i Tisdagen den = Att leva efter vetskap. om vad den. bjuder Den information som förekom- mer om nya lagar som stiftas, och "om hur dessa skall till- lämpas, kan med bästa vilja inte sägas vara vare sig god eller ef- fektiv.' i bästa fall skildrar radio.” och TV samt nyhetstidningarna . « de mer. intressanta diskussioner som' uppstår i rikedager då te frågor behanalas där. Men ät- skilliga sådana riksdagsbeslut -går också allmänheten spårlöst förbi. Inför varje årsskifte brukar TT göra en översikt om nyheterna” på lagstiftningens område, som i regel :pliktskyldigt: publiceras i « nyhetspressen. — Dessa ' artiklar a brukar tyvärr vara så omfattan- de och tunglästa, att de knappast inbjuder till mer allmänt studium. ” Därmed förblir ett stort antal . medborgare totalt okunniga , om nyheter på lagstiftningens områ- 'de, som de dock är: skyldiga att leva efter. På fredagen fick emellertid jus- tilieminister Herman. Kling mot- ta en skrivelse från hovrättsrå- det Per-Erik Furst, i vilken den- ne föreslår en bättre information om nya lagar och deras tillämp- ning. Detta förutsätter ett större enzagemäng från. statsmakternas . sida. hävdar han, Den synpunk= ten är så självklar att ”den knap- past skulle behöva framföras om det inte i praktiken" vore så, att + det är just där det finns så stora underlåtenhetssynder från, statens ' sida. Hovrättsrådet skriver, att det är ett. demokratiskt intresse att: informera allmänheten och intres- sera den för centrala och viktiga angelägenheter som riksdag och regering beslutar. Så långt sträd-.' ker sig dessvärre sällan "riksda= - gens och: regeringens" intresse, När beslutet är fattat i riksda- ' gev överlåter ' man åt frivilliga - krafter. i "detta "fall" framför: allt pressen. 'att svåra för” den: utom t ordentligt viktiga information till” allmänheten,. Även oni tid. ningarna -beredvilligt” står... till : tjänst härmed;:så utgör detta in= ' gen garanti för att alla. nyheter på området distribueras, 'Ansva=” "ret för de brister som "uppstår rnåste fallå nå stalsmakte a Hovrättsrådet påpekar även. att informationen måste. upprepas under. en. längre. tid. för. atte.slå ; - igenom i. allmä - Det är säker) gen en: riktiga synt punkt, "men "det-kan-:al vard pressens” "Uppgift: så alt detta sker. Dessutom; mås- ges en: lättillgänglig 'r mer journa- . listisk utformning, s.I detta in- äkerligen. alla. lekmän kommer i dylika samfrjanhang, . Hovrättsrådet Furst nöje direkt är engagerade med de nya lagarnas tillämpning i det; "prak. tiska livet, skall få effektivare in-- formation, Förmodligen är Sven denna aspekt på problemer väl- motiverad; Motivet bakom skri? velsen, att de som skall leva ef 2 januari 1968 AT lägen: S kräver ter, eller tillämpa, de nya lagar: som ständigt tillkommer, .'också bör få lättillgänglig och.: effek-:. "tiv information om. dessa nyheltet;: är så angeläget att regering : och ” riksdag bör ta det.som' en verk" 4: lig tankeställare om att! här finik..' ett svårt försummat område 4 vår i demokratiska samhälle, - samtal om" Y året Svenska folket ringer; Inu mer än fyra miljarder samtal 'årligen. Det betyder drygt 500 sarntäl:om året ' för : Medelsvenssoni '';. : Om vårt telefonerandeé och därtill hör berättar trafikdirektör Helmer Sylvan på telestyrelsens] driftsbyrå'-i verkets, persotaltid- ning, Han upplyser att i dag:mer: än 99 procent av telefonabonnenh- terna ' själva kopplar sina. lokal- samtal och andra samtal inom. de egna rjktnummerområdet. Över. 97 procent av rikssamtalen kän kopp- las automatiskt. 100 procent när vi först om 4—5. år. . Det: är framför. allt .småstati ber i Norrlands glesbygdep. sö återstår . att - automatiseras: kunderna. ; föredrar '. automat koppling framför manuell-är-U penbart, fortsätter direktör. van; Efter en automatisering st ger antalet rikssamtal "till nära det dubbla. Av'de rikssamt; söt) kan' 'kopplas ” automatiskt: bara en, mycket Hten det procent: — som av olik redras uppsatta av tele , För att övergå till: teiefi iozen är detta Sveriges” årliga publikation” — 6,5: milj böcker Å 1967 års SBN Antalet” ' ling skall ge ökade mi framtiden: till snabbt av' katalogen. :' Hittar mar inte ett burn katalogen, stär numrherbyrårtt tjänst dygnet; runt: uta kostnad" I. runt tal 30 nio uppålagsverk k ket, arbete: Antalet ändrihiga: uppkopplingen U | | ter: kan jminskäs genom ”att: ätt ställa.sigt ik Stockholm: och "Göteborg: nerade, elektroniska, telestativ att SR ätéruppningning” Den -som; får: Upptaget ton slår ett spegiellt när den 'sökta , abönne ledig 'sät tiskt. vn sr Sex ton mynt Värdet ' av” sex .ton utländska ”växelmynt låg i den bambustav, en exotisk sparbössa från Kenya, som direktör Olle Lindvall": Spar- främjandet överlämnade till fru Maj Ödman, Sveriges Radio, som ett extra tillskott lagom till jul . till Radiohjälpen och Flykting! 67. En postväxel i staven på 164.293 kronor bekräftade det preliminära "värdet jäv” den riksomfattande in- landets sparbanker: som i väras' "utgjorde ett särskilt inslag 1- Flykting 67, De" "väldiga. mynt- mängderna, med alla: mynt: :företrädda,' tog. t å att enbart grovsortera på "olika länder” Det" mesta har sedan maskin- räknats: direkt. i utländska ban- » ker, söm" varit mycket intresse rade av- att hjälpa till: med att slutföra: den svenska” insamlings- idén. ' Sorterings. och inväxlings- s "Ivar föret. ädda tär allmänheten: i bambustav arbetet har skötts av spi r nas » centralbank; ; Sparbankernas Bank. insamlingen högsta möjliga > av de många samiarrar. itetej hittats i "myntmängderna, En hel del arbete återstår här Tortfarän: de och det beräknas” aft .myntih- samlingens slutsämma kommier att stiga till minst -200. 000 "kro nor. Bakom Flykting. .67; : Inom ramen för Radiohjälpen,” stod fyra hjälporganisationer; IM Individuell Människohj Pr > herhjälpen, - Lut > Rädda ; Barnen :' och : Svenska Röda korset, som” också : har « hela - den. stora" Flykting - 67: flykt; tinghjälpen över 18 "miljoner. kro- nor. pet gt litet hem för tio barn , "lämnade fru Elvi Wien bakom .sig när hon reste hem till juh Tio, .utvecklingsstörda — barn, i" varav flera med dubbelt han- > dicap,. i. den ockuperade jor- danska delen av Jerusalem. Det ""är ju bara en droppe i havet, om man jämför med de behov som finns. re — Men tänk på, säger "fru Wien, att det är; det enda i sitt "slag i hela Mellersta Östern, . 2 och då gör det inte så mycket ' "..;om det är kitet; Det :har- redan - hunnit bli mycket känt där ne- : Ike, "det har givit 'ett exempel ' : sont kan följas av flera, De is! ' I raeliska "myndigheterna har re- rt...att organisationen skall - i grunda ett sådant hem till. i Tanken att man skall kunna göra taågot för dessa barn är något nytt och revolutionerande i den arabi- "ska världen. Det är barn som är glömda, av myndigheterna och göm- .da-av "föräldrarna, "Gömda så ef- Yfektivt, många gånger, att inte ens grahnarna vet om att en familj har tt fö ller” ens att de skäms över det. «:Däremot . kvarlever den föreställ- " ningen att ett sådant barn är Guds straff för en' synd som. någon av "föräldrarna har begått, och det är "den synden, de skäms över och vill ” dölja genom att. gömma undan bar- ; net, Följden blir att de arma bar- > nen inte ens får: sol och luft, för Den! "vård" som ':IM-hemmets >'skyddslingar har fått har också haft - en "utomordentlig verkan 'på dem. ' Det är som natt och dag, försäk-' rar fru Wien... : Vetskapen om. å detta Hem bar ge- ; nom -”djungelposten” spritt .sig till en -häpnadsväckande massa 'männi- + skor, och det är inte tu' tal. om att jordanierna”,. sätter. > mycket stort " värde; oå "den : hjälp "som lämnats barnen!” S : före" jul: visade fru "Wien: "en. + "FN-soldat omkring ; ben:somn ägde affären en antik 'olje- i Denna stämning" splider sig. mer och ' mer, och den. kan betyda” att då i luft och sol. a - DET, BÖRJADE MFD. E v - TURISTRESA, i Det hela började” me "Wien befann sig”nere i J : på en turistresa nere i di helig; ” landet, då hon råkade. 'sammantr f ö brorsdotter till kontraktsprost ” där nere, och hon uppmanade fru Wien - att försöka, göra "en "insåts. " När fru Wien kom hem lyckades | » hon få. ett års tjänstledighet, sé : ord arbete, som 'distriktssh tlerska. i Hon började sitt :arbete".där nere . under; de första dagarna i mars, : och5snör hon? lämnade Jerusalem ; strax före jul, så "hade hön upp- i fyllt vad hon. lovat, nämligen att . upprätta - och få igång ett hem för - ”de gömda barnen”. : DE DYRA VATTENDROPPARNA. ; f Under K . mellanperioden " hade : emellertid; en hel del saker” hänt, "som: bekant. POE " 'A-hus;7-vilket "innebär ' att” där : fannå "både" värmeledning och 'vat- et är. något ganska enaståen- dan vänt sig till IM och bei": tt sådant barn. Det betyder inte ildrarna inte älskar "barnet att inte tala om: all annan vård. |. och förde honom bl.a till en antik- | 'n vitetshandlare; När de gick tog ara- [7 modell, Aladdin! —" och ] de? ”gömda barnen” får, komma ut El] fav:med :IM-kutator Rut. Ahlberg, stad : Gustht Ahlberg i Falkenberg. Den-!D "na förklarade vilket stort behov detj' farins” av ett hem" av: detta slag just |-pret "dan. hon -skaffat, en ersättare i sitt || ' Mån: hyrde först ett hus, ett sk "Ett par betecknande” souvenirer från det heliga landet. Stenen tog fru. Wien med sig vid ett besök: på Betfage. på. Oljeberget, den ort, , där Jesus-fick 2en. arbetsåsninnas fåle”, på vilken, han red till Jeru= > metallstyck kärvor son slog. "salem. De oregelb sin i fru. de i en'stad' där:d -Hesta hus inte ens har eldstad och där större de- len äv befolkningen måste köpa sitt vatten och bära eller -köra hem det. I: första- våninge; iv: huset hade man "barnhemmet; ' andra . vånin- gen" var svenska: konsulatet -och IM:s kontor och-i tredje bostäder för personalen. : Sör ASS Det "annalkande": sexdagarskriget kändes så att säga i luften; det var många tecken som tydde på att nå- got. höll på att hända. "BI a upp-; Hörde . gruppresorna.' från Sverige. Veckan före . krigsutbrottet. anlän- de: en grupp och när. deltågarna köm till konsulatet blev de: und 7 rättade" om ' att de: skulle åter hem omedelbart; Barn. från, herj tei jättelika. strål ct lavalvet- "så; att: hemmet låg befann” Si lat? "och "mellan .dem : söndermanglat, ” var praktiskt "oskadade! Fönstren! hade” visserligen I slagits” nder äv? "lufttrycket och bombsplittren; ' men "de häde”inte fått någon direktträff. De' israeliska officerare:'man hade att göra med var synnerligen korrekta: och läm- nade, i övrigt mycket hjälp när det gällde att komma i i kohtakt med "tervärlden.” : Tack. vare "det förhållandet att man anat vad komma skulle: en tid i förväg hade IM-hemmet lagt upp ett: ganska stort matförråd; och det kom -väl till..pass -.under den: för- virra de. tiden efter krigsslutet, ' då massor av människor behövde hjälp helgen: varit? Lyxig fåt: suga "på ramar- flesta har den väl är "mittemellan. Dida å. 3 Lyriär nt ett mycket relativt Hegi göp: Der fahns en tid. då bomöälten + Kina betraktades som én, lyx rtikel. En gång var också sockret en lyx hos oss liksom på många häll :i' Europa. På .Hawaii- " där "svinen ibland under goda skördeår matas med ananas, anses i vär: Dotatis 'som en lyxar- tikel..Så långt vårt historiska ve tande sträcker sig bakåt har emel lertid alltid sidenet varit en lyx- artikel. ' Och att det betraktats som en sådan. framgår tydligt av lagstiftelseh mot - lyxen. . Dylika lagar” "här? Unnits över allt. både Tr, greker och romare. När man 1 Grekland på Alexan- der ' den. Stores tid började klä sig i siden,' ansågs detta vara en fördärvlig orlentalisk ståt och ett brott mot god ton, 1 Under medeltiden, alltsedan Sar! den Stores” tid, säkte man hela tiden:sätta gränser för Iyx- ens utbredning, Denna strävan dikterades främst av önskan att [ vidmakthålla. rangförhållandena | HA: BEGÄR: talet kunde. man i Maken” få. höra klagomål :över ; att borgerskapet begagnade - likadana kläder . som medlemmarna - av: de högre” stän- den. och att det. redan var så gott som . omöjligt. at; skilja de väl borna” : från . ”gemene man”. Re- nässanskultureiy med dess'prakt- fulla och dekorativa kläder med- förde ökat behov av siden..I Sach- sen "utfärdades på 1400-talet ett förbud , för alla adelsfruar- och fröknar” att bära längre.släp än två alnar och i Modena restes på rådhusplatsen - en kvinnostaty i märmor med klänning och. släp av. föreskriven längd, När" poli sen skulla. mäta upp modernt klädda' damerg : släp, fördes de fram till statyn där man gjorde jämförelser: är fet Lyxen' har salltfd haft. "många teoretiska motståndare men: näs- tan lika" många” praktiska . an- hängare, Det ' finns inte många män. som Machiavelli och Richard Wagner, vilka öppet erkände, att de tyckte om lyxen och uppskat- tade ' den, Om : Pascal föredrog munkeng tagelskjorta framför si- denkläderna så gick. i alla fall Rousseau ett bra steg "längre öch "mellan "stånden, Redan på v200- rekommenderade den ”ofördärva- ens: sovrum under: striderna i Jerusalem. ' > . ol, för att f ö inte bara mat utan "också vat-; ten, vilket var av. sturt 4 värde just > då.r: : "fräralingar; anser fru Wien, | det var, -ändå , inte, roligt att. ämnå I understryker att: hjälpen åt. ”de är grana över " huvudtaget kunna överleva. På IM-hemmet hade: man . inycket vänliga mot' . och de är: mycket - tacksamma "öm någon gör "något, för. : dem. Genom . sin » verksamhet vid -IM-hemmet "har hon fått många vänner i Jerusälem,”, men ,det är tydligen ännu fler som hon inte själv känner till. Det hän- de under: en spårvagnsresa "att. en främmånde dam hälsade henne med orden: "How do' you do,” miss "Elvi. Hön frågade:. Känner vi varandra? Nej; svarade: "den. okända - damén, Araberna Där båkar: var- ödbehov” för: dagen - toliga, enlednin-; er; "samheten köts hur av biskonsdött- rarna Öje och Agheta Danell. "Men - Jerusalemy;” "av vil- er ande uttryck för oms bedd att: komma tillbaka för: ännu : "ett 'år;' och: det vill hon gärna göra om det går ätt ordna tjänstledighet, Men: i: så -fall: vill hon ha: med sig sin make; konstnär en Asbjörn Wien, som .. då, också: skulle: göra något: IM-arbete.. Bortsett från det måste ' ju haäris” »måleri få rika impulser av kontakten med” den heliga staden. :' Men "om ” planerna ' skulle" 'gå i stöpet så är det fru Wiens högsta önskan ”att det lilla heminet i Je- rusalem skall bestå i alla fall. Hon ka många ga sin saknad; Fru' Wien har blivj A | glömda -"barnen” +: huvudsakligen ' 'Y, upprätthålles' genom” frivilliga. . bi- idrag och att varje gåva till det syf- är ytterst bebjärtansvärd. de mänskligheten” .ats klä. sig i fårskinn: eller . bananblad allt ef- ter: vistelsen i kyliga länder ' er ler i tropikerna. Sot Först. på 1600-talet började till- verkningen "av. guldvävnader i Lyon och Genéve. Numer består ”guldet” lessa tyger. för det mesta bara” av enklare metalltrå- dar 'med en gulaktig yta, men er: gång i tiden broderades tygerna med ' riktigt guld. ' annars : hade väl inte Ludwig XIV varit tvung- en att helt förbjuda användning- en av' guld vid ”vävningen?”, i "Ännu i .dag kan man för. öv- rigt spåra verkningarna av ”Sol- kungens” olycksaliga åtgärd, Så vär t.ex. den 1947: bortgångne engelske silke- . och konstsilke- kungen Samuel 'Courtauld, som enbart .i Storbritannien kontrolle- rade tjugo stora industriföretag och hade otaliga" dotterföretag och ”intressen” i alla "världsdelar, en ättling i rak; nedstigande" led av en -hugenottfamilj, som . på den tiden fördrevs från Frankrike. - + :| samtidigt som den har mycket "I goda lastningsutrymmen som kan | varierab från 370" liter ända upp Med sin nya modell, Simca 1100, har Simcafabrikerna tagit JJsteget fullt ut mot den nya tren- | den i formgivningen av bilar i de populära prisklasserna. Den nya ”looken” är ett utslag av prak- tiskt franskt biltänkande, Simca 1100 ären, modell; som utan” att ha. stora yttre mått,. ger ' passa- gerare och förare hög komfort till. 1.175 liter, röra . . : Simca 1100 är framhjulsdriven. och den tvärställda. motorn rmed femlagrad vevaxel' och fyra cy- lindrar på 1.118 cc ger 56 hk DIN "vid 5.800. varv i minuten. Toppfarten' ligger vid 'cirka 140 km/timmen, Praktiskt nr | tr den — har skivbromsar, fram och trumbromsar bak. Både fram; / bakhjul fjädras med storsiongsta- var och är försedd" med” kväng- ningshämmare och: dubhelverkan- de stötdämpare, Gördeldi Ck ingår i standardutrustningen;” Tillsam- mans bidrar dessa element. ill att ge Simca 1100 utomordentligt goda vägegenskaper, rågot som. utan tvekan utgör! den viktigaste :. säkerhetsformen vid bilkörning: "Bland utrustningsdeialjerna kan nämnas ett effektivt värme- och luftkonditioneringssystem med luftutsläpp på sidorna i bakvag- Några. mått: Längd 3,944/ mm, bredd .1.588 och höjd 1.458 mm (olastad). Simca . 1100 väntag till Sverige Den nya. modellen —. se bil- i början på det kommande, året. | A Goläbeg Mc Namaras avgång från för: svarsministörposten och chefsskapet ' i' Pentagon” var av' allt, att döma - utrikesminister” :under” Dean . Rusk, Det'var £ Moskvaambassadören Foy FN- ambassad; ré också färdig, Å «+ Trots' att- president - Johnson på sin” presskönferens ' första " veckan förestod "några" "ändringar i' rege- . ringen, var det. redan; då allmänt bekant; att. Goldberg hade' framfört önskemål om att. få lämna sin post': sidenten: Rusk 'deraenterådé så sent som den B'dec, att Goldberg talat med honom öm” sin "avgång, och Vita husets bress-: -sekreterare. George Christian utsände samtidigt en ”dementi”, som "snarare liknade en bekräftelse, i det ham sade, att ”Goldberg har icke underrättat. oss om,' att han -har äs sik tillbaka”: - no” : varje fall tyder nu ällt på, att . Arthur Goidherg efter den 1 janua- ri: upphör att vera USA:s ambas- sadör i FN. Hari sade själv för mer än en månad -sedan, att han hade ”varit- politker-: alltför: länge” och önskade dra sig tillbaka:-men nu sätter man i alla fall hans" avgång i samband” med 'Mc 'Namaras' för< svinnanide” från. "Pentagon. J utta- landet tolkas "bägges avgång som. ett tecken på. att det nu blir ”hö- karna”, . som. . vinner . terräng i : Washington, och att-alltså en'in- tensifiering av kampen i Vietnam kan väntas. Det är ingen hemlig- het, att både Mc Namara och Gold- berg var på sitt håll kämpat mot en ökning äv bonibkriget mot Nord- vietnam och gått in för 'starkare förhandlingspåtryckningar vis å vis Visfcongrörelsen i i Sydvietnam. "Den nu 5$59-årige Arthur Gold- berg "lämnade på' sin tid posten som ordf i USA:s högsta donmistol för att. efter Stevensons död övers taga posten: som FN-ambassadör, Det är tvivelaktigt, om Goldberg kan återgå till sin förutvarande post — och den därmed förknippade hö- ga. statspensionen. Men han kan i varje fall återtaga sitt advokatyr- ke, och han lär. redan ha fått an- bud frår fem av New Yorks 1e- dande advokatfirmor. AM " Enligt ett rykte, som på sista da. | garna cirkulerat i Washington, lär Goldberg också ha fått ett erbju- dande av mera sensationellt slag — nämligen att bli 'USA:s repre- sentant i Internationella Domstolen Å Haag etter den nuvarande ameri- kanske domaren där, Philip Jessup. Men eftersom man icke hört något om, .att Jessup önskar lämna "sin post, så torde det väl få anses föga sannolikt, att Goldberg i detta svep kommer att uppställa sig som kan- didat för den. Ännu mindre san- nolika ter sig vissa aktuella ryk- ten, att han skulle kasta sig ut i den aktiva inrikespolitiken och tävla om en demokratisk senatorpost i New York, : . Goldbergs sista år som ameri- kansk FN-ambassadör kan ha varit påfrestande, icke minst med hän- syn till hans starka sionistiska och ' proisraeliska inställning, som givet- vis kunnat vara till hinders för en objektiv bedömning av Mellan Ös- tern-konflikten, Om och när Gold- berg nu på nyåret lämnar FN- Tore”Leth, posten, så uppstår frågan, vem som oo — seger för USA:s 7 i”december uttålade, 'att' det. icke ' «iFN och även förhandlat med pre- härom: ” Utrikesminister H lämnar EN » 3 5 "bi häns ' Ufterträdare. Flera nami:har: nämnts: Man tror på initierat håll; att president Johnå son helst skulle vilja utnämna förre Saigon-: ambassadören": Cabot : :Lodge till FN-ambassädör. Lodge 'vet det' "mesta om Vietnam, och FN känner: han sen länge inifrån. Ett annat. namn är Cypernmedlaren,' Få. vi: ce'-försvarsministern. och : juristen Cyrus: Vance, som onekligen avlagt ett diplomatiskt Inästerprov i: Ex perKonflikten, -Vietnainfrågan. skall : nom; ort i.FN:s säkerhetsråd; Det blir” förmodliger, Arthur. Goldbergs sista och n insats spå denna svåra Post, . den. för hörigin personligen. ävi (ETT. ORD .. "PA. VÄGEN äv veta att för dem som "älska ud, samverkar allt: till det bä S ta. "(Ronn & 8: .28,) > - "När Harry Simson fick” budet att: har måste-flytta hundratals ledsen. Fem är: senare kunde han annat sätt. en man, som han aldrig skulle ha mött i sin hemstad. Mannen visade" sig vara-en verklig vän, och dem bäste arbetskamrat 'han någonsin: haft. Genom denne : väns vägledning och 'godhet "fördes Harry närmare Herren.” : Att leva i tro är inter t: ledas av ett blint öde, utan äet inne- bär att Guds: : omsorg innesluter oss alla, När vi tror Hå Gud-och älskar ' honom kan allt som. hän- der. oss. samverka till det; bästa. den." Vårt. livs . olika -.skickelser vill han. också använda: för. att vi skall utvecklas andligt : :och och kärlek, Befolknings : 2 SA (Forts, fr. föreg. sida) ” tade 20 män och 23 kvinnor, till- sammans 43, Utflyttade "34: män och 49. kvinnor, tillsammans . 83. Folkmängd vid åretg början 1.078 vid årets slut 1.046 . därav ' 557 med 37 personer, Skammeslöv =S Födda 5 gossar och 1 flicka, till- sammans 6, Döda 1 man och 8 kvinnor, tillsammans 9. Inflytta- sammans . 46, Utflyttade 217 män och 25 kvinnor, tillsammang 46. Folkmängd vid årets början 926 vid årets slut: 918 därav 480 män och 438 kvinnor, Minskning med 3 » personer, ” mil hemifrån; blev han mycket . se på den flyttningen på ett helt . På den nya :plåtsen 'mötte han. Det är Gud som kontrollerar alla de väldiga krafterna: i. värl, växa till. i tro, hopp, » förlåtelse män och 489 kvinnor” Minskring de 24 män och 22 kvinnor, till- -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.