: "Torsdagen :den-21 Sem s KAMOERNS YroNiNG oa : : . oe | ee MD ås ” t a a » Där 2. 000-åri 184 julseder lever [Jordbrukets byggnadskostriädsindex 1967) bertan Lärarinnan. berättar. "UP: "sagan | om Törnrosa: ' . . ; -— Och när prinsen 'kom' in Ii Statens lantbruksbyggnadsför- lermaterial 100 104 108 1131: slottet blev han mycket. överras- sök har i tidigare publikationer]. 4. Järnvaror 100 106 112. 118 kad. "Dess väggar! var Överväxta | lämnat redogörelse för den index-! 5. Övrigt mat. 100 91 91' 95 med törnen. På gården stod häs- i mässiga utvecklingen av jordbru-. II Installations |) tarna och sov. Kusk |- kets byggnadskostnader vad Fa material” 100 116 120 122 RE PN AVNSKOR Stod bred, "särskilt i Erzgebirge hålles ännu gimla jultraditioner vid liv. Liksom här i den gamla gruvstaden Schnee- iberg äger varje år i många orter festtåg' och festspel rum i traditionella : 'hembygdsdräkter. och yrkes- . "Den som veckorna före jul har y tid för en resa genom Saxens, Thö- . ringens, Harz, Mecklenburgs eller distrikten Magdeburgs och Pots- dams städer 'bch byar kommer satt » finna många sällssmma och vack- ra julseder. De är ofta mer än 2 000 år gamla och går tillbaka till den > återvändande. solens och fruktbar- hetens julfest, Våra förfäder firade den med julbrasor, diuvoffer, mk tiga måltider och festlig utsmyck- ning, :. - Den 30 november. + jade ad- venttiden med. andreasd Gran- dräkter, vt klen Pössneck i östra Thi- ringen drar ung och gammal på jul afton till torget med lyktor för att sjunga julsånger tillsammans. Medi lemmarna i, bergmannabroder> skapet i Eherenfriedersdorf vid Zschopau — det är den äldsta berg- mannaföreningerl '— går. vårje år på julaftonén till ett'tradionellt jul- otteskift; för att hylla minnet av de séx gruvarbetare som på jälaftönen] I 1796 omkom i en gruvolycka: " Okänd var här julgränen ända fram till" 1630. 1. dag ä är den vid kvistar och adventskransar förkun- nar i hemmen”att julen är i an- tågande, Den firås av «nånga i lugn och stillhet, av andrå åter som en | " glad: och uppsluppen fest.” Ätt klä ut” sig: och - delt: stojande upptåg Grosskuhney till exempel tågar vit klädda ' barn. geriom gatorna och knackar på dörrarna urider det att i” de upprepar. ramsan: "Jag är en Hteri äre ge mist inte för lit med kaltor 1 på ryggen vändrar un- der. julnatten genom gåtorna” i by- ar i Thöringen för. att. skrämma” barnen”. På andra. platzer, 4 aex ; Eichsfeid,: lägger barnen hö fram- för: dörren på : kvällen i. fall att hjortarna som” är. spända: framför jultomtens :släde- skulle" viljd stär- 'ka sig: Mossmannen är en gammal sägengestalt i Vogtland. Han är en » liten gubbe med långt skägg och en krokig - -käpp, klädd i en"rock av mossa och" lav, Han bär ett ljus : handen: Det fins många historier om hur han. hjälpt fattiga männi- skor. Vogtland tillhörde tidigére de fattigaste områdena i Tyskland, / 3 larmande" och LL r ett bruk som |. bevarats i måna byar. i Dessau — | -- ge då -upp--utan” att- ställa. till ur ska jag samvete bjuder e ändå att låta def biolögicka metdern : ta" hand' om den'lilfa. flickan som värit ert fosterbarn. Memman har, ju kommit i goda ekt i - ständig5eter, har . hygglig ran och I barn: Själv här ti möjligheter ätt få ha' onödiga tragedier. Flickan är ju bara fem 'år så' hon . vänjer. sig "snart vid”siri nya miljö — och själv har ni. möjligheter att få ge.er kärlek. till ett annat litet. barn som | behöver den. ÅA andra sid-n" är en femåring tillräckligt stor för att få en ehock. om: det: skulle b!i'hämt- ning av polissyster eller and: a upp- 'henné'o och yttrade hänfört: sidån av den konstfärdigt snidade julpyramiden från .. Erzgebicge husets vackraste juldekoration: Den kom från, Elsass” till : Tyskland, '; Tidigare smyckade man hemmeh: med grenar av barrträd, en; bux:' bort eller idégran: De skulle bringa lycka, Det. äldsta bruket när det ' gäller fräd är julklossen vilket : natten. Flammån gällde länge för att vara uhdergörände och askan: gården för brand och olycka” I'sö ra. Harz går bonden under. jul- natten ut i sin frukträdsård för att se "efter or vinden satt träderis top-" an: få” reda" på 'ofn: det skulle bli en' T god skörd, (ADN) : Han förk!'arade- att -han älskade" = Du är "niin första? tanké, på I kvällen och min sia på morronen! väl, tvärtom, vis- Zu Nn Ad SN i jä Battvaktf . slitande” stener: : Slutligen ken ni ju genori att visa er storsint-bli (god : vän .med mamman och: få" träffa" | tösen då och då Ja; det är mitt: Tyvärr besvarar ” in fd frågar på den" re eller med apo- teket. När det gälter, så ömlåliga n som slidan skå man id:é ex- »p r'mentera. :ö . & UM > ir Direktör Alvar Thorson, NTF: = Dén" jul som snart är här blir den, första jul vi Har höger. > trafik. Trafikolyckorna har mins. kat efter. omläggningen i höstas och "den: första högertrafikjulen måste bli en jul med färre trafik- olyckor, Det är viktigare: än nå- gonsin att man kan trafikregler- . na — och följer dem! 40, 80, 100 | Följande . hastighetsbegränsnin- gar gäller tillg vidare: -- 40 km/tim . inom: område, 80 "km/tim på landsväg och motortrafikled, 100 km/tim på motorväg; Under den mörka årstiden med ' tättbebyggt F irsta julen i 1 högertrafik - M snöfall och Halka är dessa Has tigheter ofta för höga. Tänk på att bromssträckorna' vintertid är mycket Jängre även med dubbade däck ”2—3 gänger längré än” på sommaren, Han därför ordentliga "FÖRARE OCH BIL I GOD FORM .Se till att Ni själv och Er bil är i god-form, när Ni startar julfärden, Har Ni dubbade däck, måste dessa monteras på alla ra djulen, 'inte bara, på ' drivhju- len. Kontrollera däck, bromsar, strålkastare, "backspeglar, - Håll rutor och lyktor rena under fär- den: "Använd alltid säkerhetsbälte och gärna en "bra bilhjälm. Var- ningstrianglar och”? reflexer är Vi nödvändiga, om Ni blir tvungén att 'starina"i mörker, och det kan hända vilken bilist som helst: Om "Ni 'transportérar' skidor på biltaket; fäst -deém" ordentligt så att de inte” ramlar. av." Skidor är sakå skador orm de kastas av bir len i. en kurva. Vv oc Kör mjukt, tvärbromsa aldrig, och «försök. a't förutse vad som | kan' komma ”att hända, så att Ni inte. behöver ' bli överraskad, '' .« Lycka till 'på julresan! : RÄDDA BARNEN: panr : 900 200, Sthlm 5 . ella nålägg (platsomkostnader ch. >) dvlikt : |naden är likartad. inom alla öm: råden, 'som tidigare ' tyngre än man tror och kan or |. ler, såväl ekonomibyggnader ' som bostäder. År 1964 lades indexet om till att omfatta endast ekono-' mibyggnader och i samband med detta ändrades även vissa förut: sättningar, bl.a. så att moderna- re byggnadstyper lades till grund nadsutvecklingen för byggnads- delarna ladugård, loge och ma- gasin - följs för. hög- respek- tive låghusalterhativen. För Ia- : , dugården : sker en: uppdelning ' på.trär och stenhus. sve 2. Gårdsindex, där olika byggnads- delar :sammanförs till en total byggnad, omfattande ladugård, göres: på sten-' och-trähus;: To- talbyggnaden är i: de olika om- rådena ") ':-sammansatt : av de . alternativ 'somsvär representati- I: va för respektive område, 3. Index för övriga alternativ. Här de andra byggnadsalternativ än "de ovan. (under. 2) nämnda, . 4. 'FTotalindex (Generalindex), där | 'en sammanvägning sker av de enskilda gårdsindexen ' till: ett | ' för hela landet gällande, index. Som vägningstal används anta- " let, kréatursplatser i. respektive - områden, framräknade som ett glidande" femårsmedeltat, samt «den relativa förekomsten av stenhus; trähus respektive Bög- hus” och låghus. , av tre värden representerandé ar: bets-, "material. respektive total- köstnad.' Arbetskoöstnaden är dock slutliga : höjningen : enligt- bygg- nadsavtalet | för . 1967. : Vid ' fast- ställandet av 'arbetskostnaden har, enkel höjning med 3 procent till lämpats. I ett. särskilt avsnitt behåndlas materialkostnadspostens .samman- sättning säm«" olika ”byggnadsma- terials kostnadsutveckling: Anal; sem mynnar ut i' ett matérialkost- nadsindex, ee ve ir . Totalindex (Generalindex): Arbete Material Tota 1964 : 100: - 1007, 1985" + 105-= = = 109: 1966 . 108... + 115 112 1987 "7 112: "118 118 Av "de totala ”byggnadskostna- derna utgör. arbetskostnaäsposten' materialkostnaderna ca: 50 -pro- cent.” Resten: utgörs.av procentu- . Dock , är; nämnts arbetskostnaden uträknad utan kännedom om den slutliga 1967, För ” måteriaiköstnaderna höjningen : varierande" delg: de - olikå områdena: dels" FÖL de :jolika byggnadsdelarna: Den” störs- ta" höjninger: noteras! för 1965, då Omsättningsskatten höjdes: från 6,4 "procent till" 10 Procent,” "1, årets | indexstegring . mi d av: skillnåderna -mellån : de” olika områdena. Förutom vissa » kost- nadsstegringar' , för materidleri märks även omsättningsskattens ökning ' från; 1 ; procent" till: il procent; : Jr Materialkostnadsindex (riksindex) I Byggmaterial 1964 1965 1966 1967 "1. Trävaror'-£100 116-118 120 2. Snickerier 100. 116 118: 116 3. Sand.:och" fr öcloaeesdg loge .och magasin.; Uppdelning | redovisas Indexutvecklingen förl Samtliga, index redovisas I förm ; beräknad utan kännedom omr den 1. i genomsnitt ca 27: procent och höjningen enligt" "bye griadsavtälet . om |: främst en; tendens” till utiämning - Materialkostnadsindex visar, lik- som index för material, en 'ten- dens till-utjämning mellan .områ- dena, ' Index har stigit för: samt-, Niga material utom. för snickerier; där en ”sähkning har ägt fum, Ehn, Gunnar för beräkningarna. Som nytt bas-| Jordbrukets byggnadskostnads: år (100) valdeg 1964. I samband index "1967 Ae ce st. med ' 1966 års beräkningar» har Lund 1987 : oo en övergång till automatisk data-1 29 p, vr behandling. skett. : N Stenciltryck nr 1013 oe I Följande indexserier framiräkt » Statens :r lantbruksbyggik dsför-T nast od si rat försök, Lund 1. Byggnadsdelsindex, -där . kost. | Pris 3— kronor, +) 1. Södra Sveriges slättbygder 2. Sydsvenska höglandet. i 3. Västra ” Mellansverige. 4. Östra Mellansverige 5. Norra Sverige, SS YNGåR An te på långt när si mycket kdsimi tika och : 'sånt för fen: är ; sen; men den gängen var find ju ock- j — | Naturligtvis använde jag Zn " Solen” går ned kl. 15.23. upp, kl I mor; gon: : Solen går NATANAEL ' upp kl a Vv so; SN ODDAS-BLUES i ”Snöddas” Nordgr en, 'Forsdagen "den 21 december 1967 EST "och 15.24 "och "| ter på scene rest runt nied' en, "sy ämerikahisk biudssatigare, Robby 'Courter.” "Syd ikanen har lärt: sig ”Snod- vid” dem, men: han gjorde Ingen- ting. Prinsen öppnade dörren till slottet, men” allt var tyst, I köket satt tjänsteflickorna, men de rör- de inte i grytorna. | . — Fröken, jag vet, jag vet, av- bröt her.ne en liten pojke, ' — Dét var nög storstre Ku JÖRGEN NÄSH SKAKAR NORGE Jörgen Nash har visat att han ät” still golng strong'trots hotet or) exekutiv auktion av konst- » | Närskolohin Drakabygget i Örkel- -ljuhga, Häromdagen chockade han publiken ordentligt vidi en stu- dentäfton i Trondheim; där han' bl. a. visade. fram nakna studen- Nash hade: inöjudits som ”årets kontroversielle gäst” och lär full- städat ha infriat förväntningar- - Under "kvällens happening ik han. pi a (fullt påklädd) lös | på ett' piano medelst en yxa och till de, välbekanta tonerna" av ”Ja, vi elsker”, kopp 'kaffeé :med' tilltugg är: på- |hittighetéh stor” I' svenska batal joneng, högkvarter - ”Carl Gustaf i Famägusta "sker, kommer: . Ef, Jäsk-mackor och ägg" genom” taggtrådsstängslet, som omger; förläggningeri, Och! också mellan. måltiderria ;- få: .en| tf, 23-årig 'vaktkonstapel. på er Jämr på sin tur att få att a ker brickan till Biron .Persso i : [njätb med ' pressning av Byxor, | tvätt av underkläder och Niknan:- de. services» =. Vicky. Trifone heter den froåige cypriotiska som ' svarar : för allt dettä., Grabbarnå går bara: bakom knuten till en: barack 'hos repara- tions-" och drivmedelstroppen ,och ropar, ”Vicky” och strax står hon "där "med soligt aniete; beredd att gostäriia service, .- Taggtråden' utgör inget hinder för koråmersen. Alla är Vicky” med den glada cypriotiskan, och alla” rhämmor,' fruar, fästmör, och flickvänner i Sverige har all an- ledning 'att vara tacksamma mot kvinnor som Vicky. Kvinnor som ser till att de svenska : 'pöjkarna fär kaffe och nypressade byxor. ; j M nod ue till mycket läga priser lämna; de 2>ECCA AN STYVMORS' - Kriminalromar av WALLE: GREGER ". IOLER. i t 2) . "Kommissarie Gren 'satt, tyst och smälte den goda, maten. . Fan. tändé "den ena 'cigarretteh efter den anära, och. malde med käken, som han bru- kade göra när hans tankar' arbetade |" för högtryck. Först: då vi såg Aspens mörka vatten blänka i strål- kastarljuset bröt har tystnåden: "14 I Det var ju disgohent Dahlniati, 'som en gång telegraferade till dej, att det brann. i knutarna.: : .— Ja, han' gjorde det, svarade" jag med blicken fäst på en Jängtradare som närmade sig i en kurvå.: — Ja" tycker att der brinner tört- farände; om män rillåres änvända 'ut- - trycket, och det är förvånansvärt att inge. hela; Norrberga. rasat ihop för länge sedan, — Dahlman tog j ju till en liknelse, inflikade' Jag. nd Ia, han gjördé det, men dér var ett-nödrop som han skrek ut för sent: Jag ger mej den” på, att han gömmer 7 |ärskilligt, bakom: sin stela och otill- gängliga attityd Dahlman vet mera om händelsebnd i Norrberga än det han yppat för oss. Jag är fullt dch fast övertygad om att Mordet på frö: ken Västman urlöstes ur dé. vidriga förhållariden som omårtlig förbruk-] nin: av narkotika framkallat i hennes ommvning Svartsjuka kan också vara” drazandé faktor” unokh Cisarretten vippade till i mingipan på Greå och askan föll som ett grått pölver ner på hans byxben Krinminat ök, Frank Gren hade somnat; Som en skuggparad stod den långa alléns lindar och saluterade oss när vi körde upp mor, herrgården. Strålkas- tarna svepte över den förnäma 1700- tälsbyggnaden ”vars fönster blänkté spöklikt tomma, Bilen stannade med ett ryck och der rasslade i, det grov- korniga gårdsgruset. I samnia ögon- blick tändes ljus i ett fönster i dis” Ponentbostaden, Jag stötte varsamt Gren i sidan så att han vaknade. En skugga rörde sig bakom den, nérdrag- na” rällgardinen. Vi satt tystå såm möss och hade släckt alla' ljus, även den lilla lampan på instrumentbrä- dan: Gren satt med en otänd cigarrett mellan läpparna. vi hade vevar ner båda Sidofönstren i bilens framsäte. Abso'ut. tystnad rådde "omkring oss, men från Mätarfjärden hördes dét väl- bekanta, dunket av en råoljemoror. Der var ”Vika IT" som gick åt stotk- hölmshiller med cementlast. . Vi satt fortfarande kvar i b Vad väntade vi på? Kanske ätt sku'le komma ut från disponéntbo- staden. Det hade gåtr fem minuten, knäppa; och nägra ögonblick därefter oc FE Pin. ) H + Thanidskarn skenet från gastäl Kanske mer; då vi hörde ev dörrlås || 4 'volv' ljudliga slag; söm" dallräde" ut i avlägsnade sig en människa från bak" sidan av byggnaden; där köksingång- en är belägen. Av gången att dömma var det en man. Jag viskade till Gren att han skulle sitta kvar'i bilen medan jag på behörigt avstånd följde efter den mystiske besökaren, som inte ve- lat avlägsna sig genom huvådingång- en. Han tog vägen genom fruktträd- gården och gick med lätta; spänstiga steg” nästan ljudlöst. Troligen hadé han tennisskor på sig. Med ens för: svani han ur mitt blickfälr, men kom strax tillbaka med en kratta i handen. Det var en sådan som man använder i trädgårdsgångar och på: grusade gårdsplaner. Mycket försiktigt” gick han framåt mot kontorsbyggniaden och drog krattan efter sig: Framför ingången till kontoret starinzde hån, vände sig om som om han fruktade att någon iakttog honom, så kastade han krattan ifrån sig över en' länsa vinbärsbuskar. Sedan tog han'av och tände en trgarrert I ärens låga igen- sig kände jag hans ansikte. Den gamla klodkan i tornet slög tystnaden; » Vi savi ptterhoure en stund ika oss med ett” par koppar starkt kaf- jgander frågade I jag Leon: kvar i'bileng' framsäte och” pratade. Gren tackade ja till min inbju' Jan att logera' hos mej över natten Flan var mycker trött 'öch var glad för art han inte behövde köra hem till” Stora Es- fe. Fan "accepterade; nien tillade?" > — "Esentligen: skulle vi haft något ätbart före Kaffet; men det är förmod- : ligen magert iditt kylskåp, som vän- ligt. Middatgen : "serveras ju förs öm ett' par timmar, så vi får väl dra åt svångremmen. vr Nta > — Skadar inté med liter späkning, sade jag småleenide och. började pyss- "— Vad tror du ligger bakom den : här gesten? : : »— Inte gort att säja, en artighets- bjudning kanske. — Sannolikt, men jag känner Ha- räld Dahlman något, och jag tror att han vill veta hur mycket vi ver, eller rättare sagt vad vi kunnat lista ut de här dagarna. Sanna mina ord, den Dagen d'irpå hade Billie och jag arbe- tat hårt med genomgipg av förhörs- protol: alltet; kolar: ved derbörandes uppgifter samt tasit del av rätisobdu- cenitens' url mördarens” stort med uttira mordet kunde men o5durenten gjorde gällande, att detta måste ha sket non r” na mél- fan kl. 20 och 21 För avs var det myc- ker väsentligt, att vi får fastställd, cirkeln b'ov på vare .. | - nåde Vira teorier om ilvö pånasrätt stämde i et. Tidnuntsten för antivas, ve ex nunkten så sött snär plörsket återvända till Sork uppdras; och inna i kurvan iartokten.. "4 la med kaffebryggaren. Teletonen ringde. Tack ska du ha! Lite avkopp- "ing kan vi behöva allesammans, men gramime kade för oss båda. = Då dirt mer Der bl Ineeborg tv ammans och prata en stund, man n ju inre ise'era sej helt och håller för den här mordhistoriens' skull. — Tack "Hara!dt Jag ber att få trämföra hustru 7 4 Medan j a jag fortsatte råed katfibiyg- ra fråga Billje om hans tid méd-]inte as vi kl. 20 hemma hos en supé i all enkelhet. att vi skulle komma inte med till din våra hälsningar Det "2 I mannen har ett dunkelt förflutet, inte ' | kriminellt, men hans ungdoms eska- pader på det amorösa området har kvarlämnar minnesbilder som 'han kunnar skaka av sig och som plå- ger någen avvikelse från rbetspror gar ibland. z Billje gav mej en frågande blick och ot Pillie nickade bifall, varför i jag rac- sade: - Psykologi var ju ditt stora in- . tresse redan i skolan, men du har väl haft rillfälle för: mera ingående studier av Dahlmans själsliv. Kanske inte, men mina samtal hustrun har stärkt mej i mina antaganden att Dahlman är en dub- belmånniska med utpräglåt 'tudelat själsliva , " (forts:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.