"Torsdagen der 28 december 1967 A "EAHOLMS "TIDNING Centerrörelsens avdelningar > od södra, Halland tillönskar påskog = i > När en" skogsman . går , genom en skog, hör han knappast fåg- larna kvittra. På. ett sätt är han miljöskadad och verkstadsblind. Han intresserar sig mest för det tekniska tillståndet på de olika skogsbestånden, han försöker luk- ta "sig till: om tillväxten. är. god eller dålig. Skogen är för honom inte. ,en idyllisk, fågelsångsfylld plats för en stressad nu- tidsmäriniska, även om den sidan åv skogens verklighet är viktig nog. "För 'de' flesta svenskar re- presenterar skogen ett behov, som de knappast kunde, vara förutan, Men vi tar det liksom för givet, söm en självklar sak, att skogen skall finnas där — till. vårt för- fogande. Hur skulle vi. reagera, så som människor på andra håll, exempelvis Medelhavsländerna, fått” uppleva? Med: skogen borta utarmas ;jordarna och ligger. påj mänga håll skövlade, eroderade, Av föga Henning IL De Växjös i sin skog, Men det gäller ju skogsskötsel, vi gör i skogen påverkar skogens utseende "och därmed våra ar- betsvillkor i skogen för lång tid framåt, år. Och. ser. vi 20 år framåt i tiden — det är en kört: tid i skogens almanacka — så 'vet vi, att vid den tiden kommer virket aldrig att beröras av en mänsk- lig hand, "All hantering kommer att ske maskinellt. det mycket viktigt, att vi redan Alla åtgärder. som minst 20 år, ibland 80 "Och då är i dag försöker få ett 'skogstill- stånd, . som hyggligt passar 'ma- skinerna, Det finng alltså inget område ,där. framsynthet är så viktig nu, som i skogen, eftersom vå arbetar ' med sä” långa perspek: om vi plötsligt förlorade skogen,Tti H . Den! väntad maskin- ålderns krav I Om man konkret skulle formu- "lera skogskötselråd ' för 'den' vän- Jatt de bekymren; kommer han förbrä ända. ”pröduktion > "Skog är främst virke tade -maskinäldern :så ” blir; det: Större . planteringsförband,' krafti- ga röjningar, där så behövs, kraf- : Men "skogens viktigaste” funk- tion är "dock fortfarande att pro: ducera virke, En viktig fråga" är: Kan "människan, 'kan' vi ' alltså, påverka” den ' produktionen? - är tiga" men. färre 'gallringar. Detta blir skogsskötselns . ABC; : Skogsbruksplanen = virkesöverskottet :' ' Studiekursen ' ”Sydskog”. uppe- skogen väx r mästare? = - Om denna” del. fula synder på ki sår. bila "linjer, skötsel.” "lär vi på: hår om i som: kräve ska slå” rot det inte "Vår -Herre, som" bestäm- . Imer avkästningen? Är; det inte, | | som 'elaka tungor säger, så att t öts alla? jag ihsinuant "frå: ga" kan ,man -.'säga, att det: något 1 den, Skogsexperterna har uhder "tidernas Topp” samlatv'en 'samvete, Men tidén läker som väl är "alla "Trots" allt” vågår man 'ändå påstå,' att” skogsexpertisen” på se- nare 'tid Kommit in på mera 'stå- " vad " gäller . skogens digare varierade skogs: skötselidéerna” från årtionde ' till årtionde; "med 'det 'ena ”hugskottet fantasifullare än det amdra, I dag äg mot enkla och'ra- i 'skogsskötseln;- Vi te annat blivit tvingade till": det getiom” de ökade "kostna- derna och fenom: miekaniseritigen; enkla: och jälattag. et N idéer, som skogsägarrörelsen' "vill hos' medlemmarna. håller sig rätt mycket kring skogs- planen och. frågor. som rör sig kring tillgång och efterfrågan på virket här. i'södra Sverige, Av- snittet om" virkesöverskottet kan kanske förefalla väl: mycket teo: igger | retiskt för- den, praktiske: skogs- |? ägaren:-med :ett litet företag. Men ett” faktum. är, "att: - dessa ' teore- tiska-beräkningar. berör skögsbru- karen alldeles: direkt” och: hand: gripligt. Det- är viktigt, att. han är' informerad om sammanhangen, Då vet han, .var si ötarna måste sättas in. I Fen Våra skogsbrukare . vet hu "ock- så, att en: skogsbruksplan är nöd- vändig för en meningsfull skogs- skötsel, Att man har 'en' skogs- bruksplan innebär, att man 'inte handlar på måfå. utan. systema- tiskt, så att man får det viktigas- te” och' det: mest lönsamma gjort. skogsiägares alla. skogsbrukspla- ner skall hälla; gäller” det också att' se till, satt! de sammanlagda aävverkningarna; kan utföras; Så ärv:det inte i. dag.: Vi. har inte -avsättning för en..sådan avverk- Här kommer -ett, meri,. Om våra I gjo Varje vinter läser'tusentals' svens: ka . skogsägare” någon: > aktuell skögskurs, Här here i:'södra de- len; av” landet läser. vi” för året en ' kurs . som: heter :;”Sydskog”. Den är för övrigt utarbetad 'in- sydsvenska privat: kan man säga, att den-optimala | Bristande avsättning gör: planerna meningslösa :' "Totalt 'sett '— över hela" det uket ' — ägare på bägge håll; att vi skall lyckas med « »samord- ningen, . mäste verksamheten, .va-, ra . väl planerad. . Skogsbrukarna mäste finna - sig i att i mycket god: tid anmäla sina leveranser, Det mäste också'vara” 5å- rejäla leveranser, 'som gårdens storlek rimligen kan tillåtaj Onödiga småvältor och småtfavarsv'måste hbannlysas. De får vi.salläsannarsj. betala för. Vägar och avlägg: mås- te också hålla . hyggligt standard. Onödiga bekym att ta på sig? Om man ' tycker, att" skögsbru: karen tar på sig nya: bekyminer i och med att han blir.:industri- ägare, så får man komma; ädhåk, aldrig undan, -:vem' som, än, äger industrin, Det är problemet, att: pressa de totala kostna det gäller. Oberoende” a > Tryckt för skogen: |. Studerar . man : då? . Den nuvarande situationen: med. så. gott som. dödläge. på avsätt- ningssida, och "nedåtgående. ten-| dens ' för : priserna "kan. kanske framtiden föga aptitlig: själva verket : förhåller det "sig så: att dagens läge är en drastisk>illust- ration till "hur nödvändigt» det! " att-'alla skogsbrukare »infor-, mer as om hur, "maskineriet. funge: Kedjan | Ifrån skogen., till på "exportmarknaden. ig” och: kan efter: behag 'vi tistrollen” som” buffert "i' lande råvaruleveranserria! som "en" aktör” med: en: vägande, roll 1 pjäsen. Det är. sådana hög: hållit på med : kursen i skogliga ämnen, är. cirkelstudieér "en idea- ör information: 'Cir-| kelni ger: en. trevlig och :stimule- rande .- samvaro, :.. diskussi nerna berikas: av personliga erfargnHe- ter. ' Man engagerar: sig.- Y iväd som för de flesta cirkeldeltagare är -.både' ett” livsintresse!” och :..en livsfråga. Och. kunskaperna : själ der -eller, fö som heter med. Vuxenskolan. vickar åt söder ' Skogens Zn gbräda fom Södra "Sveriges - Skogsägare: | Förbund. I' norra delen av Jan- ör” dem söm redan läst ”Sydskog” —— har vi en kurs, ”Skogsgårdens :-hand- bok”, " Både” dessa kurser. driver skogsägarrörelsen «+'j samarbeta uk - är. ett: slag i luften, Marknaden skulle dränkas i virke, " om: skogarna. "plötsligt skulle! bli : skötta” riktigt. och ef ter "planerna. . Den , nakna san. ningen är, att bara. 70 procent av den lämpliga avverkningskvan- titeten för "Sydsverige finner av: 2 Isättning 1 dag. Därfön' går vårt "I skogsbruk 'på kryckor, Den en- skilde skogsägaren » kanske. änriu ÅN, | I svenska" folkets skolkuhska- per'och kanske högt däröver är Skogssverige lika, med Norrland. Men den inställningen. måste nu revideras,” Sydskogen kommer med stormsteg, och den skogliga gungbrädan håller . just på. att väga "över åt söder. Här nere har vide produkti- vaste 'och virkesrikaste skogarna och de kortaste transportvägarna och: vi har den modernaste in- dustrin. Vi ligger närmast kon- sumenterna ute tf Europa. Vi har stora problem 1 skogsbruket här nere.också; men vi behöver ändå inte sticka under stol med att södra Sverige har utomordent- "NY liga förutsättningar som skogs- land" och att tiden. arbetar: för inte märker så' mycket "av. det. Men, situationen : ' förvärrag för varje deg. Det är ett berg av virke, oss, För vårje år ökas virkesför- som tornas 'upp framför rådet: i' södra Sverige med” 15 milj m : i Lösningen på” probleniet; Fler industrier + ' : "VI måste 'ha' fler Industrier och snabbt, ' Inom svensk skogsägar- rörelse är 'vl också i full gång med att bygga nya industrianlägg- ningar, De: värmländska : skogs- ägarna bygger stora sågverk vid Billingsfors och Otterbäcken, .De skånska skogsägarna ' bygger ock- så sågverk, Inom Södra förbundet är vi nu i gång med en dryg OSS, Skog är ekonomi fördubbling av sulfatfabriken Mör- Tum och ett stort sågverk i Kisa, som” blir södra Sveriges i sär Vad man framför. allt vill rikta in 'studierna på är att söka eko- veten, 'Han måste 'sätta in ar- betet "på just de åtgärder, 'som ger bästa förräntning, Det är exempelvis förkastligt. att hålla på och städa i den 30-åriga ung- skogen eller att lägga ner en massa ' arbete "på att hugga klen- ved, I stället skall dagens skogs- "Ylägare ge sig på den 10-åriga ung- skogen med starka och radikala röjningar. Där är arbetet billigt, och med denna enkla ätgärd kan man "starkt påverka den framtida utvecklingen. ; Så skall skogen se ut : Målet mäste vara att ta fram yt | maskinpark ' rejäla dimensioner och få fram dem snabbt. Det är lika illa, om dimensionerna är övergrova; som att de är för klena. Idealet vore en enda medelgrov dimension, som vi kunde bygga upp vår och hela det öv- sy riga -hanteringsledet efter. I Framtiden i skogen -— bara maskiner? Om man säger att det bara blir maskiner i skogen, så låter det kanske skrämmande för mången! |, skogsbrukare i dag, som lägger ned en väldig massa eget arbete:' - n vo ' klass största. Viskanprojektet . i nomin bakom alla åtgärder i sI skogen, En ' skogsägare måste viktigast framför allt vara kostnådsmed-| Våra "största förväntningar knyts fill den stora 'industrian- läggning, som' vi' :planerar' på västkusten, - Viskanprojektet har helt enkelt. 'en nyckelroll i:vårt skogskötselarbete, eftersom :hela det västsvenska avverkningspro- grammet hänger på den anlägg- ningen, -Det förefallet också; som om alla ansvariga instanser mer och .mer. börjar dela: vår överty-j' gelse, att: .denna industri snarast måste komma till. . Nyt roll för skogsbonden 2 = industriägare + «ta sl Skogsägaren av sydsvensk mo- dell är. numera. också industri- ägare. Det är en ny 'roll, som bl. a. innebär, att han kan bör- ja helt utnyttja det stora kapital han investerat i skogen till 100 procent i stället för till. 70. Sam- tidigt ökar emellertid . hans an- svar för att hålla hjulen Tullan- de, För att vi skall kunna. hälla uppe virkespriserna på så hög nivå som möjligt i framtiden, krävs det att all "hantering blir så billig som möjligt ända från stubben: till industrin. Det kom- mer att krävas- en god. .samord- ning där, Förutsättningarna är ju också de' bästa med samma "| kapital: som "särskilt 1 r nästan "Vi som vet. mest”? ">" får Bayernresa i pris'/ Frampå: vårkanten .anordnas- en, tävling : mellan .- ”cirkeldeltagare från.-hela "landet, vi brukar kalla den- Skogskorpen, Under: sarnåma timmar. .en kväll.sitter; alla; cirk-]. lar :som: vill vara. med, vunder. upp- sikt av ”examensvittnen” och för- fra besvara. en ; del. knepiga, frågor. : Dessa ; ; frågor - återgå; innehållet .1.- 'kursen, . men ver ” också ' erfarenhet och-- gott. omdöme, -- De ' som lyckas! bäst, bjuds: sedan Då en' studieresa. till/ främmande : land. Under? te) så naste åren har resan ställts till Norge, Danmark. och Finland. Nu; till sommaren: bär det i väg ända till Bayern med: dess gröna sko- gar och vita JaIptoppar. a oa ån UN in” Skogst on en. Men för | tyckas göra studier med sikte påj' Ne | s för "Man har: också utarbétat : "en ungdomäarna. Den bygger ' också på 'kursboken ”Sydskog”, som:in- te. behöver "läsas tvärs igenom, studiekurs speciellt avpassad” för] £ ing utan mera är avsedd att använ- das som- uppslagsbok.- Man.-har - eftersträvat att göra: kursen/lätt- läst, varför den -också innéhåller en - massa : bilder, .I kursen ingårj. tintresserar många . ungdomar: ktvård, :na- turvård; ' orienteringslöpning,.: ete. Man har alltså "sökt bredda voch |: popularisera. ämnet. Det. är.d förs- ta hand ungdomsorganisationer I; man har riktat sig til främst är välkomna att läsa kursen, Man delar med. sig, så:länge.upplagan "räcker, och den 'är” tyvärr; mye H ket begränsad. 3 . Skoglig folkförsamling - : Inom ödra: förbundet: planerar: hållande sätt och ordna en. spän- |. nande tävling. De bästa ”ungdo-| marna i den tävlingen får också fölia med. till. Bayern. Så trots ant blir 'det" — at |: minstone på visst. sätt — en -liv- lig skogssäsong i Sydsverige! -' . - Rn » Hasslövs bio spelar i morgon den glada och ” trevliga Skånefilmen ”Söder; om landsvägen”. med Edvard Persson, G 1 ”Skog och ungdom” — men alla i; Vin i Ljungby kyrka till jul- | säte i granarna framme vid . altarrunden 3 men gjorde ' då |. - få dem rena, utan .spade att : han :väl fann vara en något "ske var litet väl starka. Det var en' mycket kyrksam dom- ' herre, som på intet sätt störde ' den vackra ottesången. När - musikdirektör Tägil som, av: ' .”O helga natt” satt fågeln som - lyssnande i granarna i koret. 1 Ljänsby ca - En domherre hade tagit sig ottan. Den vackra fågeln tog och då en flygtur mellan grå- narna och orgelläktaren, - När orgelns toner brusade för högt flög” fågeln” över den "talrika menigheten och satte sig fram- me i, de tända granarna, som naturligare viloplats än orgel- läktaren, där tongångarna kan. slutning sjöng Adams julsång effektfull prydnad andäktigt .bete'om man, paketerade av: - tjänsten, eller hur?” Läholms Tidning. iv ulklapps (Forts, fr. bid, 1) Idoffsson. —' Vi har ju vis . serligen automatisk tömnings- anordning på bilen, mén det hjälper inte, när Papper "och annat avskräde fruset fast 4 tunnorna. Det är omöjligt att "bända med, Esse Idoffsson. ”utrycktö, en "förhoppning. om. att folk skulle sära på vått och torrt, — Det "skulle bespara oss mycket ar. skrädet” ordentligt innan "det åker | i tunnan. =, oo fog kan. vi göra "dem ac - = lokaltidningen : ; HH Frang
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.