: kommer: Ii "0 på reformen, Ansvärskännaiide | 4 + 'betsävtal,” som "träffats; meltan | a I a « ta. möjliga . utnyttjande av de > den ökade spritkonsumtlonen ef- : heten” av. upplysning ' och "stora Registrering + Uppfåttah garna om en med registrering av: spritinköp i” nyk- terhetspolitiskt ' syfte är starkt delade, Vad som emellertid är uppenbart, är att allmänheten inte fått klart för sig innebörden av ett sådant system, Informa- tionen i t, ex. tidningarna par ! inte gått ut på att klargöra det väsentligaste ändamålet med in- köpsregistrering, ' Istället angri- per man systemet som ”kräng- el”, vilket det i själva verket inte är. Vidare hänvisar man till 1955 års, nykterhetspolitiska re- "form med vilken ' registrering ' rimmar "illa eftersom den inte skulle kunna förenas med grund- | principen ”friket under ansvar”, finessen med 1955 års reform. istnämnda propån är me- ös därför att vilken äatgärd "göm helsti syfte att nedbringa " ter reformen kan sägas vara oförenlig med kbarollen om fri het under ansvar, Till och med de energiska kampanjerna för att styra folks dryckesvanor från starksprit till lättare dryc- ker "kunde väl hänföras till så dana. "åtgärder — skall. folk. inte” ha frihet att dricka; vad de vill?” Och' kan inte den kontroll — i. och för sig både olämplig och ""tneffektiv” — som "redan före- systembutikerna J ”misstänkta” fall sägas! strida: mot ovannämnda' princip? . '. | "Varje åtgärd i nykterhetspoli- tiskt syfte måste ses mot bak- grunden av att utvecklingen ef- ter. 1955 års reform inte infriat] de förväntningar .man ställde politiker är överens om att lä- : I åtgärder, 1. men mindre ö överens”, dfråga om "vilka" metoder. som" ska prövas. Bnighet: här .råt om nödvändig: av v spriköp = "effekten har uteblivit i i | så måtto att fyllerikurvan inte tenderar att sjunka, "ungdoms- och kvin- - nofyNteriet - ökar ,ete.: Vid. sidan om den nödvändigå upplysning- en beslutades för' några år se- dan om legitimationstvånget vid utminteringsaffärerna,: ett förfa- rande som med rätta utsätts för i härd kritik; Nu har, man i Gävleborgs län |: under tiden mars—oktober, i är på försök tillämpat registrering av spritinköp och en'10 procen- tig minskning av inköpetr note- a rades under denna tid "jämfört med omkringliggande län. I des- + sa hade emellertid inköpen ökat, vilket ” kan tänkas' bero: på alt storkunder: på. grund, av regi streringen i hemlänet föredragit att handla i grannlän." Vitlare kan registeringen ', ha” hi it” den psykologiska ' effekten att mätt liga konsumenter: känt systemet "hämrande och minskat sing in- köp. Eftersom" registreringen. har de ordnats. så, att: ingen konsu- ment kunde ”avslöjas” "ock" så- "TIunda. inte” heller” de; Kvaliteter en och. samma” berso inköpt under försöksperiodert, gef resul ”tatet-Inte något definitivt besked m : systemets” effekt,” "Oavsett åtta. hör' dock” ininskningen äv Iinköperi noteras, : " Försöket kom. vå förslag frän alkoholpolitiska komtnittén: söm tydligen tagit fasta på 'riksdags- motioner om registrert go Moti- onsförslagen innebar;- att + vatjé till spritinköp berättigad borgare : tillhandahålles: "et sonligt inköpskort där? datum, för ” Inköp: kvantiteten” stämplas in, .Genorii. stärnpeln. 1)» re: och langare. åtj: Sprida inköp över olika butiker: "Lang k pengar. "har också anslagit fört ändamålet, -Men den. önskvärda RLF och: Hushällningssällska- pens örbund genom det samar- de båda” organlsationertia; : Avta: let Åwnnebär en "långtgående. .or- ganlsatorisk och teknisk samord- ”ning'av förbländens verksamhet 1 alla .led.. Det..skall bl, a..ta sig uttryck i samverkan mellan gil- len och, RLF- avdelningar, ' och mellan sällskap och. Tänsförbund Bl, a. ger man "rädet. till; dessa senare att gå samman: om ge- - mensamma - kontorslokaler: -”Ge- I” nom "överenskommelsen. får. RLF tillgång till sällskapens expertis -på olika områden, Dessa skall för ÅLF:s räkning ' bl: ra” följa rådgivningsverksamheten, ” med- verka 1 utredningar och bevaka utvecklingen. inom respektive ärhnesområden. Avsikten: är vi- dare att erbjuda odlarförening- ar och liknande sammanslutning: år en allsidig services «vv - Huvudsyftet med samarbets- avtalet är att få till stånd bäs- - ekonomiska och personella re- surserna Ii de båda organisatio- nerna, Bakgrunden är givetvis den omorganisation som. skett av lantbruksnämnderna,' I ett uttalande säger också RLF-ord- föranden Sigge Oscarsson att denna omorganisation helt och hållet ” förändrat . hushållnings- sällskapens situation. Derag syf- te och arbetsuppgifter har blivit mer! Tkartade dem , som" "RUFF har och medlemmarna är i hu- . vudsak desamma. Det är därför "enligt: RLF-ordföranden naturligt och "angeläget att genom .sam- ” arbeté se till att resurserna blir -på bästa sätt utnyttjade; I sam- ma-riktning har den nye ordfö- randen. i Hushållningssällska- "penis förbund, riksdagsman Erik Grebäck "uttalat sig. : Det. är en inställning som man utan vidare kan ansluta sig till. I en situation då lantbrukarnas . ahtal minskar starkt år från år e det "nödvändigt att rationali- "sera 'åckså på organisationssi- dan! Här har man gått från ord till. handling och åstadkommit : något" konstruktivt. Det är ett initiativ som är värt all fram- "gång. Samarbetsavtalet mellan RLF" och hushållningssällskapen och 'den service som de erbjuder andra föreningar bör kunna ses 'somi ett steg mot en välbehöv- lig förenkling av den ganska till- trasslade <organisationsstruktu- ren inom lantbruket, Genom . samarbetsavtalet och de ökade . möjligheter "detta ger synes ock- "så" RLF'ha stärkt sin position som , företrädare för de enskilda lantbiuikarna." - myndigheters ögon: pårslg. - Ett: registreringssystem, :; inte bör förväxlas inéd ringd” la Brattsystemet, « för vanliga konsumenter varken, "större ; krångel. eller. "anidra sdlä-]. genheter än vad: uppvisände "äv "en. legitimationshandling; vid . post, :bankinrättning” ri.; m; gör. Däremot blir et avgjort. svåra- "ra lager. Der är med. "andra ord just sektorer, där verklig. insyn .. måste, till, som” skulle drabbas äv ett registreringssystem. Dess- utom. kom man: ifråti den föga - tilltalande anordningen att pef- sonalen vid systemlö jutikör” anfi tros uppgiften att avgöra när en kund. kan ”misstänkas”. för : 'än- tingen missbruk: eltet'. langning. ' Våra konsumtionsvanor un dersöks och" kärtläggs både] mest skilda områden, Röddlhägan att göra: det, på alkohöleng' om: råde, där det” vore. både. socialt och samhällsekonomiskt motive rat, ter sig obegriplig. :Ålkohol-; politiska kommittéris försldg , om försöksregistrerinig av. spritinköp är "ett - undantag :- från . tegeln. man bör fortsätta på den här inslagna vägen, LÄXORNA BLIR KVAR - I ett uttalande från : Sö-håll 1 somras aviserades, att hemläx-' orna "skulle försvinna ' i same) band med revisionen av grunid- «skolans läroplan, erånrar 5 kol- världen om och. fortsätter: referat av det framlagda ' Sö förslaget talades det :om. den läxfria skolan. inslag + läroplansöversyren: fick" ju också i förväg positivt bemö-' tande i pressen, När. Sö-försla-- get i dess. -slutliga skick" nu 'är. tillgängligt kan :det -emellertid- konstateras, att det myckna Aa; let om dem läxfria grundskolan; i verkligheten reducerats till en; hade : även”. 'om "reglerna är olika : för Aktstycke sc som: ännu lever. kvar | on På anslagstavlorna vid kyr- korna i samtliga församlingar « 4 länet spikas i dagarna upp Hallands läns allmänna kun- : görelse nr '138 för innevarande år. Den innehåller markegångs- A t 7 taxan för länet för 1967. Varje . år” vid den här tiden utfärdar länsstyrelsen kungörelsen om ” "denna tara. Och varje år sätts kungörelsen upp på alla officiel- . : Ia anslagstavlor i länet, Det är - f ö på samma sätt i alla andra län. Många människor sér kun- iv görelsen, Men knappast någon ” vet vad markegångstaxan är .- "för något. Inte ens de som syss- lat med dess ; utfördande på .- länsstyrelsen i Halmstad kan - . förklara "vad den fyller för uppgift. , Länsstyrelsen får den ' » varje år från Kungl kammar- . kollegium, som gör upp den. "> Man tar in den bland, läns- I kungörelserna, "så som man gjort i flera hundra år. . : Markegångstaxan innehåller upp- gifter om priset på spannmål, smör och torrt. kornfläsk, Vad det sist- « nämnda nu är för slags fläsk ges” " det dock ingen förklaring på! -., ria enligt 5 $ Markegångsp den 2 2 OR 1964 (nr: 132) häghende markegån ; kungl: » Det : framgår, att.en hektoliter vete i år. skall värderas till 40:82 . kr, medan samma kvantitet råg är: "värd 36 kr. Korn är prissatt till 5 37:07 kr hektolitern, medan" havre . värderas till kr 28:02. Ett kilogram smör är värt kr 11: 07, medan torrt al . kornfläsk. kostar 8: 10 kilot, "130-ARIGA REGLER N =? Vidare får. man veta, att enligt : kungl kungörelsen den 22 novem- "ber 1834. och kungl kammarkolle- " giets kungörelse den 23 januari 1835 ” må endast. väl rensad och strid säd vu och räntetagare. Räntegivare. där- ib. emot äger, ”i överensstämmelse med "48 par i kungl resolutiönen på all- mogens besvär. den 297 juni 1752, att +» i vid ”leverering av riad eller "torkad i "I säd tillgodonjuta” ett ävdrag av en i i. ; s No i o . a / . ' 2” vd NN . sn . . omar AN . ; ; gu N | it : Torsdagen den 28 decemher 1967 = |Hur många liv skall 7 isarna ta. i vinter? Jumpning är en lek med livet som insats. (Efter foto: Svenska live täddningssällskapet. ) oa H . vi hade en mild vinter förra året, Likväl så omkom 12 män och 2 kvinnor genom isolyckor. Genomgående var orsaken densamma, Man litade på ' att isen ”bar” utan att först för- "vissa sig om att: så verkligen . var, fallet, Det är en märkbar "statistisk skillnad i 'antalet dödsfall orsakde av isarna när det gäller milda och kalla vint- rar, Är 1965 var en lång och. hård vinter med upptakt redan” i november månad. Det året tog isarna 27 män och 3 kvinnors liv... os : Vi vet ännu inte hur denna vin- ter kommer att bli, mild eller kall, men ändå infinner sig osökt frå- gan: hur många komrner genom '” niondel,' av det levererade belop- vilket förhållande 'även skall ga rum vid utleverering av spann- kronans räkning”. At i FRÅN, NATURA HUSHÅLL ; NINGENS TID 7. " Som framgår av ordalydelsen : $ markegångskungörelsen är denna. en mycket' gammal be- : Den går tillbaka ndå "UV 160 fastställde ärdet å> skatter: in" natura. På den” tiden : betalade allmogen oftast skatterna i form av jordbruksprodukter. På sam "ma sätt var..det ined den som « - ” hade att erlägga frälseräntor för. => - , sk ill "då kungl am:t gt nsstyrelsen i Halland. vi ringde upp Kungl kammarkolle- -gium; fick stala' med byrådir Bertil Strömberg, som” under: ”de” "Senråste 7—8 'åren varit den som :' hållit: i trådarna vid tillkomsten av. taxar. on Någon: större uppgift > "fyller |” i | markegångstaxan inte numera. Det har” varit, på tal-att, avskaffa hela institutet, . och " ersätta o "dyl, . st Eftersom köngörelseni om marke - gångstaxan . var undertecknad "' landskontoret vid” länsstyrelsen i - Halmstad den'. 13 d: t 1967 "av bl.a förste länsassessor Curt Westhall ringde vi upa denne och » frågade. vilken uppgift kungörel- sen numera fyller, - > : — Det är en gammal historia.'.som ånte fyller någon större uppgift nu- "merå. Jag kan inte säga något; om > i vad mån den används'i vårt län. .« I varje fall har: jag aldrig hört » talas om "något är da dir. läns- Us + a. det:med modernare indexberäknint gär." Hela taxeförfarandet reforme rades” av” . riksdagen” 1954, Då an-= sågs att man inte'kunde helt ' avi skaffa de ålderdo; liga" bestämmelr i serna. >» Byrådir' Strömberg karakteri : -'serar markegångstaxan som den « gamla” tidens . metod 'att tänka . "sig . ett' fast "penningvärde, En form av indexreglering alltså. igkolöngrin klaras | med moderna: datotekniken: Stockholm” (TT). Med :' modern” datateknik börde central” "intagning kunna göras över: ”Kömpetensutradhingens "ve tänkande. ås an Te Föreningen konstaterar, att ut- redningen haft svårigheter . att finna klara ergument för 'sin:tro att generella i bestämmelser" utan viktning: av! betyg" är ' det" bästa verktygei för "att utvälja lämpli- ga - elever, Hill. spärrade. högskole- linjer, Utredningen. har varit medveten om svårigheten; att mo- tivera sina "ståndpunktstaganden olika. linjer, på . spärrade högsko- lelinjer - framhåller, "Teknologför- eningen nr yttrande till regeringen ETT ORD : PÅ. VÄGEN Detta. ' utlovade; och framhåller" på flera ställen att slutsatser grundats endast på ”mindre ' uttömmande” : undersök: ningar”, se tin. ad ” Och tackertsalltid Gud och Pa der för allt, i vår AN Jesu Kristi, 'namn. (Ef. 5: 20.) En faråilj: återvände på julda- gen ti sitt hem, som- de hade mäst "lämna veckan innan 'på grund av en översvämning. Det hadé Dlötsligt blivit så varmt att det ' blev regn i stället för snö och en ström av is och vatten dånat fram genom staden. De; förslag, "som . kompetensut- redningen "lägger fram, är: avsed- da "att gälla endast under'en be- gränsad "tid." Varför så skall ske motiveras inte. Att det nya 'gym- av olika slag" innehåller. oftast fäle-, FT årligen ' skrifter 'om:' att. utgå, i form" å hektoliter råg," vete,” andra produkter, " I da havre" elier "är det av den" för "gårdar, "som" ägs av ' > Uppsala "universitet, 5 penningar "måste man gå till > markegångstaxan.. En del; sti- pendier vid universitetet är fö" . bestämda efter värdet. på vissa' kvantiteter " produkter. Med > hjälp av, markegångstaxen oms : vandlas ' dessa till ckromor. och, De jordägare, som för. mha 170 'år sedan fick släppa till mark för Göta ” kanal-bygget, tillerkändes framtida :intrångsersättningar, som "skulle. utbetalas i vissa kvantiteter råg och korn. Länssty- relsen i Skaraborgs län använder '| sig fortfarande varje år av marke- gångstaxan för att' räkna ut vad varje ersättningsberättigad jordäga- re utmed kanalen skall ha: 2 INGEN KLAGAR ÖVER” vs” SYSTEMET.” ”— Framräknandet av priserna på de dlika produkterna görs vid ett sam- manträde, " som representanter för kammarkollegiet och ' .jordbruks- nämnden håller under. november månad varje år.: ra :— Systemet. tycks fungera; bra, även om det bara är ytterst få som är betjänade av det numera;«menar ; byrådir "Strömberg. I varje fall är det aldrig någon som klagar över Priserna . i , taxan. Hr : Strömberg har inte erfarit några klagomål över bestämmelserna ifråga under se- nare åren, under vilken: tid han varit den inom. kammarkollegiet, som haft huvudansvaret för upp- rätthållandet' av ”den nu 346 år möjlighet att på låg. och mellån-; nasiet kräver en genomgång :och gamla traditionen . utarbeta stadierna ordna undervisning i; grupp med anlitande av s. överskjutande lärartimmar.' Det! » sägs inte heller att -man:på des-” sa stadier skall slopa hemarbe-! tet, Det. heter att man skäll: När: familjen nu vadade tillba- ka till .sitt gyttjiga hus, fick de ise de smutsiga julklapparna lig- ga vid. den kulstjälpta granen. När' de just skulle: gå tillbaka till. sin tillfälliga bostad, plocka- de av den, log och sade: Floden minska elevernas hematbete och! spolade i alla fall inte bort Jesus. att ”elevernas arbete” ökad ut-; sträckning bör förläggas till sko-! lan”; För högstadletg” del. "inte något förslag” €ns "syfte. " Vi skall inte kritisera” sö! för att den stannat vid detta begrän- sade förslag. Dels är det inte så enkelt att komma med en, organisatoriskt lämplig lösning, dels kan man nu undersöka om" hemuppgifter i begränsad ,om-- fattning kan tolereras, Därför bör. strävandena att reduceta. hemuppgifterna fortsätta, men, det är viktigt att- skolan: gesi. Han är vår bästa julklapp, Hur underbart är det inte att har Sö; få. frälsningens julgåva, Vi kan detta! inte ge denna gåva och inte köpa "den. Som : Paulus : säger: ”Guds gåva är det — icke av gärningar, för att ingen skall berömma sig”. Den gåvan erbjuds oss alla — var och en — återlösningens gåva det nya livet i Kristus och evigt liv i den: kommande världen. ökade "resurser för att ta hand :om de nya uppgifter som där- vid läggs på -den, = . + översyn av nu gällande bestäm- melser för intagning" till högre studier är självklart; .'redan 'den nya” betygsskolan - medför detta. Samtidigt vill "utredningen ! att man skall förenkla intagningsbe- stämmelserna på så sätt att cen: tral intagning blir möjlig. Det är: dock, - enligt” Teknolog- föreningen, svårt att inse, att' det skulle vara omöjligt att ha.cen- tral 'intagning även utan gene- rella regler, Med modern 'data” teknik kan den saken klaras, även öm” reglerna var "olika för olika linjer. ! Föreningen "påpekar, att resone- manget om -alla ämnens likaberät- tigande” På. gymnasiet. haltar när att : :— Det är £ ö inte så "mycket ar- bete med att. räkna fram och sam- manställa markegångstaxan, Därför finns det kanske heller: inte så starka skäl ör att avskaffa den, säs ger han, : got, . eftersom de olika ämnena tilldelats mycket olika antal års- kurstimmar. . Proportionen mellan olika ärskurstimmar för ett visst ämne skulle kunna vara en grund för "att: vikta ämnen” inför fort- satta högre studier. Teknologför- eningen vill. dock inte föreslå att hal och ok t möta en för tidig död? Den dystra statis- tiken skulle kunna. förändras: till det? Bättre” .om ', elementära; försik- tighetsåtgärder jekttogs.> Vårt” land rtland 'och visst ska" att isen i lika: Fr ilock sjön ; eller. vattendrage upal utas Den 7 ”brygga”” "isen lägger ' över vattnen har eri ofta tvivelaktig håll fasthet,” Det kan ' bära intill" stran< den" men »brista: längre" ut.. Och det finns" vissa områden ' sörå man” all tid måste räkna med "som farliga. all korthet. är de följande: -1I vassarna — särskilt vid is- läggnirigens' början. och på vårkan- — Råkar — öppna” ännor av vat- ten" täckta med ett tunt lager nyis och kanske. ett ,' försåtligt snötäc- ke — kan man träffa på när som helst under vintern. Håller man dessa dunkter i min- pet så utgör enbart detta en god garanti. för att man 'ska slippa frivilligt kallbad eller något ännu värre, Trots all propaganda' som bedrivits '. i. det - här. landet under årens. lopp så struntar många i att utrusta sig med ordentlig rädd- ningsattiralj. Varför? Att inköpa ett par isdubbar är en både billig och affektiv livförsäkring, Det finns in- ga - siffror .på hur många männi- skoliv, isdubbarna: räddat under årens lopp, men det: är åtskilliga. Ispiken är en annan utrustnines- detalj som långfärdsskrinnatren eller vinterfiskaren — har : nytta av. Man prövar isens tjock- lek. Ser man vatten tränga upp ef- er ett kraftigt hugg så är 'det lika bra att söka en annän väg. Är man flera i sällskap under en isutflykt ln så .bör åtminstone. en i sällskapet vara utrustad 'med en livlina. In-|- get av det uppräknade är dyrt att skaffa och är man vintersportare . hör sakerna ingå i utrustningen. .. Man får upp rätt hög: fart när man åker skridsko och det är en faktor som man måste ta med i' berä . kelt' inte bromsa "upp i tid för'rå- | E "ker eller vaken utan hux flux lig- oc] är ca" 10: em; över. större. oträdot.” a utomordentlig |” ningen. Man hinner helt en-|. man i en vak gäller det att få vända sig åt det håll man körde i från och få fram isdubbarna” En stund flyter man bra på den Iuft kläderna innehåller. Växelvis hug= ger man med isdubbarna och tar kraftiga simtag med benen, och när. man väl kommit "upp över iskan= ten 'så rullar man sig bort från det farliga området. Har. man inte is dubbar så duger en kniv eller: Kr got annat vasst metallföremål ” som kan få fäste isen. = Vad gör man om man saknat allt: detta? Framför allt ska man ta; idet ' lugnt. Man försöker först ta sig upp! i bröstläge, Misslyckas. detta, väns der man sig på trygg och försöker med utbredda" armar samt kraftiga bensimtag ”glida” upp över kanten, Vinterns skidstråk' går, ofta fram över sjöar och vattendrag och skid= åkaren:-bör alltid vid dylika. etap= ber. lossa: skidbindningarna. . Skulle isen "brista" så' kan mån 4 av sig. kidornä, (Sann dre ålerblick & i” vårt personer per 100.000” invånare. "En=. ligt". S sk Livräd ällska. pets ' statistiska. - uppgifter . omkom '' under ': 600 personer l isolyckor.": - Det är Våledes- viktigt; att vi gör: våra isutflykter med lämplig Fut. rustning och' här' insikt om ide' ris, ker den” ä "förenad med” Det: är ! bara, räven" .som - kan "raska ' över. isen utan större «besvär, ger man där barå. Och måste tänka |- Kf - på att ta sig upp. Chocken av det | kalla vattnet "känns inte omedelbart "— Jag tänkte nog att du strax men kylan verkar” snabbt. Åker skulle hitta någonting att "kritiserat ten inte, framfört övertygande skäl att-slopa nuvarande system i vad avser viktning | av gymnastebety- gen." 1" ”dötta sammanhang "framhal- ler man också att om kompetens- utredningens förslag genomförs kan det få den oönskade effekten att: gymnasieeleverna ' koncentre- rar sig på ”lätta” ämner för att så stora koefficientskillnader in- förs,- men påpekar: att- utredning. ;- avgängsbetyget. få högsta möjliga totalpoäng på - SOLGÅVAN -TILLBLINDA "BR 900326) , var. de vid :sekelskifteg" 23 - 10- årsperioden ”: 1957-1966; i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.