom en liten marknad. Om en. svensk in- dustri får en avläggare i något ' ahnat europeiskt land : vidgas in- "= om, industrien. ifråga den ekono- miska | bärkraften för . forskning och produktutveckling samt även för . försäljningsbefrämjande åt gärder. MN Utflyttningen av industrier får I alltså inte ses som en åtgärd, med vars hjälp man entydigt kan lösa problemen när vår konkurrens- kraft bl a på grund av höga lö- ' ner eller genom, tullmurar i and- ra länder råkar "i fara. Den. är lika litet som andra åtgärder ett radikalmedel, Den kan. heller in- som - helst. Partiellt kan filialfö- retagen dock utgöra ett betydan- de stöd för vidareutvecklingen av s moderföretagen inom landet, ' FAMILJEPOLITISKA - no KOMMITTENS "förslag. tin "Inkomötgraderade barnbidrag granskas - av. tid- ningen Vi som”påpekar: Det: anmärkningsvärda" är att de; höjda barnbidragen till fler- » barnsfamiljerna skall finansieras genom: att -andra: «barnfamiljer får sänkta bidrag. Dén gynnade grupp som består 'av. gifta, män med hemmafruår -— även: utan barn — skall t.exrinte få: vid |. kännas. någon "kostnad för" omt fördålningen, . trots > att » dessa mäns skattepremier” kan uppgå till flera tusen kr” Dessa 'skatte- förmåner” stiger förövrigt med mkomsten och har ökats de se- naste åren. genom höjning av den's k tudelningsgränsen, =. " Finhs det någon rättvisa 1. att en gift man med hemmafru utan barn med 80000: kr i inkomst skall få behålla hela sin. skatte: " subvention på ca 4000 kr, sam: . tidigt som åtskilliga barnfamil- jer. med lägre inkomster än den: , ne får sänkta barnbidrag? - En ytterligare invändning mot förslaget är att tröskeln 'som hindrar gifta kvinnor att 'åter- vända till förvärvsarbete - blir -högre än. förut. Barnbidraget pir mode ämligen..att.. minska r mo dern skaffar sig inkomst, eftersom det -avtrappasg efter ma- karnas gemensamma "inkomst. Bristen på daghem och sambe- skattningens s k tröskel utgör sannerligen 'tillröcklga' hinder utan att man behöver minska på barnbidraget. Allt talar för att en reform av bidragen "till barnfamlljerna måste lösas samtidigt med en övergång till särbeskattning: Ett förslag om en övergång är också snart, att vänta från en bered- ning 1 finansdepartementet, En övergång till' särbeskattning in- nebär att skattepremierna - för hemmafruar slopas eller mins- kas kraftigt och i stället kons- + trueras om tillybidrag för bar- nen. En sådan omkonstruktion innebär en kraftig utjämning till glädje för” familjer med flera barn. Enligt sina direktiv hade fa- miljepolltiska kommittén att ”i sitt arbete beakta det direkta samband, som råder mellan stö- ” det till barnfamiljerna och'skat- tesystemets utformning”. Det är ett faktum som Wigforss slog fast för, 20 år sedan då han in- förde barnbidragen och på sam- ma gång höjde skatten för alla höginkomsttagare, inkl barnlö-' sa. Har kommunikationerna mel- lan social och finansdepartemen- ten blivit så mycket sämre se- dan 1947? - Familjebostadsbidragen har I dag stora brister, särskilt i.stor- stadsområdena, där flerbarnsfa- - miljer har svärt att få en bostad -som . uppfyller standardkraven. Men behöver man kasta alla go- da bostadssociala argument över bord för det — utan att göra ett ordentligt försök att reducera ” bristerna, åtminstone tills vi får en samordnad reform av både :familjebéskattning "och ' barnbi- H hyn drag? Inte. minst har TV den sé- naste ! tiden : bidragit till : svart- |; > målningen av bostadsbidragen. |; Man har.där inte brytt sig om att fråga vad familjer som fick dem tyckte. Det gjorde däremot | Ulla . Lindströms. . familjebered- ning 1963, 24 procent av 4-barns- mödrarna ansåg -t. o m att en höjning” ”av” bostadsbidraget var viktigare än allt annat stöd för barnfamiljerna. |. - Nu vill"; familjepolitiska kom- »mittén siopa det.: Har” man :un- dersökt om det inte borde höjas och" utvidgas” till flera i stället? "Dessutom; . måste en inkomst- "prövning av barnbidragen kräva mer administration än . bostads- bidragen! Vid-den slutliga taxe- , ringen. måste. skattemyndighe- terna kolla om varje familj fått . för” litet elter för mycket I i bi- drag. >. Att underlätta Postadskonsum- "tionen: för flerbarnsfamiljer — är det fult det — när hyrorna stiger? N . OKNTERNS UNGDOMS- FÖRBUND. sanser det vara Positivt att frå- »gan om allmän sysselsättnings- försäkring behandlades: på soci- aldemokraternas / extra partikon-.]: ygress, Man tycks nu ha accepte- |: rat det mål som centerpartiet länge arbetat för. Dessvärre är viljan "hos .den socialdemokrätis- ka ledningen, till snabba. ätgär- |” der svag och 'frågan har skju tits på framtiden.” - Centerungdomen som” - först, i' landet att kräva en all- män - "sysselsättningsförsäkring anser att frågan i dag är mer brännande än någonsin, Den nu. pågående ' strukturomvandlingen |. inom näringslivet utsätter många” för 'stora påfrestningar. Alla grupper måste ha samma rätt till inkomsttrygghet och det är samhällets uppgift att skapa denna. Den allmänna" sysselsätt- ningsförsäkringen är ett-ansvar "som samhället: måste ta på sig nut: ENGLAND OCH EEC | Det: enda, oväntade som inträf. fat vid mötet med EEC:s minis- terråd i Luxemburg synes ha va- rit att den franske utrikesminis- tern Couve de Murville gått om möjligt hårdare fram mot brit- terna än som 'förutsetts, skriver Svenska Dagbladet (h): . Han gick till offensiv från två håll. Dels tog han till de renod- lat ekonomiska argumenten. Det krav som fransmännen nu fäster allt större vikt vid, nämligen att pundets. ställning som reservva- luta skall upphöra, . framfördes med ökad kraft. Han byggde NPR te tillämpas i vilker: omfattning |- Nk var | lövsläge,: manåförbund året. :De gammaldags ' tonerna kom från ,; många . "spelmän: från skilda platser i sihi ålänningar, som” också hör - Inbjudna ': var ofta” brukar: vara tillsamma med ; hallänningärna, / dels £ "att man:-ska få"tillfälle att lyss- ” att man ska få spela Isam "Ordföranden - i Halländs spel meahsförbund; "John" Helge Joh förlagt sin: i sista " kvärtalsspelning för "det: här fioler och . Bälland och-även från'en grurd-s 3 till” Hallands spelmansförbuné. vv » spelmän ” från Hällesåker " och Göteborg, sor: - na ' till: varandra” och” dels: för I Vad månde je bliva ova Ordföranden i Hallards' 5 öbe änsförbund; Jol, Helge" doliansson, i os Några medlemmar ur ett spelma nslag från. Oskarström framför några låtar, '4- -årige aikael oh per. PP NYA BÖCKER . SVENSKA KOSTALLAR, Statistikproduktionen på -lant- bruksbyggnadsområdet är brist- fällig och av förhållandevis ringa omfattning. Detta gäller/ bl. a. uppgifter om djurstallarnasg 'ål- dersfördelning, utnyttjande, repa- rationsbehov,, storlek och använ- dä byggnadsmaterial. " den pågår |, ende strukturomvandlingen inom jordbruket är informationer av detta slag av stort intresse, Inte minst vid bedömningen av det framtida byggnadsbehovets stor- lek och kostnaderna för detsam- -| ma. I föreliggande rapport -- redovi- sas en byggnadsinventering vid cirka 2.600 till kontrollverksam- heten hörande gårdar. Syftet har främst varit att komplettera vissa av uppgifterna i Statens lant bruksbyggnadsförsöks ' ärliga ny- hyggnadsinventering "med uppgif: ter på bl/ a, ombyggnad och de- taljer rörande väggmaterial, bygg- nadstyp samt åldersfördelninger hos nu använda ladugärdar för mjölkproduktion, : Hälften av ladugårdarna var byggda före år 1932, Den yngsta fjärdedelen efter. 1948 och den äldsta fjärdedelen före år 1913. Något fler trähus (53 procent) än stenhus registrerades. En mycket hög andel av de studérahde gårdarna (över 90 proceht) visade sig ha höghus. Under de senaste åren har så- väl nybyggnads- som ombyggnads- verksamheten varit särskilt liv- lig i besättningar med 10—30 kor, med en tydlig tendens -till ök- ning vid de något större familje- jordbruken. Den 'vid mjölkkontrollgårdarna heten 1966 är -väsentligt större än den' som” beräknas i SFL:s år- liga nybyggnadsinventering. Bengt Gustafsson. SVENSKA -- KOSTALLAR — 'ålder, stor- Ae och väggmaterial, Lund 1967. 10 p. +bil . Stencil- "” tryck nr 1011. Statens lant- Pris 2 Tuné. . Pris 2. N ROMANEN | oM | VÄSTGÖTA- KNALLEN. Ne Knallen från , Sjuhäradsbygden är känd som handelsman över he- Ja vårt land. Gunnar Falkås har i "sin skildring av knallen gått nära två sekel tillbaka i tiden, "Jtill 1700-talets' sista decennier och 1800-talets. början. Då hade väst- götaknallarna: etablerat sig på allvar. Den-'g. k. reseallmogen satt ofta som välbeställda bönder på sina hemman under 'somma- ren, men . under "vinterhalvåret gjorde de sina: uppköp och gav sig av på sina försäljningsresor,. Och <knallen " färdades - vida, många sökte sig till grannländer- "Ina: ocH en och :anhnan (ända in: i selkomriis- sionens argumentering om : nöd- vändigheten:, äv. ”att' Storbritän- ekonorhiska: ( SVårigketer: ' och krävde en sanering - innan för- handlingar, kuttde'- "inledas; Be träffande villkoren över. huvud taget "sade ” "den'y fratiske” repre-' sentanten -att:De sex-först måste. utformning. Den .andrå sidan. av: argumentationen bestod "i "en upprepning. av” farhägorna | för -att Storbritannien 'och' därmed” « andra" staters medlemskap ' helt Ett: brittiskt inträde blir m ”när--det- blir- effektivt- möjligt”, förklarade Couve. de "Murville;: HANDELN: OCH MOMSEN” a Om' inte alla” tecken "slår . fel koörhmer: visatt drabbas av en ny skattereform; mervärdesskatten; som, "skulle avlösa' det: nuvaran- € "allmän va- ruskatt : och energiskat tent Den: . na nya: ”skatteform lär vara be- ” tingad.av önskemål att få rela- tivt enhetliga skatteformer inom ad europeisk marknad, ' Men det är en: reform som inte . bara har fördelar; skriver: Fri Köpenskap: I' Danmark: har momsen” införts un- "der högljudda protester. från de- ' taljhandelns”sida: Or > + Nackdelarna 'sett ur handelns synvinkel; blir". i många, Affärs" mannen får t.ex i förskott lägga ut för skattebeloppet för det'va- rulager som ligger osålt. För att: staten. vidare 'skall kunna kom- pensera/ den tidigare ' nämnda « Skatteintäktsminskningen mäste gifter av annat slag. -Mah har här talat om högre arbetsgivare- avgifter. En del nu skattefria. -varor-och tjänster drabbas av moms enligt utredningsförslaget. Från företa- garens sida spelar detta inte nå- gon roll, eftersom den betalda skatten får. dras av: vid redovis- ningen: Däremot drabbas: företa- garen av mervärdesskatt för den egna konsumtionen.. En svårare bokföring med delade konton får man också räkna med som följd s av den nya reformen, I RIKSDAGEN ” Riksdagsmännen har ju fria re sor och så”fick de höjda löner. En bonde på Gotland kom i. samma veva in och frågade efter riks- dagsman X. — Nej, han flög upp tin äks dagen i morse, svarade -hustrun. " — Men han kommer hem i kväll i rom: Tofta, börättar att "medlems- nijén' kommer ull .rätta med sina | bli fullständigt eniga om -deras ” skulle: förändra . EEC:s. karaktär. | företagen räkna med högre av- i/ Tofta, vpanjerar : farmaren, fi Karlsson, Borsthult. Svärtrå, dt. antalet" nu är bortåt : ett 60-tal.” Hel djarnide . nog. har vi.”en hel al. yngre” ”spelmän” "med, säger” hr Jös hansson; och” nan. kan. konstatera att: spelmansintresset. har I vunnit. terräng hos allmänheten: Vår” Opp= gift är ju-att leta: upp gamla "låtar, och! föra» ut. dem” till allmänheten; som / jud har: svårt att komma” åt I åch få någon gläd. ett material, TS öm egen i arkiv; på bibliotek el>. ägo. Vi. spelmän här i Halland har: gjort ' förberedelser tll 'ett nytt låthäfte, som vi hoppas kommer ut 'snart.. Det" första” låt- häftet utkom "1959 -och' det "var f ardföranden "i Hallands Spelmans> ! förbund, Henning Holmers, som var” Irivkraften bakom detta;-: =>: Cd — Sådana ;här . träffar, har vi för, att höra” olika , grupper spela” och dessutom spelar vi: 6—7:1låtar ge- mensamtp fortsätter > hr Johansson, som också kar berätta, att den äld- ste . medlemmen i' Hallands Spela. mänsförbvad är över, 90-årige. J hannes - "Kristiansson -:från- Uilasjö, —' Han är tyvärr inte med. här dn Jag, sade hr Johansson, men. på vårt jubileum deltog han och g 2n vallåt på ett mycket förtjänst= :ullt sätt, Han har förresten en ena-' stående tenorröst; : "Under den här kvartalsspelnin-: gen i Åsgården medverkade också Erik Karlsson,: Borsthult, Svartrå, Irdf John ' Helge :Johansson pre=' senterade hr Karlsson som farma= re, fiolspelare, filosof och författa> er Och. hr Karlsson. gav också ' prov- på att-han kunde. en hel del! Till fiolackompanjemang. sjöng han sin” 2geh sång ”Sångarens testamente”, en finstämd, vemodig visa från en äkta spelmanssjäl. Han läste också en egen dikt ”Svartrådalen”, där han visade äkta känsla för "bygd och natur. . ' Det var många fina gamla låtar, 3om framfördes under den här spel- mansträffen, Sandklefs. spelmanslag spelade t ex en mycket gammal vals från Fjärås, som legat i forn- minnesarkivet länge, men som man nu tagit fram och arrangerat för två”, stämmor. "Vidare spelades ”Björndans” från Ysby I i södra Hal- land och,en' kadrilj från Hööks härad. ”Laske härads brudmarsch” hörde också till programmet, lik- som ' ”Gås-Anders polska” från Uppland: och ”Bondesunsvalsen” Som inledrling spelades ”Göteborgs gånglåt”,-. som tillägnats Göteborg av Karl" Salomonsson från Falken- berg — detta som ”en extra väl- komsthälsning till de göteborgska gästerna. Närvarande i Åsgården var natur- igen, säger husets G-årige.son.: han e bara uppe för å hämta: avlöning- en, , : als 2 pelaren "och för sfattären Erik, denne” shunger en egen sång, Ryssland, Huvudpersonerna "i "Gunnar Falkås nya roman Knal- fi Backa (LT:s förlag 29:—), Olof i Backa 'och-hans son Björn, hål- det berusadeY; något” fel på navigatio 5 menten? - Om. :detlå trider sedan ömskrivna. färtygs- om...den. engelska Pb i. är "precis 260 strax "utanför ”Englants ' sydspets. Två" bronskanoner' och. talrika gats. lämna ifrån” sig. sOch. nu ämnar man fortsätta bärgnings- tor. stil, ' Man. hoppas jä Shovells flotta. : Det. var, en. mörk. oktobernait 1707 "som amiral Shovell, befäl- de segér över den franska i Tou- lons hamn, befann sig på hem- väg til England, Hans /'strids- makt bestod av .22 krigsskepp vilka var tungt lastade med från spanska grander rövade rikedo- mar : och” därtill en ansenlig mängd spritdrycker. Efter vad man kunnat utröna - av" upphitta- de ' loggböcker "var dimmån så ligtvis också: h 'dersmedlefminarna makarna - Nyström-Hellman från Falkenberg. På programmet stod vidare film- förevisning, då man såg filmer från Nordiska Muséet med danser, in- spelade 1927. Bl a visades fvå hal- ländska danser. ' Vid kvartalsspelningen.Å.. Åsgår- den deltog märmare 60 "personer, man spelade, lyssnade, trivdes. Den troligtvis yngste spelemannen i samlingen var fyraårige Mikael, som väl visserligen inte deltog i något särskilt spelmanslag, men in- är ätt Kaptenerna på fartygen under. hela tre dagar inte" kun- nat bestämma . positionen,” Alla vår helt övertygade om att man befann sig någonstans. utanför Bretagnes" kust i närheten av ön Quessant, medan man i verklig- heten: redan "uppnått de farliga reven "kring Scillyöarna. ; Amiral Shovell gav de tre. lätta fregatterna, tillhörande . förpost- styrka, order att” avgå till Fal mouth på engelska sydkusten, I hans frånvaro övertog hans flagg- skepp . ”Association” !spetsen av förbandet, ' Redan ; om : aftonen samma dag löpte ”"Association”, bestyckat med 90 skeppskanoner, samt ”Eagle” och ”Romney” upp på det illa beryktade Riff Gil stone Ledges och sjönk med 2 000 man i de"iskalla böljorna. Skep- pet ”Firebrand” gick samma" öde tillmötes - men dess befälhavare och 22 av besättningen räddades. De fyra skeppen var lastade med guld till ett värde av 22 miljoner Mark." Den skeppsbrltne amiralen och liket av hans fru och bäda söner spolades upp på land, 30 år efter katastrofen sägs en gammal kvin. na på sin dödsbädd erkänt att hon funnit den: store sjöhjälten vid liv; men skurit av : honom halsen. för att komma åt en sma- ragdring som han -bar på ett finger. Sedan dess 'har mänga fartyg förlist på de farliga skären och här var det också som i' våras ett stort oljelastat fartyg rände på grund och massor av "olja läckte ut vilken åstadkom väldi- ga skador på stränderna vid: den engelska ” sydkusten och sedan också drog ned mot den bretagns. ka kusten med de berömda bad- orterna samt helt förstörde de många givande ostronbahkarna i dessa trakter. Tore Leth,— LT:s annonsörer strumentet hade han med sig... I registrerade > nybyggnadsverksam-|- | , va 3 . ler sig dock inom rikets gränser och till en väl inarbetad kund- krets, Det ömsesidiga förtroendet är ett villkor för Olofs affärer och han lär Björn sin affärsmo- . ral: Goda ' varor till hyggliga pri- ser och krediter endast till, rejält och hederligt Ifolk; "L Resorna är läventyr i sig” själ- 'va och mången list måste till för att klara av svåra situationer. Där finns rövare och spefåglar både 1 skogarna och i städerna; Men" även livet mellan. resorna rymmer mycket av dramatik, hur tryggt och vackert somrarna -än kan blomma på slätten, och 1 ut- bygden, När fadern fallit' ifrån får Björn. själv göra resorna, och han ställs inför mänga 'svåra ayv- göranden. Han är. gift med sin barndomsvän Märta, och ham val- de länge innan han bestämde sig." Men . ändå blev äktenskapet till en »del ett ångergifte, som fa- dern hade varnat honom för. På sina resor träffar han 1 Bergsla- gen 'en kvinna .som han. hellre får han ett barn, och detta leder till" oro, änger och svårigheter för hans del. Hustrun får inget veta, och det oäkta barnet får han aldrig träffa. Han” skymtar- henne ibland och tycker det ver- kar som om hon har det” svärt, + Gunnar Falkås roman är märk- "lig på många sätt, som sedeskild- ring och kulturhistoria, som släkt. krönika" och som jordnära, -berät- tande dikt, som medryckande un- derhållning. Knallenåsen är ett moget ' och fullödigt verk, en bo- nad med friska: färger som , det lyser och doftar om. | X Gunnar" Falkås, ' KNALLEPA-, SEN, Roman. LT:s förlag. Häft,. 29:—, inb; 35. ARBETET 1. LÖSDRIFTSSTAL. LAR MED LIGGBAS. Statens lantbruksbyggnadsför- sök (SFL) igångsatte i början äv 1965 vissa studier: av ”arbetsför- brukningen i lösdriftsstallar med liggbås, "Undersökningarna ' har sedan : fortsatt: under stailfoder- perioden 1965—1966, .: berett, Arbetet har bedrivits i samar- bete med Skogs- och lantarbets- givareföreningens arbetsstudieav- delning. ” I föreliggande. "meddelande re- dovisas i huvudsak arbetsförbruk- ningen "och synpunkter: på -ratio- nalisering --av det dagliga arbetet med djurens skötsel: I ett'särskilt avsnitt presenteras en detaljerad beräkning -av'. nybyggnadskostna- derna för. ett stall med liggbås. Undersökningen ' berör, arbets- gängen 'i 12 lösdriftsladugårdar med . liggbås huvudsakligen be- lägna i' södra Sverige. Antalet kor varierar mellan” 33 och 153 med. i medeltal 78 kor: ""Arbetet ' hår " der minst 2 dagar, i följd. En ut- förlig - beskrivning av och" kom- mentar till varje gårds. resultåt lämnas. Tiderna för mjölkning och ut- fodringsarbeten: har uppgätt till 4.16 resp. 1.39 min per ko och dag. . Summan av, tempotidernå för [maskinmjölkning utgjorde i mjölk- ningsstall av fiskbenstyp 1.75 min, vilket "betyder att 34 kor--hinner mjölkas per "timme. Påsittningsti- den. var: i" "genomsnitt . 7.03" min per gång, -!.- I ett sammanfattande räkneex- emperP-har på: grundval av.under- sökningens resultat tiden. för det dagliga arbetet i en :modern,. ny- byggd liggbåsladugård för cirka 50: kor med utnyttjaride ,; av den bästa: nu kända tekniken synte- tiskt beräknats till 5.20: min- per kö. En standardkalkyl över mjölk- produktionens . lönsamhet under de i exemplet valda förutsättning- arna ger inte full kostnadstäck- ning. med dagens -priser.: «| > Några riktvärden. ges. på” vikti- ga mått vid. planering; av. lös- driftsstallar med. liggbås. ' Studi- en : visar, att det för den daägliga skötseln av djuren i ett liggbås- stall är av vikt, att: mäåttsättning på olika utrymmen och” inred- syn till besättningens storlek och djurens ålder och levande vikt. Bengt Gustafsson. "Arbetet i ä lös- . driftsstaltar med” liggbås. - Lund 1967, 89 p. Meddelai- de nr "205. Statens lant- Pri. gvBBnadsförsök, Lund. < of Pris 8 af a ETT ORD. PÅ. VÄGEN] Saliga äro de" som äro. fattiga i anden, ty-dem hör no fatta ket till, (Matt, 5: 3). natt översätta bibeln från origt- ill ett modernt språk är svårt, även om man här. till gång till ordböcker, uppslagsverk, historiska. och arkeologiska. fynid.- Hur besvärligt 'måste, det inte ha varit. för Martin: Luther,” 'som 'ar- betade utan de hjälpmedel som Må nu har, att, överflytta bibeln än tyska. Dessutom åtog han sig som han ha öra. de ' mycket annat att 4 Vilken anda utförde han det sala N teten och betydelsefulla arbe-; harev,, strax före sin död säger arv Tiggare är: vi, det är visst gen sant”. Han .var en from och he 8ad 'människa 'och 'Gud-använ- e hans mod och kraft för vär seal arbete, i kommer kanske aldrig att fom Martin Luther räknas bland trons hjältar. Men Gud är en fri Vostig givare och är redo att ge av. sina rikedomar även åt oss. förvaltare som: t på ett rätt sät! brukar de pund och andra. gå vor Jan ger och ' hade haft som” hustru, Med henne : :tässtuderatg un- a ningsdetaljer -avpassas : med "hän en svåra . uppgiften samtidigt : [d I i | H i i | | 1 anteckning som Luther; . Vv h begär att vi skall vara goda ' -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.