é i i partier riktlinjerna: för sin poli- . likhet "med. honom själ utur Sovjets enhetsfront mot Ki- " blev den förste av östeurapeiska . Torsdagen den: 21 december 196r = =IT. | Torsäugen den Rumäniens väg. till. . ökad politisk frihet Är 1965 övertog dén Yuvatanz ” 2 december 967 å m; ande ställning" 1 Ru- dé r fen Nicholae Ceausescu”, posten efter sin avlidne, vän "och mång- årige fängelsekarmrat "Gheorghiu Dej. Under de två år som gått . sen dess har Ceausescu djärvt och målmed fört Rumän steg för steg ur den sovjeliska björnens omfamning fram mot en nationalkommunism, som nådde 3in klimax, då det:den' 7 decem-' ber... meddelades att” Ceausescu tiche- utom partiledareställningen även - anförtrotts posten .som rumänsk president, d v s statschef för "att han i denna egenskap skall kun= ' na leda. den reformprocess, som , nu håller på att igångsätlas 'och > som syftar till att konsolidera landets självständighet. .' Den hittillsvarande". presidenten Chivu Stoica, som kom till mak- ten . samma år som ' Ceausescu, blev partichef, försvinner nu .stil- Ja: från sin post. Sannolikt kom- mer han också förr eller. senare ,. att försvinna ur partipresidiet och: exekutivkommittén, . då. han. tyd- "ligen ' ansetts ' höra till de mot sovjetmakten alltför eftergivna, : Ceapsescu, ; vars ' reformarbete pågått. i ett: tempo, som, nästan tagit andan från de gamla parti-: männen och i än högre grad från sövjetryssarna, fråmstår som per-. sonifikationen av' det nya själv- "ständighetssträvande » : Rumänien och idigt. som "en exp för den 4 nya generationen, av tek- nokrater : och -fackraän, ,som 'nu övertar - arvet från de. gamla pars titeoretikernå," Han" är. likaså" ex- ponent för" den pärtielit,:-' att ”strävandena efter nationellt välstånd icke må få. karaktär av ” trångsynt: . nationalistisk och "ikgiltighet. för ; de tiska gemenskapen”. sökt förvandla” Rumänien till ett läntbruksland, 'medah landet själv önskar bli = och i hög! grad lyc- son. - n var då han 10 a sedan nåda - de partiets; högsta” topp! en” rätl " okänd "politiker i sitt eget. land. och helt okärid i utlandet, . Men, han skulle snabbt låta tala om sig;; : Det var han; som först bröt,. sig :: na och upprättade: diplomaliska förbindelser ' med : Peking... Han statsmän, som' besökte de Gaulie i Paris. Det var. han,:som i bör- jan av innevarande. år — mot Sovjets önskan — återupprättade” diplomatiska = förbindelser .-med' Bonnrepubliken.. Han hade därvid starkt stöd av den, 65-årige pre-: - miärministern Gheorge Mauwurer, som: helt. synes ha gått in” för Ceausescus politik, ; . » Ceausescu strävar. tydligen et DA FORSKNINGS. RESULTAT - Alla deltagare i den. svenska oldebatten anspr åk på; gölägnd om: att "efterlysa forsk- ning på.det ena eller. andra om- |. rådet på. detta. fält. Men är: det någon som använder ”de” resul tat'som kommer från” teoretiska Institutionen och från "alkohol: kliniken vid Karolinska sjukhu- , frågar 10GT:s' och NTO:s tid- "ning Accent: j Är det någon som egentligen bryr sig om de forskningsresul- tat vi har — om de inte passar med "popmusiken" inom alko- holdebatten." Hur många är det som lyss- |. nar till laborator Gunnar Lund- mänien som Tito. i Jugoslavien. Kanske kommer han även. öv sv rigt att följa Tilos väg från Mask- , va "beroende till en neutral mel lanställning ” mellän +. västvärlden - och östblocket. Redan har Ceau- seseu anmält, att han motsätter sig 'Tumänskt deltagande i den av . Sovjet planerade, allmänna kom- ” munistiska, världskonferens i Bu- dapest som -skulle” få till uppgift att fälla en kättardom över Maos, ' Kina,. Samt som Ceausescu utåt > understrykér' - -.-Rumäniens själv- ständiga kurs .har han på inri- kesplanét : lyckats få igång ett; - » ekonomiskt : teformarbete' i stör” : stil, : delvis ' efter. "jugoslaviskt ; mönster. Partiet 'skall fortfaran- de ha det avgörande. ordet! best" ” träffande. "produktionslivet, . men. i detta" får 'samtidigt friare spelrum : "på - marknads-. profitbasis, ” Landet - befinner. sig-f-n-i starkt 7 ekonomisk? uppsving med en'näs "tån 102 -procentig årlig: expansion, och dess betalningsbalans är till fredsställander, Icke minst. den sti-" .. gande tvristtrafiken har. bidragit till detta resultat. >>. Ne tån omöjligt att häva.” . > i Vem bryr ' sig otri att” det” spe- lär stor rot :—- "enligt. laborator Landquist.- — för den:som kan » hä: svårt. att hålla. måttan, att . dét finns god tillgång på det som . . missbrukas” samt ' vilka " vanor "som existerar i hans omgivning (hans. personliga miljö) 7 - :.« sig .om samme inans "påpekande? -ätt ”det hemska so- ,cialt sett.är att det finns så bred rekryteringsbas ; för.» alkoholis- men”? Att Om "vi alt torde det. tvär "om, råda en utbredd uppfattning att. redan detta: alternativ med- . för én farlig minskning av, .för- ::svarets styrka och. chans 'att föl : : der tekniska utveck- Hlingen;. Alternativ Bo (mitten) : skiljer sig. från. A:($)..hivud- , sakligen” genom ätt arméstrids- 'kräfterhas-behov tillgodosetts nå- got bättre: Antalet jakt. . och .attackilivisioner : minskar däre- mot . med ; 35: procent jämfört "med den gamla försvarsorgani-- sationer :och -för..märinens. del blir. minskningen, i antalet ytat- tackförband ., särskilt - kännbar. Ilan, . som : levererar Du ; RMÉN HUNDSKOLA: ” " Här bryr man sig inte så myc- ket om hundens exteriör, dvs ut- seendet .de+ är i'stället den 'men- tala kvaliteten som är utslagsgi- vande på Arméns Hundskola i Sollefteå. I : Hundsports 'julnum- mer. berättar chefen för skolan, major. Marlo Hjernquist om 'sko- bortemot 300 färdiga: tjänstehundar per>år för- detade på 11: dressyrgrenar, Man utbildar: också 500 hundförare om året, 7.000 hundar behandlas är- ligen vid skolans sjukhus. 'Ken- nel Armén Sveriges största tipp- födare, ' föder upp 300 schäferval- par vatje år;. 240 ton hundfoder konsuméras också "under. ett 'år. , Redan örhistorisk- tid använ- des "hufidär. 1: krigets . tjänst, hun- den. deltog då i själva striden och var ett. fruktat. vapen," På 1400-talet" "blev geväret, krigarens främsta "vapen "och "sg idshunden hade” spelat ut sin:roll Först un- / kriget .1870 togs händer åter. i bruk, men nu som sjukvärdshund, "rapporthund och bevaknhingshund.' Under" världskri get” under: 1914—1918':'anvärides hundar i mycket stor utstr ägkräing och detta. gav -impulser 7 t; mom den, svenska. Kkrigs- makten! spörjade , försöket med Till chet för svenska marknade- avdölkingen vid "AB... Volvo” har utsetts :försäljningsdirektören-'vid IBM, civilekonom Björn Ahlström, Stockholm. Direktör Ahlström har samtidigt utnämnts- ti divektör vid - AB:- Volvo. Till. VD i Fabrik AB” Victoria, Hälsingborg, -har från den'1 juni 1968,x2:då nuvarande VD Ture Ågren avgår med spensign, utsetts direktör: Gert - Mankert, ' AB Vol- vo, "Göteborg. Apr EKON OMIDIREKTÖ! - So Ferbolaget. « Till: ekonomidi- rektög.. i Svenska : Sockerfabriks; Aktiebolaget. har Aitsetts 'ekonomi- direktörer. i-AB” ixilekonoimn Börje. Erickson, £:-1921.. Dir. Erick- bn son efterträder "dir, Sigfrid Waång- mark: som . vid "årsskiftet" avg: efter; uppnådd pensionsålder; Di Wångmar I ningen; att; stå till bolagets” fi fogaltde: för särskilda uppdrag. : : ;SockerBolagets. styrelse. harz'vi & dare X fattat... "beglut” om ' följande ' pérsonförändringdp. inom. bolagets bruksorgånisation från” och; jäli” 1968: >: t ovTill. disponent" vid. örtofta so0-: kerbruk har: : utsetts. disponent” åkermark Has ps 500, pålundg sockerbruk, har. 2 till disponeny via Hässiar kerbruk. Ny disponent vid - rpaluvds erbruk: blir. disponenten- vid: Mörbylånga sockerbruk Gunnar; Schröder. NA : "Till - disponent vid Mörbylånga . kerbruk har utsetts:civi ngen- Bengt Lundborg, f. 1932, för: närvarande driftsassistent vid. soc- kerbruket ! i Köpingebro. ' : Här finns Inget att "slå av: på, tvärtom, na Och så" fär sammanfattar Han: delstidningen situationen: -,':r . : Det. borde ,.stå. klart. att. några > mindre justeringar 1 det social-, demokratiska bottenbudet int: är tillräckliga" för att ge oss: ett försvar som oppositionen kän ta ansvar "för. Och hur skall söcial- demokraterna” "själva | kunna ö tygande "motivera att” låta be: paringarna ensidigt gå ut, Över försvaret, samtidigt som statsrå- det Alva Myrdal - inför ' världs- publiken tecknar ett mörkt per ; poktiv för "nedrustningen? vw KOMPROMISS » gan mellan mittenpartierna och regeringspartiet bör eftersträvas, . enligt ' Skånska Dagbla- "det (cp): e od quists lugna, milda stämma, ,då han utreder hur "utvecklingen går från bruk till missbruk och till ett giftberoende, som är näs. Då en' fyrpartluppgörelse av allt att döma inte är: tänkbar får : man hoppas att socialdemokra- terna kan göra upp. Från mili- : lev. en Sorolig riksdagsfl- "Med ”storstrid om hyr rorna, främst i storstäderna, Mitt- partierna hade motionsvis' yrkat "vissa ändringar i regeringsförsla. get,' Vilket så retat regeringen att den .tog tillbaka sitt förslag med löfte" att ' återkomma > nästa år, Det förslåget yrkade riksdagen i sin-tur avslag på. Men mittenpar- tierna' vidhöll :'sitt - yrkande. - Och fick”understöd av talmännen. Men riksdågen bestämmer, Framstegsvänlig politik för fri- het: och trygghet. Så formulerade styrelserna” för centern och folk- tik" vid 'gemensammanträde här- omdagen, De ansåg samtidigt att den socialdemokratiskå. politiken: | "OROLIG. RIKSDAGSFINAL" - De små inkomsttagarna har' fått sitta emellan, partier, De ' kommer fortfarande' rösta van för sig vid nästa' val Sedan får man se. Huvudsaken är att. socialdemokraterna äntligen' kommer bort, De har. suttit. vid En kompromiss I försvarsfrå-! : värde, Inflationen har förvärrats. | Vi är emellertid fortfarande två . makten. tillräckligp länge nu; Del. gör visserligen allt för att hålla |. icke" främjat ett stabilt penning- sig kvar-så länge, som möjligt. Med anlitande av statens alla re-- -. surser, Skatten stiger, -penp det. faller.” Detta bör” sätta I det oändliga, inte få för En ny riks-: dagspresentation är hårt av be -. hovet. - Det--går att - höstvalet, vordna: "vid : Mid engt Lundborg . Börje Erickson tärt håll ser man gärna en så- dan lösning, eftersom man an- ser att socialdemokraternas lägs- ta. bud inte är tillräckligt. Det är också vår mening att dessa tre partier bör komma. överens om en försvarskostnad som lig- ger- vid ca 4,700 miljoner kro- nor för nästa budgetår... En suc- cessiv . ökning av anslagen de närmaste åren bör också komma än en snygg "exteriör : 1936 grundades det svenska ar- méhundsväsendet, . Från att i starten ha varit en . inrättning med. tre. anställda och åtta hun- dar. har Arméns. hundskola ut vecklats och vuxit till att i dag sysselsätta 80 tjäristemän, årspro- duktionen av färdiga 'tjänstehun- dar” ligger :mellan 250—300.- Det är heller "inte längre, bara krigs- makten, som får sitia 'tjänstehun- dar från: skolan. utan så gott som alla sorters tjänstehundär: till statliga verk, "kommunala inrätt- ningar. m; fl. kommer från Ar måéns hundskola. En genomgripande om- 3 nybygg- nad av hela skolan pågår. Under 1969/70 beräknas detta arbete vax ra slutfört 'l helhet, Det är 'kost-li: nadsberäknat till t:a 10 miljoner kronor. ' Parallellt .": med . .denna byggnation sker också stegvis en väsentlig utökning på: personal- sidan! Då Arméns, hundskola fått denna - ansiktlyftning: blir. skolan mycket rustad .för de , allt mer ökade kraven, "Arméns. hund- 'skola 1' Sverige. torde ,1. sitt: slag |sakna. motsvarighet någon annan stans i världen. Det exteriöra" Hos ' "hunden ” — utom rygg och rörelser .—' fäster hundskolan lite avseende" vid. Det helt avgörande för hundens vär- demätning är dess: mentala sta- tus. Skolan använder. ett 'foder- värdssystem” vilket "innebär . att valpen "vid: ca ' 10. 'veckors : ålder 'utackorderas, Fodervärden åtager |: - sig : att. föda "och ':vårda valpen 'utan . någon: ersättning, Givetvis |: är: hunden skattefri eftersom den är -kronans” egendom" och -event. veterinärkostnader gamt transport: kostnader betalas "av, kronan. När hunden uppnätt cä'18. månaders ålder inkallas den till: hundsko- | "lan för test och dressyr. Dressyr- tiden ' varierar mellan -2 och 5 månader, och när dressyrtiden' är "slut 'återgår "hunden till”sin fo- 'dervärd. En del: hundar får. emel- lertid en -..:sådan ” dressyr - att"; ar behövs.” i,..ständig ; fjänst.,vöch > dessa fall/måste: kontraktet sägas upp med. födervärden. öalan, förekommör följande |"! dressyrgrenat v 3 -Minhunden 7 åvisar alla minori. dag 'k kommnialdo soner,”som i all även, vår Skyddshundeh fredsbevakningen inom skilda" de- lar "av" vårt? försvar samt” hos SR DONNA SN så Bevakn heshift jär i Ioivilförs och den TENS och i Vak hunden Eg all utan varning och. kommando ensam anfalla allt och alla; som kommer: inom dess. Bevakningsomr åde. Den skall sam? dl samerna; med, . En förmiddag fö för å år sedan upplevde några arbetare, 'som . höll på med reparationsarbe-, ten i dunklet" nere i en källare . I Gamla ' stan ' sitt livs över- - raskni Under fyllni i golvet :: blottades . inför deras - förbluffade : ögon en: gammal skattgömma;' vars innehåll var "så" rikt, att de till, en början "> kände sig helt omilumlade. Sto- stora utställning i Stoekholm den ra november; Kopparhaltig ? ”sten "Den kanske” mest" ute. +. tertänga fa ntasieggande da der brist'på förenings ledarhundar. och den som tror”sig ha en: lämplig hund -ombedes. rläg kontakt ' meu |- .renhjordar. Hundskolan ” hjälper tidigt. varna: gehom; skalldrivning: Den” går antingen -lös-"inom :ett löst inhägnat område" eller" kopp- lad i lina, 'Vakthunden är livsfar- lig": och används vid bevakning! av "speciella objekt - inom; krigs-; makten. a dningshunden. påvisar: män?” niskor begravda under raserade byggnader och liknande och den kommer 1: händelse 'av' krig att; ela en star. roll för räddnings: | sten "i storstäderna. '. Tavinhunden påvisar människor hegravda "i snömassor det ingår i fjällräddningstjänsten; Alla po- .lishundar "inom "våra länder ”bibringas "denna "dressyr. "Draghunden » utför ”dragtjänst' vintertid. .Och denna dressyr ans: vänds även vid konditionsträning ' under vintern. vb. Narkotikahunden påvisar - "före komsten av olika” slag: narkotika och den ingår.i: både polisen och tullens ' organisation, ' Narko tikahunden blev mycket uppmärk- sämmad . då .den: första gången visades för allmänheten vid & SKK:s J uvidiska RR ”spörnnål : SVAR till ”Undrande 1967” Upp- siv namn och adress och inbetala föreskrivet grundarvode, så erhål- Jes svar; = "FRÅGA: Jag häde en dotter, som efter några års äktenskap avled ef- terlämnande ett barn. Makarna ha- de inbördes testamente sig emel- lan. Om det framdeles. skulle till- falla barnets moder något arv, får barnet detta oavkortat eller tager fadern en del? >. ee Morfar "SVAR: Vad som på grund av arv skulle ha tillfallit barnets moder, om hon levat, ärves helt av bar- net enligt arvslagens bestämmelser, Intet behöver alltså skrivas härom FRÅGA: En ogift person har fle- |. ra syskon, vilka alltså är arvsbe- rättigade efter honom. Kan denna person testamentera sin förmögen- het till något av sina syskonbarn med uteslutande av ävriga. : , Undrande - SVAR: Ja, han har full frihet att genom testamente förordna över kvarlåtenskapen. + Hon = Jag har” en stor nyhet åt dig älskling, Han: — Bara det är inte är en med i uppgörelsen, liten, ; nordliga |. ” bruksegenskaperna som "värderas. |. Dressyren” sköts: helt. av, samerna. på Själv. . Tidigare vårdeshundar;: rapporthundar "och -patrullhundar, .Bevakningshunden har delvis övertagit" patrullhun- dens roll. medan: de övriga tvål: SSyT gre enarna -har ypphört. ETT. ORD | cen! : . glädje. skall bo ;eder, och för. att eder glädje skall |: "bliva > » fullkomlig. : (Joh: 15:11), Den underbaraste glädje en ung. -kvinna. kan: känna” är kanhända en. glädje hon. känner, när hon åller sitt förstfödda barn i sina armar. Hur mycket större måste "inte Marias” glädje ha” varit, när hon första gången tryckte Jesus- .j barnet till sitt bröst! Och vilken som vällde upp ur'hennes hjärta: ”Min själ pri- sar : storligen "Herren, och 7 min ande: fröjdar, sig i Gud, min Fräl- sare. : Ty han har sett. till sin tjänarinnas. ringhet; och se, här- efter: skola" alla: släkten prisa mig salig”. Och ändå'var Marias glädje. ba- ra en liten del av den oätsägliga himmelska glädjen, som' uttryck- tes :med' orden: ”Ära vare Gud i höjden; och frid på jorden, bland människor till vilka -han' har ber hag”: : . Hur underbart är det inte att veta att det är Guds outsägliga glädje som fyller oss, när vi till- sammans med.våra vänner och våra kära — ja med hela mänsk- ligheten — deltar i glädjen" över Jesu ankomst. > N - Hjälp TAL HRIGETS OFFER al Israel och övriga Mellanöstern FRIKYR KAN. HJÄLPER "Stockholm € | underbar sång, lion co .sedazi aldrig tagits ' fram], ” hå På läsa se av. fnmären | finansiella tjänster han gjort sven- ; präl tiga i silvermynt Får vlötsligt framför deras fötter i » en mängd som tycktes oräkne- lig. . - - När de. lyfte på locket äl en stor, avlång kittel, fann de att även den- na var' fylld med liknande. mynt. Kitteln var så' tung, att en ensam man inte kunde rubba den ur fläc- ken, Men 'det' var inte bara mynt som . uppenbarade sig för de "häpna skattfinnarna. Skålar, bägare, fat och andra ting — bruksi och pryd-| nadsföremål om vartannat! — allt i gediget silver, pli ckades efter hand «fram i i ljuset. te. omedelbart - en febril, AR ; bland 'möset På Statens istoriska" miseéeum kun. de man snärt konstatera att det var örsia "skatt" "som" veterligen flesta" var” utförda av. svenska" :versmeder, omfattade" fyndet. "1643 1741 "Alla: silverpjäserna” :gömina?. "När. hade den'i lönndom plåcefats 4: källaren öch "varför. ha- "minstone en del av frågorna; Man na på-j rad senare. än: 1739 och inget! mynt "präglat efter 1741. På goda grunder antog man” ”att skatten dolts. 1741 eller de närmaste åren därefter. Det imla köpmanskuset. Lilla Nygatan ägdes vid denna: tid:av'en' far milj Lohe, som omkring” 1620". in- flyttade . från, Ostfriesland och här nått en framskjuten. ställning. Fa- miljens f:r.mste medlem, Johan Lo- .he, räknades som en av landets för- mögnaste,: om ock icke mest akta- innan hade han adlats"för en del | ska'staten, ”. pengar; i sitt äktenskap 'välsigna- des han med.inte mindre än 18 te varit den bästa. Arkivforskningen gav vid handen att umgänget i fa- miljekretsen - präglades. av . girig- het, avundsjuka och annan mind- re "smickrande småskurenhet.' Gräl "och processer hörde till ordningen och flera gånger förekom det be- synnérliga' stölder bland dem. Än- nu mörkare drag skymtade också — en av sönerna hittades mördad i sin säng utan att brottet blev. uppkla- rat. ' När” modern dog, 173, övertog en' av. sönerna, Johan -Fredrik, det stabila handelshuset "i Ganila stan. Han kom dock. efter "hand: att bli så. skuldsatt att hans egendom blev tagen i mät. I det sammanhanget reste han till Tyskland, och avled i den lilla staden Wernigerode, där han också. Jordades . år 1741, såle- tet i skattgömman präglades, - Här var man kanske gåtans lösning på spåret, i ue " Eftersom han var ansatt av ford- " ringsägare, föll det sig naturligt för att få en tids frist i ett annat land, så mycket utmätningsbart - Fredrik inte varit i Stockholm se- dan början på 1740... Eftersom gömman innehöll mynt som präg- lats 1741 kunde det således inte va- ra han som smusslat undan förmö- .genheten, ' Nya” undersökningar visade att brodern, kammarherre Adolf Lohe tillsammans med sin några år yng- «re syster bebott fastigheten Lilla D 18.000 silvermynt med präglingsåren : de "män, vid" sin "död 1704, 'Aret |. . Men han. hade inte bara gott, om se harn. Syskonsämjan tycks dock in- |... des samma år sem det yngsta myn-' forskarna, att anta att han flytt för sedan han dessförinnan gömt undan om möjligt. Man måste snart förkasta denna teori. Man fann- att Johan seten a teråt. Ett mycket gott; "och för. den trätande:-'syskonskaran ovanligt vänskapsförhållande tycks ha :'rått mellan ; de 5. båda : ogifta syskonen, Åtminstone om man får tro det öm- sesidiga'- testamente, som de upprät-= tade' 1743. och vari det. talas söm den + ändi ighet och förtroende som'rått dem emel- lan.: Mycket" tyder-”på att: dessa syskon av hittills okända”: skäl; gömt dyrbarheterna, även: om” sen" del forskare lutar åt, att det i stället kan ..vara . deras. arvingar. :som är .de skyldiga, Mot, det. senare anta- gandet talar. det faktu: av föremålen- RER ötsliga död, för : i vårt, la land synnerligen oroligt äv fr ktan föl Deras: "testamente; samma år, kan va den mörka källaren är gå fullt, lik- storia. : "De fem, som. för: 30 är sedan bragte den unika - skatten. i..dagen, fick'av staten 15.000 kronor att de= la på I Sanning jen givande -för= middag. i. Ber til E Lar sson'” a Doktorn staraf.> 2 ”Skrämd från vettet”. Det '. är . mycket osannolikt att de 'födelse-. märken ni beskriver i Hrevet skulle vid denna ålder' omvandlas: till . elakartade tumörer, Emellertid vill " jag ' poängtera, att' ett märke som sitter utsatt för” nötning (ärmlin- ning, resår eller” liknande) -bör av- lägsnas redan innan man uppmärk- sammat några symptom från -'det. växa, blöda eller klia -bör det tar gas bort, - ”Ängslig.” Inderal är en hjärtme= dicin som ges framför allt vid till- stånd där man önskar förbättra cir- . julationen genom hjärtåts 'krans- kärl och reglera oregelbundenheter i hjärtrytmen, Hur länge behand- lingen "kommer att fortgå blir: så- hovet, respektive. s Svaret”. dicineringen, Valium är ingen egentlig hjärt medicin men har en lugnande av= Slappnande verkan, vilken i sin tur på. me: hjärtats "Tacksam för "svar? "Jag ak C örmoda att'ni har fått nflamma= tion i, ett par av de”s må ”slem- säckar (bursor) som är belägna arbete, X baka av sig självt bör ni. läkare för behandling, uppsöka” romeo 00-33 04 Nygatan $ från. 1739 och 20 år -ef- som, så” my ket; sannat i d nina. hi... Skulle dessutom något märke börja . lunda helt individuellt efter 'be-. inverka i:samma riktning på vid lederna. Går besvären inte till=+ i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.