sr 4 a 1 Nn t <Lörddget den 1t novemibbr 1967 "STOCKHOLM (TT) : Vv” » Ishockeyförbundets UK. tog: på > fredagen ut det Jandslag som 4 de : Målvakter Leif Holmqvist, AK, : Håkan Olsson, Västerås. "Backar: Nils Johansson,' Mora, Eilert Mää slutet av månaden skall. möta Ka- nada, Norge och 'Tjeckoslovalkien. + : A-laget :som spelar mot Kanada" "den 22 november 1 Stockholm och ;24 november i Gävle och mot ; Tjeckoslovakien i Prag d, 26 och : -28 november, fick följande utseen- MoDo, Kjell-Rune Nilsson, ' Teg, Bert-Ola| Tj "Nordlander, "AIK; Lennart Swedberg, ” är Södertälje, och i berg, Bryr och LarsGöran Nilsson, Brage, ; ' står 4 av följande Spelarer "i Tre Kronors mål: mol fönkom te Arne: Carlsson; Vöstra Frölunda. Forwards" Björn” Palmqvist, Djur- gården, ' Folke Bengtsson, Leksand, Carl-Göran Öberg, Djurgården, Ro- nald Pettersson, Västra i Frölunda, Håkan Wickberg, -Brynäs, | Tord > Brynäs, Henrik Hed- , 'b ' Västra sn Frölunda, Inge Haromarst, öm, Timrå, "Svante Gran- Frölunda, Hans Lind- , Håkan Nygren, Röge, '. B-laget "somi. spelar. mot Norge i Oslo den 22 och 24;november och i .mot i det tjeckiska B-laget a 25 och 27 november be- Mätlakter Vv Abråhamsson, | Leksand, och Curt, Larsson, Söder tälje. ' ” Backar: Tord Abrahamsson, ”Lek- sand, Tommy : : Eriksson; « Västerås, Ariders 'Hagst ie, Umeå, Anders Jo-T | hansson, Väslra Frölunda, Lars-Eri! Sjöberg, ' Leksand,” och Jan Sehull p ström, ' Södertälj Forwards; Leif Åenrikslon, Västra” F. rölundå; -Arne'; Johansson, Rögle stra” Frölunda” ordin; Rögle, Kjell Säv-' öm; K; Dan Söderström, Lek- sand, Göran "Thelin, Västerås, . Matt Ahlberg, Leksand, ' Lars Öhman MoDo, och Kent Sundén, Luleå, Mi Svenska .fotbollstruppen flög . på " fredagen från Riva del Sole. till Sofia där EM-kampen' går på sön- ;' dag. Alia är friska och har klarat ” fräningen: i Italien utan störré he. ” svär. en mest för att "spelarna skull tvingas +, vara lagom. i gång inför årets sista landskamp, Flygfärden. gick. bra. men det" blev &n, hel del "väntan innan truppén kund tellet i Sofia. . Lägret. var ju inte elter avsett att bli speciellt hårt uten tillkom | staden: tog Eanskif ny Bussresan ' från - flygplatsen in? . Tdrottssekr.” "BK" Walldia,. Samtliga A.B. Juniorspelare och de som fyllt 15 år samlas idag vid skolan mel- lan 14. 00-—15. 00 för prov på test-: cykel; ? Vor H os Laholms -Bruppen har slingan' söndag 85 var. platsen. Op mm: dusch, Samlin UNadire förmoda att de aktiva 'gladdes ät att” det blev kväll och kojning. inför lör-" dagens avslipning. FÖRD RN > Det”stora" avgörandet den här hös- ten komriér 'allt närmare. "Tipsen går stadigt 1... hemmafavör. Det skulle därför inte förvåna 'om' Sverige” kan: sticka hål” på ' underskattningsbäl- || öngen och" kämpa till sig. en eller, annan poäng. . Hur: det än går blir Tejpen Björk-' + lund. stor, grabb i; "samband med' "Han har d 24: poäng på spelarmärket och når alltså” det antal som . behövs. - Bet vände a aNlerdonien" som 'ska förlängas. -utan "ungdomen. Denna” tänkvärda sats. myntades. a hol redan” av” Alexi Den . gäller :kanske-ännu mer.idag ! Catetl> söm blev: belpristagare Ymedicin.:1912. id:”. ruter ; när” vi Ivekats. längden -till 73 -år: men 'inte i sam- ma -mån- kunnat. häva. krämpörna ”Statsänställda "2 20 0 33—7 4 "Kommunat 22 00 22—0 4 Bengtssons" B : 2 20014—5, 4 Örjansson 211017—9 3. Karlaholm "+ ': 72 11010—6 3 Ruter Press; "2110 16—14 3 IOGT yr 1100-14-7 2 Jordbrukarna 11.00 &-5 Brandkåren , 201,1 15—23 Spånskivan : -" 1001 3—6 HL ev 1001 4—6 I Midhage. . > 2002: 414 Lastbilcentralen:' 1 0 0 1: 3—16 'Tynograferna 1001' 13 Bröd. Qlofssom 2002-7—23 Jacobs/Flurtig. 2002 9—26 . ken: på god : hälsa . som . befinner "> För ”att:-en "människa : ska Be- : fysiska Drestationsförmåga. ligger «| god hälsa innebär: således i och r, -] vi lever och ändå är det så lätt na sig åt. Det gäller bara att kom- "': välja en bestämd tid för övning- "av allt detta. — ett':bättre humör. i Lålho lin | Gårdagens. matcher lämnade föl- jandk . resultat: ”Bengtssons Bygg. --Midhage 8—2, Brandkåren—Ru- ter, Press: 10-10, Jacobsson/Hur- tig—Statsanställda 4—18, Bröder- ; Olofsson—Kommunalanställda x 0-9, SR - Örjansson—Karla1 SS i bellen: Laholms -skylte örening j : månadstävling söndag, klasserna 2-5: samt damernas seriepris. Anmälan kl. 8—9..: vt DISKUTERADE. soc ; Hån låg 1.sin'säng på lasarettet och var bandagerad från topp till — Nja, kollisionen var inte så farlig, men sen började jag disky- tera med. den andre. föraren! . pv åckta länga liv: 'Och att vI inte r friskare beror, i hög: grad på” det: automatiserade överflöds- samhället vi lever i. Vi använder inte våra v muskler, och vi äter fel mat." on Att. 'vara' frisk; har "det sagts, är ett uttryck för ett visst opti- vnalt - förhållande mellan - märni- skan och :miliön! Den. visar tec- sig'i fysisk: och psykisk balans både. när det:gäller kroppens oli- ka. funktioner. och kraven från den. yttre miljön, finna, sig i bålans, och” harmoni, fysiskt och. psykiskt. med: sin om” givning: fordras; blysa:att.hennes över vad, vardagen kräver så att hon: inte "lever så att säga , vid ”trötthetsgränsen”.” Att vara” vid för sig att» män" är I god: ”kondi- r ockpå. fastslaget att stän- dig . vila: sliter kroppen.: mer än kraftig aktivitet då och då vilket grundar 'sig på. det' enkla faktum att. vår -kropp. är byggd för fy- siskt ' "arbete. Passiviteten ger mindre -' muskelmassa; .: mindre blodvolym, färre ' «blodkroppar; svagare” hjärtmuskel — en sämre kondition! . en "Det. är känt ' att sjukdomar. i hjärta och kranskärl är den främs- ta dödsorsaken i. detta "land." Det hör främst .samman 'med välfärds- dieten: men beror också på bris- tande” fysisk träning, Rader; av undersökningar visar nämligen att dessa «sjukdomar. är; vanligare" — cholesterinhalten : större. — bland | fysiskt: inaktiva . än bland; aktiva Bie om synes ett' "farligt iv att göra .det mindre farligt. . Lösenordet . är MOTION, - Och motion i en form där de, flesta muskler, får spela med är något som de flesta människor: kan. äg- ma. över -bekvämlighetströskeln..... Alltså:. vik ett par halvtimmar i veckan åt: löpträning, gärna med inslag av körta men snabba ru- scker, gymnastik eller raska pro-” menader — . om det tar emot att. springa i: början, . Sätt, motions- Pprogramraet i system genom att arna — det' underlättar kampen "mot bekvämlighetsspöket. . >> .4 Glöm också: då: och då att. det finns hissar, bilar och TV. Ni skall strax finna att regelbundna "utflykter i ”friska naturen” är en utomordentlig investering som; i utbyte- ger bättre. hälsa, ' bättre kondition, större arbetsförmåga och arbetsglädje och som resultat Och skyll inte på att ni inte här tid, —. i bättre trim blir ni .dub- belt effektiv. : And » Ta det bara försiktigt i början om ni.är otränad.” Självklart finns också risken att ni råkar ut för blessyrer i terrängen, Men det är inget som bör avskräcka, allra minst om ni har nära till medi- cinlådan i bilen eller fickan. Den bör framför allt, innehålla ett an- tisepticum och det är önskvärt att "ni har' snabb tillgång till ett så- |. dant ' desinfektionsmedel, : Det: är också viktigt'att inte välja en allt- för koncentrerad lösning, som gör det onda värre. Ett bruksfärdigt antisept av typ Biosept bör där- "för rekommenderas; Förbandslå- dan' eller fickan bör också inne- "hålla" plåster öch gasbinda.” Det räcker, som en första beredskap. Låt bara inte de här råden 'hind- ra er från att ta' del av motionens höja medellivs- -och den förbättrade konditionens . välsignelser. : M ot « Väl mött i terrängen! 1 . landet. -Industrierna spreds ut 'och Hl "med. en ofta patriarkalisk: patron "var just. dessa som. hindrade ”en Vi eg mer hus ä än Ma ta Bostadinöden 1967 är ett på- tagbart / faktum, Ett ' politiskt : glägträ 'i den” tidigare inledda . ; valdebatten. En orsak till mån- ' "ga familjetragedier, Och någon » större förändring till det bhätt- ; . re kan vi inte skönja. Vi byg-' ger i år långt fler lägenheter : än 1939. Ändå räcker de inte. till.... Bostadsbristen i Sverige är inte — som kanske 'många ' : tror 5 någon modern tidsytt-'. ring. . Faktum är att: problemet / " började spetsa "till sig så 'ångt tillbaka i. tiden som 1890. I följande” artikel presenterar vi +. bostadsnödens bittra historik, -' - Låt oss först "granska den ' till- gängliga statistiken för rekördbygg- gadsåret ; 1967 de "tre första kvartal i ; Till september "månad 1266 hade 36.029 lägenheter" färdigställts" eller . påbörjats, I år är motsvarande siff- | rå 57.312 st! vilket är en ökning med 59 procent, Stor-Stockholrå, får ännu. större ”ökoing, Redan 'den 1 oktober hade. flerfamiljshusbygge- na "nått "siffran 12.299 "lägenheter al 756) och. igånigsättningen i.sep-. tember var 3. 126 mot 858 i fjol, ' Vi kan inte. förstå dagens” eller -morgondagens bostadsproblem utan att ställa dem i relation till "gårda- gens.! När blev: då: bostadssituatio< nen ett problem i vårt. land?, Har vi haft ett. .”Bostads-Sverige” län- get. (Uttrycket lånat från en av våra kvällstidningar).: Upprinnelsen ”till' dagens' elände daterar” sig fak tiskt till 1890-talet, ",v:: När industrialismen ' fick: sitt ge- . nombrott i Sverige blev det ound- vikliga resultatet befolkningsökning "+ städer och tätorter 'och nybildning av ”industrisämhällen”, Men vi ha- de, en: fördel framför" andra: län- der,. Vatten-- och "elkraft över hela I ter: igen) igång.. Massiva kvarter av hy reskaserner där man till och med byggde längor. inne. på de mörka gårdarna. Exempel finns fortfaran- de' kvar i kvarteren runt Tomtebo- da-Rörstrandsgatorna, i ”Sibirien”, på Söder och andra ställen i Stock- holm. Vi ska ge några 'väsentliga data från denna tid då bostadsnö- den föddes i koncentrerade punk- Pefolkningsmängden ökade snabbt. I Stockholm från 136.000 invånare 1870 till 300.000 år 1900. Var skulle alla bo. Man byggde Hyreskaser- ner med övervägande enrumslägen- heter.” År 1892 utgjordes 43 procent av alla längenheter: i Stockholm av |enrummare, -Paradoxalt nog var siff- Tan: 1939 fortfarande” över 40 -prospn cent för: ,enrammare:- även i nys byggda hus, " 3 Sekelskiftets ”bostadsfi åride” fick bo i i trång och osund miljö och utan alla trivselfaktorer. Barnen fick soi va i rummet, föräldrarna -i köket. När det var bäddat på kvällen kun- de man 'inte röra sig i lägenheten. En: enkev järnvåsk med avlopp, ingen centralvärme, soptunnor på gården där även torrklosetterna var placerade. .. "Det 'var inte billigt” att bo' åå heller. En utredning 1892 visade att 60 procent av Stockholms arbetåre- invånare la mellan :20--40 procent av inkomsterna på. byra : De nya bostäder som byggdes: blev då — som 'nu'— oåtkomliga : för familjer med låga inkomster... sw. 7 Då 'soni nu kritiserade man de rådande förhållandena, skrev indig- nerade artikiar. i' dagspressen, pla- nerade och "diskuterade SO som skulle göras Sör ” 60 ÅR SEDAN sd t kternas' i bo- - brukssamhäll kaliserades. till som istyrde och ställde; (Tacksam fi- .gur i svensk" skänitflora) :Patronen tillhör det förgårgha, Många av hans "tids brukssamhällen likaså. Men det ännu .'starkare förslumning av, de svenska bostadsområdena. : Vi snabbmålar' en bild från sent 1800. -tal: ' Många provinsstäder ha-|2 de 'härjats av förödande: bränder 'som sopat bort den gamla träbe- byggelsen.' Man fick' bygga nytt. 'och planera, ' Många städer fick relativt välordnade kvarter av tvåvånings- hus i sten, torg,: parker "och . espla- nader: (Karlstad är, ett bra .exem- pel). . Pruvinsstäderna 'artade.' sig) med andra ord bra. : - STORSTÄDERNA” In VÄRST DRABBADE re Mer storstäderna var oå som nu värst drabbade och "vad hjälpte de framsynta. byggnads-;- och hälso- vårdsstadgar” som :tillkom '1874 i när det : gällde storstäderna . Fast man talade om ”rörelsens bebov av' ut- rymme -och ; bekvämlighet, sundhe- tens fordran av ljus och frisk lbft”. Tanken var god ,men i de större "städerna I kom - i ''stället . ett oblygt spekulationsbyggande. (känns: ordet stadsfrågan är 60 år gammal. . Det första mer ”påtagbara initiativet kom 1904 -då man stimulerade egnahems- byggandet. med, långivning Det var emigrationespöket som "tryckte på i bakgrunden, ::.1909 stadshypoteks- institutionen som väl får anses va- ra "det första försöket att genom ' krediter finansiera ett ökat 'bo- stadsbyggäande i tätorterna. Mellan åren 1912-1914 ' satt 'en bostads- kommission och" räknade "bostäder för första gången i vårt. land, Bland alla de utta'sriden som denna kom- mission gjorde sig skyldiga" till: ska vi citera följonde som förtfarånde får anses giltigt ' (Trots att det: är drygt-50' År). ”För en nation som vil Isvå är det ingalunda, likgiltigt uti ivad L. slags bostäder det stora, fertalét av dess medborgåre, måste "växa upp | och leva sin mardoms dagar”. : i ; ” Samhället ,hade ännu inte accep- terat sin. skyldighet. att bidra: till bostadsförhållandenas " förbättring: Men. olika' statliga och. kommuhåla åtgärder följde under slutet av för- |: sta: världskriget, Högermöanner, - Ar |. vid Lindrhdn :hade nyss avgått från posten som statsminister MIND :och den ,radikale politikern Carl Lind” hagen var borgmästare.i. Stockholm Båda -påtalade det ohållbara i si - Stöd aktionen fö "TALTIDNINGAR - åt Sveriges Blinda" "- POSTGIRO: 90 0326 FA > k Men inte blev det. bättre un kör. 7 bostadskoopörätiån.n längre fram Efter. första världskri- gets. slut! utvecklades ' "den ytterki. gäre. 1917 bildades den: första ihy- fick: den '”Hyresgäste; och Byggnadsförej Spearkassei ' u p a” (HSB) blev, Sveriges” för storföretagare på bostads rsta marksaden Pastedan I isens ionIerdep höid heresua. fick: bäile Dilanlösn | tisdagen; ÅA utrustades med biskbalkonger sop- nedkast; tvättstugor, , centralvärme, bad- och duschrum, en "dröm för den ”bostadssökande: Vi kan läsa av det” .stigande intresset för lägenhe- lernas standard -i-sifffor: Ar. 1920 hade bara 6 procent av lägenheter- na badrum... 1933 var: siffran 16 procent. På tätorter. med 10.000 in- vånare .eiler mer hade. 31: proceni badrum". 1933, Låt "oss gå "vidare bland statistiska 'data:som i detta sammanhang ger -en: intressant bild av utvecklingen: -. År 1930 byggde vi 24.000 lågen- : heter i tätorterna och 1933.15.000 lägenheter År '1939 innan andra "världskriget bröt ut var vi uppe i en 'årsproduktion . av 45.000 lägen- heter. ,Fortfarande ..höll « man. fast vid -smålägenheterna.»1939: 4 procent av” alla” nya: lägenheter 1 tätorter bestod 'av enrummaré. - De större lägenheter '> som byggdes hade inte de lägre . inkomsttagarna råd med En modern, två-rummare krävde 1939 över 30 procent av en industriarbetares' inkomst. Kriget satte ett självklart stopp för byzg- nationen, 1941 producerade vi bara 10.000 lägenheter i a och NU ÄR DET 1967. De senare årens bostadraröduk tion-politik - känner: vi. alla till” stort. Och därför överlärnnar, vi tr den imtresserade ” läsaren” att själv . fördjupa sig idet outtömliga ämnet: : "Den svenska bostadsnöderi, årgång 67”. ve "Vår avsikt var. "mest att . visa att . bostadsnöden är en åke på den . svenska slatskroppen som både våra. ' mor- och farföräldrar hade: obehag "Vi-redaktör arresterad” i Grekland "STOCKHOLM (TP) " Elly Jannes; andreredaktör i did. ningen . Vi, . arresterades : på tisdaes- morganen. på Kreta, men släpptes på eftermiddagen... Hon skall - nu "återc vända till Aten, —. Redaktör : Jannes reps i ” staden i hn -Heraklion under en reportageresa för att hon intervjuat "en. kvinna vars man varit inblandad i ett atten=" tatsförsk. Hon , släpptes .- sedan svenska ambassaden i Aten TSE "Sverige har nu en halv: milj : : invandrare” SS "STOCKHOLM ( (TY) or OY Det finns pu ch en halv mil- jon” arbetstag; ei "Sverige vil=> " ka inte är. födda” i lanitet, "Av dessa är ungefär 170.000; ut- . ländska',, medborgare, så medan « återstoden blivit svenska med - borgare, : ot ” "i Dessa, siffror redo : ykkehet : Öve. Jönsson; Arbi kiigdsstys stelsen, i ett anförande sta .TCO- Konferensen. om rarfrågor som hölls” i Stoc holm på « « Invandringsöverskottet uppgick 1985 till 34.000: och. 1986 till 29.000 " personer. Under! 1967 ” vän= tas antalet sjunka. | ” | a "EN 560 METER , läng . håtler på att byggas” å "Karibiska' sjön :. Nlmst.! åtta ning! och Jövusök), AS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.