Onsdagen den. 13 december 1967 ' : nt Vv F . EAFOLNS TIDNING | '” F örsvarsviljani | mer utbredd bland män än bland kvinnor | [U STOCKHOLII' (TT) Försvarsviljan hos det svenska folket var i: höst lika stark som i våras, enligt den , opinionsundersökning som 1 mism har oavtätligt avtagit under de senaste två åren. Personer med rån gjort åt ber försvar. Denna samstämmighet som även gäller inställningen till för- « Svarskostnaderna är anmärknings värd, anser fil dr Kurt Törnqvist i beredskapsnämnden, inte minst med hänsyn till att de båda mät- ningarna gjorts efter två något skilda metoder. I Alltjämt anser sålunda 78 proc av befolkningen att vi bör möta ett eventuellt anfall av konventionell karaktär med väpnat motstånd. De som menar att vi ej bör göra det- ta uppgick i i höst till 15 proc mot 14 proc i våras, Andelen av dem som » ej tagit ställning är fortfarande rin- ga, 7 proc i höst mot 8 proc i våras. Även då det gäller frågorna om försvarsvilja vid kärnvapen- hot utan eller med egna atombom- ber. företer svaren samma över- ensstämmelse, Så stor samstämmig- het har icke tidigare noterats mel- lan två på varandra följande mät- ningar, '. ” Ex jämförelse "mellan de två se- naste åren visar en stigande andel försvarsnegativa bland, ungdomen och en mycket omfattande oro . bland tonåringarna för att 'orolig- heterna i världen skall leda till en stormaktskonflikt. -- : > FÖRSVARSVILJAN FOLIKA : ' BEFOLKNINGSGRUPPER . Männen uppvisar genomgående en något mera utbredd försvarsvil- ja än kvinnorna, huvudsakligen be- roende på en större andel tveksam- ma bland kvinnorna. Andelen nega- Ich 4 Lal för tiva bland dessa är lika liten som bland männen. Skillnaden mellan män och kvinnor är måttlig då det gäller väphat motstånd vid ett eventuellt anfall av konventionell karaktär men ökar kraftigt då kärnvapen förs in i bilden. Försvarsviljan ökar snabbt i ung- fomen och ligger sedan på ungefär samma nivå upp till 50-årsåldern. Tonåringarna. uppvisar vid kärnva- penhot den lägsta andelen försvars- villiga. Hos fersoner med realskola och högre utbildning förefaller försvars- viljan vara mera utbredd, medan andelen försvarsnegativa är den= samma, Detta beror på en högre andel tveksamma i grupperna med lägre utbildning, BEDÖMNING AV .” KRIGSRISKER . Sedan föregående år har de som bedömer riskerna vara stora för att oroligheterna i världen skall leda till en ny. -stormaktskonflikt: ökat högre utbildni visar större op- timism än sådana med lägre och . storstadsbefolkningen större än fol-' ket på landsbygden. FÖRSVARETS KOSTNADER OCH STYRKA Inställningen till försvarskostna- derna var i höst praktiskt taget densamma som i våras, Personer mellan 25 och 39 år är räinst nöjda med kostnederna, Bland! dem finns en stor grupp som anser dessa för höga och en annan stor grupp som tycker att de är för låga. Utbildningen tycks spela en vik- . tig roll för inställningen till för= ' svarskostnaderna Av de lågutbilda- de anser en mycket större andel" att försvarskostnaderna är förjhöga ' och en betydligt mindre del tycker att de är för små, Bland de högut- bildade finns en markant grupp som menar att kostnaderna är för små'' och en betydligt mindre som tycker att de är för höga. En '!knande' roll spelar . utbildningen för' in- ställningen till försvarsorganisatio- i nens styrka. : -"Man' har även studerat samban- ” det mellan försvarsviljan och in=' ställningen till försvarskostnaderna - och därvid ' kommit till det icke: påtagligt. Särskilt n ka är äntade resul att försvarsvil-" tonåringarna i motsats till ungdo- men i åldrarna 20-29 år. Kvin- porna är mycket mindre optimis- tiska" än männen och deras opti- jan är mera utbredd hos dem som anser kostnaderna: för "låga och minst bland dem som tycker att de är för höga, .. - a ES F örtroli gå stunder ”Varföri alltid ensam?” : Du är 16 år och klagar över att du inte har fast sällskap. Men tänk, det tycker jag inte man skall ha i den å'dern! Liksom jag inte tycker man skall hoppa :i säng med den ene efter den andre. Gammalmodigt el- ler inte -— så får man ut mest av de övre tonåren genom att. inte binda sig: vare sig av.en eller av alltför... många.. Sexualitet . är-. och. förblir alltid ett band. Däremot för-' står jag att det känns bittert att inte, bli uppvaktad, Jag tror inte det beror på att vänskap nödvän- digtvis. måste baseras på sexuellt umgänge. Tvärtom finns det säkert många pojkar som sätter värde på annat än flickans kropp. Vad kan då felet vara? Kanske en sådan bagatell som att du inte är oklan- derligt ren, välvårdad . och in- te minst. — . väldoftande. ” Några mjällkorn på' en mörk klänning eller lukten av transpiration -kan driva mången på flykt, Har du tänkt på det? Eller beror det på att du blir onaturligt stel.i pojk- sällskap. Eller att din besvikelse tvärtom allt för tydligt skiner ige- nom? Tänk igenom det här och titta dig i spegeln. Skriv gärna igen och berätta litet om dig själv för- resten, Då blir det lättare för mig att komma 'med råd. a s . ”Gallie” ,”Per-Arne” Det är I högsta" grad ohövligt > och nonchalant av en grabb att inte resa sig om en äld- re person kommer in i rummet. Skyll inte på ”att så gör man inte nu för:tiden” — för det gör man visst det! Den där äldre damen ha- de alldeles; rätt när hon frågade "om du hade klister i bakdelen. Inte vänligt kanske, men oj, så nödvän- digt. Att vilja vara självständig är en sak, men måste man göra sig illa omtyckt för det? Har ni ung- domar inte den bittersta Just att bli omtyckta? Det trodde jag de flesta av oss ville, Protest? Bitterhet mot föräldrar? Javisst, vad som helst! Men varför inte råda bot på det positivt? Genom vänlighet och höv- lighet! Som man ropar i skogen får man svar! Tänk på det! : . . ”Gallie” . , AVRÄKNINGSNOTERING. ' 1 öre/kilogram slaktad vikt för prima djur veckan 10/12-—16/12 1967, | . Priser" gäller för boskap inklä- sive hudar och skinn och för svin inklusive huvud och fötter men utan istrar. Härtill kommer efter- betalning vid årets slut, . Klass '. Ka Kviga Stut "Ung Äldre - + tjur tjör Ex.pr, ' 725 770 ' 775 775 710 1+ : 705 750 760 760 690 1 .685 715 730": 730 ' 670 1— 675 700 715 "715 660 2+ 655. 675 : 640 - 615 610” Häst: Ex, Pr. 580,. i 565, 2 545, 3 535, ' : Unghäst: . 590, Fök: 590, Fettavdrag: mott B-mellanf, :C-fet, : Dövertet, Ko: B—20, C—45, D—80,' -. "Kviga: B—40,' C—70, D—100. Stut: B-—-40, C—T70, D—100.' Ungtivn, t. o. m, 399: E—40, C- 70, D—100, äldre tjur: B—20, C—45, D-—80. Mellankalv t.o.m. - 12434: B—15. Får: B—150, C—200, D—250, Lamm: -B—150, C—200, D—250. Häst: B—30, C—60, D—NW, Tillägg: Ko vägande 300 kg och däröver (dock ej B-, C- eller D-stämpla- de). +10. . : Ko, U-stämplad, kl. ex. pr. —— (dock ej B-, C- eller D-stämpla- de) '+20. Får och -lamm med ulliga eller undergrodda skinn = Avdrag: Ungnöt EP—1 väg, t. o, m. 199 kg -—10. ? Gödkalv vägande 80 1/2 kg och däröver —20, : Klass > Göd- Mellan- Späd- Får Lamm 2 > kalv kalvt.o. Kalv - m. 124 1/2 sr forn ke vn Ex.pr. 1315 925 . 900 685 ' 795 1+ 1280 cc Er > 1255 "870 845 5357. 710 1— > 1205 2 . 2+ 1105, > - fra : - 1020 "770 770" 465: 665 3+ 7” 875 oc . ; i 3 840 655. 700: 380. 430 3— 815 et Na 4. 775 "580 305 320]. " Mellankalvar | väg." 200; 1/2 kg och däröver —20, Anmärkning: "a Ungnöt vägande "125-134; kg. 1 klasserna ner t. o. m, I .där'egen- skaperna. tydligt motsvarar mel- larkalv, avräknas efter notering för ungnöt plus 75 öre, dock högst samma pris som mellankalv, .; För B-, Ci: eller D-stämplade unghästar samma fettavårag: som häst." Slakterisvin T. 144 kg 15—34144 kg 3I5—494, kg 50—54144 kg 55—57Y4 'kg 525 58—5914 kg 530 60—6314 kg 535 64—65712 kg 525 66—6724 kg 520 68—6934 kg 510 485 70—7124 kg 500: 475 - T2T314. kg 490.465. T4—75Y, kg 485.460... T76E—79Y4 kg 480 ,460..' 80—8914 kg 470 455 90— kg ABS 440 100—0. över” lo " Sugga: Ex. pr. 855, 1 B 295, .2, 265. ' Galt: flådd (prima) ; Anmärkning: ". : | - Galt och halvgalt, "ofläda t 0. m,.544 kg samma notering som Exf pr Prima I i Im 300 4050 495- 505, 505 495" 490 - slakterisvin, 55 kg och gäröver 340. För sekunda, sjuka eller ska. dade djur av alla slag gäller sär- skild notering, ' Utöver avräkningsnoteringen.: ut. går kvantitetstillägg för var och en av : nedanstående' djurslag med följande belopp i kr. pr st.: Storboskap, Större kalvr 3—5 st,.3:—, 6 st, eller fler 5:—. Svin (sugga).. Får, lamm, späd- kalv, 5—9 st. 0:50, 10—24. st. 1:—, 25—74 st, 2 75 st, eller fler .3:—, Statlig slaktajursavgift” 1 kr/ kropp:. . H Nötkreatur: väg. 200 kg eller däröver 65:—, Nötkreatur. väg. 150-199 xXg Kr, 0:—, Nötkreatur v väg. 125—149 kg Kr. kr Nötkreatur väg. 100-123 kg Nötkreatur väg, 30-004 kg kr, Häst, unghäst, föl kr, 30:—, Gödsvin väg, 50 kg eller - där över kr. 45:—, : 25 Noteringsändring: Ko, äldre tjur +—+20,' ungnöt '+20/10, gödkalv +50/10, "-mellan- kalv +40/30, svin t. o. m. 54 1/2 kg —15, ex. pr. från 58 kg +5/10, .] även den .kallad Vår” I Hölken; ungdomen och "ge: den en möj: Gödsvin väg. 202936 kg xr.| | Nya. böcker | | BRAND OCH YRKESRISKER - " I LANTBRUKET. ' Ovan rubricerade bok innehål- ler dels beskrivning av olika ris- ker och olyckor, inom lantbruket med binäringar och dels förslag till deras förhindrande, » Att brandriskerna är och all tid varit stora är bekant. Förr ofta beroende på bristfälliga eld- städer bch skorstenar jämte halm- tak. Senare kom :ånglokomobi- lerna in i bilden och. nu för ti- den: bristfälliga el-ledningar, eld: farliga oljor m. m.. Ett mycket gott eldsläcknings- medel vid en begynnande brand är helt enkelt sand, en vara som vi har gott .om i Sydhalland. (Inom parentes kan nämnas, att én svenskamerikanare,..som. arbe- tat på en bilfrabik i USA omtala- de, att sandlådor var utplacerade här och var). Vi har väl betraktat lantbruket som" ett tämligen olycksfritt yr- ke, 'men:så är tyvärr ej fallet. Många olycksfall” beror 'dock på gammal slentrian, dåliga ' stegar, avsaknad av räck kring, luckor i golv 'o. s,: v. Ungdomarna "är! of- ta för djärva när de kör traktor med. svåra olyckor som följd, ” T SS S. H. i Jordbrukets SKyddspropaganda vo LTS förlag. Onsdagen den 13 december 1967 " nd EL RA I dag: LUCIA - Solen går. upp kl. 8.50 och ned kt 15,23. LU . I morgon: STEN "Solen går upp kl. 8,51 och ned kl, 15. 22 ; NÄ . GAMMAL MEN GOD En man i New York fick följan” de brev: — Om ni inte överlämnar 1000 dollar. i småsedlar till vår kontakt-' a K kommer. vi att kidnappa er ru. . , Mannen svarade genast: — Äger tyvärr inte 1000 dollar men är. i-övrigt synnérligen in- tresserad av edert förslag. - NEG "STATEN NUDIST | a Då trodde väl knappt: sina ögon, trafikanterna” på- "Rudbecksgatan i Örebro. Vid 9-tiden' på tisdagsmor- gonen. På gåtan, kom ett helt na- ket litet 'gossebarn lugnt promene- rande. Ändå var det en grad kallt ute. En polispatrull upptäckte den lille ”nudist n” och stoppade in honom i bilen. Pojken som är ba- ra två är hade fade från hemmet . TROLLERI En kund kom. in: i I bokhandeln ä : "Har ni boken. ”Hir måh klar rar sig på sin lön?” Biträdet var snabb med svaret: ->S Nej men vi har andra trolle- Akta 's sej; doktorn! Jäg är ett "Det påstod en av patienter- sa doktor - Blomkvist. Inte" kan ett Jejon talar 5 Jo;j ac åt hyss Sp en paper goja! ”. 2 Vår rimda jord från 36.000 km höj 3 | SLÖSERI |" ; Dånilo Dotci, sotialreformator och maffians be- kämpare nummer ett, ger i sin tredje bok — Slöseri — en ska- k kande bild av den hårt prövade öns svårigheter och elände, Mänsk- liga och ekonomiska resurser för. £ slösas "och. går 'till; spillo," Utan vare sig försköning ellen överdrif- ,F ter ger hanen bild av förhållan- dena på ön, Han låter 'de intelli- genta' och ,klartänkta sicilianarna & själva tala ut. Flera gånger har Dolci' fastat för att. påkalla: de'k italienska myndigheternas - "upp: märksamhet' på de miserabla' för- hållandena på ön, Liksom Gandhi är han motståndare till våld, och hans kamp för. bättre förhållan- den åt de under de eländigaste förhållanden levande innevånarna, har riktat en. hel världs uppmärk- samhet på ön. Dolcis hjältemodiga arbete, Dolci' nämns allt oftare bland "huvudkandidaterna tin, No- bels fredspris, Boken är ingen nöjesläsning, men den är. hälsosam; noch ; vä kande, ; : ” LA HS. Danilo, Dolci: | SLÖSERI Gum- "bn. méssons. Inb. 36: wo - VAR I HOLKEN MI är namne; på en radio- och TV- serie: för ungdom som .:kommer att. sändas i vår: Till program- men har Swiss” östgren: och Tor- vald "Wermelin :författat. en; bok, :. Program och bok vill aktivera lighet att lära'kännå naturen ge- nom att umgås med naturen!: +. » 1, samarbete : med ungdomsörga- nisationer kommer provtagningar för » Naturkännarmärket att) .ge- nomföras i fem etapper. Slutpro- vet består av ' fem . frågor. som sänds ”i sista ' radioprogrammet Holken; under maj. ' VAR I - HOLKEN. Kärt. . 7:75, " Sveriges Radios: förlag. prima 45, övriga, klasser från 72 :SLB TT5/kg: "levände” vikt upp till 80 kg, överskjutande. 300/kg. ' SRB : och. blandras 675/kg 1e- vande : vikt upp till 55 XE över- skjutande 300/kg:. RE Smågrisar: ” : Klass I ”bremiegrisar ' 20 kg 450/kg överskjutande 250/kg. västra ' Siciliens ÉE Bilden av jorden, fångad av "Den här bilden äv jorden kom-| mer från, den nya vädersatelliten ATS III som: sedan några veckor ”stär ' stilla” i rymden och med vars hjälp man kan förutse or- kaner, översvämningar, torka mm Satelliten som .' konstrueras "av "| Hughes Aircraft har. av "NASA, den - amerikanska. rymdflygstyrel- sen, betecknats den vetenskapligt Klass I a premiegrisar'. 20 Xg 300/styck, sa sett mest... värdefulla i USA. -hit- tills. > « rymden, ' visar fyra kontinenter. .. rg- kameran. i Hughes vädersatel "Vädersatelliten "befinner sig på I 36.000 kilometers." savstånd från jorden. rakt ' över ekvatorn. vid Amazonflodens” mynning. Den är ”fast- förankrad”)” dvs: den gör ett varv. på exakt samma tid som jorden själv -—-24 timrmar. Avståndet : från ' jorden är tre gånger jordens" diameter: och ATS TU (Applications Technology 5a- tellite). kan! därför <”se"" en: tred- jedel av. "jordens yta.” Färgbilder i "FRÅGAN FRI "En unik form av kommunal in- formation Nar startats av. Falu stad. Sedan den 29 november och fram till den 10' december fanns särskilda frågelådor uppsatta på olika platser, I dessa kunde allmän- heten lägga ned skriftliga frågor ' som rörde förvaltningen av kom- munalskatten, anslagens storlek o. fördelning, aktuella projekt. Inom olika områden, stadens planer för framtiden o s v. Lådorna är måla- de i lysande falurött. KAN INTE HELLER Från folkparksestraden höll en sångare på att göra sitt bästa med . en: av de just nu mest populära bitarna, När han kom till refrän- gen- avbröt han sig och skrek åt publiken med stora gester:. — Sjung med! "Sjung med! — Vi kan inte, vi heller! SLUT. et — Varför jag vil "skiljas? Vi har ingenting gemensamt längre; Jag gifte mig .med honom för pengar och nu 'är dom slut, lit ATS JIL 36.000 km uppe i Syd-Amerika. dominerar i bildens centrum, Överst till vänster :' > är Nord-Amerika/”, och ', Grönland med : sitt -istäcke — moln . täcker: Antarktis längst ned. En ; "cyklon. är på väg över samma område” med :en kallfront: fram; över Argentina, sänds "regelbundet till marksta: tioner i USA och Hughestekniker-'. na kan manövrera och synkroni- sera de röda, gröna och blå fil terna: I kameran 36.000 km där- ifrån.” Bilderna ger molnforma'ioner, tryckens' storlek och, 'rörelser, havsströmmarnas bredd, lufttem- 'peraturer och molnhöjd, ..»>. pe information om hög-, och låg-' NOTSTTET. fr CET Kriminalroman av STYVMORSVIOLER. WALLE GREGER Prat nickade åt de som ännu satt > kvar på stolarna och väntade på att bli kallade inför kommissarie Billje. Jag lämnade den hörna där Harald " och jag suttit under vårt samtal och sällade mej till de andra. Stämningen var tryckt och samta- ” det flöt med långa intervaller. ibland var. tystnaden obehagligt "tryckande. Det var endast Livi Markland som kastade fram mer eller mindre syrliga anmärkningar mot bylingarna, som - hon behagade kalla kri Imännen. Tätt som oftast plockade hon fram handväskspegeln, puderdosan — och läppstiftet. ; En dam kom ur från förhörsrum- saet. ' Livi Marklund böjde sej över, bor: det mot mej och viskader |. — Märta Gustberg! Titta så sam- manbiten hon är, de har nog klämt åt henne hårt! : Jbst som jag vände på huvudet bö de Märta Gustberg sej ner mot Inge- borg Dahlman och sade något till hen- ne, När hon reste på sej och gick slog mej en tanke: + |) Det var, någonting. j hennes håll- ning och fättet att gå, som påminde mej om den semaforerande damen på bryggan." Kunde det vara... Jag lo- vade mej själv att ej ge upp förrän jag fått svar på den frågan. Här gällde det att gå mycket försiktigt till väga om jag skulle komma någon vart, Med ens fick jag för mig att jag lediga stolen bredvid Ingeborg." : .|sprang poliserna hos oss och letade -| klev dom" omkring och mätte med :— Hur står det "till med dej? frå- gade jag och försökte göra min röst så deltagande som möjligt. '.Hon vände ett par förgråtna ögon mot mej då hpn såg upp från vecko- tidningen, som hon förgäves försökt intressera sej för. Så stoppade hon en genomvåt näsduk i handväskan och tog upp en ny, torkade ögonen och sade med grötig röst: — Jag har aldrig varit med om nå- got så förskräckligt. Hela gårdagen från källaren upp till vindskontoren och i varenda skrubb i våningen som om de trodde att vi hade mördaren gömd någonstans. Och i trädgården måttband och tog gipsavtryck och le- tade efter hjulspår och fingeravtryck på krattor 'och spadar. Och stackars Trädgårds-Erik, som. fick sitta en hel timme i förhör! Det är synd om ho- nom! - — Det obehaget går väl över. Han har säkert ingenting med brottet att skaffa, och saknar väl helt motiv för skulle byta plats och sätta mej a den en dylik bandling, a ar — Men han hittade ju liket, sade Ingeborg méd något av förebråelse i rösten, . -- Ja det" gjorde har, men någon måste ju förr eller senare hitta den mördade, Att det blev Trädgårds-Erik som gjorde det var rena tillfälligheten, är jag förvissäd om. Efter min replik fick Ingeborg ett plötsligt påkommer intresse art bärtra på sin make up, som tydligen varit mycket omsorgsfullt lagd, men blivit förstörd genom hennes gråt och ofta återkommande användning av en tår- dränkt näsduk, Jag hade tidigare inte tänkt på hennes klädsel, men nu såg jag att hon var klädd i mörk kjol och en mörkgrå åtsittande jumper. Kring halsen bar hon ett vinrött pärlhals- band, vilket jag tyckte åstadkom en onödigt skarp kontrastverkan i kläd- seln. Hon verkade i högsta grad ner- vös och överspänd, men det var kan- ske inte så underligt under förhanden- varande omständigheter, ' a. Efter en stunds "tystnad. vände jag mej till Ingeborg. och frågade: ta Känner du. någon: som besöker bruket ibland och har en röd Volvo Amazon med B-nummer? ' - Hon såg något .undrande på mej och om några ögonblick kom hennes korta motfråga: . "farm. Hon var blek i ansiktet och läp- i| parna darrade märkbart: dag på mörgonen såg jag en bil inkörd bakom buskaget invid märgelgraven, Jag har sett samma bil förr,. men då stod den framför stora trappan till er bostad. Jag tyckte det var, egendom- ligt att han eller hon, vern det nu kön- de vara, parkerat bilen så i skymun- an. - SoA TA — Vi har inte haft något besök, sade Ingeborg synbarligen: irriterad, och inte har jag sett någon röd bil, « Hennes svar. verkade inte upprik- tigt. Jag var övertygad om att hon visste vems bilen" var, även om hon inte sett den i dag på morgonen. Min intuition sade mej att Harald och hans hustru hade något hemlighets- makeri för sej, och att Ingeborg inte var invigd i den egentliga orsaken till min vistelse på Norrberga. Det skulle vara tråkigt om de var inblandade, i söka utreda, men det såg faktiskt inte bättre ut. Måste tala allvar med Har rald .; Jag” avbröts i min tankegång av Ingeborg, som lade sin hand på min — Vill du hämta ett glas vatten åt | mej, snälla Jörgen? Jag mår inte bra. i Det fanns ju läskedrycker på bor- det, 'men de såg inte aptitliga ut, öpp- nade och avslagna som alla flaskorna var, så jj jag tog ett glas och gick in på toaletten, spolade friskt vatten och bar in der till henne. — Det var snällt av dej, tack! — Ingenting att tacka för, känns det bättre nu? — Ja, det går snart Över. Jag hade inte hunnit mer än sätta mej så observerade jag ett litet tub- lock, liggande på golvet intill Inge- borgs vänstra fot. Ytterst försiktigt manövrerade jag med fötterna så att jag fick locket över till min vänstra sida. Det lyckades, Men hur skulle jag få upp locket från golvet utan att hon märkte något. Jag låtsades putsa När jag tog upp den följde locket med och hamnade i min ficka Jag: hann se art ordet Fenedrin stod tryckt på en banderollremsa. — Aj, aj, för tusan! Tur att jag inte tänkte högt. . Ingeborg hade återhämtat sig från : svimningsanfallet och föreföll att be- finna sig någorlunda väl. Hon tycktes lyssna till en ganska högljudd palaver emellan fruarna Karlson och Zetter- berg beträffande fröken Västmans förflutna. — Så ung och så fördärvad, utlät sig fru Karlson. — Jag för min del, sade fru Zetter- berg, har ingenting annat än gort att säja om henne, dä ä då säkert dä! . )— Men jag har sett en hel del jag, - jag'har sett hur vissa herrar sprungit efter henne och vaktat henne om hon ' råkat vara hemma någon kväll. Det är inte länge sedan hon hämtades i bil härifrån kiosken, sade fru Karlson och knyckte på nacken. | (forts.) den härva jag fått till uppgift att för- glasögonen och "tappade näsduken. [g
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.