I Xx 4 . | XN i N [4 ss ns . 4 - ” - N > | ' gt "a sä . . : H : ” Neu RR SE lad - iu mv T 4 | . : | LAHOLMS TIDNING FFS PS Soma gornes Finer va rn "Onsdagen den '23 november 1967 | - : or . . . — - - - H a I oa - H N ' a od Y NE , — [7 ex Nek LT = Inte fel på” enstaka livsmedel ” . President Johnsons. två krig : President Lyndon Johnson har gärt, beslutade efter en "något vå krig att utkämpa, ett i Viet-N förbryllande, debatt att förbjuda am och ett på hemmaplan, kri- "get mot fattigdomen "inom det amerikanska samhället. I det längsta har Johnson-administra- tionen sökt lugnå hemmaopi- nionen med att kriget i Vietnam » alla federala ämbetsverk och or-"' " gan attsför det kommande, bud-=:; . getåret ge ut. mera pengar än vad ' de erhöll i anslag för det förra budgetåret! Om detta förbud 'genomföres skulle alltså fattig- d bekä i få nöja sig inte skulle kräva några da uppoffringar av det ameri- kanska folket. Den försäkrade att Förenta staterna var rikt nog bå- de att föra krig i Vietnam och bygga upp det "Great Society”; som . skulle avskaffa fattigdomen hemma, Regeringen eskalerade ' — undan för undan de militära an- strängningarna i Vietnam men fi-' nansierade dem med tillgängliga medel utan att begära skattehöj- ”hingar, Några inkallelser av re- servister inom krigsmakten före- togs inte heller för att inte all- mänheten skulle oroas alltför mycket av Vietnamkriget, - Denna attityd, att göra. Viet- ”namkriget så litet synligt. och så, « - litet kännbart för de breda folk- : lagren i USA går inte längre att " upprätthålla. Om inte förr så ef- ter ' oroligh äderna: negerkvarter i somras slets den . illusionen sönder, att Förenta sta= ' terna på samma gång kunde en- 'gagera sig militärt allt djupare i " Vietnam och framgångsrikt be-. na i: fatti med samma summa det fick förra » gången, vilket betyder att en red I åtgärder måste slopas, t ex yrkes- utbildning av unga negrer, inrät- . tande av förskoleundervisning för negerbarn osv. sog Dess bättre kan man nog vänta, att representanthuset får slå till reträtt ifråga om sitt onekligen rätt naiva ' försök” att spara på statsutgifterna.; Därmed är dock inte sagt, att regeringen kan ge- nomdriva alla sina budgetförslag, ' en prutning även på anslagen till ' ”Great Society” är tyvärr myc- ket möjlig. De redan mycket fat- = tiga, inte bara negrer utan även vita, kan" i realiteten få bära den tyngsta delen av den börda Viet- namkriget lägger på USA:s folk. "President Johnson: kritiseras allt. - hårdare, både hemma och utom- lands för sin politik. Kritiken är i mångt och mycket självförvål- lad, men man bör inte glömma; att han har en för social reform- politik alltför ointresserad folk- | repri ion +att: slåss med, kämpa” d i d nas slumkvarter och: efterblivna Samförståndet mellan konservati- DN "områden av landsbygden. De allt: : V2 och, delvis rent reaktionära N, fört genom otaliga strider, så N "+ men hur bjärt än det kyrkliga, « mäste fråga sig, säger Motor- högre förlusterna i människoliv, . som /den amerikanska krigsmak- framkallade olust och' krigstrött- het bland ' allmänheten, missnöjet - med regeringens politik ökade i styrka, Inte lär missnöjet heller ” komma att dämpas, sedan ameri- kanerna ;nu fått klart för sig, att . kostnaderna -för . Vietnamkriget” nått en sådan höjd, att medbor- garna ' måste . göra ekonomiska ., uppoffringar,! om man skall und- vika" inflation, kreditrestriktioner och desöorganisation inom det 'eko- homiska livet. ' a pre ". Om Vietnamkriget således ver. sin ! ekonomiska - tribut av: Förenta > staternas medborgare, - hur. skall bördan fördelas mellan olika 'medborgargrupper, skall al- la grupper' solidariskt bära 'den-- samma eller skall 'det tyngsta tas- set' läggas på demy,' som "har de lägsta inkomstetna, och den mins- ' ta ekonomiska bärkraften. Svåret ” får: vi, när kongressen slutmang- : lat” regeringens budgetförslag .och . förslag; till-, skattehöjningar:! Av vad sön hittils skett kan-man u läs särskilt ”representanthu- set" visat en skrämmande likgil« tighet för 'de syften fattigdoms-- bekämpningen: : vill ” förverkliga... Det federala ämbetsverk, som in«'; I : ten fick vidkännas' i Vietnam, ,. element inom båda de stora par- ” tierra, . demokrater och republi- kaner, synes ' bli allt djupare ju mera trängd. president "Johnson blir i sin utrikespolitik. Även de blygsamma ' resultat fattigdoms- bekämpandet har vunnit ses med oblida ögon av . dessa ”politiker,. . ' Däremot är de långt, ifrån ovilli- ! : ga att votera nya pengar till. Viet- -' namkriget, vilket ger en rätt bra belysning åt det 'dilémma,' vari » Johnsonadministrationen' . ligen... Utgifterna för” sociala ä dåmål inklusive de "speciella" an . slagen: till fattigdomsbekämpnin- gen. torde" ligga vid sungefär .20 miljarder dollar årligen;' Eftersom - . USA är ett rikt land har det råd . att. behålla - ungefär” dössa” i och för sig' orimliga proportioner mel- > Jan:. kostnaderna . för” president Johnsons två krig, men vill USA på: allvar söka vinna .kriget niot : faltigdomen inom en inte alltför avlägsen-.framtid krävs ahslag; av. : hélt annan storlek för: sociala än- .dammål.” Mån kän inte undgå att. gripas dv beklämning' inför den likgiltighet. den amerikanska kon- gressen visar för landets fattiga” och arbetslösa människor, N rättats: för! ledni: av T möt'fattigdumen, erhöll under för «ra budgetåret änslag på samman” lagt 1,6 miljärder döllar, vilket äv regeringen nu föreslås” höjt till 2,4 "miljarder" dollar, ' Men' repré- sentanthuset, som ' vill förhindra. "de ökningar av den federala :be=' skattningen sony regeringen bås INTE.BARA LUTHER; ' Inté. bara "Lutherminnét” har. . firats i.höst, I Jordbrukar- nas ' Föréningsblad hår tidhingens' kulturredaktör Rag- nar Oldberg -Poterat -hyllningar- na för biskop emeritus Manfred Björkquist,' främst som skapare av Sigtunastiftelsen och 'tidskrif- ten" Vår Lösen, nen också som den förste biskopen av -Stock- holm: te a » Denne .märklige man uppfat- tas "sannolikt av ånga som stridbar 1 egensinnigaste' laget, det nationella och det ;folkliga står inskrivet i det banér rek- torn, redaktören och biskopen " har han likafullt under hela. sin gärning visat stor öppenhet för den humanistiska, till och med för "den avkristnade kulturen, konsten och litteraturen: Det var exempelvis på Sigtunastiftelsen som landets första författarkon- ferenser anordnades i 30-talets början —'ett initiativ icke utan efterföljd, = "a mil » Skribenten 1 Föreningsbladet åberopar ett vittne från dessa författarkonferenser som styrker: : uppfattningen 'av Biskop Björk: hs . > quists beredvillighet att gå in'i varje tänkbar argumentering: Denna karaktäristik av biskop Björkquist torde stämma bättre med de flestas erfarenheter av mannen. och verket än de por- trätt — oräkneliga till antalet — där, han? framställts som doktri- när fanatiker... ne Manfred ”Björkquist och hans skapelse i Sigtuna har sin histo- riska betydelse - som praktisk ekumeniker, - brobyggare, kon- taktskapare, heter det till sist i Företiingsbladet: > > > PA TVÅ OMRÅDEN — trafikens och tobakens — har det bedrivits en intensiv upplysningsverksamhet. Man föraren. ur djupt! den 5 införmåationen egentligen; har trängt: ned. Konsumtions- ” körvorna' fö i "sina hack, men 'de alarmerande | uppgifterna om nikotinets hälso- skadlighet .har inte. utlöst någon: . mässvandring från 'tobaksbru- ket. I 'den mån någon verkan av informationen "kan 'spåras tycks, ' den snabbt utplånas av.sedvare. trycket: Mk ledeine .Det kan vara nyttigt att se. informationen, .i.'alkoholfrågan .niot, denna .bakgrund. Det är så populärt att framhålla informa- tion I alkoholfrågan som den sto- ra patentlösningen, Vill man ing- enting annat i alkoholfrågan, om man dirékt vill uridvika att en- gagera sig, kan man ändå i var- ma tonfall rekommendera infor- mation och forskning. Det tycks betraktas som 'helt harmlöst. : » Ibland änklagar vi dss själva för att allt vårt arbete med att sprida intresse. för och kunskap om alkoholproblemet ändå ger så pass lite utdelning. Delvis kan det ringa utbytet bero påvatt vi har lagt upp informationen fel, och det. finns all anledning” till självrannsakan på den punkten. Men -man bör efter de erfaren- heter: vi gjort på andra .omräå- den inte: förbise att upplysnings- arbetet har. sin givna begräns- ning. Det är absolut nödvändigt, Vi kan inte vara det förutan, och det bör till varje pris effektivi- seras och göras psykologiskt me- ra genomblagskraftigt. Men i ett samhälle där det råder ett utom- ordentligt starkt 'sedvanetryck "till förmån för alkoholkonsum- tion, och där det dessutom finns mycket . mäktiga finansiella in- tressen som driver en skickligt upplagd - reklam. för. alkohol, skall vi inte vänta oss att ens genom "generationers upplys- ningsarbete kunna. nå stora och bestående resultat om vi stannar på informationsplanet, Information har framför lt till uppgift att driva fram en vilja alt acceptera åtgärder som. för alkoholfrågan närmare. en lös: ning. Men om vi inte komplet- terar informationen med åtgär-'| der! för. att säkra de vinster vi "sådden att falla på hälleberget. | Vi behöver information för att > fria miljöer och alternativ, vilja « forskning... >. st . äÅ, naden, D : TT ; andra «) tionen, d. v. : följande frågar Vi har r 'tobakeri. har. fått; -Kostråden skell va på ett enstaka livsmedel; Felet Wretlind, Folkhälsan, i intervju med Nya perspektiv — Lantbruks- menar bl a som inte näringsberäknar sina cept bör bytas ut, . - I vissa situationer och då man märker. att utvecklingen går åt fel "håll, så kan det dock vara nödvändigt med speciella råd, sä- ger folkhälsoprofessorn och tar, sockret som exempel, . — Från näringsfysiologisk syn- punkt finns, det inget motiv för vår höga sockerkonsumtion, Byt- te' man wur' kaloritillförseln från I söcker mot exempelvis samma ka- lorimängd från skummjölk skulle det ge en ökad halt av kalk, ökad -| mängd äggvita, en rad vitaminer fetc, Ett motsvarande utbyte mot | magert kött skulle även ge :' ett förbättrat tillstånd från n fysiologisk synpunkt, När det gäller fettet kan man konstatera at: fetthalten i "den svenska kosten börjar bli så hög att även den tränger undan vissa födoämnen, Beträffande fettet är det emellertid så att man ärings- » behöver en visg mängd, Behovet av. fett ligger! mellan 25 och. 35” kaloriprocent. Vi är I dag uppe en procentsats på : 40-—42, På frågan om inte 'margarinet i + är den stora :boven 'i fettdramat — "det" svarar för närmare en | fjärdedel av. fettkonsumtionen — svarar professor Wrethind: ' ':—-Boven är ej margarinet el-. .lep något annat.enstaka livsme- del. : Den. enskilde konsumenten, m väller en kost med alltför hög fetthalt, är, orsaken till situa- .: boven i dramåt. Nva perspektiv ställer. också i höst sett KVICKSILYRET- Db : vv heter (ip) nedic naistyrelsens och styrelsens, :béslut -,om den kvicksilverförgiftade ' fisken myndigheterna: :svenska”, folket , löpa, mångdubbelt -större hälso! risker än:världshälsoorganisatio- nen' anser acceptabla? Ingen vet: | tig person tror ändå att svenskär ”tål” kvicksilver tjugo 'gånger | bättre än befolkningen 1 övriga » världen + och alltså .:utan: risk skulle: kunna utsättas för, föda som är tjugo gånger mer kvick: silverförgiftad . än ' FAO-WHO vill tillåta, | FT fee ” Men de extremt höga kvicksil- - verhalter som de svenska myn- . dighåterna nu tillåter är inte det "enda" anmärkningsvärda I denna . affär, Behandlingen av den drab- . bade” 'fisKarbefolkningen -'är minst lika klandervärd. Yrkes- fiskare. har under många år pro- . testerat och kämpat. mot indus- trjernas, : vattenförstöring. ' När "myndigheterna , sedan äntligen . na fiskargrupp; Det är yrkesfis.- -: karna, antingen de fiskar på hel- tid eller på deltid, som får bära « hela: bördan av industrins giftut- : släpp. Det är fiskarna son, mis- ter. sitt levebröd, inte . ite de skyldi- : ga miljöförstörarna, Cs - LÄRARNAS LANEAVTAL | ; 'Det.spar- och låneavtal Lärar- » näs : Riksförbund 'träffat med ivenska . Handelsbanken : ankny- I ter i:viss utsträckning till de . former som "för närvarande, fö- rekommer på kreditmarknaden. : Men vid sidan om den enskildes kreditmöjligheter har tillskapats ett" system enligt: vilket förbun- det efter. vissa regler tillförsäk- |- ras bankkrediter av en betydan- , de "storleksordning," framhåller - Skolvärlden och fortsätter: ..«. Naturligtvis. är det inte för- : bundsledningens avsikt att ”pla- nera framtiden mot bakgrunden »kan stå till förfogande, ,Det framgår av det redan sagda:att den traditionella, -på .avgiftsbas , byggda, fonderingen inte: skall + försummas, Det föresvävar inte förbundsledningen att föra en arbetsmarknadskonflikt på ”kres ' dit”, Län även om de är aldrig "så förmånliga måkte återbetalas. Men våra organisationers Svag- het hittills har varit, att vi väl - kunnat bära de ekonomiska kon- : sekvenserna av beslut," som, vi . Själva fattat och även.av mot- partens ,förutsebara konfliktut- vidgning) Däremot har det Varit svårt att under, en längre: tid bära en så desperat utvidgning av konflikten, som t ex avtals- ' verkets lockout av våra med- lemmar på den . Obligatoriska skolan — en stridsåtgärd som rörda elevernas ålder skulle ha dragit oss för. > eventuellt har gjort, då kommer . väcka en vilja att skapa alkohol-|. Det nu träffade sparläneavta- Jet hoppas vi skall få en däm- pande effekt på dem som på ar- betsgivarsidan i framtiden kan komma på samma eller lika be- fängda idéer. Vi upplever själ- va" värt avtal som en buffert . mot opäräknade åtgärder — inte pen om utrymmet N på lönemark- .. Konsumenten boven i fettdramat | ' - . ra så utfor-' exempel på hur Sverige över env made att' de inte ger sig in på natt nolställts i samband med onödiga, detaljer, Det är inte fel övergången till' högertrafik. ' uppträder först då man placerar; diktatoriska: . in födoämnet på felaktigt sätt i pengar ' till förfogande -— vilka kosthället,. säger professor Arvid åtgärder skulle, ni då.vidta, för förbundets idétidskrift — i ett kost. och hälsovanor? Professor temanummer som helt ägnas åt Wretlind svarar så här: kostfrågorna, Han pläderar för, 4 | näringsberäkning av måltider och vi har är det mycket lättare att att matskribenter genomföra en kostförändring i re- stor skala än tidigare. Det serve- ” |ras mellan tre och fyra miljoner "vidtar några — otillräckliga — - åtgärder drabbar dessa just den-| . - av, de”75 eller, 150 miljoner, som |. - sö vi själva med hänsyn till de be- |: att verkligen satsa på värd och!' SOM ett angreppsvapen i kam: |- allting. : cs. Om ni vore kostgeneral och fick befogenheter och att från en dag till en annan ställa" om hela: svenska folkets — Med det kollektiva samhälle måltider utanför hemmen varje dag. Det är) alldeles uppenbart att om dessa måltider skulle bli näringsberäknade — man skulle alltså endast få servera en kost som ' fyller ” näringsfysiologiska krav — så slår en kostomlägg- ning igenom snabbt, "oo cc Frågan gäller också alla som gör upp förslag till matsedlar. De som: inte korfi med näringsberäk. nade matförslag skulle portförbju- das, De matskribenter som under-| , lät samma sak 'skulle bytas ut. Eftersom det ej är möjligt att läggd: om kosten från en dag till en, annan: -—”som fallet var med trafiken H-dagen i september — så får vi inrikta oss på att med gemensamma ' ansträngningar nå fram till ett önskvärt resultat -låt Oss säga inom någon av de när: maste 10-årsperioderna, 7.I väntan på det avstår jag från mina "diktatoriska befogenheter”, men tanken är intressant vs CV TORD 0 "PÅ -VÄGEN! ET -Tacken Gud 'i alla. livets för- hållanden, Ty:att 1-så' gören är Guds - vilja i ' Kristus" Jesus. a Tess, 5:18)... I Z Är det verkligen möjligt, att under förhållanden vi: kan tacka "inte för : För: några” månader sedan: dog min. yngsta gifta dotter. Hon var 32 år, ett offer för en obotlig sjuk- dom:.' På allt sätt var hon vacker; med ett . vinnande ; gladlynt : sätt. Hon... fick -lämna': sina "två små barn, sin man som är pastör, sin mor och "mig." Våra, hjärtan. var tunga: av :sorgen,: men" vi förtrös- tar på Herrens. löfte att han tar |' emot ' alla. som är, betungade .och ger dem ro... : Lt : : Vi kunde: inte tacka Gud för sjukdomen” som ' tog 'henme- ifrån ; "Men -vi' kuride tacka, honom hennes. mod, tålamod" och för- tröstan, "för: hennes!” kärlek ” och hjälp. hon'"öch vi: hade fått: . Mest avi . för 'det:vätsignade, kristna hoppet om; återseende i himlen; där -li- |. .dandet . aldrig kommer in,;' där döden aldrig åtskiljer och alla tå- '" gammal och har brukat. föräldra- > bek ">, sering. Ett nyinrett mjölkrum i den... . rymliga ladugården skvallrar om " att mjölkproduktionen är ryggra- den” i produktionen jämsides -med svin och ungdjur. Gården omtattar 30 'tunnland åker; men saknar skog; . > hing'och för att undvika: riskmo- " "omfattar 20 tunnland åker och nå- priset till-. ;. Makarna Ingeborg och Torsten Gustavsson. 1, Zz erholmska Ad Södra Hallands ortsförbund ' av LF har sin höststämma på fredag och som alltid vid dessa höststämmor kommer det s k : Wehnerholmska priset att utde- ” Das till två särskilt förtjänta « småbrukare, I år har ortsför- ; bundsstyrelsen — utsett Knut : . Enered, Bengtsgård, Eldsberga '- och Torsten Gustavsson, Onsjö Söndrum, ' såsom ' synnerligen förtjänta av utmärkelsen, sr Knut Enered är förmodligen den yngste genom tiderna som erhållit” detta pris, Han är. endast 35 år gården i elva år. Trots ett svårt "handikapp : har han moderniserat «och förbättrat fädernehemmet, som tidigare -: varit - arrendegård- under Stjärnarp. Tillsammans med sin fru - Kitty har han lyckats skapa något .” av en mönstergård om ett så sli- tet: uttryck kan' ge" full rättvisa åt - Bi ård. > El ik de N . - : V Cd vild har: byggts : om, och moderniserats ” och -även” boningshuset har undan” ör. undan försetts med. moderna vämligheter, ' även. om en. deb: 52 återstår att. göra. Men så" har de" båda 'måkärna också framttideri för » : Sockerbetsodling har förekommit . vid :gården' nära nog .så länge hr "' Enered "kan minnas och den utgör > fortfarande en" ,väsentlig': gröda." I ” övrigt. förekommer ingen :speciali- I Lantbru cäre. Knut Enered. med maka Kitty och yngste sonen Jan- N i Loo Erland, : : ES Ingeborg .har han. nedlagt ett' om. svarar för: intäkterna vid går-! fattande förbättringsarbete på går- nee : den och moderna byggnader skvall- | - rar: redan vid. ankomsten till' gå; den, satt: bortrationalisering- av.små-' ruk inte är ett populärt ämne-där. Trots' den lilla arealen :förekom- mer. dock en viss specialisering av menten: i specialiseringen, anser de | odlingen. Potatisodlingen utgör ca båda unga makarna. SÄ '; |-en fjärdedel av: den "totala. åker- arealen och detta har givetvis ock- så " nödvändiggjort investeringar -i den: « Sm, i MN . INGA FRITIDSPROBLEM : - + MEN TRIVSEL / nd - Båda" gårdarna. är"i den storteks- ' klass, som dömts till. försvinnande av statsmakterna. .Men båda de prisbelönta familjerna är' fullt 'eni- ga om), att visserligen har man inga - fritidsproblem, inte :ens en, hel dag investerir ledig" på" hela "året, men'..ändock 'lagerutrymmen, "I "övrigt är .det|vill man inte: tänka sig något an-" mjölkkorna -och" 'modersuggorna nat, "Man behöver inte använda or- " Detta gör m igsidigheten inödvän- ydig både för 'en: jämn” sysselsätt- dragården, -: vilken Y got skog. Tillsammans med sin fru rar "är avtorkade. 7 av jä N "Anteckningar från en "resa, i Nordamerika Södra Sveriges Skogsägares . Förbund , ': -- 2 + det jordromantik, så mycket romantik i jordbrukarens yrke längre; men” det är dock "ett yrke, som. man trivs med .trots' sli- tet, och "räknar -man inte: arbets- timmar så reder man sig gott även på ett jordbruk" i' denna storleks- klass, förklarär man samstämmigt. — I tider då arbetslöshetsspöket : börjar skymta borde det siå klart :; myndigheterna, - att 'så länge | "småbrukarna finns kvar på sina - gmästare" HENNING HAMILTON, : N kostnader. "Under. de närmaste 10 SKÖRDEMASKINEN | lr SKOGEN Dave or : .» Den enda flerprocessmaskin jag hörde. ->beskrivas 'i hela New Brunswick — Nova Scotia var en Beloit' Harvester som "Nova Sco-- tia .Pulp provat utan större fram- gång.. Man avser i stället utveck- la 'systemet med .en fällarelunna-, re samt en upparbetningsmaskin : vid avlägg (kvistare-kapare).. Som, framgår . av detta är .mekanise- ringsgraden förtfarande ej högre i. New 'Brunswick—Nova , Scotia vc € "också redogjort för skogsskiö Under synpunkten av vilken. konkurrens den svenska skogs. näringen för framtiden har att vänta från dén kanadensiska; skogsindustrin har :författaren i en-tidigare 'artikel behandlat. Kanadas skogsbruk, Han har små. gårdar behöver: man inte rise . kera att de skall ha, arbetslöshets-. understöd, säger. Torsten Gustavs- son. Inte heller trängs' de. i bo- stadsköerna inne i städer och tät. orter så länge de är Sysselsatta med jordbruket. Det. är endast ett fåtal som skulle "kunna "bo. kvar i-sina renoverade ach moderniserade: bo- städer om de skulle tvingas skaffa ig arbete i närmaste stad, ' : året lär de 'knappasåt bli av nä- gon +tvingande karaktär, . ce 4 Sc SKOGSÄGARRÖRELSEN : . I öSTRA KANADA. + :;” De privata skogsägarna i: östra » Kanda representerar en skogsare- :al. som varierar mellan-30 pro- »cent och 60 procent:av: provin- »Sernas totala. Storleken på deras | "innehav motsvarar ungefär deras ' skandinaviska” kollegers. Genom- .snittligt torde av naturliga skäl sel, avverkningsformer och rå varukostnader [' Kanada samt för ' delstaternas". långt ' drivna tävlan 'om "att få. till: stånd skogsindustrier inom sitt eget Benn ' N vårdsinvesteringar' trots. allt kan- . "Avverkningskostnaderna disku- terades på de 'olika avverknings- trakter som jag besökte, Samman- fattningsvis kan sägas: att: kost- naden från stubben fram till in: dustrin är: 1 stort sett densamma för Östra Kanada och Sverige, k d Ö g di DEN KÄNADENSISKA . |å '::,;' MASSAINDUSTRINS . ;> «"VEDKOSTNADER / .. Följande siffror kan få belysa, vad en massafabrik i Nova Sco- tia med relativt låg råvarukost- nad får betala för en kubikme- -ter ved: Rotvärdet är 4 kr,'hugg- ningen går till 6 kr och den åt- följande -terrängtransporten 4 kr, medan vägtransporten kostar 7:50 /mt, . För: administration och vinst till avverkaren tillkommer 1:50 kr, varför priset fritt fabrik p a i uppgår - till .27. kr,.I .New. Bruns- wick ligger priserna inom vissa områden: 10 procent högre. HÅRDA TRAFIK. .- RESTRIKTIONER ' : Vägrestriktionerna i. östra-Ka- nada är hårdare än 'i Sverige. Inga, släpvägnar . tillåts. Totala maxvikten är 32,5 ton, Huvud- delen lastbilar är små bilar utan särskild -utrustning för lastning och tar en. last "av ca 20 mit. De. mest rationella och specialise- rade: timmerbilarna utgjordes av semi-trailers med två ..boggiepar under lasten, REN P v d pet g d "” KOSTNADSUTVECKLIN. '' GEN FöR FRAMTIDEN På senare år har Kanada haft S, - är i Sverige, Med tanke. på att: område, '.- . en de privata skogarna' höra till dej"? r L€ huvuddelen (75 procent) av mas- | OMESdE..= . "oy mest" uthuggna, . Sambandet. med | visa sig lönsamma i framtiden, saveden fortfarande handlastas på - 7 7” Nordbruket betonas här. mindre | men "med sådana vaga -förhopp- bilarna "gäller, snarare. motsatsen, en ökan de". pennin än hos oss. : . ningar" låter :sig.:en kanadensisk svensk skala. . Genom en :tillta- ser .man farhågor för. framtiden: Å andra sidan har man fortfaran- fa : handlastningen vid vägtrans- fallande nerellt sett - vara minst lika god svarar för skogsarbetet i Kanada ser mot framtiden" icke med fruk- tan utan med tillförsikt. Vad som möjligen oroar är: konkurrensen från sydstaterna i USA som :' ar- betar : under - gynnsammare för- blir- 23. kr, Om mätning, admi-|hållanden, ot errske oa |! PÅ sitt ansvar den etablerade |lingsbor' till kamp för bättre för. nistration och liknande inklude-] Någon tendens till påtagligt öka-|rotvärdesnivån, Man har valt att|hållanden. . Där, man verkligen ras, torde kostnaden för industrin | de kostnader genom sämre sko-li första hand gynna industriali. | Kommit 1. gång, kännetecknas - skogsvårdsarbeten har 1 varje fall inte jag kunnat spåra; trots att jag särskilt pressat alla initierade ler inte överraskande, om man betänker att även i östra Kana- Ett självdör och ett lägges -till kapitalet. Skogarna blir med. and: ra ord i stället virkesrikare. Av- lade över hela området. Någon «| avsevärd ökning av transportkost. mer, ännu så länge mera PR- skogsägare inte nöja. Ur national: ekonomisk synpunkt torde skogs- vårdsinvesteringap ”genåst bli at- traktivare, Detta Mramgår" också av de, bidrag och den service han erbjuds från staten, . men: som i: jayeket liten: utsträckhing utnytt- I: flera av: 'Kanadas ' delstater har man! sedan slutet rav 1950. talet: gjort. försök att skapa or- ganisationer ' bland skogsägarna. Resultäten hittills. "kan. is stort Sett sägas vara. obetydliga, -Med- lemsrekryteringen "har - misslyc- kats, Inom stora områden saknas helt : medlemmar... Or ' vissa av .' Organisationerna . kamn- sägas, v att de ' existerar 'endast.. på: papperet, På många håll har. präster inom : olika samfund 'ställt sig i spet- sem för "att väcka sina. försam- Den ' kanadensiske ' skogsägaren jär. ännu «större: -individualist än sir svenske yrkesbroder, och ,tan- ken att göra. er individuell upp: offring' för att nå/värdefulla ge- mensamma' mål" är I för "honom inte: naturlig, De -otillfredsstäl- lande" förhållandena '— låga eller " obefintliga. rotvärden, — 'utgör dock -- en gemensam: ' nämnare. Många behärskas av er viss över. tro på möjligheten -att. åstadkom- ma. avsevärda - förbättringar ge- nom gemensamt tryck på köpar- ha. Så länge provinserna avhän- der sig skogstillgångar — många lika tillgängliga som.de privatas — för blott en symbolisk summa, är, det "omöjligt att räkna med en pätagligt rotvärdesökning på privatskogårna,. Det är i första hand Pprovinsregeringen som får ginflation,' vil et givetvis" pressår exportin. I ustrin, ArbBetskostnaderna ' hat kat på senare år; 'dock icke i ande, brist på skogsarbetare hy- e "stora. och outnyttjade -ratio- aliseringsmöjligheter: att avskaf- orterna är kanske det! mest på: exemplet, Möjligheten tt hålla kostnadsnivår. torde ge- Kanada. som i Sverige, De som gar, ökade avstånd och ökade seringen. Alla deltar i klappjak- ten efter industrier. Skulle en enskild ' provins välja -en annan politik, skulle man förutom rot- värden ' troligen . också 'snart sak- na industrier, | t' | De låga rotvärdena i sin tur verksamheten av tveksamhet. Två föreningar bedriver virkesförmed. ling i. liten skala, Några 'prisför-, handlingar har man "inte lyckats åstadkomma. . I. New, Brunswick har. man bildat en federation:av : skogsägarföreningarna. Några kon. å denna punkt, Detta är ju hel- da — ågn relativt hårdast avver-] leder till att motiv saknas för kreta framsteg för den kanaden- ' kade delen av landet —-endast|en i: vår mening god sk öt- | Siska skogsägarrörelse kan , ännu ett träd av tre möjliga avverkas. |sel. Mar kan inte begära att en |) spåras. : | Inom det fransktalande Quebec har man organiserat s.k, "marke.- ting boards” med stöd av en lag- stiftning, söm också gäller i Nova Scotia och New Brunswick; En- ligt dessa lagar kan producenter av lantbruksprodukter gå tillsam. . | mans oc efter givna regler: för. enda han frågar efter, i .ochnför | handla med: köparsidan. om priser sig. ett. sundhetstecken, ',. .. och: villkor i former som: påmin. - Dej kan ju tänkas att skögs- v (Forts, A' slår 3) > skogsägare skall lägga ner 500 kr per hektar, om detta är unge- fär det belopp han har att räkna med . at; få igen om '50 eller 70 är. Inte' der enklaste röjning — inte ens hyggesrensningen — kan idag.” bevisas . mwara lönsam för skogsägaren. Lönsamheten är det erkningarna sker i östra. Kana- a redan nu tämligen väl förde- aderna förutses därmed inte, Vad äller skogsvårdskostnaderna är lessa, i de. få. fall. de. förekom- ER
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.