v -”av medteinalstyrelsen, som myct- ” att AMS och 'Statens naturvårds- l skapsvärden i form. av: bereä- - skapsarbete. Åtskilliga miljoner LAHOLMS TIDNING : Mänjagen den 20 november 1987 - ” stått genom att .betesdjuren av- - medel, , gjorts från statens sida, — LT Måndagen den 20 november 1967 LT = Naturvård som beredskapsarbete? S Tidningen Skogen (nr 22) in- nehäller en artikel om ”Land- skapsvärd med.pengar från Ar. betsmarknadsstyrelsen”, - AMS. Det är en saklig artikel där man ingående beskriver igen- växningen i landskapet .och de problem" detta skapar för alla de människor som har intresse och 'känsla för det vackra I na- turen, Man sticker inte under stol: med -vad som är sorsaken "till de nu .uppkomnå problemen ifråga om igenväxning och för- fulning av landskapet, nämligen krympningen av jordbruksarea- len och" det praktiskt taget full- ständiga utraderandet av 'jord- bruksarealen och det praktiskt taget; ' fullständiga utraderandet av jordbruket i många bygder, inte minst utmed Dalälven, var- Afrån exemplen” i artikeln när- mast hämtats. ». | I artikeln beskrives en del åtgärder som "vidtagits för att komma till rätta med det nya storä samhällsproblem, som upp- lägsnats. Artikeln är. rent be- skrivande och det är därför fullt i sin ordning att den endast , omnämner: de åtgärder som. vid- "tagits, nämligen. insättandet av röjningspatruller med statliga Något annat har veter-, ligen varesig diskuterats eller I "artikeln omnämnes sålunda verk den 1. november 'i 'år har träffat - "överenskommelse . om "riktlinjer för den framtida land- " kröndr har -redan-: pumpats in, tär uppenbart. att. vad nnat åstadkommas: med i r att betrakta söm :« en "nödvändigt. att, här ja”, frågan till statsimak- . terna, varför man inte;-vill. taga "upp till en saklig! prövning möj- Nigheten att . ärrängera / ;betning » surser för "att bemästra” svårig- gande åtgärder för att: -" direkta utgifter. och produkti- "fl "kampanj för bättre förebyggan- »av den sakkunskap som hälso- självfallet pengar, "lan anledning betvivla. Nog tyc- numera "slag "17 terna,', En komma tlll'rätta med sjukvårds-|- krisen.' som ' på sina” håll” bitvit "allt .mer besvärande trots ansva- ' rigds försäkran o ökade Såväl personella som . ekonomiska re heterna, Det talas I desså's manhang ' miridre ”om . fö folkhälsan, Enligt beräkningar kostar ohälsa och- sjukdom sven- ska folket ungefär 15 miljarder kronor årligen 1 direkta och in- onsförluster.” Mot denna" siffra "framstår anslaget" på 900.000 kro. nor, som 1. Ar (oförändrat från i fjol) avsatts. för hälsovårds:- ” upplysning! och som disponeras ket anspråk När "riksdagen ” bäromdagén behandlade en: motion av hr Börjesson 'i Falköping (cp) m. om "en statlig propaganda- de "hälsovård var. Intresset 1 riksdagen inte större än att man avslog motionen och ansåg tyd- ligen den av . medicinalstyrelsen "bedrivna verksamheten inom ra- men «:av : 900.000 kronor vara tillräcklig. Såväl. medicinalsty- relsen som institutet för Folk- hälsan hade emellertid livligt tillstyrkt motionen I sina remiss- yttranden och också ansett att den begärda kampanjen med fördel skulle kunna' anordnas vårdsupplysningsdelegationen in- om medicinalsty relsen represen- terar, s En' kampanj av det slag mo- tionärerna "föreslagit kostar men det är fråga om ett relativt blygsamt belopp jämfört med de vinster det kunde ge. På de mest skilda områden genomförs kampanjer av olika slag och den positiva effekten av dessa har man säl ker: man då att riksdagen kun: de visa . något större intresse när det gäller ett så viktigt om- råde som: hälsovården. , Vid granskningen av nästa års an- slag är. det, som hr Johansson i Växjö, (cp) framhöll i riks- dagsbehandlingen av motionen, angeläget se till att anslaget till hälsovårdsupplysning räknas upp så att en breddning av upp- | ställa "sig ekonomiskt 'väs områdena, Statsmakterna har på "flera områden: och på olika vä-j. gar måst verkställa utredningar på vitala. områden som jord: bruksutfedningen . gjorde dåligt -ifrån sig eller lämnade helt äsi- do. Vore det inte då på sin plats at; staten 'vidtoge ätgär- der för att opartisk. pröva be- - röringspunkterna - mellan land- skapsvård 'och animalieproduk- 'tion, En sådan prövning borde vara självklar, bl. a':med hän- syn till att det nya behov av kostsam = landskapsvård tränger sig' på är en följd av en vikande husdjursskötsel och därmed förenad betesgång i sto: ra områden av landet. Det må understrykas att kombination mellan "köttproduktion och na- turvård ingalunda är någon ge- nerell. lösning. Det förutsätter nämligen att markerna ligger ckligt nära områden med till "mekaniserad ;fo- derproduktion : för vintern. | ,. Röjning och besprutning” och eventuella 'andra åtgärder som "kan komma att vidtas istället för ”betningen blir” dyrbara. Det är, dock- inte nog - med: 'detta. Ingenting kan ersätta djurens beteende när det gäller att framställa ett vackert” 1 kultur: "landskap. Betesområdet med den jämna gräsmattan är: något helt annat. och för: turisten och fri- luftsmänniskan en” väsentligt vänligare miljö är: den yta som "uppkommer efter, som | en och l Svenska Amerikanaren Tribunens ägare, Arthur B > Hendricks, t h, till med till röjning ' med att: uppslaget : av sly omedelbart ”piir kraftigt” .många.. fall. tunnats . ut med . åren. till ute besprutning. - Vid man räkna” bar, av olika: lövträd. skjuter som "bekant upp 1:å:1 1/2 meter':per är; Eribart ” röjning: blir” "inte når .gon "varäktig åtgärd." Om; "man "tillgriper besprutning kvarstår - problemet : med :den" halvdöda buskvegetationen, vilket” inte” är någon särskilt inspirörande syn. Dessutom blir det. inte. den jäm,” na + kulturbetesmattan man på det sätter "fär fram; Det : blir nägot, helt ånnat, : "Det r högst troligt "att speci- ella Ätgärder, för »hetning. av vis- sar arealer -tidigare- åker--skulle fördelaktigare, Detta” "ären m som: ligger nära områden, inom i vilka "vinterfoder kan: -praduce- ras med” "maskinell 'brukning och skörd.” Nu har mar | istället satt. igång utslussning av. pengar. fr ån. . Arbetsmarknadsverket utan. nä-. 'gon grundligare utredning," Det är naturligtvis" gott. och "väl att detta göres" om" man inte vill göra. något... annat. Det ser "ut "som, om. våra statsmakter över- någonting” som skulle kunna tol- käs som en' ur allmän, lands- " pygdssynpöni tX "Positiv "åtgärd. Det är, tydlgen,; för, tillfället " endast ”att” "höppas. att. Iokala myndigheter” och. organisationer skall se. sammanhangen. klarare "och taga "upp, problemet ur all sidigt positiva synpunkter, > Ville man nyttjå en liten smu- la av ironi: vore tillfället: ”yt- "terst gynnsamt. Man rationalise- rar bort jordbruk för att frigö- ra arbetskraft till industrin och överför. sedan, arbetslösa" från industrin till 'att klara den land- skapsvård som de” bortrationali- sérade jordbrukarna tidigare sva- rat. för, Landskapsvården kom- mer inte att bli.något billigt nöje om man vägrar att sam- mankoppla den med näringsli- vet (jordbruket) i den mån detta alltjämt är möjligt. Men, som Nyss sagts, man får hoppas på klokare åtgärder från länsmyn- digheter och ,andra berörda I1o- kala intressen, .På högsta ort, där man borde signalera förnuf. tiga riktlinjer, är. man måhän- da av prestigeskäl förhindrad att. sammankoppla någonting i. med jordbruket — hur förnuf- - tigt detta än vore ur ekonomisk synpunkt, a a . a FREDENS PRIS >. Frågan är om” Vilhelm Mo- berg förut skapat något så i sin art fulländat som detta oratori- um till fredens pris, skriver Stig Ahlgren i Veckojournar len om Mobergs nya bok ”För- dädarland”. : - lig utväg inör” alla: de bygder. : huvudtaget inte. vågar företa sig : ID ka, i vårt:land utan Visserligen hår igen.: Uppväxande sly från stub-| Barnen .och.-barnbarner. ” vandrärna från Sve ka flitiga brevskriv; yngre N ,.: hade. sämm drömde, alla 'om att kom FAmerika, : har. de sverigefödda: känner" inte samma tighet"med Sverige” rätthålla -så många möjligt med. Särski för: Sverige anses "generationen ” ” Annonser och 4 u & finns "knappast | någon fomilj ers land” som” utvand- rore« detta på språksvårigheter, "De ; generatioherna" svenskar rikaner,. förstår. endäst . undantags-: hemlandet! för ätt söka 'sig” "lyckan" i Jnöjlighetennas land: på. andra si- bete krinra. ippnå, en tryggad ställ : "men lycksökarnde "ut-- 'vandrare i det nyv:lahdet slog vakt: om”både sin religion och sitt. språk: de två kulturyttringar” sonv.förena= fe. eder. Det dröjde: inte, Ad -Sedand emigrationé ket stor. "utsträckning hunnit åld-' ras ,och:gåVi graven, Deras. barn, bärnbarn och barnbarns; ”barn” uppfostrade som' " amerikaner; na;' vilka i födelselandet hade "nä ra anförvanter, som .de. ville, upp-, svensk-amerikaner, Veckoblad i Los Angeles, den sist- nämnda ett organ för i första hand svenskarna i der amerikanska väs- :tern::Nu trycker han båda tidnin- garna i Chicago, där han. rustat upp tryckeriet avsevärt, bl:a' genom;att släkt i Ameri- släktbandrea "1 rige. äre ti "gång I veckan. ”medan de i 'engelsk- "språki ga” "California Veckoblad Aryc- ker 'i:'ca:3.000 exemplar. -Den sist- nämnda i tidningen , har. . daktionen i Los Angele första > "föregångare började utköm- "ma: 1876--så skam ; Nordstjernan i Newi York, ståta .- med Fatt hår ut=' da. har; nu sens upplaga: på 8,000 a. reli F igion exemplar, genom hårt; : "med Nys Verldö nå Efter ;några å | .blevi.den .doék.-s net: och 1929 "uppgick . Svenska" Ku=" riren:i Svenska :Amerikanaren; som” -den alltså sedan: fortsatte. att, heta; 1936: "slogs, den: samman : med Sven-- ska "Tribunen , Nyheter, varvid det ännu bestående" namnet uppkom : Sedan '1920- talet "största 'svensksprå iga tidningen ” i Amerika: Under" 'glansdagarna var upplagan omkring . -100.000 'exem=- plår; men den har. —' naturligt nog, — dalat i' takt med att det svensk- födda inslaget av: USA:s: befolk-. ning gått. i. graven, ;:1950 hade den 60.000 prenumeranter. Nu är sift-. ran nere” i cå 25 :900, tu mn avstännade” i; USA i myc De starka samhö som föräldrår-' kontakter som lt svalt intresse utmärkta andra . dernare: stidning.. både" ifråga om: in- "Han". Initierade iakttagare menar, att de ännu yngre generationerna svensk- ättlingar är mera nyfikna på - vårt land,. även" om : språkbarriären för mlnsts: NY STIL GER .FRAMTIDSCHANS . SÅT:s nye ägare kan kanske. sä- dem i, de flesta fall lägger hinder V "för att odla kontakterna med släktingarna här. ' gas- arbeta. mot utvecklingen när, han satsar på en svenskspråkig tid- Fortfarande. finns det dock en stor .grupp svenskar och svensk ättlingar i Amerika som- både läser och skriver. svenska flytande, En svensk 'som kommer till svenskbygs ning i dagens Amerika. Men han är ti ist; har onekligen anledning kså' vara det. Han har nämli- r de fem'år hån lett tid- verksamhet lyckats med någon. tidni derna i: USA: Elt annat bevis här| Utvecklingen går har gått över till e notiser tryckes på i Chicago är den språkiga tidningen erfar snart detta. dussin svenska tidningar, som allt-' jämt lever kvar i Förenta Staterna. att den svenskspråkiga pressen får ett allt mindre läsarunderlag och att allt fler tidningar läggs ner. -Flera av de bestående tidningarna Även i de övriga, där artiklar och görs lejonparten av annonserna av engelskspråkigt material, - SVENSKA AMERIKAN AREN ” TRIBUNEN vågar tro skulle , vara möjligt , för. I”ribunen”, nämligen att göra den till. ett uppskattat annonsorgan,; När mr, Hendricks lade om stilen från i första hand nyhets stidning till tid-' "äl g Men även en 'stor avdeining är annonser så medförde detta till «en. början: åtzkilliga . protester, från lä rna, -Men nu har dessa vant sig vid.den nya uppdelningen av ma- terialet, samtidigt som tidningsäga- ren fått" ekonomiska resurser att driva företaget vidare. - " Mr Hendricks satsar speciellt på platsiormedling i sina annonsspal- "ter. I syhnerhet när det gäller sjuk- sköterskor .:och - ingenjörer. ' Var- je vecka upptar annonserna flera sidor i tidningen. Skandinaverna i USA har ord om sig att vara vå- litliga och arbetsamma och detta för är det halva visserligen mot ngelska språket, svenska, så ut- största svensk- i Amerika, Till- mek dess Om en 'arinan gräns gick att. - överskrida och det vore möjligt att låta Nobels fredspris uthyras till befruktning av litteraturpri- set, skulle det vara självklart" att. hedra ”Förrädarlands” dikta- re med denna norsksvenska ut- ,märkelse. Som Pprincipfast re-7 ”publikan föredrar han antagligen sen att gå till litteraturhistorien lysningen kan åstadkommas, som Vilhelm Bondekär, ningens nuvarande svarige -utgivare. tad, talar inte ens svenska. Men ban har satsat bortåt en miljon kronor. på att trygga den fortsatta utgivningen av den den härligt Kungalösa utmärkel- | Språkiga tidningen i USA, . Han NN ägare till den 1se2, efter att , avläggare California Veckoblad ut= kommer den en gång i veckan. N Arthur B Hendricks heter tid« åkiga | har mr Hendricks skickligt lyckats utnyttja som reklam för. sitt or- gan; -Inte- utan stolhet berättade han för mig om den svällande an- nonsstocken i sin tidning. — ." . "FRÅMTIDSPLANER " Mr Hendricks är dock väl med- veten om ' att antalet :svensktalan- de i Amerika-blir färre för varje år. Den nuvarande 'stilen i tidningen, med bl a. lokalnyheter från varje ägare och an= Han är tyskät- största svensk- en' äldste. medarbetare, 80-årige Einar. O Enard, vilken ar betat som journa= - list i den. svensk-amerikanska pressen sedan 1917. 2 . Ar intres. USA- I-press ny: chans: sedån' 1957 ha gett” ut California - el UI Tandskap i. Sverige” - klippta nos tiser ur svenska tidningar — kom- mer i längder inte att. intressera svenskättlingarna: lika, mycket. som hittills. Ävenså blir det nödvändigt att i-allt större" utsträckning gå det. svensk- "amerikanska genom reportage; och; bilder "Med nehåll. och uppställning. En tidning "tred- svenskarmerikaner je” generationen ”” mer: intresserade". .av -det som hän- der i i deras fäders land än" vad ”and- fs ge erationen: varit.- Detta in ar mr Hendrisks ta, var; sysselsät vid:. Svenska Amerika- naren. Tribunen;" som har sina 1o- id 916 West Belmount"Ave- 'nue” i 'svenskdistriktet i i. norra Chi- cago; i ett; hus. med tilltalande fasad lyser.; emot besöka honom" vägen ' till Pyk arIo an "arbetat" vid r jag hälsade g glädjen, att” träffa modarbelärra edakt AA Ols- son' Enard."Han 'är 80'å rp pensione- rad, men fortsätter. sin 15 är nämligen. '; svårt att fi medarbetare från ' Sveri svenska pressen i Amerika; Redak- tör "Enard är enastående" vital ' ser knappast. ut .att "vara mer .än 65, kommer: ;' från” - Hudiksvall, emigrerade till :USA 1913. :Han 'bör- jade: i Svenska ”Tribunen” Nyheter 1917 och övergick till SAT vid tid- ningsfustonen "mellan: de två tids ningarna 1936. 'n fv 38.000 SVENSKA" ; + PRENUMERANTER ' . "Redaktör Enards främsta uppgift består i att plöja igeuom Nog '«. svenska tidningar, läsa, vraka och klippa notiser och artiklar samt att läsa och redigera ut mängder av brev från läsekretsen 1 såväl Ame- rika” som - Sverige. ,”Tribunen” . har ca 3.000 prenumeranter: i 'Sverige. Siffran” borde kunna vara avsevärt högre. Endast ca 40 kr 'om året kostar: det nämligen i Sverige att prenumerera på den trivsamma; far miliära veckotidningen, . som ger en ypperlig. bild av vad som hän- der i Svenskamerika. För hem- bygdsföreningarna och dess med- lemmar är SAT närmast en guld- gruva, och för biblioteken borde den vara självskriven på tidnings- hyllorna. Många svenskar i hemlandet ut- nyttjar: f.ö tidningen för att söka spåra upp släkt och vänner i Ame- rika, med vilka dé förlorat kontak- terna, Man har annonserat i SAT och mycket ofta fått svar. Just nu är det som bekant högaktuellt inom hembygdsrörelsen här hemma att bedriva emigrationsforskning. I det arbetet kan Svenska Amerikanaren 'Tribunen vara till ovärderlig hjälp, om man vill försöka komma i kon- takt med eller få upplysningar om utvandrade personer, I varje num- mer av tidningen kan man nämli- gen läsa notiser om människor från så gott som alla landskap i Sverige, människor som skapat sig en ny tillvaro i det stora landet i väster, Arvid Johansson vårt land, Utsädesbolaget äger nu Ny opokgörande silo : i Kumla och Örebro LR Kömla Foder- & Utsädesakt!e- s bolag har introducerat en helt ny silo — den s. k, nätsilon — i två siloanläggningar av detta slag, en i Kumla och en i örebro, Nät- siloanläggningen i Kumla, . som var den första i sitt slag i Sve- rige, var klar att tas i bruk till skörden 1965, öÖrebroanläggning- en var klar precis ett år senare, Varje anläggning omfattar 12 nät- silos med en' diameter av 6 me: ter och en höjd av 11 meter. Var- je silo rymmer 250 ton räknat i vete. ”— ”Vi- är mycket belåtna med de nya nätsilorna”, säger direktör, Sven .'Willerman i Kumla Foder-j & Utsädesaktiebolag i en inter- vju. Hur belåtna vi, blev med den första nätsiloanläggningen i Kumla framgår bäst av att vi redan ett är senare hade byggt en liknande anläggning i örebro. Nätsilorna har mänga fördelar framför betongsilorna, ' fortsätter direktör Willerman, De är” kon- struerade så” att. man ”komditio- nerar otorkad "spannmål, som ej är lagringsduglig i':emn konventio- nell silo, Vidare jär de billigare och lättare att- "uppföra än. be- torgsilorna, Nätsilorna monteras utan ställ- ningar och fem man monterar en 250 tons silo med ventilationsan- ordning på två dagar. De största sektionerna — 7 gånger 1 meter -— väger för” en 250 tons silo blott 98 kg. Sektionerna hopfogas med bult, vilket har den förde- len, att de vid behov ”lätt kan demonteras och sedan uppföras på annan plats. Nätsilorna kan med fördel byg- gas in i lador eller andra ekono- | mibyggnader med tilräcklig tak- "höjd och de kan lätt kombineras med befintliga anläggningar (si- lor, tork "och: mottagningsanilägg- ningar). Silorna kan levererag i önskad storlek upp till. 550 ton. Det "är väl: känt, att. det är värmen, 'som 'skadar spannmålen under : lagringen, framhåller: di: rektör "Willerman, Kan man bari behärska" temperaturen, så tar vaniserat;' finmaskigt nät. i, stål- ramar, har nämligen perforerade, vertikalt ställda rör I mitten. T!ll ressa vertikala rör har anslutits plätrör, som ' leder, ut genom si- lons vägg. Dessa plåtrör är för- bundna. med” en - fläkt, "En fläkt betjänar tre silor med '4'timmars intervaller. I det perforerade ver- tikala röret löper: en kolt, som är fästad i en wiré. Kolven kan ställas in i önskade: lägen i för- hållande till spannmåleng nivå i silon, så att man får samma, luft- . genomströmning från sidorna, - Vv, spannmålen ingen skada; Och det är här som de största fördelarna med nätsilorna kommer in. Des- sa har nämligen ett mycket éffek. tivt ventilationssystem. Nätsilorna, 'som består, av” ”gal- i spannmålen . Vi tog nätsilorna i Kumla i bruk i september 1965, säger di- rektör Willerman. Fram till slu: tet av oktober det deg i dessa ”silök” kötn” och ”hav- re, som genomgått aspirering. 'Vat- tenhalten på :spannmålen var 20. —23 procent, luftfuktighet uppnåddess på: hös- ten ingen torkningseffekt, varför spannmålen, 'då 'kylan kom i bör- jan på november, alltjämt hade samma vattenhalt. Genom att su- ga kalluft genom silorna sjönk . året lagra- På grund av” nog spannmålens temperatur till cirka minus 4 grader. Man kan alltså här tala om"; en djupfrysning, Temperaturen ' steg långsamt - un- der åren ”1966,-. när ' fläktningenr återupptogs ”och' var" i medio av man "plus 10 grader. När den sis- ta: spannmåler -utlastades I" juli var vattenhalten vunder 16 "”pro- cent, : sl Hösten 1966, nä vi tog ”nätsi- lorna i Örebro i 'bruk, var: .vat- terhalten betydlig: lägre. Skörden kom tidigare och luftfuktigheten var ovanligt låg. — 50—60- pro- . cent — under stor del av hösten. | vid utlastningen, av" en kornsilo, som 'inlagrades med cirka 20'pro- cent”vattenhalt hade denna: sjun- |ägarlösa > ce ”-(Förts. fr, sid. 1)” : hyr: tiden.:hade” tullmän holni .; mött "tåget ' på: Stock; rarna.' Vid spaning -vid- villan > kände 'man- ;som < hadé'. vari : Detta plus” en” med. tåget: klarad lik: .ria - med -. ”herrelösa? som : : Hälsingborgstullen kom på "den 4 "juli, "gjorde att läns i Malmö” fann anledning att beordra husrannsakan. C ; Passägeraren som: ”tullmän- nen känt igen: från täget visa. de'sig vara,en engelsman. Han medgav att han' håde' smugg- "lat in väskorna, Med de” 45 av en australier; Under Stock! I igen "en "person + nande w hiskysmugglihgshisto- - "väskor, |. åklagare: Erlånd ”Strändmark -' "holm C och studerat” passage: 7 : 4 ; "Tack; för mes som. -bevis, på ende." 100-miljöne; ssinve för! reningsverk, i. Förväntar ! stora medaljen med blått band då Göteborg" om -något är. » ;whiskyflaskorna. ... r ” I "villan hittades också au: stri lierh; och han kändes igen från ; smugglingsförsöket den -: "4r juli, då . Hälsingborgstullen tog en ”herrelös” viska med. 37 flaskor whisky och en med 39 flaskor. whisky. I villan hittades. också. 10.800 svenska cigarretter, som' man. misstän: ker kan vara stöldgods, och i ”australierns bil hittades' 5.000 cigarretter. . De päda männen anhölls. é Göteborgspräst .. ert ; (Forts, fr. sid. 1) han som komminister i Haga församling, Göteborg, Flodin har även tjänstgjort som sjö- manspräst i San” Pedro, Cali. fornien, Komminister Olle Elmlund, tredje förslagsrummet, Östra Frölunda, fick 112 röster och komminister Nils Åke Nils- son = första ' förslagsrummet, Offerdal, Härnösands stift fick 33 röster, ' Sammanlagt. räknade" ) man in 260 röster. MAB) :! penbarades, .då' frälste han ' oss. efter sin kb rmhärtighet.. (Tik: 3 Bfter en god arbetsdag for jag "hem. När "jag "kom "inom dörren hälsade min hustru "och barnen "mig: 'välkommen, Jag kände” mig , som” om jag var den mest:väl- . "signade av alla, kärlek och: frid rådde i'hemmet. Men innan kväl- »len gått tillända råkade! barnen i luven på varandra och jag: fick lugna: ner. dem.-; Då tänkte jag på hur bedrövad vår himmelske Fader måste vara, när han .ser sina barn 'strida-på jorden; Den enda utvägen för att få fred är kärlekens väg, .skrif- ten; säger ju ”den som älskar sin broder förbliver 'i ljuset, oeh i honom är intet. som Jänder tili fall”, Fastän vägen är enkel, är" den långt ifrån lätt, Kristi ande mås. , te först komma in i. våra hjärtan ' så att vi kan. besegra familjetvis- ter och strider mellan. folk. och raser, Den. kärlek, Kristus ger är just den kärlek, vi, behöver för varandra, at i SOLGÅVAN TILL BLIN DÅ - Fin Ska . Den största svenskspråkiga tidningen i i A ri sn stad merika fullbordar, i år i LÄ AX t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.