- än en 'Åftonblådet” på senare tid i LANOLMS TIDNING. > bars Md "en Torsdagen - Jen 18 januari 1968 » som” helst: om' man", blott inom "redaktionen tänker sig'att ma- "100 procent. ' sörjningsgraden : gjorts." . är > ati Aftonbladet: åtminstone ' för - till- Lens den. 18. januwari Sä - ' Aftonbladet och = självförsörj ningsgraden « När. Aftonbladet. -vill göra pro-, paganda 1 en viss riktning finns det inte några gränser för vad som är tillåtet., Några” moralis- kä skyldigheter att för läsekret- sen klargöra saker tycks in- te vara "kända inom Aftonbla" dets redaktion, Tidningen griper gärna / till . vilka, felaktigheter joriteten av läsekretsen inte har möjligheter att.bedöma det fel- aktiga påståendet, 'v För ett: Par "veckor "sedan gick tidninger : på. Jedarplats 'till an- grepp mot jordbruket i ett äm- ne, .som : var populärt att feltol- ka för några år sedan men som rdeles ofta. behandlat; Det ; självförsörjningsgraden. gäller Tidningen" skriver: ”Vvåra bönder "producerar me ” ra livsmedel. än vad viäter upp här hemma i Sverige, "Det in- nebär att,vår. självförsörjnings- överstiger - grad hundra” pro- cent nd | ivförsörjningsgrad över har jordbruket praktiskt taget inte haft på de. seriäste' tjugo åren, oms ens då.” Jordbruksutredningen ber? nåde som bekant graden: för: är ' 1965/66 - Jill ca 94 procent. Härvid hade! utred: ningen dock inte tagit” häfsyn till. en betydande "netto; por: |” av.kraftfoder.: Beräkninga ver kraftfoderimportens' roll tyder på att självförsörjningsgraden |. vid det., nämnda tillfället - var omkring 89 eller 90 procent, & om nettoilmporten”.. av. kraftfoder beaktades,,. Situationen är den överskott förekommer för a produkter, : "främst 'anima- medan ' underskott..förelig- ; råga” om ER IRFE VRT här -såvitt- är "känt: ännu": inte några '! :beräkningår av självför: självförsörjningsgraden för, detta :sbeciella år ligger sentligt bv "detta: hänseende, ”ekonomisk”. kömrmentar till det produktion. ett. vahvet sursér. , som nu das. i skulle, a kuppa får ; fråga. Det förefallet som. om borde stämma Med" tonen: tid. ändigt nar matats med nyd u gifter om-:ökande - arbetslös- som” kräver ”miljardinsatser. aVa "skattebetalarnas pengar" för att; hålla en någorlunda; tillfreds: SPEGLING AV-KON. TUREN . Befolkningsstatistiken vid ärs- skiftet är "intressant, därför att Tr dén speglar konjunkturnedgång: | én "och det : vikande behovet" av- arbetskraft, analyserar 'Jord- brukarnas "Förenings: blad: -Folköki ingen i de tidigare ex- pånsiva' "länen har mattats,. och vå andra sidan har avfolknings- länen . Kunnat vända den tidiga: re "befolkningsminrskningen i ök- ning eller åtminstone bevara sitt befolkningstal, « Norrland i sin helhet har sålunda' ökat mer än under 1966; blott Jämtland dras fortfärande med uttunning av befolkningsunderlaget, fast den för 1966 inskränker sig -till en - minskning med :400. "”Anmärk-' ningsvärt är att Hälsingland lyc- kats. bevara sitt befolkningstal, och troligen "kommer snart även Jämtland ;'att kunna det. Inte heller -det förut så'typiska av-| folkningslänet Kopparberg hade 1 fjol: någon: nämnvärd minsk- ning. . "Med de "förändringar , som nu kunnat iakttas är det dock långt lemen : " Avtäppningen från glesbygder- na. fortsätter - uppenbarligen. I skogsbygderna -har.' skogshante- ringens tryckta läge "avsevärt " försämrat försörjningssltuatio- nen, 'och fråga är väl om :tätor- terna 't de' olika regtohernå kan suga upp de överflödiga. Jord- bruket: kan det inte längre. Avi istädernas folkmängdssiff- Tor" framgår för övrigt att inte mindre än ett 30-tal, och det rör sig. inte om, blott de minsta, fått självförsörjnings-.' » uppfattning, . så "snart någon. har kan 4 För. 3 'produktionsäret 12067/68 i "Troligt . : Då ver..90 - procent. Fakta : "Tidningen? örtsättep med en. användas på” ett "mycket: mera |: "rationellt sätt i "andra närings: ov det" här låndet inte "hålla; =-Kan. Sveri ställande beredskap mot. ”ärbets- lösheten. "När ' uppgifter.-.om teförluster på s.k. möderha stor- "I gående svar på : frågan, vilken konkurrens Sverige kan få från inrustrier hör till. dagordningen! ! Kanada och Förenta. staterna. Det är tf; ex. inte många. dagar | Låt OSS. I. stället betrakta frågan sedan det berättade enom + som -en ”utmaning”, som ameri- eda tt Ni rbotter E oi kanerna älskar att uttrycka sa- massmedia a or. ens. järn "ken i alla” möjliga sammanhang. verk redovisade ven. årsförlust Genomsnittligt" förefaller den” på .200 miljoner kr. - nordamerikanska cellulosaindust- - Aftonbladet, - och med "denna rin f.n att arbeta med en nå- Agot'. högre" lönsamhet än den likriktade: tidningar, Kar -hän- «svenska, .. Råvarukostnaderna är synslöst gått till storms” mot; lägre (ca 50—100:kr per:ton eller | ett allsidigt näringsliv . och... Å omkring 10. kr/m?), vilket dock synnerhet jordbruket allt under tra en dk kompenseras av lägré : 3 N ola ransportkostnader ti en euro- det att varslen om vår försäm- peiska marknaden för den svens- råde konkurrensförmåga . på! ka "industrin . tillsammans . med grund av de' stora. kostnadsök-' andra . fördelar . genom . den när- ningarna blivit allt tätare. och .mare.. markradskontakten (ca 50 fått. en allt allvarligare karak: ikr Der ton, siffran är dock myc: "ket. svår, att generalisera). tär. Det” 'voreé' klädsamt öm : bädej: Den ' nordamerikanska: :sulfat- Aftonbladét och de” andra "tid" masseindustrin > är genomsnittligt ningarna i "den, socialistiska "karl något yngre och därför med :stör- tellen åtminstone. ville, stämma |.re enheter. än den «svenska. A amdra:sidan är den svenska in- ned: tonen så länge: den värsta dustrins tarbetslöner något . lägre arbetslöshetskrisen pågår. | ärmiden. nordamerikanska. (ca. 10 Med "brist" "på" kunnande oc -Yespirs13; kr. per ; timme)... Med: »Minst lika "stor brist - på hut ; tanke; på-sden låga. mantimmeåt-' kan Aftonbladet. och: dess mer gängen per ton (ca 5 tim.) väger ningsfränder bästå ' praktisk denna, faktor numera ej. så tungt. - Jag il "nämna > ovanstående i välkända förhållanden mera i för- el bigående, avsikten är icke någon ingående; analys. Det kräver ett "vida "mera ” omfattande : underlag.” Kan" vi konkurrera? Det ' kan vi säkertwv. med tanke. på. våra för. kussion,' som pågått under": senaste åren för att... trakassera jordbruket och en del: andra” nä : ringar, har' man inte "skytt någ- ra medel. Så snart någon" röst den expanderande z Furopamark. nm råd naden: välbelägna . och: väls ötta . hår : höjts för, en i modigler å skogar Det . senare är en. avse värd fördel jämför+ med. vad jag såg i östra Kanada.” Medan vi. kan. utnyttia markerna :90-procen-” tigt,.- utnyttjas de kanadensiska till högst 50 procent. vågat göra gällande att.det: vara. en Styrka ätt 'h , till en "påbörjad försämra kurrensförmåga .. föl Jhar "maj" "från socialistiskt : alltid” Varit beredd ätt” : RUROPARFTERFRÅGAN - ÖKAR STARKT :; vs Sr Att -Europamarknaden'. fon bet döms som ”världeng. rest. :dyna-|: ; miska, främgår: av: de sista trend- siffrorna ;(Arne Sundelin, + Stock- holm Hee, 1966, på FAO: upp kompromisser: .och "utan. saklig prövnirig slå tillbaka: och. baga- tellisera . den "' faktiska ' :försäm: Efterfri gan. på papper (milj. fon) Ingen: kan. vänta - sig ett om. . månad en marknaden, er ND - NN - På. inbjudan av "skogsägare- Organisationer i Kanada och den amerikanska Södern gjor- de jägmästare Henning Hamill ton i Södra Sveriges Skogsäga- res Förbund under oktober resa" i "Amerika, Därvid fick han bl, a. tillfälle att göra en del ' iaktagelser rörände. i vilken mån Sverige har att räkna med nordame- rikansk. Fonkurrens på massa- N riat”. Proletariatet1 börjar nu sina, trots: den gediget samhällsuppfattningen. I vart fall flyttar det:in till tätorterna, där det är närmare till 'det allmännas köttgrytor,.' Man.zförutser. i takt med den ökande. arbetarbristen kostnadsökningar.. män att folk. kan; iutbytas' mot maskiner, : och" ett” antal; maskinella :' finns i dag reda) praktikst testade; trots - framtiden. "Kanske. kan vi: sänka ; kostnaderna, Säger. en del, : kapitalistiska Samtidigt ' vet mpliga . avverkningssystem utvecklade och rför ser” man allt'-med": förtröstan : mot Ne TANKESTÄLLARE - "Den skogliga : bakgrunden i Nordamerika är en .allvarlig. tan- keställare för den 'skandinaviske "skogsägaren: av råvarukostnaden i: Nordameri- ka är f.n. inte troliga. Den kost- nadsrelation ' man nu. har I för- hållande". till. den fåvaran kommer. troligen att be- stå "ännu "en tid. Detta. innebär ett fortsatt, hårt tryck" på ' de svenska ler realistiskt att på längre: sikt inte vänta 'sig en-högre nivå på våra rotvärden: jämfört med de nordamerikanska, kan” motiveras av läge och" kvali- : Kräftiga ökningar skandinaviska rovärdena, . Det . förefal- än . väd som et, Vi anser dagens rotvärder —' med. rätta — alltför: låga. med tanke 'på” redan” nedlagda ”kostna- der "av. olika: slag; Emellertid "är det "realistiskt: 'att- inrätta ”sig : ef- ter:":denna” nivå," in att "en: hel: del 'Kostnadsbromsar: : Detta'" innebär, Södra Sveriges Skogsägares' Förbund, "omedelbart bör: slås till i svenskt "skogsbruk... En "varning bör. ges alla dem som i. dag vill betala skyhöga priser för skog och mark med: dyrt: lånade. pengar. 1.000 kr. per ha, förefaller rimligare än f. nm vanliga 2.000 kr per ha. ”Skogsskötseln kan- förenklas: och på mänga. håll göras extensivare. Mycket av hanteringen i övrigt kan också förenklas, Alltför mänga av oss i svenskt skogs. bruk är sysselsatta med inte di- rekt producerande - arbetsuppgif- ter. Vi är byråkratiserade till en grad, som i Nordamerika" skulle föra vederbörande företag snabbt ”out' of. business”,. ” SM STRID På KNIVEN: N ”Dep . mördande konkurrensen” är den naturliga livsmiljön inom amerikansk industri, Där finns inga. fasta” institutioner eller he- liga skogsskötselregler; - Man" räk- nar med satt: konkurrenterna har samma. inställning .-—— ingen par- don. Kanadensarna -ser den” eu- ropeiska marknaden gom det nya livsrummet - för "fortsatt. expan- sion. Man har respekt för skan- dinavierna, : men: tror sig efter den "innevarande "vågdalen kunn2 sjå ännu bättre rustade än tidi- gare . för Kampen I imot oss om kunderna. i BESK MEDICIN KAN. " VÄCKA ' 088... "Den här summeringen. är inte avsedd vara ' pessimistisk, . Men fakta vad gäller nordamerikanska råvarukostnader, .mark-; ich rot- värden tror jag är ns cin "här hemma och gör det lät- tare" för många att ta situationen på : allvar, : Förutom : i : förenklad -råvaruproduktion bör. vi ha myc- ket att hämta 'i vidareförädling och produktutveckling inte minst på "den" trämekaniska sidan, : ge konkurrera "med Nord: USA. på massamarknaden? Av jägmästare HENNING HAMILTON, -- sa '"modersuggans rörlighet. -under ordna mekaniserad smågrisu födning.. En överdrift . än emel- lertid' att ' påstå atr vi helt miss- lyckats. Väsentliga : framsteg har gjorts, även: om det tydligen tar längre tid än vi trodde : att ex- perimentera fram de idealiska lös- ningarna i en så känslig produk- tionsgren som smågrisuppfödning. oci FAMILJEJ ORDBRUKET KONKURRENSKRAFTIGT «En stor portion av "sanning ligger i påståendet att familje- jordbruket — med sin blandade djurhållning, -—" alltjämt leder i tävlan om den. bästa smågrisupp- födningen;- Vid' familjejordbruket finns ofta' nötkreatur, som dagli- gen binder någon familjemedlem vid djurskötseln;- Att samtidigt se till nägraå': :modersuggor och ca krä smågrisar: :har- en, idealisk plats inne;:1;. ladugården nära. kor och ungdjur: Grisarna trivs utmärkt i den. torra, dragfria och lagom varma "miljö, som ett väl venti- lerat gemensamt husdjursstall. er- |”! bjuder. . : I Allt fler gårdar blir erhellertid utan nötkreatur. Vill man därför specialisera. sig på smågrispro- duktion, -.måste. man tillämpa er- farenheter, som hittills inte wva- rit så goda att man kan accepte- ra dem i alla, detaljer. lä DEN KONVE: BOXEN aa Familjejordbrukets konventio- nella BB-box är stor, m? Den är försedd med smågrisskydd (röry vid boöxväggen' och avskild smågrisaydelhing för värme- och" fodertillSkott, ' Tillsammans med, gångar ätgår, 10—12 m? per BB- box, - - Utformningen i "detalj kan göras .Då mänga sätt men till de: sedvanliga komplementen. : hör grindar (rör) avsedda att; bégrän- INTIONELLA eo fr e och strax. efte; 1970 1975 ' 1980 1966 5. påstod 'c Cen "av. To: gt ekono-; Hela” vi riden 97 mer, att den då skärpta. arbetsi [Nordamerika "45. ning. på. den högkonjunktu alltjämt skulle, » bli, ;bestäende.. Högkorjunktur "under »mittönsav, 1950-talet, fanns: RE LO- et:,50-procentiga . utnyttiandet |: I "i östra Kanada "är ä men kritisk |.- med synnerligen röfvärden Ö är” låga. Ett extensivt” b inte”nägrå ist då 108) ska. följden, -Tblarid att skogsbruket” "fn Sviståternas del här "en te” har: i någon -framtid. . och .; satt. intensivare" skogsskötsel startats. inte betydande delar: av :skogsb ket. n NN | bepdande aclar 2v 3 börde: däg- inphet. utan” god SE Na gas hed, Om, näringslivet” skulle: in-| handla”. efter: 'mödeller" Fr och: annan. sosseledning, finge: r | relativt ”korta. Arbetsförhållan- dena: och virket i de kultiverade bestånd 1 blir avsevärt. gynnsam- på med något annat än: att skif- z ta” häringsgrenar; Egentligen är det” underligt. ått "inte Aftonbla-. det har uppfunnit "ett påstående om att. människor: snart inte:ber ; östra "Kanada och" Sydstaterna pågår en förrådsök- ing. Man arbetar redan 'I stort sett, över: hela området.” Man' vän- tar sig inte möta sämre avverk- " höver "äta, Det vore'väl i alla | ningsf 'hållanden ';' eller "= sämre fall rationellt." Då” kunde MR virké de närmaste 10-20 -åren; varje fall på lång "sikt: a | En, och) annan hävdar dock mot- ifrån Aftonbladets okunniga: och satsen. intryck är också ått Nord meningslösa kommentarer. il Amerika. genomsnittligt ännu in- jordbruksfrågor. et te. tvingats till den tekniska rar : tionaliseringsgrad "som vi har 'i i Skandinavien. Den dominerande EFTER VALET "| hanälåstningen av: lastbilarna är Momsen - skall äntligen bi ett exempel, De har alltså här "verklighet ' och 'ersätta..omsen, att del relativt lättköpta . vinster dock enligt finansministerns. för- 12 > LAvverkningsarbetet 3 Nordame- slag i statsverkspropositionen fika 'här”till stor del hittills ut- inte "förrän, vid: nästa årsskifte förts. "av" ett -”landsbygdsproleta- tkonstaterar Fri Köpenskap i en ledare: : : rad Momsen. skall enligt” fingtispla. nen inte belasta konsumenterna hårdare: än -den . nuvarande” öm: -:sen gör, vilket. betyder, att” ”den. skall. utgå "med' 10 Procen priset inklusive skatt eler; 11,1 00: "VARSEL PÅ ETT ÄR” er 1967 utgick det varsel "ill Ajel arbetsmarknadsmyndighé- ferna” för "3 000 "personer 'syssel- satta i textil- och sömnadsindust- -rierna. och för ca 500 inöm'sko- och läderindustrin, skriver fack: förbundstläningen Bekläd- adsfolketi en återblick;. Det innebär”alltså att ca 3500 "arbetstillfällen försvann för för- . bundsmedlemmarna; Siffran kan emellertid" vara högre,' betonar 'lidningen, eftersom de bara om- , fattar, SAF-anslutna' företag. «De flesta .varslen har utgått om konfektionsindustrin. 'Tex- ”filarbetäreförbundet. "noterade > unider.: 'året knappt '900 varsel « Detta är endast hälften så mäån- a ga som under 1966... .. » .Sko- och Läderarbetarnas för- . bund. får för 1967 notera . en «minskning i. medlemsantalet som . vida. överstiger de 500 varslen. - Många skoreparationsverkstäder : har försvunnit sista året. De är småföretag, . och : endast en eler ett, par. man berörs av varje nedläggning. Företagen .dör en tyst död långt från rubrikernas < aktligen inte "kommer . att: bli, kännbarare för de breda lagrei än ”ormsén ”— "utom" därlgeno att vissa nya skatteobjekt;;. som |” begagnade bilar ' och . hotellser- vice, nu blir 'skattebelagda — anser; regeringen :.tydligen + att omläggningen kommer: att. med; föra politiska risker På något annat sätt kan man nämligen: inte gärna förklara. uppskovet” med "övergången till den . nya” » skatteformen, Den borde :rimli-. gen. ha införts. från: början av, det nya budgetåret 1968/69, d v s per 1 jull, men förskjuts i stäl- let. till" årsskiftet.: I. stället ; fört). att komma” tre månader- före vas H let, skall den realiseras tre mår; nader efter valet; : Om detta medför : ett - regim: skifte, blir, det alltså oppositio- nen som kommer att få det po- vidkännas reducering. Höga pulära- missnöjet på halsen, ; , ” An strålkastare, . Vetenskap och praktik |& ide danska jordbruket tåndet tansk mellan v ö A och jordbrukspraktik ingenstä- des är så kort som i Danmark kan knappast motsägas och är ett' ofta omvittnat och välbekant förhållan- de; Väsentligen beror detta beträf- fande animalieproduktionen » av verksam vid Forsögslaborato- riet (eg Landökonomisk Forsögsla- boratorium) och -av "det årliga Efterårsmödet i' oktober, där tu- sent-let - konsulenter, lärare . och lantmän möter den stora staben av husdjursforskare och försöksarbeta- re, I årets möte deltog. ett 30-tal skandinaver, därav omkring hälften svenskar, Som inbjuden gäst har skrivaren sedan mer än 20 år när- . varit vid dessa förbandlingar. ' Arets Efterårsmöde, sträckte; sig över tvenne dagar och inleddes av ordföranden kommitté Forstander Johs Larsen med ett hälsningsanförande, därvid det erinrades om att. verksamheten vid de kända statliga försöksgårdar- na , Trollesminde och, Faurholm startades 1917, forsögslaboratoriet tillkom redan 1883. Dessa gårdar är ”en stor 'og betydningsfuld insti- tution” och utvecklingen har visat satt statsmakternas insatser för. 50 ..År sedan varit riktigt använda pen- gar. Under det nu gångna året ha- e tillkommit tvenne nya bedöm- ningscentraler för slaktsvin i. Hor- sens och 1 Ringsted, varjämte vid Faurholm uppförts ett nytt fjäder- fäslakteri " för-: bedömning : av 150—200.000.. försöksdjur. årligen. Därmed skall belysas såväl avels- och miljöspörsmål: — främst nä- ringsfrågor — som även förädlingsa "tekniska spörsmål med sikte på ex- porten av fjäderfäprodukter.' = Med syfte att tjäna avelsurvalet i Statens Husdjurs-| di i dess uppgift att förbättra köttpro- duktionen och köttkvaliteten' hos dansk kvaeg (nötkreatur) hade i ja- nuari startats den centrala avkom- meprövningen på tillväxt- och kött- egenskaper vid Egtved i södra Jyl- land. Här finns plats för 780 djur och varje år skall avprovas.av- komman 'till 30 utvalda tjurar med 18 kalvar efter varje tjur. Av des- sa' avses 10 st slaktas om'skum- mjölkskalvar med slakt vid ca 250 kg levande vikt och 8 st som ung- tjurar vid ca 500 kg. Det upplystes senare att den första årgången av skummjölkskalvar "nu var slaktad, därvid provats 17 RDM-tjurar, 9 SDM-tjurar, 1 st DRK-tjur samt 3 charolaistjurar, vilka senare parats med. jerseykor. De uppnådda re- sultaten var mycket uppmuntrande med en daglig tillväxt av 1060 gr för RDM- och 1083 gr för SDM- kalvarna, Johs Larsen” ansåg att man: inte längre kunde betvivla Egtved-stationens stora betydelse för det framtida avelsurvalet, : Från 1883—1959 hade den danska husdjursförsöksverksamheten - en expansiv karaktär fråmhöll Johs Larsen vidare. Under de sista de- cennierna har det emellertid inte bara varit fråga om produktions- tekniska synpunkter, I våra dagar gäller det att klarlägga ekonomien i husdjursskötselns alla detaljer, ut- fodring, vård, -stallförhållanden, mjölkning m m. Med detta i sikte har etablerats ett brett samarbete mellan olika institutioner för att nå fram till säkra och allsidiga analy- ser; varom. årets försöksrapporter får anses som. övertygande vittnes- börd, Lantbruksminister Thomsen. de- klarerade 1 sitt svarstal sin optimis- vägnar ville han till alla parter in- + — Där häde då vårkligen tur... fag har letat, efter 'den där filen i flera dar, på - husdjursskötselns iro framtid inom Danmarks näringsliv. Genom :lagstiftning skall man dock inte' lägga" hinder 'i' vägen: för. ut-. tiska: N | Smågrisuppfödningens BB Av husdjurskonsulent: Nils Almgärden,- födningens Den allra minsta typen Protekta är bara 3,5 m! och tar tillsam- mans med gångar inte mer än mer den norska typen, Alfat Simia, som är 4,5 mt Den ma utrymme hemgjorda och rianter av den hävdvunna BB- boxen. vid» familjejordbriker, sad rörelsefrihet, suggan samt en enkel båge av rör på fötter är "principiellt den avståndet mellan Vägg, | tillräckligt: "enda typen: har men sökt undvika den- na olägenhet: genom - att ställa suggans hage: närmare: den ena långväggen” i' BB-boxen: Men; läg= ger. sig. då ,suggan, åf "fel. håll, är. det. Hka villa Grisarna” måste kunna . ligga : vinkelrätt. Ut Ifrån suggan för att” "digivningen; skäll funktioneral, för många om : man inte heller ” där nöjd med, resultaten och : därför lämnat metoden" = dess ; «extre- ma form, -Tantbruksnäniden, Västerås. , : Vi har hittills inte. lyckats- sär-I ren gl bs a gläds över sin ”tur med skilt väl i våra bemödanden att smägrisar”, En BB-avdelning av denna typ har emellertid två nackdelar. tDen tar stör plats h den kräver ganska :mycket arbetstid, om :man inte kan kom- binera med: mjölkproduktion. SPECL LÄLISERADE” BOXAR Den specialiserade smågrisupp- BB-box är mindre, ' 5 m? i utrymme, Vans kom- ex. äver med gångar ca 7 m?!, Sam- tar också vissa nedbantade va- -Vid utformningen av dessa nya re typer av 'BB-boxar har man deras grisar "förlänger inte ar. |främst inriktat, sig på följande betstiden nämnvärt för skötaren, | etaljer: Boxarna” för : 'modersuggor . och | 9 Suggan fixeras i sidled. Hon kan inte vända sig och även i nigdsled får hon mycket: begräns 'Tjudring av egantaste lösningen, Den har Protekta fått en utformning, som visat sig tillräckligt: djur- vänlig för att.kunna accepteras, Grindarna i det norska systemet fyller samma funktion, men de är. klumpiga och innebär slöseri med De höga och täta grindar na hind- j rar skötaren såvi som vid anrän tillsyn. De många ; ” rören i grindarna gör i all syn nerhet: rengöringen . kring. foder- ho och vattenkopp besvärlig. såväl järn ,som arbetstid. . id rengöring Smågrisarna.. är. i dessa nya typer. av. BB-boxar väl skyddade : ån att klämmas, eller trampas av suggan. Utrymmet" för, värme genom golvslinga eller” värmelampa och för fodertillskott åt, spädgrisarna ligger mycket: nära” "modern, Utrymmet vid. .digivning, dvs, D är I dessa. smala BB-boxar och: : PROBLEM vin , TIDIG -AVVÄNJNING :;". Den mycket: tidiga: avväl ing- enrär-eri"idé.som ingalunda över- givits. Den, sg utle.: möjliggöra. ett synnerligen nyttjande av utrymmet. Den tan- ken är. alltför: saklöst överges: + ut- ändamålsenligt. ' lockande - sär att Det. är. främst. i samband" med smågrisuppfödning". i större skala som ” den misslyckats, Där, den. prövats in- om' familjejordbruket - har", man tidiga avvänjningen lyckats ” bra, även varit ' allmänhet . Ingen . Vill "emellertid överge tanken på BB-boxar av de nya, utrymmesbesparande slagen, s.k. minimi-boxar, Förutsättningen är atf.de blir. verkligt” 'arbetsbespa- rande och "Ajurvänliga, UTVECKLING I TVÅ RIKTNINGAR " . Man gör BB-boxarna aningen större och något fler, samtidigt som tillväxtboxarna för avvänjda . smågrisar' görs konstrueras så att: man med enk- färre. . BB-boxen vecklingen (var adressen Sverige?) . la: handgrepp "kan göra om den men " planmässigt söka. ordna sina (till avvänjningsbox, då suggan dispositioner efter aktuella krav — ' | tas' bort (relativt tidig - avvänj- flexibelt lantbruk — och med. sikte ping): - Man. inbesparar ; tillväxt- Kar. oc er ER NG - på efterfrågan om 15—20 år fram i tiden” så 'att' den stora -lantbruks- exporten kan fortgå till hela sam-" hällets bästa, I det syftet skall kva- litetsbegreppet alltid hållas högt in- om” dansk ' animalieproduktion; ÅA regeringens 'och hela samhällets m gri om = husdjursförsöksverksamheten överbringa sin erkännsamma tack- samhet, : Man kan "också: behålla de myc- ket små BB-boxarna men minska på deras antal och klara kön av väntande suggor genom att; komp- lettera med en något rymligare, en enklare typ av, familje-box. Hit får suggan flytta med sina isar redan efter några veckor och" stanna" hös grisarna till 7-3 8 veckors ålder (sen avvänjning). Mor (Forts. & sid. 7) Erik £, Larsson Lullubelle » Idde näl ett ut, nagel- om stjälkar. och . det. stod inte förrän buskarna stod i blom. En : del kallar dem Guds "ljus. - För oss fick detta symbolisera det hopp som är evigt i männt. . skosjälen och Guds :förnyande skaparkraft trots alla” förgöranda krafter, Jag lyfter mina ögon upp till bergen, varifrån skall min hjälp komma? Min hjälp kommer ifrån Herren, och jord, En fruktansvärd brand härja- "PA: VÄGEN som har gjort himmel (Ps. 121: 1, 2). på bergssluttningarna " i Cali- fornien, Vi stod « en dalgång och såg eldsflammorna . som ”alltmer rmade sig vära hem. Många tysta böner uppsändes i den stun- den till Gud, omr: den : minsta lilla sparv. När det : plötsligt kom ' ett "vindkast' som avvärjde faran uppsteg det som . har "omsorg högljutt -jubel. till Gud; > , Under 'de. följande månaderna kom = vinterregnen - och » bort alla .trädspillror,' kvår stod sedan endast några djupt rotade yuccabuskar, Vären : kom och' buskarna bör- jade skifta. i grönt... Gröna blad kom fram ur det 'som såg dött "sköljde Invid stammen sköt det "upp på [0 od
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.