han är .om det inte kom en Om man nu skall jämföra de m m. Men det bör inte vara omöj- ligt. Även "om. man till att. börja » eftersläng som försök till bort-| båda utredningarna finns det ERCDE BATTIN i RIKSDA > Andra, I Sverige kan vi snart liv- ined mäste begränsa sig ke om - förklaring. ”Vi har" dock inte] en mycket slående olikhet: 1942 GEN 20 ola nära oss på att passa varandras tal vatteny så skulle Då ol sådant misslyckats mer än: Jandra län: rs. jordbruksutredning arbetade barn. Med” dessa ord inleder tid- mit långt på väg. . der i Västeuropa”; sade hr Ir- lander. 'Som rål för den. social- demokratiska politiken är detta inte? mycket” att hurra för. An- undvek . - regeringens tales- män nogsamt att gå in på ar medan: motsvarighet Nn av arbetade. under . .Öch. delvis, hotfullt" språk tämligen tyst och. målmedvetet, ndigt buller 1969 mot jordbruket. Denna: skillnad be |. X å att.1942 års, utredning Ett; BBC-problem som "kom: "mer. att” bli a "skrifter "Sunt Förnuft en analys” av? familjedaghemsutred- tt" synnerligen n ekonomiskt kort kunde följa ett särskilt tryck med bestämmelser om de begräns- ningar som kan "gälla för de fiskevattnen. ” ; Hr Persson 'ahser' vidare attman bör. underlätta: - möjligheterna att - köpa ' fiskekort” Det räcker sålun- betsmarknadssituationen, sSta ig "från skrä-. tyskland bedriver möt. de nior sett är den döck gariska' suspekt. Nr lerar Å ; Lt I da inte, med -att de tillgängliga ministern ' hade . ordet: åtskilliga | nande Ppropagandister från väns] dis derna "och som” : tagit; En" ”farhiljedaghemsplats kom- Tk vulorar. Tusröda 4 JAmingo r flegmatiskt ” på -turistbyråer, det d gånger i andra -kammaren utan tersidan, medan "den senare ut-|. sig" ruskiga; uttryck. i vår! har: mer enligt. utredningens” g " ” Pp få. dem: - att med. «ett. ord beröra arbets- lösheten. och . ge något . besked om hur:man tänker klara. upp "Resultatet påverkas :. redningen tyvärr blev belastad]. "att kosta 400 kr f månaden. i summan. gäller det” "värv äl etande "modern att tjä- a ihop och "känna; ;béfala,' om "Med sådana! åtgärder” skulle” man kunna locka 'många turister till: Iä- "situationen . under + kommande Jordbruksutredningen ' av”. år: fräckt > kallas frikobdelspolitik ite resultatet skall" bli om: a Nya "demokratiska arbetsprinci- till experimentet; kan infrias helt > net," samtidigt som "man. stimulerar inter, :— Vad. föreslår. oppost-| sa | si "färdig | Trackt > kallar: frihandelspoliti ör att illustre. | per genomprovas på Rosenthals och - häclat.. Om : der” nya: Ro- vi - I ppos gång: 1960 blev "ingen "färdig j, har lett. till att. svenska - varor] ra detta påstående kän man göra. per g På p e yi I fritidsfisket, en : : särdeli "tionen? frågade han. istället gång på gång: — Sänk. räntan |. omedelbart; svara. Lars Bliasson, "produkt, Utredningen fick någon arbetsro på grund av de "ständiga. försöken” till>-politise- inte. .utestänges från: den tyska mark: | naden medan Västtyskland ökär sin, export .på: Sver iger Detta har - började passa: vara "tankeexperimentet att, mammor ” Någöt? skullsögan arbetskrafttill räs. barn; porslinsfabrik, där. . Var fjärde an ställd: också ' medaktionär. i nägra å "meter från ett hastigt Iöpande. band med; flitiga” (Forts. å sid. 2. hobby i i vår stressade ti det stimulerar investeringsviljan, !ring — speciellt" undet utred. : 3 skott skulle” der; forna -lägre. Det förslaget ägna:| "från jordbruksdepartementet : saken uppmärksammad. : : omkring. I mellah ropikväxter. . | j - han!. NN Få predikotexter torde vara så enligt gåmmat tro ”skuné föregå, de "hr" Erlander inte ett ord. Istället kom hän igen som 'en sömngångare och efterlyste op positionens alternativ. i Hr Erlander; gång mer än vanligt. sintryck av att vara en statsman” på glid kreta verkligheter. «Han. "kan inte göra ett inlägg: iden: 'poli- tiska debatten utan ätt drömrmå . sig tillbaka tilll ATP-stridens gjorde denna |. blev av sådan art, nihgen med tämligen kort: " tvingades en så olustig stämning. frist : måste "prestera ett sultat, hade de viktigaste. prob- Jemen ej slutbehandlats, En rad . "av imbrovisattoner — mestadels . s-märkta bort ifrån dagspolifikens , kon-]” fram. "Sällan torde en så viktig utred-" : ning. ha gjort sin slutspurt un-? der sådan oordning och -under' att :utred-+' stids- re- > Den : hänsynslösa tyska "dellspolitiken" kommer ytterligar re att markeras.. Hr Bertil Oh- lin tog upp frågan om de extra När de båda utredningarna av J. anförande- med ' att fästa tullarna utöver de redan nu "hö- ga tullarna, som på: tysk. 'sida .Överväges. Hr Ohlin inledde sitt. upp: märksamhet på vad. som ”försig- går. Han yttrade: - >> Jag vill först ställa en frå ga till. regeringen,. Det 'har an- . tytts "att "Västtyskland: kommer | att införa mervärdesskatt. se- nast vid årsskiftet 1969 och att |, redningen i önskar: förtjäna 1600 kr i -månaden'” För tillsy- "nen äv sina 'egna' fyra Barn 'skul- le:hori få. betala. tillsammans ” kanske '400—500 kr. Mellanskill- naden 'tillhandahålle "det all -.männa och hon gör . alltså en vinst på 1100-—1 200 kr, per må; nad. - | Det är självklått att det finns i och kommer att finnas behov av itillsynsplatser för barn; liksom att det. kan" finnas ekonomiska och sociala: skäl för att ej i alla men” inte "desto. mindre ”återfin- industriverksamheter, riken Rosenthar i Selb, några ki lometer ' från: den tjeckiska grö sen ; . <På denna "verksamhet, "bom för genomprovas ' "de" modernaste de- moökrätiska ": arbetsprinciperna i praktiken. , Dessa försök har ut- nes denna situation: var dag på: p en 'av' världens. "mest moderna dand porslinsfab- söke kort tid. sedan invigdes av. förre, är tiden inne, förbundskanslern Ludwig Erhardt, i ter som en: saga en; I präglade . av” "tidshistoriska > föra sägen "från det dunkla Afrika, :ställningar ,som . denna. Vär text "utgör. ett stycke up- .d enbarelsebok;. : som” med.” änvän- lärjungar -hade det trångt, Men "utsättningen är' tron ”på.; att:.den- na tidsälders” slut är” nära, Det! Där uttalats en varning för att; eslutet” för ' start; mén då ödelsens plats” oc Det är betecknande för detta ör-- det. det messianska rikets, inbrott, :, Det var förvissor en orolig tid, å .detta: stycke, .nedskrevs, Jesu Jesus hade redan förut sagt dem "Och 'hån'-hade -» varnat :' dem | för falska profeter ocK sådana, ”när I fån se för-) tillkommelse, styggelse . stå, . på - helig 'synlig för alla som skulle utge sig för att vara Messias, Dem; skulle de icke. tro utan uthålligt: vänta" hans egen ”vilken : skulle '. bli liksom blixten på | himlavalvet, ' Förödelsens styggelse går” ock: "dagar, På sätt och vis, kan! 1942 och 1960, båda kan bedö; detta medför att Sverige vid ex-| fall ta ut full avgift. Men detta Slags profetia, att samma 'ord, så nu över vär värld.. Inte bara man 5 förstå honom, men intel mas I ett något. längre - tids-) port till Västtyskland får beta: | är inte, Principen enligt: vilken I dat så By det nya Tyskland som stämd hösdikse der vu ae dä förödelse, som människornas tär haris ” funderingar. mycket perspektiv kommer det att fram-] Ila -utjämningsavgift. med ' sam. | samhällets barntillsyn skall. dri- ett vårdtecken för rätt demokra: långt senare för att | Dåka - Nej. gas RAS fiendskap medför. att bygga framtiden på. ata klarare hur, stor skillnaden |: ma verkan som extratullar, Vil. |. vas, fastsiår Sunt Förnuft. Un- tisk. anda. "| något alldeles nytt” Så avsåg ”helig plats. "ar heten nu, på . Den enda av socialdemokra- r — till den förras fördel, Det) Ka informationer har regeringen dantagen får inte bl regel. : Och "+ flamingoerna ..' skall inte fv förödelsens. styggelse” hos -pro- blod, Öch de arma mändidkgoch terna som närmare gick in på arhetslöshetssituationen, var fin? ”nansminister Sträng och - han .' + bagatelliserade 1 stort sett lä- get. "Det -råder arbetslöshet på| vissa håll, men istället var det efterfrågan. på arbetskraft på "andra ' håll. Dessvärre hade hr Sträng” lämnat första kammaren när Thorbjörn Fälldin (cp) fick ordet. annars hade han fått re- ”videra sin uppfattning. Hr Fäll- din — som kan arbetsmarknads- frågorna bättre än de flesta — kunde tala om” att om man största betydelsen. Helt 'e , genomtänkt plan, "den tidens 'förutsättningar, som än händer med jordh är detta inte på grund av års jordbruksutredning” uta grund av de beslut som Centrala frågor, som en politiken . under ' slutet av 60- -talet och början av 70-talet, så mer att fattassi den mängd av kommer då också "att visa "sig" att' 1942 ärs utredning haft den nkelt Vad: ruks- 1960 n på kom- van- om detta och vilka åtgärder äm- nar regeringen vidtaga? :> Frågan var chockerande, ' Handelsministern kunde -'inte därför att den, var 1:ständ att; ge.något" annat svar än att de prestera en färdig produkt, en grundad på. nya skattereglerna som planeras "1: Tyskland: studeras 'och' att de >» komma att medföra 'svårigheter för länder svåväl inom som utan- för EEC, Svaret var'ett bestyr- kande av hr Ohlins' uppgift, dä- -'remot sade svaret inget om vil- ka åtgärder regeringen: ämnar - vidtaga. Men det:'kunde man - kanske inte heller begära. Han: delsministern anser sig väl be: höva 'könferera -med regeringen: innan han gör en' deklarering I DR FLESTA AV oss VÄNLIGA MÄNNISKOR : är nog medvetna om att vår kondition inte är vad 'den .borde "vara, Vi har:så många argument varför . vi. inte motionerar: har inte 'tid,.-saknar möjligheter och : ekonomiska förutsättningar osv. : Det "är . svårt att komma över ”tröghetsvallen”, ++ -:.> + Vär bostad, HSB:s och hy: " resgäströrelsens tidning har frå. gat "de stora. idrottsorganisatio- uppfattas: som en dålig vits, Efter noggranna... undersökningar psykologer” "kommit till 'det resul- tatet, att 'det” arbetas betydligt mera "energiskt. och "målmedvetet, om. utsikten. till och: kontakten med naturen 'har bevarats, , Där- för lät . den projekterande: 'arki- tekten; professor Walter Gropius, planlägga : gröna ” områden,. där ögat ' kunde. finna vila, och för att anläggningarna inte skulle verka. stereotypa, lät man hämta flamingoer ' från ” Afrika. ': Dessa ffotta: fåglar. placeras om som- ”parkliknande område ibriken.. För att fåglarna inte skall. svika. de demokratiska har. feten, Paniel det av:hednisk 'härs- kare, år 1698 f. Kr. i. Jerusalems tempet . upprättade , altaret ät ro: marrikets överste gud, vilket ju &ande av helgedomen. Detta. ord uppfattas nu. av evangelisten som en ännu. ouppfylld. profetia. om | Något, 'som han vet skall inträffa "men som han eridaäst' Vågar" anty- dar: ”den som läser detta, ” han give: akt. därpå!” Paulus talar tydligare om ”lag- löshetens människa, -fördärvets man”, : "som först . måste träda fram; ”vedersakaren," som upphä- | vi ven sig över allt vad gud heter och allt som kallas heligt så att betydde ett" fråktansvårt vanhel-f faller ned och tillbedjer. De som icke gör det ; frivilligt, tvingas därtill brutalt, Det gäller i san- ning för Jesu lärjungar att Fa sig tillvara. En. gång kommer världsslutet. Må-det icke vara någon förmenat att därom hysa de föreställningar, som kommit : till , uttryck i vår text eller eljest i 'den heliga bo- ken. Om allt sådant' kan vi dock ingenting veta, Men vad vi vét är: att slutet är nära för. var och känner vi också vårt ' ansvar, går blott alltför 13 ma - s de har' på program: | principerna om 'att lyfta: gemen-| han tar :sitt' säte i, Guds tempel ätt” att glömma an av de en så allvarlig fråga. sa nerna vad På progr mpelldet under vw: lägger samnian 'summ n mäktig utredning I måste skjuta ” met för att få folk att motionera samt," har "man förhindrat detta | och - föregiver "sig "vara. Gud”. (21 da, särskilt ardagens mångahan- som. -är direkt. arbetslösa, . de Ifrån sig. "Den handelspolitiska debatten oe 4 genom : att. 'stäcka vingarna. . Nu| Tess. 2,3). Man -väntade. alltså, | hälsa och om: vi. får njuta av + som är' föremål för arbetsmark: syntes” förutbestämd att bli bå- mera: > -| kan, fåglarna rhögst. löpa. några att em djävulsk” tyrann skulle också kansko lig lycka, som vi nadsutbildning, de som är sys- de méningslös och menlös, anser . I varje större tätort Hör fm kilometer innan. de '. kan 'återfö- uppstå, " lik 'den romerske kejsa- | för... vi behöver mmer att.tacka ; selsatta ! beredskapsarbeten och Dagens Nyheter (fp): ras till Sr a hem på. Rosenthal rén Caligula, som är .39 befallde, sannerligen en varning, Så-lat Oss "I 'dag”tyssna - or tv | tankegång” söm " Skid-' och Fri |fabriken jos att hans staty skulle uppställ arkivarbeten, samt de som ”arbe- FRI HYRESMARKNAD .Man' må tycka vad' man vill -luftsfrämjandet är inné på. Sam- Kontakten wmed - naturen har i Serusalems tempel. Detta hörde tider” 50 maning: ”Men fagen I tar. I s.k. skyddade verkstäder om regeringens sätt att sköta |. hället ska Svara ' för "dessa, De | man också försökt behålla med|j till 'den-: stora ” vedermödan; som . ' ti + vara! når "man en total arbetslöshet på nära 82.000 personer oc) det innebär en ökning med ”ca 25.000 -personer sedan samma tid. förra året. . > > | : Undersökningar visar att det 1 är främst de äldsta och de yngs- ta pås arbetsmarknaden . som drabbas , av arbetslösheten. — Det krävs "mycket energiska åt- gärder "om "vi inte skall kom- ma tillbaka till 1930-talets ar- Nyheter (fp): ' Det är givet att oron lång övergångstid söka . ”Avtalstr ihet skall i princip så. -da på hyresmarknaden från den 1 januari. 1969, skriver Da g ens; mänga håll är stor föp själva övergången till” det nya syste. met. Men sedan man väl beslu- "tat överge hyresregleringen och bygga på fri avtalsrätt är det inte stor mening i att under en hålta | kvar statskontrollen över hyror- na i en viss del av bostadsbe- på. - EEC-utspelet i somras — vi tyc- ker som: bekant ' att det var'i hög - grad ' oskickligt, Men: den frågan har 'ju . redan blivit grundligt genomlyst i den offent- liga debatten, och det fanns inga förutsättningar för att nägra nya synpunkter — positiva el "ler negativa —'skulle se dagens ljus den 7 november. Oavsett vad man må tycka om regeringens sätt att' sköta EEC- politiken finns det dessutom just' nu' Ingenting att göra åt saken, Vårje försök ått få EEC ska ligga inom "bekvämt räck- håll från bostaden "eller arbets- platsen och man.'ska kunna gå ”dit' -när "som -"helst på: dagen springa sig varm på en motions- slinga, gymnastisera litet, bada bastu, väga sig och kanske få kost- och träningsråd av en ut- bildad motionsledare, Där ska också finnas ergometercykel för testning av konditionen, serve- "ring mm. En sådan anläggning kostar 300.000—-400,000 kronor, alltså en-relativt blygsam sum. ma om man jämför med idrotts- hjälp av stora fönsterytor. Den: na strävan” efter öppenhet 'äter- finnes på kontoren, där inte någ- ra dörrar 'skiljer chefen och den yngste kontorseleven, 'Alld sitter i ett stort, kontor, där en effek- tiv. ljudisolation med tjocka mat- tor och textiller på väggarna gör, att det inte "blir outhärdligt att vara i rummet medan -arbetet pågår. "En »”luftkonditioneringsan- ten åtta gånger i timman, och personalen på kontoret” uttalar, att man. trivs 'bättre 'med den betslöstetssiffror - under " kom-| ständet, Mittpartiernas motions-' att intressera si; nya inredningen i stället för den H g för fallet Sve- | hallarnas milj onkostnade där i mande” vinter, sadé hr Fälldin.| krav på förlängning med ett Par ; rige. skulle" vara. dömt att miss-|. endast ett fåtal kan vara? er gamla. vanliga . med en massa Hrr Erlanders och Strängs sätt JR N en der en 0 Ssang " lyckas så länge man på EEC-| va). : OPERE mest I Ermärkningsvärda Iden. betyder en onödig till" håll inte har bestä : "bo sv an än fö att bagatellisera situationen, på krängling. ' Poängen. med en ' man skall vie Då ond Starta ”motionsgrupper 1' bo experimentet på fabriken är för- arbetsmarknaden /ter. sig. mot denna "bakgrund . inte särskilt frågorna till." ett. politiskt hu- något så när förutsäga den övergångstid är att de boende nägra är i förväg skall känna hyra : länders ansökningar om <med- lemskap. Effekten skulle — där- till det för England, Danmark stadsområdena, uppmanar Korp, idrottsförbundet bl, a: De' vuxna och motionsanläggningar 1 bo- söket med att öka den enskilde medarbetarens intresse i att verk- het att köpa aktier i fabriken. Efter en i början något skeptisk läggning förnyar och rensar Iuf-|' NYA BÖCKER: sömn or rn a till hyreshöjningarna, och re > år i - samheten ska löna sig. Detta har a A framsynt. gångstiden bör då t göras + Om var alla på goda grunder en. | får inte heller glömmas bort I man .försökt att genomföra gel . . : d " vo in Från; soclaldemokratiskt häll ; inte , Börs”, se i riksdagsdebatten —ipå sin | planeringen vad gäller lokaler | nom att ge alla anställda möjlig- . ' söker man ,nu, göra. trygghets- längre än att det är möjligt att höjd kunna bli att vi trasslade he föpa aktie briken. T vv MORDR. se så WU « - vudnummer, Det har man san- nerligen. också; alla skäl att göra. som slutligen skall gälla... :tighetsägarorganisationerna ' : + Och' Norge och därmed Bättre är att lita till förhand- : Indirekt lingar mellan hyresgäst- och fas- också för oss själva, . stadsomrädena, Redan nu finns god kontakt med t,. ex. hyres- gästföreningar och bostadsrätts. inställning, har idén nu slagit rot, och inte färre än var fjärde med- arbetare på Rosenthal har nu DSCHASSON SA I TV NÄR PAPPA SKRATTADE så bum med -:tanke : på den; otrygghet och BAR INDAGHEMSFRÅGAN föreningar I 1 blivit» medaktionär. Man väntar|som helst? : Onsin. Men ' hans ti ph. innehäl- till den spä t a gar andet, men man t 1e s tusch.i . den . socialdemokratiska — rege-| ror som KN finnas även efter På Isle, of Man livnär sig in-| vill'ha i gäng fler aktiv a grup. | dock, att antalet vill stiga betyd-] ' Ja, om han , heter Staffan i det aldrig enbart gift... det. är ringspolitiken skapat, > ligt, "och man är nyfiken på,jförnamn, Staffan Lindéns penna som är det . roliga. i et övergångstiden,. vånarna genom att tvätta åt var- per. om de förväntningar, man ställer är om möjligt giftigare nu än nå. KN " Lindblads kr, Bi; KS [|G ND [CN | | än | 005 | Ga | ön | sr | Jr a TE TT SES | — | t y 4 a a > 7 ' MA ' ; s 2 un : H - vå - : vd 4 ” I | oa MN en Se > Ke 4967: j : i "Lördagen den 11 november 1967 - 4 Nr . LAHOLMS TIDNING . | > Lördagen: den'1 : N | - rena Sura free ren nas : ör : "po tt Im. ” Lördagen den 11 november 1967 LT = Kan man la e = = Stari < 6) hin av. SV instamrnen iEÉ la lanc :ckekort >> Halt de ämförelse enda fiskekor . i borde ta m n N . ti h as he för hela länet? : . pi FR I en artikel i tidningen Ar Kanske det, men borde intel. a at till eftert ta ke OC för sikti ig et eder är som bekant. betet den 21/10 gör jordbruks-|. saken prövas lite närmare. ' Fritidsfisket oket populär, fri= " ministern vissa jämförelser mel- Är det inte istället så att Ja , i numera en I lan det arbete och' de förslag| 19062 års jordbruksutredning och | Svinstammen i Halland har på 15 år fördubblats. Ökningen : av. fläskproduktionen för tidssysselsättning, Vid en un: + som ställdes av 1942 års res-| 1947 ärs riksdagsbeslut drog hela landet under motsvarande" tid har ökat med -cirka 50 procent. Det finns alltså an- dersökning för några år sedan pektive 1960 års -jordbruksut-| upp riktlinjer, som ledde till att|-> ledning till en viss försiktighet för vårt läns vidkommande i detta avseende, framhöll lant- , framkom det att det överträf- ” N redningar, Han hävdade att.1960| den viktigaste resursöverflytt- bruksdirektör Nils Ternvik vid lantbruksnämndeh i Ha'lands län i "ett föredrag vid Mel. . fas ' endast. av" promenader, års jordbruksutredning glek ringen a ut: gj """) Jersta Hallands lantbruksklubbs' höstmöte på Stadshotellet i Varberg på onsdagskvällen.” simhing" och skidåkning, "Man längre ifråga om de samhälls-| 1960 års jordbruksutredning av- ak med «att vi i, dag har 4 ekonomiska synpunkternå ge-j Mimnade sitt betänkande? Så N Med tillgängliga statistiska upp- försvinner; ller” ll "vidare om. ogane via bedömningen dv ac . omkring en miljon aktiva fri- 7 i ö a ti våga” -re-| gifter om vårt lands jor vgå ä omkr Å vi nom att förorda en mnedbant-| är get faktiskt, frän t dtora man konstatera, att Halland intar | Laäntbrukshämnderna är ett stat- | ekonomiskt stöd. . "tidsfiskare. i landet, -Turistchef « ning av produktionen och över-| sursöverflyttning var .det s en framskjuten position, I vissa fall | ligt organ — ett verkslällande or. Problemet i framtiden" forde Ove Persson LE (4 ra flyttning av resurser till andra| steget redan taget när 1960 ärs| + Jänet t o m främst i landet |.gan — som måste följa stalsmalk« | pij frågam om stöd till stora .ser "att man” vu derlätt rör näringar. - Jordbruksutredning slutade, Ifrå- Detta gäller i första hand fjäder] 'ternas intentioner. Nämnden måste striellt”. betonade. företag, åtskilligt för a t des tt öva in ga öm strukturrationaliseringen | fiskötseln. ”Ungdjursproduktionen]! emellertid arbeta intimt till som sp iserar sig på en spe- de fiskeintressera att söka få däremot har problemlösningarna I. har också ökat väsentligt. :,. - med jordbrukarna. och deras owtu= |. ciell del av jordbruket, Enligt hobby, N tt enda fiskekort för - Hr Erlander delvis blivit improviserade, 'vil- Jordbruksdriften i Halland är |nisationer; Ortsombuden skall vara | ett uttalande nyligen av fant-. tiv s ute : Hallands län. «107 ket --beror på' trögheten ifråga! + starkt animalleinriktad. Ur ef: |kvar'för' att ge nämnden möjlig- |: ns direttör uppnår alla vatten ät diet at "erkänner H om överlåtande av mark, "Pål" ' fektiviseringssynpunkt = ligger |het att upprätthålla den lokala kon: a effekten av det Det finnå "eft" Dörta mycket, at - Den besvärliga situationen på "strukturrationaliseringens om-å länet i topp; det har anpassat takten, det om det fördelas " ” fraktiva bat r, Lygnern, Lagan.vid A - - ligt att] oi sig: snabbt efter den nya ti- Könsulentverktamheten, s som för- ran, Åskloster, a arbetsmarknaden ried. der störs-1 råde är det därför "möjlig | ov örhållande, Målsättningen td hushållningssällsk Restads by, för .att nämna några ta' arbetslösheten på mänga å:| de stora stegen: kommer eften. 4 dene. fom nya fordbrulkspolitiken Skall fortsat såll ningsnd - sapåf, ; br de mest bekanta. Men för sport-" >. ne rdbri k - . 3 3 kom att stå i centrum för hös-|” 1960 års . jordbruksutredning. är att skapa effektiva enheter |lentecna' har flyttats över till nämn- -Läntbruks irektör Nils, Ternvik, fiskarna kan det många gånger va= tens remissdebatt, Vikarierande men knappast på ar ”utvockling & > med ett effektivt. utnyttjande; | den och de skall i stort göra samma Halmstad. , pe ra svårt tt R -upplysninter = centerledaren — Lars .. Eliasson denna. Det är en utvec ett önskemål. av 'såväl jord- | arbete som förut. gäv' en sammanfattning av | höstmötet.. Efter föredraget samla=. zz 2 än som "säljer fiskekort konstaterade > att regeringen] som tar tid. No | brukare, konsumenter och sam- Den framtida utformningen av I sommären' och hösten ur jordbruks- | des man i stadshotellets mellanvå= | få tag Dessa svårigheter och mån- misslyckats i sin strävan att] Den 'som' tänker konomiskt » hället, mf vt CT | det ekonomiska stödet till jordbru- | syngrinkt. Ovanligt många klubb- ning, där gåsmiddagen väntade, 9 andra skulle -.kunna lösas om ästadkomma trygghet i, anställ-| Kan emellertid inte korsma ifråd "> Strukturanpassningen medför, ' att | ket är en intressant fråga, som lant- médleinmar hade infunnit, sig till! ”e - - Pn kunde ' få ' till. stånd ett för ningen, "Regeringen har ' gått att det allra viktigaste steget) antalét- jordbrukare: kommer att|bruksdirektör -Ternvik också berör hela länet gemensamt. fiskekort, fram, under” parollen "Full sys:| är taget då /jordbrukarna påj minskas, Detta skall alltså ske un-] dei sitt föredrag. , anser hr Persson, som i år varit . . selsättning — stabilt penning-| .de små enheterna t- stor -om- der, en tid då vi har och kommer Förutsättningen . för ekonomiskt med öm att framställa länets" : värde” och - nu stär man inför fattning gått över till andra att få en betydande arbetslöshet stöd är, att det leder till ett ra- sta gemensamma fiskefolder. —. .. ituvati » at n Itidsarbet. - inom. "industrin, Arbetskraftstillfäls | tionellare och effektivare jordbruk. Vid ett turistchefsmöte i Var- : en, sitnation som visar att "man, näringar "som heltidsar are " lena blir knappa. Sverige är emel- | Det 'skall: inte längre "utgå. statligt b 1 för "en tid sedan framförde misslyckats i båda. dessa avse, en utstäckning som ingen h "lertid inte ett agrarland längre. stöd till s'k'deltidsjordbruk, men har tanken, som blev positivt enden, , >. trott vara. möjlig, Ny tel | ' Jordbrukspolitiken måste inpassas i| däremot är ' kombinationen jord- otta an Han fick i uppdrag att Ja, det är, riktigt att vi inte har möjliggjort dettå.. Att många » den allmänna politiken. Jordbruket | skogsbruk inte 'något' hinder för mo se undersöka möjligheterna. lyckats hålla full sysselsättning åv dem sedan bor krav på sina | "får inte vara betungande för 'sam- ekonomiskt. stöd, De båda bruk=" Dr en ganska komplicerad upp- och ' fast "penningvärde, erkän- hrukningsenheter är kanske il hället och den framtida produktia |ningsformerna skall ,.kunna särsl I. gift vilken bl a förutsätter över- >, de statsminister Erlander, men] dagens lägen inte till något stör- nens ulformning måste anpassas cf- jag vid bedömningen av ett stöd, tnskommelser - med . markägarna han'skulle inte ha varit den| re skada för samhället! "| der dessa villtar. mt ravet. på ”Icoretisk ' yrkeskunskap
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.