AN ringen, " Även - regeringen ”omhö! "Onsdagen 'den '13 december 1967 Tidningssiöd och tidningsskat åra Samtidigt. sysslar med att anvisa riktlinjer för - ekonomiskt” stöd för vetvis först och främst rhed, tanke på ek iskt svaga tid LIT. bonsäagen" den 13 december 1967” som" en utredning . den : svenska nyhetspressen och då gi- ITE)" opinionsbildning - i ett: :demo- kratiskt ' land, att det finns: tid-"' ningar som företräder olika poli- tiska meningsriktningar. Det finns nämligen alltid risk för att s k i 'kan” missbruka aktualiseras ' mervärdeskatt avgifter är 'ute på remiss i syfte ' att pejla stämningen för och emot ' . mervärdeskatt.” Huruvida finans- minister Sträng kommer att fram- lägga proposition härom till vår- : riksdagen är väl. inte definitivt fastslaget än, men det brukar ju; heta ”ingen rök utan eld”... J. Den : nuvarande : omsättnings- skatten drabbar som bekant inte annonser eller prenumerationer - och: + lösnummerförsäljning . på - dagstidningar och vissa undantagz : na” "tidskrifter. ' Skatteberedningen i föreslog inte heller skatt på desså / eri .Jade fram sitt: betänkan- H i : de”. om; ', mervärdeskatt. Däremot ; vill. 'utredningsmajoritetén beskat- ta- alla tidningars och tidskrifters, '. upplagor. ' Minoriteten med ord- - " förariden' i spetsen hade dock en, annan mening, om detta, - eningen framhöll i i ett remissutl tande 1964, att i nästan alla län- "der där pressens frihet. garanteras I Jag, har tidningar och tidskrifter undantagits från varu- och ol fättningsskatt, därför att. beskatt- ningen skulle kunna tänkas in= : Pr verka negativt på spridningen och : därmed få en verkan likartad med ' censur. Just därför har man av- stått från att lägga "sådana skat- I ån ter på pressen, . " , — Det är mot tryckfrihetens id att belägga. det tryckta ordet sålunda ,intt bara "dagspress -— > med skatter, > hävdar. Borås - Tide & ning. Den synpunkten : måste 'va= | ra riktig. Det, är, nämligen upp bart, att. varus katt, antingen” den= na är” "av, . omsäftnings- värdeskattekaraktär,: blir gare befungande: speciellt nomiskt svaga tidningar; Boj. kan: ske redan har. stora: prok'em” med i; att: täcka mer” eller, mindre storå '. underskott. I: inte så få: fall ;uf- : Eörs ' dessa avis kl and. eller tredjetidningar' i d X 3 5 ma ort,som genom st gor och. som sep följd där annonsinkomster, -har- aktigare £”ekonomisk allmänt spridda uppfattni d . te gjort det. Inget av d eförbund, gt ett uttalande nyligen av dess | ordförande, att' staten ” skall: kla- . skapa denna trygghet för med: -« ningsförhållanden, sen Samma” möjligheter har funnits för olika företagargrup- per, men "de har hittills inte Var rit intr &sserade; Det har inte hel- ler SACO varlt, "men. nu, vill: de högavlönade ' akademikerna: ätt staten” "skall gripa in' och garan- tera deras: trygghet: - Av, de till.LO- anslutna: fack- |. eri har 30 inrättåt arbets- löshötskassa. De flesta !t förbund som" inte gjort det består av statsäöställda, ' Inom" TCO är det 11 förbund, som inrättat arhbets- köshetskassa.” Även. på "detta om- råde är det 1 första hand för- hund med statsanställda, som in- som , tillhör. SACO. eller Stats- tjänstemännens riksförbund, har försäkrat sina medlemmar. ' Nu vill emellertid SACO, en- ghetsfrågan; sedan 'man själv underlåtit att solidariskt lemmarna. Andra . organisationer, ” vars medlemmar har både sämre" lö- neläge och otryggare anställ har. genom egna insatser, och statens stöd skapat denna "trygghet i debat- ten kan.av. andra grupper på ar. betsmarknaden uppfattas 'så, att när tryggheten för. arbetstagare med höga löner och starka posi- tioner på” arbetsmarknaden-ho- tas då skall staten ingripa. Di egna företagarna: har ge nom , sina intresseorganisationer också : möjligheter att bilda ar- betslöshetskassor, men det är en-! ärna som gjort det. För- klaringen. härtill kan man finna i de svar, som några av de här organisationerna" för några få är sedan lämnade en offentlig ut- redning. om arbetslöshetsförsäk- +"; Köpmannaförbundet, Svensk : Industriförening, .Drosk- ägareförbundet och RLF förkla- rade -då 'samtliga, att det inte förelåg : någon arbetslöshetsrisk för deras medlemmar. : t för | tidningar. Borås Tidning erinrar ” om aft ett befänkande om indirek- > ta skatter och socialförsäkrings- - . der. förbättra de svaga -: tidningar- > väl ändå veta'vad den andra gör i och skötte ä även: ordförandeposten . gande bevis för den: ståndpunkt. SANKTA LUCIA Prenumerera | på: 1T: sin position och försöka dirigera', opinionen ensidigt och i viss be- stämd riktning. Der riskén är up- penbarligen .mindre om det finns: ytterligare någon eller några tid- ningar av annan" uppfattning på ' den orten. Även om "dessa skulle, vara blygsammare både ifråga om” storlek och spridning kan de dock . betyda åtskilligt för en allsidigare opinionsbildning, Det är just detta . motiv som ' Utgör det starkaste skälet för att. genom” vissa åtgär- nas situation. Men nog : refaller: det "både egendomligt oci i förlorar nu, vår agrara land- ; skapstyp. Det fina och fordom dominerande. mellanläget '. mellan åker och! skogsmark — 'slåtteräng och hagmark > — trängs ut av tek- niken. Dagens tekniska vision pe- "kar mot -:ett' kulturlandskap bi stående 'av 2 miljoner . hektar rä : linjig 'industriåker , och 24 milj ner hektar skogsmark plus. några .. 100 hektar kultiverad betesmark. Det som hände från Gustav Wasa till 'år. 1945 är leksaker mot vad | som hänt från 1945 till nu. . > 1945 fanns 20.000 traktorer. Nu ä är de', 200.000. Skördetröskorna ha « ökat från några hundra småtröskor "till cirka 30.000.-Trots stigande to-' -tal produktion :har !joördbruksbe- gelsefullt om staten' sotir en sådan utrednin, pågå genom 'en : ny beskattning. "skulle; ” lägga ytterligare 'ekonomisk börda , på :dem, -Den" ena . handen -. måste om - -helhetsresultatet - skall: bi tillfredsställande, cl S mn har företrädde: "Gustav Nilsson i; gegården är annorlunda än de” två tidigare nämnda kollegerna i så | -måtto'att han, ofta gått, i spetsen" för Oppositionen: i tinget, bl a nät: det" gällt "att bromsa: "landstings" - skåttensi expansion, I : även; käm at för stora och bety: delsefulla -projekt. på bla sjuk. vårdens: område: då han”. ansett. rg "Skiva fyra. drar S älderns rätt tillbaka från kottet . efter | förtjänstfullt arbete, "respekterade - av ländstingskollegerna och sahde Ta ' som. haft. tillfälle ') | finfliga" och. folkningen minskat från cirka '45' til? 6 ;procent, Vad som kommer kan. knappast. anas. Trenden pekar: näs- tan lodrät;” Det är agrohom Bertil Lilliehöök : i som i en artikel i Bygd och Natur, Samfundet för Hembygdsvårds ny- utkomna. årsbok, för övrigt till stor '. del. ägnad landskaps>= och miljöfrå- gor; som. skriver detta, Han ställer : vidare dessa frågor: ' VILL VI BETALA? : . D Vill, vi ha. kvar åtminstone delar, a t agrara landskapet? 2) Är, vi i så fall: villiga, att. be- bla skäliga kostnader för det? . 3) Hur skall detta'ske? :.v vn <.-Han 'svarar: Tekniskt kan vården av; överblivna jordbruksarealer ske "endast med hjälp av betesdjur, All annan markform i annat än kom- i pletterande ' syfte. blir mycket dyr jande teser,” som han: erkänner . är ' radikala och . mycket avviker från invanda tänkesätt: ” - 1) Vården av de av | jordbruket övergivna .-arealerna måste bekos- -tas av dem som har glädje av dem, Ekonomisk . balans .måste skapas mellan naturkonsumenter och na- turägare,; Naturkonsumenter . är. större delen" av folket plus utländ-- ska turister.” Mycket erhåller na- turkonsumenten "via ; den "för ' oss 'ämligen unika allemansrätten, H Mén när önskemålen växer måste naturkonsumenten vara beredd att betala en skärv för det han vill) ha, : 2) Markvård hör göras till han- delsvara.: Man bör kunna köpa och sälja .markvård., Det bör skapas ' kommersiella företagsformer : för markvårdsförsäljning i' samarbete . med eller 'vid' sidan om jordbru= ket, Tyngdpunkten bör vara att tillhandahålla betesdjur - - levande gräsklippare, ': ” N ' 3) Försäljning av 'markvård tor , de enklast ske på abonnemanisba= : sis till platser förslagsvis kallade markvårdsområden, Kosinaderna ' ') blir mycket små utslagna pr areal. Detta skulle räcka till t:ex. 10.000 | enhet, Jämfört med parkkostnäder mil "enklare stängsel, .. För. pengar- | blir de närmast mikroskopiska, na skulle mar kunna inhägna näs- |: tån all den. mark, "som: beräknas tas ur jordbruksproduktionen. mt > Det skall. man inte göra. Men" vi bör betänka "att ' det” tekniskt är långt. svårare och ekonomiskt näs- tan förödande att åter: plöja upp eller ,som intensivare bete ' 'utnyttja skogsplanterar jord, när en väntad d » Ge- ” Agronom Bertil: Lilliehö ti i ina all nedlä d "skall" '. KÖPARE — SÄLJARE . Doch ' Säljare av. markvård kan vara dels jordbrukare, som - också kan tänkas sälja. markvård på: egen mark,:. dels kommersiella . mark- vårdsföretag. Markvård kan tänkas i. kommuna) regi, men det torde sällan vara "att rekommendera, eller. mycket : dålig: eller bådad i a betesdjur starkt minskat, I gynn- .sammaste fall. skulle 'man . med be- "tesdjuré mjölkkor, ungnöt, får och Fe öm: "betning ta. hand omire- i lativt stora. arealer: jordbruk ord | överges. De: »landskapsmäs: | sigt viktiga. areal fna. blir, de. söm Z: ivände «tätorter, där snart 80 procent ta Det €xisterar inom stadsplanerin gen 'nu,-ett inåtriktat” begrapp: Hej: stad! Man saknar” ett riktigt. kom- plement:” "Hej, lånd! "I den. ssnabbt genomförda "urbaniseringen saknas » planimässigt" en mjuk. övergång från stadålandskapet : till" det moderna j "och skogsbrukslandskapet,' ett bälte" iv vistelse-" och "utblicksom- sö pastoral "karaktär, Tek- niskt kan endast: betesdjur : vid- inge: och! "landskapsarkitekter måste ges” ten' i sina" planarbeten;.- Med 'dessa' kategorier: måste > ett starkt" ökat ' samarbete komma till -stånd, i Gata, torg;: park: måste. kompletteras med buffertzoner av. betad utblicks- deras ambitioner. "helsvensk: ”ljusbärerska ; efter förebild från Syrakusa! håller på "att erövra "jorden; skriver. vec kojownälenh. En formlig', Ju- ciafeber : har gripit en lång rad länder, och tidningar av världs- format hjälper. till att" sätta mil- jonerna I rullning kring midvin- .terdrottningens fötter. t => I Sverige" komnier vi lussekatter, "ljus, " kronor, "vita särkär, glögg och renat för över |: 10, miljoner kring 'den 13 decem- ber, Och på: företagen" rinner; : minst elva miljoner bort i förlo-]. "rade arbetstimmar . och en «flod av gratis; kaffe på Tuclamörgo: | nen, ningen av! ljuskronor]; för. varje år. trots att. de tt' använda fler gånger. I år, säljer Lumalampor för 15.000 kronor, möt" 5.000 1962, 'och. Os- ram är "efter, påtaglig. försälj- ningsframgång . uppe . i" 30.000 ljuskronor om äret. Sammanlagt köper .vi nu: Luciakronor ” för . 250.000. kronor. >. .. + ef - Elljusen rycker fram, medan stearinljusen är på tillbakagång. Nu säljs till. Lucia elljus för 500.000: kronor, "medan vi bara lägger ner 50.000 på stearinljus. . Luciasärkar har också en stry-4: öpa" i och vistel: n skogsplantera, men i i da- r. det företagsekono- tveksamt 'att skogsplan- ' tera; oräntabel" inägojord. Det dis- kutabla : resultatet kan -tillgodogö- ras först om 50 till 80 år, Då är , vi 'alla döda.. Dessutom har Sveri- ge redan! 23 miljoner hektar skogs- mark. Trots det betalar staten 400 kr pr hektar till 'skogsplantering av inägojor.] lika med 400 miljoner om ven hovrätten . ansåg: rekr yten : vara ”oskicklig” .. "Den": 20-årige göteborgsyngling; som, .av”-rådhusrätten: i Halmstad idömts -tillt en. månads fängelse för 'ymning och oskickligt ': beteende "fick på måndagen sin!dom fastställd av hovrätten för västra Sverige. » Ynglingen 'hade” under. sin mili- tärtjönst vid I 18 i Halmstad gjort sig skyldig till en råd förseelser, -Han- -hemförlovsdes -i: april och skall inställa sig -vid ” regementet igen i april nästa år.. : Rynriningen ” gjorde” han den: 1 april, när han var på väg mellan "kande åtgång, trots att även: de går att . använda flera :gånger, "Enbart försäljningen på Tempo, Epa och KF uppgår till i: runt? tal en' miljon kronor om: året. ' : För 3,5 miljoner" lussekatter I” betalar. vi omkring” två miljoner: -kronor, och då är: ändå försälj- + ningen dålig i hela Skåne. er es so rens : iett yttrande iil) en furir som sa- Jökarmottagningen och. : arresten, ' där han. höll på att avtjäna straff, Han. var -borta. till. den: 2, april Det oskickliga ' beteendet bestod e till honom att. ta händerna ur byxfickorna. Yaglingen hade enligt furiren okvädat honom och sagt att han .inte tänkte lyda. Detta förne- kade, 20-åringen vid förhandlingen i- hovrätten på: måndagen. Rätten fann dock styrkt att han -gjort sig skyldig än oskiokligt beteende, ” - Om tio år bay antalet traditionel- |! möjlighet att: utnyttja” betesaspek- 'z Snart. "stod det, emellertid. ktart Bättre är att kommuner och' stä- der ingår som delägare i affärsmäs- sigt: drivna företag, . SR 'Köpare av markvård kan vara” städer och kommuner, staten för vård" av mark på militära övnings- ilt et ; ” överdrivet. vköbsplanterande i kögsrikt ' land:. .avhänder” man sig möjligheten, till ett vettigt jord-]. banksförfarande för placering "av, i dag i : oräntabel > jordbruksjord: kän k ger .”besvara' en vanlig fråga”, : betesdjur farliga?: Kommer folk" att acceptera: dessa-bestar- på sina pro= rhenader: och "4 andringar? Svar: De är: helt t ofarliga” '.s0l "ländskapsvården måste he: la. frågan ställas. på -- kommersiell digaré'. ar erigagerat sig: i. ij. - Jag”. kan .inte. inse, att. man med gott. samvete kän resa några moraliska - «invändningar. 'mot”"ett familjeplaneringsprojekt +: Indi- en,;; varg : motivering utgöres av den . kristna omsorgen : om 'män- niskans "välfärd, säger han, Om man "ska: lägga teologiska" 'syn- punkter, på saken, har man inte rätt att bortse. från der omsorg om människan som. Jesus förkun- nade och. själv! praktiserade. : i CMALs. ; familjeplaneringspro- jekt är redan i-full gång. Från starter den :'1 januari :1966 t. 'o. m; tredje ' kvartalet ” 1967. fick 22.757 personer hjälp med olika förmer" av” födelsekontroll. "Av dessa var endast 1.367 män, som underkastat sig . frivilligt . sterili- sering. Att 'den sistnämnda siff- ran är så låg antas bero på att regeringen "erbjuder "sterilisering ute i själva byarna och dessutom i motsats” till : missionssjukhusen dé. och i brunnsborrn gsprojekt. mm, cd trade folkets situation, ..om befolkningen” förtsatte' att stiga. Man mäste se till. människornas situation i dess helhet och hjäl pa dem på sikt, Vi ser . familje planeringen" somi en del av barna och: familjevården, ett. led i "den totala sjukvården. . : "Det 'var :under' ett besök i In dien "1966. som socialsekreterare Liljengren: kom" i' kontakt” med det" "familjéplaneringspröjekt - som > Helena Reuterblad i " Hon är 32 men ser ut som. 20,. Helena Reuterblad, Så de mogna kvinnorollerna tarde få »- Vänta en tid på henne ännu, I Riksteatern/Svenska Teaterns ”O du milda vilda Väst” gör. . hon |, den "ädla skökan ”Lilla. akt kjutet”, » en : rolig .-roH . i ES Aska baptisterna” redan. ti-1 bets Stöckhöla ta "mot Carl-Gustaf och Jan. Malm gran nflickan, ta: nya "platser; bo i kappsäck och alla svenskar byår och "städer: Ak te "mannen Acke” "Diiberg;- "skåde- spelare 'på Dramaten" tar "$en' vid, och : klär om "och "målar Helenas fynd? > Är sdet” inte: svårt :att vara två skådespelare i: en. familj? = Inte! , Vi, talar." aldrig teater. Heleria' Reuter blad gick 1 igenom levsk i Malmö i' tre år' och CMAI. Just, då "stod i begrepp att inled CMAI är 'en organisation räed: 447: sjukhus,' kliniker; hälso- vårdscentra och sanatorier -som medlemmar. Av, dessa deltar ; för närvarande . 157,1 familjeplane- ringsprojektet; och ' man - räkna? med. att antalet. kömmer att ytter- ligare stiga," > oC- N Den. ..målsättning. -som' ” CMÅT formulerat. för- projektet." "utgår från den. kristna männis) osynen. Man vill: 5; 77 2 > Skapa, större. -vör betalar "en. mindre penningsumma till de :män' som låter sterilisera sig. : Vidaré kan nämnas, att i äldre tid missionssjukhusen var Indien ' på. den kvinnliga sjukvärdens område” och att "kvinnor och. barn" fortfåran- de utgör majoriteten av deras patienter; .De polikli ker som är "anslutna till” CMAT besöks årligen av om- kring 4 miljoner människor, och - | direkt eler: "indirekt räknar man med att dessa sjukhus har kon- takt. och. "möjlighet att hjälpa : Tran os över , 20” miljoner, människor : på : Förhindra. illegala. ' aborter : ge- familjeplaneringens. område, SS nom ”att” "reducera >antaley icke SL pe SE önskade :havandeskap "iv. Förbättra familjens Jevna dsför- s« BORRAR. BRUNNAR. . hållanden. och. välfärd : "Baptisternas sociala ' mission är : Sprida upplysning om f också erigägerad i ett"brunnsborr- skapets ”ansvår. +7 ningsprojekt i Podili-området > Syd-Indien, Till nyår beräknas 48 brunnar och 2 vattenreserypa- rer vara "klara. Antalet arbetare som är sysselsatta därmed upp: -Samarbeta med. den "Indiska + re geringen. I.dess. strävan att för- bättra levnadsförhållandena i lan- det" genom/att söka uppnå balans tortsatte: som "skådespelerska i två år. Hennes "prov "var ' originella '— hor hade inte som :kamraterna läst in etablerade-roller utan "improvi- "serade helt friskt infö Juryn. — Jag vägde. TO kg På den tiden och. tvivlade på att' man skulle. ha användning av, någon i min stör- teksklays, | Annars . hon” "att resa. På turné, mö-- gå "på auktion och" i antikbodar i - och” mänad, t nast" huset: i Ongole,..Syd- Indien. - Spetälske.. -och.- SEEN « Kongo, : Danilo” = hjälp: i dag! går till 2.873. De får sin lön i mellan befolkni: ve form av. vete .— '45.kg per famtlj RÄDDA. BARNE Pgur” 906200; Ske 3 | var det en Blana' övriga ' Projekt : som: får Sociala”mi: sionens' stöd. kan: "näm - Tboåvdelning: ör Pain och re- habiliteringsavdelnirig., / vid : "sjuk- fivara — |Sensöbornas id täcka Ida piga 70 du vilda + väst”. . a . Säger. den slanka - flicka? a som av kritikerna kallats : både ärtig. «och sexig, Så: det är många kilo" sen den tiden; I Malmö fick' hon: sitt genombrott: mot "Sture Lagerwall" i ”Rödbetan” av Achard,, Det vär en härlig. tid med roller, under r. Hellström; Hennes, rol- Hela her; representerar" så. got :komedifacket ,. frå | Åbergs PPrätor” : | huvudrollen: st förbötedas, om "den. skall” "bli en tid'av: andlig förväntan.' Undér. de: århuridraden som Israel” väntade på [Kopungen, tade sig en sädan .konun; sin” "levnad; vandrade” i Mans "med "fattiga. människor un» der derag livsvillkor. -Hanidog en missdådareg död. Men genom hans död: På korset. fortsatte; ans. ris ke. att' växa: Det”h MAR allteftersom järtan han. öppnats . | lige "Andes. ning. Jesus: Kris- tus' regerar nu.'i rättfärdighet. Profetian: fullbordas ' fortfarande, > Är Advent" en tid av förväntan och förberedelsé?'. Ja, men ännu ther. en tid 'av överlåtelse, då vi — för. första gången ,eller på” nytt = får "överlämna. våra". 1 till Kristus, Konungen, "Tillhör du. och; jag "hå NS rike? Har. vi” låtit honom bli. konung, så att rättfärdighet; frid och gläd- je har: kommit: ini våra 1 . i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.